DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN

DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN Förstudie Boden 2012-04-18 Tel.0921-690 10 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten.

2 (38)

3 (38) 1 Sammanfattning Förändringar i näten för telekommunikation d.v.s. övergången från det traditionella telenätet till IP-baserade nät skapar problem för traditionella trygghetstelefoner baserad på analog teknik. Näten förändras genom att ny teknik införs och i vissa fall ersätts traditionella telefoninät med nya digitala IP-baserade nät av kostnadsskäl. OLIKA TEKNIKER - TRYGGHETSLARM Fast telefoni (analog) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Mobiltelefoni (GSM/GPRS) Fast och Mobilt bredband (IP) - Standard - Standard - Säkrare larm - Säkrare larm - Viss ökad funktionalitet - Frekvent funktionskontroll - Ökad funktionalitet - Frekvent funktionskontroll I dagsläget befinner vi oss i tre tekniska miljöer, såväl analog, mobiltelefoni (GSM/GPRS) som bredband (IP). Detta skapar en utökad komplexitet med en blandning av olika miljöer avseende såväl trygghetslarm, trygghetstelefoner som larmcentraler. Utifrån denna bakgrund fick IT Norrbotten i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Samtidigt genomför Hjälpmedelsinstitutet, på uppdrag av regeringen, ett program, Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer, med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområde. I Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag deltar IT Norrbotten. IT Norrbotten har även fått i uppdrag att inom ramen för programmet Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer genomföra teknikstudier. Kommunerna har idag trygghetstelefoner som bygger på analog teknik. Denna förstudie visar på hur problematiken kring övergång från analog teknik till digital teknik avseende trygghetstelefoner och larmcentraler skall lösas samt vilka nya möjligheter som skapas. Denna förstudie

4 (38) behandlar endast larm i ordinärt boende. Förstudien avgränsas till Norrbotten. Utifrån de erfarenheter som framkommit genom tester i Norrbotten så avråder vi starkt från att använda analog teknik som signalerar/för över information/data via toner (exempelvis DTMF-Dual Tone Multi Frequency) i digitala kommunikationsnät. Samma slutsats har PTS kommit fram till i sin rapport Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm : Hybridlösningar ska undvikas. Berörda aktörer behöver arbeta för att det sker en migrering till ny teknik, att en sådan migrering är positiv och borde relativt sett lägga mindre resurser på att avhjälpa problemen i gammal utrustning. Detta synsätt är avgörande för att tjänsten trygghetslarm ska levereras, utvecklas och fungera på ett tillförlitligt sätt hos slutanvändarna. Det ställer i sig krav på ett nytt synsätt från köparna när trygghetslarmen ska upphandlas. I dessa upphandlingar måste den nya teknikens möjligheter tas tillvara, och en överföring av tidigare kravspecifikationer och produktbeskrivningar in i en ny teknisk miljö bör undvikas. I denna förstudie konstateras att med de framtida digitala larmen/larmcentralerna erbjuds bättre möjligheter vad avser leverantörsoberoende, ökad robusthet samt nya möjligheter avseende tjänster och larmenheter. Genom att samordna en upphandling av trygghetstelefoner samt en gemensam larmcentral i länet så ges det bättre möjligheter till koordinering över kommungränserna. Ett möjligt hot för att införa digitala trygghetslarm som identifierats är brist på bredband i vissa geografiska områden i länet. IT Norrbotten har tillsammans med Norrbottens kommuner startat projektet Bredband till alla. Målsättningen med projektet är att kommunerna identifierar vilka hushåll och företag i Norrbotten som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s. Vi ser att de kommande bredbandsbaserade (IP) trygghetslarmen med dess kopplingar till bildfunktion (video)kommer att kräva minst 1 Mbit/s symmetriskt för att uppnå s.k. HD-kvalitet på bilden. De nya kommunikationsmöjligheterna genom bredband möjliggör skapandet av nya tjänster avseende nytta för både samhälle, företag och individ. Dagens trygghetstelefoner övergår till att bli en tjänstepalett av enskilt valbara möjligheter att skapa sin egen förstärkta trygghet och sociala närvaro med både grannar, vänner och släkt, såväl lokalt som internationellt. Tjänstepalettens honnörsord är integrering av redan befintliga tjänster som kopplas samman genom IT standards och mänskliga behov, helt enligt den digitala agendans målbild IT i människans tjänst. Framtidens trygghetslarm med dess utökade möjligheter för integration med e-tjänster, nya sensorer m.m. kan ge brukaren möjlighet att bo hemma längre än vad som är möjligt idag. Detta ger ett utökat mervärde för brukaren i form av bättre och tryggare livsmiljö samtidigt som kommunen minskar sina kostnader för särskilt boende.

