Tillämpningsskrift om trafikbuller Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande av bostäder Stadsbyggnadsnämnden 2012-08-23 1
Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 3 Bakgrund och syfte 4 1. Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande 5 2. Tillämpning av råd och riktvärden 6 BOVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008:1 7 3. Vägledning för hantering av trafikbuller 13 DETALJPLANERING 15 BYGGLOVSPRÖVNING 17 TEKNISK PRÖVNING 19 Beställare Åke Hesslekrans, Stadsbyggnadskontoret Projektgrupp Åke Hesslekrans (projektledare), Stadsbyggnadskontoret Peter Björck, Stadsbyggnadskontoret Elvir Kovacic, Stadsbyggnadskontoret (delvis) Kristina Lembre, Miljöförvaltningen Christin Zackrisson, Miljöförvaltningen Christian Röder, Fastighetskontoret Helena Karlsson, Gatukontoret (t o m 15 mars) Jens Karlsson, Gatukontoret (fr o m 2 april) Magnus Hillberg (uppdragsansvarig), Atkins Sverige Jan-Fredrik Wahlin, Atkins Sverige Illustrationer Atkins Sverige Från Atkins Sverige har även Merle Talviste (illustrationer) och Elin Miörner medverkat. Magnus Hillberg (uppdragsansvarig), Atkins Sverige Jan-Fredrik Wahlin, Atkins Sverige
Förord Följande skrift har tagits fram av en projektgrupp bestående av tjänstemän inom Malmö stad och av konsulter. Arbetet har bedrivits genom arbetsmöten och konsultens textsammanställning mellan dessa möten. Dokumentet består av tre avsnitt. I det första sammanställs de ljudkrav som återfinns senare i rapporten. Det andra avsnittet innehåller av gällande råd och riktvärden inom området. Det tredje ger en praktisk vägledning för hantering av trafikbuller i samband med planprogram, detaljplaner, bygglov och tekniskt samråd.
Bakgrund och syfte Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. I flerbostadshus störs cirka 20-25 procent av de boende ofta eller ibland av trafikbuller som påverkar vila och sömn. För boende i småhus är besvärsfrekvensen ännu högre. Trafikbuller begränsar vår vardag genom bl a sömnstörning, talmaskering och stresspåverkan men även utformningen av våra bostäder eftersom de behöver anpassas för att minska bullerstörningarna. Trafikbuller är oftast något ont som måste begränsas genom gränsvärden men kan även skapa känsla av stad och sammanhang och istället utgöra ett kvalitetsmått. Det blir inte enklare av att trafikbuller hanteras av många olika aktörer genom flera olika skeden. Från trafikplaneraren, som styr trafiken och därigenom ljudkällan, till i sämsta fall miljöinspektören, om denne får ett klagomålsärende på sitt bord. Däremellan ska trafikbullret hanteras av bland andra planhandläggare, byggherrar, husarkitekter, bygglovsarkitekter, byggnadsinspektörer, akustiker, tillverkare (av t ex fönster), husleverantörer och slutligen av husbyggare/ entreprenörer. På vägen ska myndigheternas funktionskrav översättas till konstruktioner och konstruktioner ska omvandlas till produkter. Syftet med denna tillämpningsskrift är att underlätta kommunens hantering av trafikbuller vid sin handläggning av plan- och bygglovsärenden, men vänder sig även till byggherrar, arkitekter och akustiker i deras arbete med att skapa nya bostäder. Det finns en allmän önskan om ett enkelt regelverk kring trafikbuller och regler som medger stor frihet i tillämpningen. Bostäder ska dock planeras och byggas så att de blir lämpliga för ändamålet och så att störningar, så skadliga för hälsan att ingripande med stöd av miljöbalken blir aktuellt, kan undvikas. Att uppfylla dessa krav med ett mer generellt regelverk är inte möjligt utan fördyrande konsekvenser. Istället har förhållandevis detaljerade ljudkrav tagits fram men med möjlighet till anpassning till rådande förutsättningar. Skriften bygger på riksdagens trafikbullerriktvärden beslutade genom proposition 1996/97:53 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter), Boverkets allmänna råd 2008:1 om buller i planeringen, Boverkets byggregler samt den svenska ljudstandarden 25267:2004 (med tillägget T1:2009). Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler har också legat till grund för arbetet med skriften. 4
1. Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande GRUNDLÄGGANDE LJUDKRAV (huvudregeln) Vid gynnsamma ljudförhållanden det vill säga när 55 dba ekvivalentnivå vid fasad är rimligt att uppnå ska bebyggelse och bostäder lokaliseras och utformas så att följande ljudnivåer inte överskrids: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (06-22) 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad 55 dba ekvivalentnivå samt 70 dba maximalnivå vid uteplats Uteplatsen får vara gemensam. 70 dba Maximalnivån vid uteplats får överskridas 3 ggr/h. LJUDKRAV VID AVSTEG (avstegskrav) Vid förtätning eller motsvarande planeringsfall inom tätorter och sammanhållen bebyggelse, där ljudförhållandena är missgynnande det vill säga när 55 dba ekvivalentnivå vid fasad är orimligt att uppnå ska bebyggelse och bostäder lokaliseras och utformas så att: Minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet vänds mot ljuddämpad sida 1 med högst 50 dba ekvivalentnivå utanför fönster, varav minst ett av bostadsrummen ska vändas mot en gårdssida 2. Minst hälften av gårdsytan får högst 50 dba ekvivalentnivå i marknivå Ljudkraven inomhus och vid uteplats enligt huvudregeln uppfylls Vid lågt trafikerade lokalgator, som inte trafikeras med kollektivtrafik och som inte ger upphov till mer än 60 dba ekvivalentnivå vid fasad, medges undantag från ovanstående avstegskrav under förutsättning att: Ljudklass B med avseende på trafikbuller uppnås inomhus Ljudkraven vid uteplats enligt huvudregeln uppfylls LJUDDÄMPAD SIDA En ljuddämpad sida har en ljudnivå som inte överskrider 50 dba ekvivalentnivå utanför fönster och ska alltid uppnås på gårdssidan samt på minst hälften av gårdsytan. Med gårdssida avses den sida som har en utemiljö avsedd för utomhusvistelse. Syftet med en ljuddämpad gårdssida är att som en kompenserande åtgärd för ett bullerstört läge skapa en tyst vistelsezon inne i bostaden, d v s under det rekommenderade 30 dba ekvivalentnivå samt möjliggöra störningsfri kontakt med/vistelse på/fönstervädring mot gårdssidan. En ljuddämpad sida riktad mot en bullerstörd sida syftar till att möjliggöra störningsfri fönstervädring även åt detta håll. 5
2. Tillämpning av råd och riktvärden I detta kapitel presenteras av gällande råd och riktvärden. Gällande råd är Boverkets allmänna råd 2008:1 om buller i planeringen och Boverkets byggregler. Gällande riktvärden är stipulerade genom proposition 1996/97:53 om infrastrukturinriktning för framtida transporter samt de riktvärden som återfinns i ovannämnda rådskrifter. RIKSDAGENS RIKTVÄRDEN Riksdagen antog i mars 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter (proposition 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av bostäder och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad (för flyg avses FBN 55 dba) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdena ligger till grund för all planering och samhällsbyggande som hanterar buller och har tolkats och preciserats av Boverket genom det allmänna rådet 2008:1 om buller i planeringen. Kommentar: Riksdagens riktvärden anger den långsiktiga målsättningen för stadens arbete med att skapa goda ljudmiljöer i och invid bostäder. Boverkets allmänna råd utgör den praktiska vägledningen vid planering och nybyggande av bostäder i nutid. 6
BOVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008:1 I februari 2008 publicerade Boverket allmänna råd om planläggning för bostäder i bullerutsatta lägen: Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik (Allmänna råd 2008:1). Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning (i detta fall PBL och BBR) som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst avseende. De allmänna råden i Boverkets rådskrift återges i sin helhet nedan mot blå bakgrund och har numrerats i den följd de presenteras i skriften (sid 9 12 samt sid 29 36). Till varje råd följer av rådet. Rådtext (hela avsnitt eller delar av avsnitt) som lämnas okommenterad är lämplig att följa i sin helhet. Två nya begrepp har införts för att komplettera de allmänna råden (sid 13). Tillämpningen sammanfattas även under rubriken Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande i början av detta dokument. 1. RUM I BOSTAD (BOSTADSRUM) Med bostadsrum avses alla rum i permanentbostäder och fritidshus där en låg ljudnivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila och rum för daglig samvaro. Kök och kök med matplats räknas dock inte som bostadsrum. 1.1 Kommentar: Om kök eller kök med matplats genom öppen planlösning är sammanbyggt med bostadsrum ska de akustiska krav som gäller för bostadsrum även gälla för kök och matplats. 2. UTEPLATS Med uteplats avses, gemensamt eller privat, iordningställt område eller yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i anslutning till bostaden. Målen för ljudnivå vid uteplats avser frifältsvärden eller till frifältsvärde korrigerat värde. 2.1 Kommentar: Se även pkt 17. 3. Frifältsvärde vid fasad Begreppet vid fasad avser ett frifältsvärde eller till frifältsvärde korrigerat värde. Med frifältsvärde avses en ljudtrycksnivå som inte är påverkad av reflexer i den egna fasaden. (Om mätningar genomförs två meter från fasad på exempelvis en balkong/uteplats erhålls nivåer som är cirka +3 dba högre än frifältsvärdet. Om mätmikrofonen placeras direkt mot fasaden erhålls ett värde som är +6 dba högre än frifältsvärdet.) 3.1 Kommentar: I frifältsvärdet borträknas ljudet som reflekteras från bakomvarande fasad. 4. HUVUDREGELN 30 dba DYGNS- EKVIVALENT LJUDNIVÅ INOMHUS Vägtrafik och spårtrafik Här avses en dygnsekvivalent ljudtrycksnivå beräknad för ett trafikårsmedeldygn och som gäller för alla bostadsrum. Ljudnivån beräknas för en situation med stängda fönster och öppet uteluftdon. 7
4.1 Kommentar: Enligt den svenska standarden 25267:2004 (som följer av ett annat allmänt råd genom Boverkets byggregler) ska hänsyn tas till periodvis varierande trafikflöden, som bl a förekommer sommartid vid Ölandsbron och på Österlen. Sådana omständigheter bedöms inte föreligga inom kommunen. 5. HUVUDREGELN 45 dba MAXIMAL LJUD NIVÅ INOMHUS NATTETID Vägtrafik och spårtrafik Här avses en beräknad ljudtrycksnivå av den mest bullrande fordonstypen under en trafikårsmedelnatt. Nattetid avser perioden klockan 22.00 06.00. Maximalnivån får överskridas med högst 10 dba fem gånger per natt. Ljudnivån beräknas för instrumentinställning F(fast), och för en situation med stängda fönster och öppet uteluftdon. 5.1 Kommentar: Med den mest bullrande fordonstypen avses den mest bullrande fordonstypen som förekommer regelmässigt. Med maximalnivå avses medelmaxnivån från den mest bullrande fordonstypen (samma fordonstyp ger upphov till olika mycket buller vid olika tillfällen). 