5 (38) En digital infrastruktur innebär att man i högre grad än tidigare kontinuerligt kan övervaka att trygghettelefonen är inkopplad, har ström och att kommunikationsvägen från trygghetstelefonen till larmcentralen inte är överbelastad eller bruten. För att få nytta av övervakningen måste man dock ha rutiner och en organisation som agerar på inkommande information. Att nu ta nästa steg kring en gemensam plattform för digitala trygghetslam/larmcentral ger nya möjligheter avseende kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. Dessutom kan vi ytterligare förstärka våra kommuninvånares känsla och upplevelser kring god omsorg och vård inom regionen utifrån en gemensam digital omsorgs- och vårdstrategi för både omsorgstagare, anhöriga och personalgrupper. Under en övergångsperiod kommer det att parallellt finnas såväl analoga tonsignalerade trygghetstelefoner (DTMF, STMF etc.), som digitala via GSM/GPRS och IP-baserade. Det innebär att larmcentralerna under en begränsad tidsperiod kommer att behöva kunna ta emot såväl analoga tonsignalerande som digitala via GSM/GPRS och IP-baserade larm. En testmiljö har byggts upp hos IT Norrbotten som gör det möjligt att testa olika leverantörers lösningar av digitala trygghetslarm, och hur dessa påverkas av yttre omständigheter, som tålighet mot störningar i förbindelsen till larmcentralen, stresstester, och leverantör av Internetförbindelse. Syftet med testerna har varit att dra lärdom om funktion och robusthet i dagens digitala trygghetslarm. Målet för den regionala projektgruppen för Digitala Trygghetslarm i Norrbotten är att ta fram upphandlingsunderlag, vilket säkerställer utvecklandet av världens bästa trygghetslarm (enligt målbilder från Regeringens digitala agenda) larm med integration av sociala digitala nätverk såsom t.ex. Facebook, bild och ljud, ökad funktionalitet för brukare, anhöriga, personal i omsorg och sjukvård, handenheter såsom smarta telefoner, läsplattor m.m. 1.1 ATT TÄNKA PÅ: A. Köp inte analoga tonsignalerande larm. Dessa är bundna till en gammal teknik vilket innebär att man inte kan erhålla den utökade funktionalitet som beskrivs i förstudien. Analoga larm kan dessutom inte frekvent funktionsövervakas på minutnivå. B. Med ny teknik med digitala larm så får man möjlighet till att kontinuerligt verifiera att larmet fungerar på minutnivå. C. Ställ krav på att den frekventa funktionsövervakningen går till larmcentralen. D. Genom B + C så erhålls bättre kontroll och säkerhet vad avser statusen på trygghetstelefon och kommunikation. E. Undvik att använda hybridlösningar, d.v.s. analog tonsignalering (DTMF, STMF etc.) via omvandlare till digitala nät. F. Ställ krav på att man använder GPRS vid överföring av larm via GSM.

6 (38) G. Man bör överväga om inte en viss teknisk utbildningsinsats borde göras bland de installationsansvariga inom hemtjänsten. Detta borde kompletteras med en processmodell som innebär ett mer omfattande helhetsansvar för slutkundens installation i hemmet avseende trygghetstelefon och kommunikation.

7 (38) 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 1.1 ATT TÄNKA PÅ:... 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 7 3 BAKGRUND... 9 4 SYFTE... 9 5 MÅL... 10 6 AVGRÄNSNINGAR... 10 7 PROJEKTORGANISATION... 10 8 DEFINITIONER... 12 9 ENKÄT... 14 10 TELIAS RIVNING AV DET ANALOGA NÄTET... 15 10.1 LÖSA DET AKUTA PROBLEMET... 15 10.2 PROCESS TRYGGHETSLARM (RIVNING)... 15 10.3 GRÅA- OCH VITA FLÄCKAR... 16 11 TEKNIKTRENDER... 16 11.1 FAST TELEFONI INTE LÄNGRE INTRESSANT... 16 11.2 FRAMTIDA TJÄNSTERS KRAV PÅ NÄTET... 16 11.3 PROJEKT BREDBAND TILL ALLA... 17 11.4 VARFÖR ÖVERGÅ TILL NY TEKNIK... 17 11.4.1 Ökad säkerhet... 17 11.4.2 Ökad funktionalitet... 18 11.4.3 E-hälsa... 18 11.4.4 Hemsjukvård... 18 11.5 SAMMANFATTNING TEKNIKTRENDER... 18 12 TRYGGHETSKEDJAN... 19 12.1 TRYGGHETSLARM/TRYGGHETSTELEFON... 19 12.2 KOMMUNIKATION... 20 12.3 LARMCENTRALENS KOPPLING TILL TRYGGHETSTELEFONEN... 20 13 REGERINGENS DIGITALA AGENDA... 21 14 FRAMTIDEN HÄR OCH NU... 21 15 FRÅN ANALOGT TILL DIGITALT... 22 15.1 NULÄGE... 22 15.2 FASTA TRADITIONELLA TELEFONNÄTET... 23 15.3 GSM MOBIL TELEFONI... 23 15.4 HELDIGITALT/IP-BASERAT... 23 15.5 INSTALLATIONSPROBLEMATIK... 23 15.6 FREKVENT FUNKTIONSÖVERVAKNING... 24 16 LARMCENTRALER... 24 16.1 NULÄGE... 24

8 (38) 16.2 BÅDE ANALOGT OCH DIGITALT... 25 16.3 ÖVERGÅNG TILL HELT DIGITAL LARMMOTTAGNING... 25 16.3.1 Larmmottagning... 26 17 VERKSAMHETSSYSTEM... 26 18 EKONOMI... 26 18.1 KOSTNADER I SAMBAND MED TELIAS TEKNIKSKIFTE... 26 18.2 KOSTNADER FÖR BREDBANDS-BASERADE LARM... 27 18.3 OMSORGSACCESS... 27 18.4 VEM ÄR ANSVARIG FÖR BREDBANDSABONNEMANGET?... 27 19 TEKNIKTESTER... 27 19.1 FÄLTTESTER HAPARANDA KOMMUN... 28 19.1.1 Resultat fälttest Haparanda kommun... 28 19.2 LABBMILJÖ HOS IT NORRBOTTEN... 29 19.2.1 Resultat test i labbmiljö hos IT Norrbotten... 29 19.3 UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM... 30 19.3.1 Resultat... 30 19.4 REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT TESTVERKSAMHET... 31 19.5 FORTSATT TESTVERKSAMHET... 32 20 SWOT... 33 21 STANDARDISERING... 34 22 LAGSTIFTNING... 35 23 BRANSCHORGANISATION... 35 24 UPPHANDLING... 36 24.1 KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE LARM... 36 24.2 KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE LARMCENTRAL... 36 25 ATT UTREDA... 37 26 REFERENSER OCH BILAGOR... 38

9 (38) 3 Bakgrund Förändringar i näten för telekommunikation d.v.s. övergången från det traditionella telenätet till IP-baserade nät skapar problem för traditionella trygghetstelefoner baserad på analog teknik. Näten förändras genom att ny teknik införs och i vissa fall ersätts traditionella telefoninät med nya digitala IP-baserade nät av kostnadsskäl. Förändringen har skapat tveksamhet hos kommuner, installatörer och larmcentraler samt att det vid tester visat sig att larm inte alltid kommer fram. På marknaden finns numera trygghetstelefoner konstruerade för den digitala infrastrukturen men erfarenheten av deras installation, funktionalitet och användning är begränsad. Fram till idag, i Sverige, har det inte funnits larmcentraler som kan ta emot ip-baserad datatrafik från digitala larm. Under 2012 har arbete inletts med att införa digitala larmcentraler. Utifrån denna bakgrund fick IT Norrbotten i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Samtidigt genomför Hjälpmedelsinstitutet, på uppdrag av regeringen, ett program med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområde. I Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag deltar IT Norrbotten. IT Norrbotten har även fått i uppdrag att inom ramen för programmet Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer genomföra teknikstudier. 4 Syfte Syftet med detta projekt är att säkerställa att trygghetslarmen i Norrbotten fungerar vid övergången från analog till digital teknik. I första skeendet gäller det den akuta situationen med TeliaSoneras avveckling av den fasta telefonin. Viktigt är också att säkerställa att Norrbottens invånare har tillgång till säkra och framtidsinriktade trygghetslarm i en digital miljö. Syftet med tekniktesterna är att utvärdera hur nya digitala trygghetslarm fungerar i en digital infrastruktur, samt hur de fungerar med olika operatörer och utrustning för elektronisk kommunikation.

10 (38) 5 Mål Målen med projektet är att: - Säkerställa att TeliaSoneras nedläggning av fast telefoni inte påverkar funktionen för nuvarande brukare av trygghetslarm. - Ta fram ett underlag som kan ligga till grund för ett beslut om en eventuell framtida gemensam upphandling av gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. - Genom tekniktester utvärderat hur de nya digitala trygghetstelefonerna fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. 6 Avgränsningar Denna förstudie behandlar endast larm i ordinärt boende. Förstudien avgränsas till Norrbotten 7 Projektorganisation IT Norrbotten fick i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Med anledning av detta tillsattes en gemensam projektgrupp med representanter från kommuner, landsting och IT Norrbotten för att utreda frågan. I projektgruppen ingår representanter från såväl verksamhetssida som IT-enheter.

11 (38) DELTAGARE I PROJEKTORGANISATIONEN: Tony Blomqvist Catherine Melby Anders Sjödin Christina Hansson Anders Skoglund Carina Kapraali Rolf Sannebjörk Anna-Lena Andersson P-E Halvardsson Ingegerd Wettainen Markus Mäkitaavola Lars Ekman Ulf Gustafsson Stig Söderström Bertil Pettersson Per-Erik Simma Oskar Jonsson IT Norrbotten, ordförande IT Norrbotten, regional projektledare IT Norrbotten, teknisk projektledare Gällivare kommun, socialtjänsten Gällivare kommun, it-avdelningen Haparanda kommun, socialtjänsten Haparanda kommun, it-avdelningen Luleå kommun, socialtjänsten Luleå kommun, it-avdelningen Pajala kommun, socialtjänsten Pajala kommun, it-avdelningen Piteå kommun, socialtjänsten Piteå kommun, it-avdelningen Älvsbyns kommun, socialtjänsten Älvsbyns kommun, it-avdelningen Norrbottens Läns Landsting Hjälpmedelsinstitutet, Programledare regeringsprogram Digitala Trygghetslarm KONTAKTPERSONER I KOMMUNERNA: Bengt Isaksson Arjeplogs kommun, socialtjänsten Catrin Höglander Arvidsjaurs kommun, socialtjänsten Sissel Lundman Arvidsjaurs kommun, socialtjänsten Carola Johansson Bodens kommun, socialtjänsten Helena Samuelsson Bodens kommun, socialtjänsten Christina Hansson Gällivare kommun, socialtjänsten Kristina Larsson Gällivare kommun, socialtjänsten Carina Kapraali Haparanda kommun, socialtjänsten Ingela Östlund Jokkmokks kommun, socialtjänsten Christina Karlsson Kalix kommun, socialtjänsten Stefan Wikström Kiruna kommun, socialtjänsten Anna-Lena Andersson Luleå kommun, socialtjänsten Monika Lund Pajala kommun, socialtjänsten Ingegerd Wettainen Pajala kommun, socialtjänsten Lars Ekman Piteå kommun, socialtjänsten

12 (38) Stig Söderström Jan-Erik Nilsson Carina Kemppainen Katarina Wälimaa Älvsbyns kommun, socialtjänsten Överkalix kommun, socialtjänsten Övertorneå kommun, socialtjänsten Övertorneå kommun, socialtjänsten 8 Definitioner Benämning Analog Analog trygghetstelefon Automatiskt testlarm CPE Digital Digital trygghetstelefon DTMF Frekvent funktionsövervakning Full-Rate GPRS GSM Half-Rate Beskrivning Objekt som inte är digitalt. Är en trygghetstelefon, byggd på analog teknik, där larmet kopplas upp och larmdata överförs via toner (DTMF, STMF etc) till larmmottagaren. Detta kan via det fasta traditionella telenätet via GSM eller via ett multimodem/router med IP-telefoni anslutning eller annan konverteringsbox som omvandlar PSTN till VoIP. Larmet initierat automatiskt. Larmtelefonen ringer upp larmcentral enligt förinställt schema Customer Placed Equipment, vanliga kundplacerade konsumentroutrar och switchar. Objekt baserat på diskreta storheter. Är en trygghetstelefon, byggd på digital teknik, vars larm och röst skickas och mottages digitalt till larmmottagaren. Dual Tone Multi Frequency, signalering över analoga telefonnätet där två frekvenser tillsammans unikt identifierar en specifik signal, såsom exempelvis en siffra på telefonen. Trygghetstelefonen skickar med jämna mellanrum ut ett livstecken till en övervakande dator. Kallas ibland också för Heartbeat. Talkodare som används i GSM med 13 kbit/s bithastighet och som förkortas FR. General Packet Radio Services - teknik för dataöverföring via GSM-nätet. Global System for Mobile communication andra generationens mobiltelefonisystem. Ett andra generationens (2G) mobiltelefonisystem, det vill säga ett digitalt system som används för överföring av tal och data. Talkodare som används i GSM med 6,5 kbit/s bithastighet och som förkortas HR.

13 (38) Benämning HTTPS Internet IP IP trygghetstelefon IP-adress IP-telefoni Jitter Manuellt provlarm Proxy server PSTN Beskrivning HTTPS (Hypertext Transfer Protocol Secure) är ett protokoll för krypterad transport av data via httpprotokollet. HTTPS-anslutningar används ofta för betalningsöverföringar på internet och för känsliga överföringar inom företag. Ett stort antal datorer sammanlänkade med en gemensam kommunikationsmetod, det så kallade Internetprotokollet (IP). Internet Protocol, det kommunikationsprotokoll (det vill säga en regelsamling) som används för överföring av information i datornätverket Internet. Ibland används istället termen TCP/IP, där man också nämner IP-protokollet Transmission Control Protocol, som utnyttjas för en stor del av IP-tillämpningarna, såsom för e-post (smtp) och webben (http). Är ett uttryck för en trygghetstelefon vars larm och röst skickas och mottages via ett IP-baserat nätverk till larmmottagaren men anger inte om trygghetstelefonen är byggd med digital eller analog teknik. En IP-adress, ett IP-nummer (eng. Internet Protocol address) är ett nummer som används som adress för enskilda datapaket i IP-standarden, den grundläggande standarden för trafik på Internet. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk http://sv.wikipedia.org/wiki/ip_adress. Är överföring av röstsamtal och liknande via datornätverk baserade på internetprotokollet (IP). Till skillnad från traditionell telefoni sker överföringen uppdelad i datapaket. IP-telefoni kallas ibland webbtelefoni eller bredbandstelefoni, engelskans VoIP (Voice over IP). Variation i fördröjning mellan IP-paket (max fördröjning min fördröjning). Påverkar hur mycket data som måste buffras i exempelvis trygghetstelefonerna för att tal ska låta bra. Larm initierat manuellt av personal eller brukare/användare En server som agerar mellanhand för förfrågningar från klienter som söker resurser från andra servrar Det publika telefonnätet (PTN), på engelska Public Switched Telephone Network (PSTN), är ett världsomspännande nätverk bestående av kretskopplade telefonväxlar och förbindelser som levererar traditionella telefonitjänster till allmänheten, s.k. plain old telephone service (POTS). Benämns i förstudien såsom analoga nätet.

14 (38) Benämning SIP STMF TCP/IP Transportlagret, TCP och UDP Trygghetslarm Trygghetstelefon Beskrivning Session Initiation Protocol (SIP) är ett protokoll utvecklad av IETF och numera en godtagen standard för initiering, ändring och avslutning av interaktiva sessioner som innefattar multimedia såsom video, ljud, spel och virtual reality. Speciellt är SIP känt för möjligheten till telefoni och även video-samtal. Single Tone Multi Frequency, en variant av DTMF med syfte att skapa en mer robust signalering. TCP/IP är en arkitektur för datakommunikation över nätverk med en struktur som delas upp i olika lager. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk http://sv.wikipedia.org/wiki/tcp/ip. Transportlagret hanterar kommunikation mellan datorers portar där TCP är säkrare på bekostnad av hastighet jämfört med UDP. TCP är det mest använda transportlagersprotokollet på Internet eftersom det kan hantera de fyra olika fel som kan inträffa vid paketöverföring i IP-nätverk. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk http://sv.wikipedia.org/wiki/transportskiktet. Trygghetslarm kallas larm som är avsedda att användas av äldre, personer med funktionsnedsättning eller andra personer i situationer där de kan uppleva otrygghet. Inom äldrevården har man ofta trygghetslarm som används för att sända larmsignaler till vårdpersonalen, när brukaren behöver hjälp. Oftast behövs ett samtal för att fastställa larmnivån och oftast används då en larmtelefon istället. Trygghetstelefon är det samma som trygghetslarm men med skillnaden att det även kan upprättas en talförbindelse mellan mottagare och sändare som då ger en bättre kommunikation med den larmande. I dagligt tal används ofta trygghetslarm även för en trygghetstelefon vilket kan skapa osäkerhet. 9 Enkät För att kunna få en uppfattning om nuläget avseende trygghetslarm så genomfördes en enkätundersökning hos samtliga kommuner i Norrbotten. I enkäten fanns frågor såsom: vilket trygghetslarm man använder i kommunen, hur många larm man har, hur många av dessa som är kopplade till en GSM-modul, övriga tillbehör, avtal samt larmmottagning. Utifrån enkäten framkom det att det finns ca 4 500 larm i länet som används, nästan 350 larm finns som reserver. Det finns larm från i princip tre olika larmleverantörer representerade; Tunstall, CareTech och STT Condigi (som numera köpts upp av Tunstall). Det finns ett antal olika varianter på vilken larmmottagning som används.

15 (38) 10 Telias rivning av det analoga nätet Idag finns det ca 8 000 telestationer i Sverige och i stort sett alla hushåll har kopparnät. Det kopparbaserade nätet bärs upp av cirka två miljoner telefonstolpar. Cirka en miljon av dessa stolpar nyttjas av de 50 000 kunder som framförallt bor i glesbygd. TeliaSonera har bedömt att kostnaderna för dessa 50 000 kunder inte är rimliga i förhållande till intäkterna och vill i samband med detta byta ut den fasta telefonin i kopparnätet till fast mobil telefoni dvs. gå från en analog teknik till en digital teknik. Detta medför att de analoga trygghetslarmen måste bytas till digitala larm. Enligt vår uppfattning innebär detta att trygghetslarmsbyten måste gå i fas med nedläggningar och införande av ny teknik. TeliaSonera har inlett ett arbete, projekt Teknikskifte, som innebär att delar av det fasta nätet, långa stolplinjer och små telestationer, ersätts med fast mobil telefoni. Det gäller nät med stort renoveringsbehov och som inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att underhålla. Arbetet är planerat att pågå i ungefär fem år med start 2010 och berör cirka 50 000 hushåll och företag i Sverige. I Norrbotten berörs samtliga 14 kommuner. 10.1 Lösa det akuta problemet Problematiken idag är att kommunerna har trygghetstelefoner som bygger på den analoga tekniken vilken i framtiden kommer att ersättas av bredband, såväl fast som trådlös. Men fram till att bredband finns tillgängligt till alla hushåll så gäller det att lösa det akuta problemet, d.v.s. Telias nedläggning av det analoga telenätet, vilket görs genom att hitta lösningar som bygger på mobilteknik (GSM, GPRS, CDMA) som bärare av larmen fram till larmcentralen. I ett första steg måste en identifiering av berörda trygghetslarm göras. Detta innebär att det måste till en samordning mellan den information TeliaSonera har om vilka orter som är berörda och den information som kommunernas socialtjänst har över vilka trygghetslarmsabonnenter man har på berörda orter. 10.2 Process trygghetslarm (rivning) I och med att TeliaSonera påbörjade nedläggningarna uppstod problem med att identifiera vilka trygghetstelefoner som kommer att vara berörda. Det är viktigt att kommunerna i god tid får vetskap om detta så att de hinner förbereda installation av ersättnings larm. Som en följd av detta togs i Norrbotten, i samverkan med TeliaSonera och kommunernas socialtjänster, en process fram för att säkerställa att informationsöverföringen fungerar så effektivt som möjligt. Bland de problem som löstes genom processen finns: - Sekretess avseende abonnenter hos TeliaSonera - Sekretess avseende vårdtagare hos kommunen - Behöriga mottagare av information - Behörigt sätt att delge information - Åtgärder efter information erhållits

16 (38) För kompletterande information se bilaga 1, Process för identifiering av berörda Trygghetslarms användare I det här arbetet har vi sett att det är ett informationsproblem att berörda människor inte får rätt information. Det är också viktigt hur information når berörda trygghetslarmsabonnenter. Dessa är många gånger äldre personer som inte förstår teknikskiftet och som dessutom lätt kan bli oroade. 10.3 Gråa- och Vita fläckar Det finns områden som helt saknar såväl GSM-täckning som bredbandstäckning vilka måste identifieras. När det gäller bredbandsfrågan i Sverige idag brukar vi tala om vita och gråa fläckar. Vita fläckar är områden där det inte finns något bredband överhuvudtaget. Grå fläckar är områden där det finns viss form av datakommunikation, dock med mindre än 2 Mbit/s uppströms respektive nedströms. I IT Norrbottens rapport Slutrapport Inventering av Vita- och Gråa fläckar konstateras att utifrån de olika utredningar som lyfts fram i rapporten så är tillgången till bredband varierande över länet. På hastigheter upp till 1 Mbit/s är tillgången god i hela länet. Det finns dock områden där tillgång till bredband helt saknas. I de inventeringar som kommunerna gjort med en målbild på bredband omfattande överföringshastigheter med minst 2 Mbit/s symmetriskt så finns ett utbyggnadsbehov inom regionen identifierat. 11 Tekniktrender 11.1 Fast traditionell telefoni inte längre intressant En pågående trend är att hushåll i allt större utsträckning väljer att avveckla sin fasta traditionella telefoni och övergår i första hand till mobiltelefoni och i andra hand IP-telefoni. Samtidigt så sker ingen nybyggnation av analoga kopparnät vid nybyggnation av fastigheter. 11.2 Framtida tjänsters krav på nätet Vi ser att de kommande bredbandsbaserade (IP) trygghetslarmen med dess kopplingar till bildfunktion (video) kommer att kräva minst 1 Mbit/s symmetriskt för att uppnå s.k. HD-kvalitet på bilden. För att kunna använda sig av bredbandsbaserat (IP) trygghetslarm utan bildfunktion så kan en hastighet på mindre än 1 Mbit/s nyttjas. Strömtillförsel till den elektroniska utrustningen måste vara stabil, för att inte få dataförluster som kan medföra avbrott i datakommunikationen. Alternativ redundans dvs. att kommunikationen kan ta nya vägar vid ev. avbrott måste undersökas. En viktig paramenter är möjligheten till frekvent funktionsövervakning av digitala trygghetslarm vilket medför att man snabbt kan få korrekt information om nätet och larmets aktuella status.

17 (38) 11.3 Projekt Bredband till alla IT Norrbotten har tillsammans med Norrbottens kommuner startat projektet Bredband till alla. Målsättningen med projektet är att kommunerna identifierar vilka hushåll och företag i Norrbotten som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s. Alla hushåll och företag som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang har rätt att stå med på en lista, som Post- och telestyrelsen sammanställer. Regeringen har som mål att ett grundläggande behov av bredband om 1Mbit/s skall vara täckt i hela Sverige tom 2013. Denna målsättning ska ej blandas samman med regeringens målsättning om 90 procentig täckning av en bredbandshastighet om 100 Mbit/s år 2020. Grundtanken från regeringens sida är att den ordinarie telekommarknaden skall kunna täcka samtliga hushåll och företag i Sverige. För de hushåll eller företag som ej kan erhålla detsamma har Net4Mobility (samverkansbolag mellan Tele2 och Telenor) fått en generell rabatt om 300 miljoner kronor vid en frekvensauktion som genomfördes av PTS 2010, för att nyttjas vid bredbandsutbyggnad, dit ordinarie marknad inte kan nå. Fördelen är att Net4Mobility bygger ut sitt nät med både 4G samt mobiltelefoni. Hastigheterna för 4G beräknas med dagens teknologi till 40-80 Mbit/s. Dock finns det fortfarande behov av utbyggnad av den kommunala bredbandsinfrastrukturen genom lokala insatser från kommunen/stadsnätet inte minst för att nå regeringens mål på 100 Mbit/s till 90 procent av alla hushåll. 11.4 Varför övergå till ny teknik Den digitala infrastruktur som nu byggs i Sverige innebär nya möjligheter för trygghetsskapande lösningar. Svenska företag är världsledande på digitala kommunikationssystem för trygghet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Flera system är utvecklade i samarbete med svenska kommuner och tjänsteföretag och är exempel på samarbete mellan företag och samhälle. Med endast en enda teleoperatör på marknaden och en enda analog infrastruktur var det enkelt att förlita sig på hög driftsäkerhet, samtidigt var det inte oproblematiskt att i praktiken till en rimlig kostnad kontrollera trygghetslarmens kommunikationsväg och funktion mer än en gång per dygn. En digitalisering av trygghetslarmen är en anpassning till den moderna infrastruktur som växer fram. En faktor som driver på utvecklingen är att medborgarna i allt högre utsträckning väljer digital kommunikation. 11.4.1 Ökad säkerhet En digital infrastruktur innebär att man i högre grad än tidigare kontinuerligt kan övervaka att trygghetslarm är inkopplade, har ström och att kommunikationsvägen från trygghetslarmen till larmcentralen inte är överbelastad eller bruten.

18 (38) 11.4.2 Ökad funktionalitet Nya digitala trygghetslarm och skilda valfria trygghetstjänster som exempelvis larm från brandvarnare, fallarm och inaktivitetslarm kan med digital teknik ges en möjlighet att övervakas med ett kortare intervall och administreras på ett effektivare sätt. 11.4.2.1 Brukare För trygghetslarmsabonnenten skulle en ökad funktionalitet kunna innebära minskade resor till vårdcentral. Detta då man istället skulle kunna genomföra enklare rutinkontroller via den digitala tekniken t.ex. blodtryckskontroller. En annan möjlighet är att döva teckenspråkiga skulle kunna kommunicera med larmmottagningen via video. 11.4.2.2 Anhöriga En tre-betygs uppsats vid Linnéuniversitetet i Växjö, 2011, belyser de anhörigas situation vid vård av strokepatienter i hemmet. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar hos vuxna och är den diagnos som kräver flest vårddagar på sjukhus och i hemmet. Det finns beräkningar på att över 80 000 personer vårdar sina anhöriga i hemmet. En av slutsatserna i uppsatsen är att anhöriga mår psykiskt dåligt av sin nya helt omstrukturerade livssituation och en effektivare hjälp från sjukvård/omsorg var önskvärd. Stöd efterfrågas i form av avlastning och kontinuitet i vården/omsorgen. Här skulle den nya digitala tekniken med bild och ljud kunna integreras med både de anhörigas och vård/omsorgstagande personens behov. 11.4.3 E-hälsa IT Norrbotten administrerar, förvaltar och utvecklar tillsammans med Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner en gemensam videokonferensplattform som nyttjas bl.a. för olika e-hälsotjänster. Exempel på detta är diagnostik av hudåkommor på distans, sjukgymnastik och vårdplanering. Dagens brukare av trygghetslarm/trygghetstelefoner nyttjar redan idag kommunernas omsorgstjänster och/eller sjukvårdens vårdande tjänster. Genom de digitala trygghetslarmens integrering med e-hälsotjänster med ljud och bild kan nya integrerade tjänster erbjudas på distans genom en sampaketering en s.k. tjänstepalett. 11.4.4 Hemsjukvård Inom förstudiens ram har en analys genomförts avseende eventuell koppling mellan det nu pågående hemsjukvårdsprojektet mellan Norrbottens kommuner och Norrbottens läns landsting. Trygghetslarmen berörs inte direkt av hemsjukvårsprojektet. Dock kan vi konstatera efter en intervju med Kommunförbundets projektledare för Hemsjukvårdsprojektet att en digital kontakt med hemsjukvårdspatienterna kan vara av intresse. 11.5 Sammanfattning tekniktrender Den nya digitala tekniken med utgångspunkt från bredband (IP) skapar helt nya möjligheter att koppla samman olika och skilda behov utifrån Norrbottens geografiska och demografiska förutsättningar ur ett stads, landsbygds- och glesbygdsperspektiv.

19 (38) I Norrbotten har vi även en fördel av att vi skapat en gemensam modell för att mötas på distans med ljud och bild, videokonferens. Denna möjlighet har skapat nya tjänster inom bl.a. e-hälsoområdet samt nya kunskaper och erfarenheter. Den digitala tekniken innebär kostnadsbesparingar, tidsvinster samt effektivitetshöjande åtgärder. Att nu ta nästa steg kring en gemensam plattform för digitala trygghetslam/larmcentral ger nya möjligheter avseende kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. Dessutom kan vi ytterligare förstärka våra kommuninvånares känsla och upplevelser kring god omsorg och vård inom regionen utifrån en gemensam digital omsorgs- och vårdstrategi för både omsorgstagare, anhöriga och personalgrupper. 12 Trygghetskedjan I den kartläggningen som är gjord så har det varit viktigt att se vilka funktioner och tekniker som blir berörda av teknikförändringen. Ex. på detta är trygghetstelefonen, trygghetslarmscentralen, kommunikationsvägen, se bild nedan. Trygghetskedjan Bild 1. Trygghetskedjan beskriven där användaren ansvarar för kommunikationen. 12.1 Trygghetslarm/Trygghetstelefon Trygghetslarm kallas larm som är avsedda att användas endast för larm där man behöver snabbt tillkalla hjälp. Används lämpligen av äldre, personer med funktionsnedsättning eller andra personer i situationer där de kan uppleva otrygghet eller ej är förmögna att kommunicera verbalt via larmet. Den andra formen av larm kallas för trygghetstelefon, används oftast av äldre som kan kommunicera via larmet och meddela sin status till omsorgsgivaren innan val av insats görs. Trygghetslarm/trygghetstelefon i ordinärt boende beviljas utifrån Socialtjänstlagen. Biståndet kan vara ett traditionellt bistånd, förenklat bistånd eller en service utifrån kunds behov. Den främsta kundgruppen består av äldre personer men även yngre personer kan vara i behov av

20 (38) trygghetslarm. Trygghetslarmets uppdrag är korta punktinsatser när det fallerar i hemmet. Varje kommun har egna rutiner om verkställighet och dessa kan variera i landet. Gemensamt är att de utgår från socialtjänstlagen och har sin verkställighet i det lagrummet. Skulle ett larm föranleda medicinska bedömningar kan trygghetslamet förmedla den kontakten till sjukvården om trygghetslarmskund medgiver detta. 12.2 Kommunikation Kommunikationen är beroende av vilka möjligheter till anslutning som finns. Oavsett teknik och operatör är det viktigt att operatörens nät är öppet för den kommunikation som görs av trygghetstelefonen. För att säkerställa att trygghetskedjan fungerar genomförs olika åtgärder. Personalen eller brukare genomför ett manuellt provlarm och pratar med larmcentral. Det är även möjligt att programmera trygghetstelefonen att genomföra ett automatiskt testlarm exempelvis 1 gång/dygn. Med digitala trygghetslarm ökar säkerheten och funktionaliteten, då det också är möjligt att med en frekvent funktionskontroll (på minutnivå) övervaka larmtelefonerna genom s.k. heartbeats. Heartbeats innebär att trygghetstelefonen med jämna mellanrum skickar ut ett livstecken till en övervakande dator. 12.3 Larmcentralens koppling till trygghetstelefonen En larmcentral är den enhet som mottar information/larm från trygghetstelefon. Sättet att ta emot larm från trygghetstelefoner varierar mellan kommunerna. Larmmottagare kan vara offentliga eller privata och variera från centraler med fast personal till några personer inom hemtjänsten som svarar på larm i mobilen. För att ta emot larm krävs utrustning för att identifiera och ta emot larminformation från en trygghetstelefon. Kommunikationen från trygghetstelefonerna har hitintills i huvudsak skett analogt, dvs. ett antal toner har skickats till en mottagningsenhet som tolkar dessa efter frekvens, sekvens och varaktighet enligt ett så kallat protokoll. Vid ett larm måste åtgärd vidtas av larmmottagaren beroende på tillgänglig information och kommunens rutiner. Det är väsentligt att kommunen har rutiner för hur ett larm skall hanteras och åtgärder vidtas anpassade till behoven i kommunen. I en digital trygghetstelefon sker motsvarande genom att datapaket skickas till en dator som tolkar larminformationen digitalt. Det digitala larmet kan innehålla mer information än det analoga och möjliggör även en automatiserad frekvent funktionskontroll. Trygghetstelefoner har kunnat lämna viss information om sitt tekniska tillstånd, exempelvis behov av nytt batteri. Med digital teknik utvidgas denna möjlighet väsentligt. Utöver larm initierade av brukaren kan en digital trygghetstelefon även larma om sin tekniska status i större omfattning än en analog trygghetstelefon. Med nya larmmöjligheter följer även behovet av nya rutiner för åtgärd av dessa.