5.2 Tillämpning: För en robust och flexibel planering ska bostadsfasader utformas så att den beräknade maximalnivån inte överskrids vid något tillfälle nattetid. Därutöver ska antas att tung trafik alltid kan förekomma nattetid, undantaget gator som uppenbart inte trafikeras av tung trafik nattetid. 6. HUVUDREGELN 55 dba EKVIVALENT LJUDNIVÅ UTOMHUS Vägtrafik och spårtrafik 55 dba gäller för väg- och spårtrafik, och avser en dygnsekvivalent ljudtrycksnivå beräknad för ett trafikårsmedeldygn och avser ett frifältsvärde utan hänsyn tagen till fasadreflektion och som gäller vid fasad och på uteplats. 7. HUVUDREGELN 70 dba MAXIMAL LJUD- NIVÅ UTOMHUS PÅ UTEPLATS Vägtrafik och spårtrafik 70 dba gäller för väg- och spårtrafik och avser en ljudtrycksnivå beräknad av den mest bullrande fordonstypen under ett årsmedeldygn. Värdet avser ett frifältsvärde utan hänsyn tagen till fasadreflektion och gäller vid fasad och på uteplats med instrumentinställning F(fast). 7.1 Kommentar: Se 5.1 om mest bullrande fordonstyp och maximalnivå. 7.2 Tillämpning: Begreppet vid fasad behöver inte beaktas vid handläggningen, det räcker med att riktvärdet klaras på uteplats. 7.3 Tillämpning: Riktvärdet får överskridas högst tre gånger per timme 2. 8. TYST SIDA Tyst sida är en sida med en dygnsekvivalent ljudnivå som är lägre än 45 dba frifältsvärde (vilket i praktiken innebär ett 3 db högre värde 2 meter från fasaden) som en totalnivå det vill säga det sammanlagda ljudet från olika källor, till exempel trafik, fläktar och industri. Den tysta sidan bör därutöver vara visuellt och akustiskt attraktiv att vistas på. Även maximalnivån 70 dba gäller för att uppfylla definitionen av tyst sida. 8.1 Tillämpning: Att skapa en ljudnivå under 45 dba anses inte nödvändigt för att uppfylla det grundläggande lagkravet. Begreppet tyst sida bör därför inte användas. 6.1 Kommentar: Med begreppet vid fasad avses fasad till varje enskild bostadsenhet. Riktvärdet ska således klaras vid samtliga bostäder. 8
9. LJUDDÄMPAD SIDA Ljuddämpad sida har en dygnsekvivalent ljudnivå mellan 45 och 50 dba frifältsvärde som en totalnivå det vill säga det sammanlagda ljudet från olika källor, till exempel trafik, fläktar och industri. Även maximalnivån 70 dba bör uppfyllas på ljuddämpad sida. 9.1 Kommentar: Av allmänna rådet under punkten 13 framgår att vistelseytor och entréer bör orienteras mot den ljuddämpade sidan, vilket endast är möjligt om den ljuddämpade sidan är densamma som gårdssidan. Under samma punkt framgår vidare att avsteg från 50 dba kan medges vid ljuddämpad sida, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen, vilket endast blir logiskt om den ljuddämpade sidan är vänd mot gårdssidan. Även i planeringsexemplen i de allmänna råden motsvarar begreppet gården den ljuddämpade sidan. I de allmänna råden bör således den ljuddämpade sidan tolkas som densamma som gårdssidan, även om rådtexten inte explicit nämner begreppet gårdssida. 9.2 Kommentar: : En ljuddämpad sida har en ljudnivå som inte överskrider 50 dba ekvivalentnivå utanför fönster, såväl öppningsbara som fasta, och ska alltid uppnås vid fasad mot en gårdssidan samt på minst hälften av gårdsytan. Syftet med ljuddämpad sida är att som en kompenserande åtgärd för ett bullerstört läge skapa en tyst vistelsezon inne i bostaden, d v s under det rekommenderade 30 dba ekvivalentnivå, möjliggöra störningsfri fönstervädring samt att skapa kontakt med en ljuddämpad gårdssida. 9.3 Kommentar: Se pkt 20 för definition av gårdssida respektive gårdsyta. 9.4 Kommentar: För att skapa en entydig tillämpning bör spannet 45 50 dba undvikas. 50 dba ekvivalentnivå är tillräckligt. 9.5 Kommentar: För att skapa en entydig tillämpning bör spannet 45 50 dba undvikas. 50 dba ekvivalentnivå är tillräckligt. 10. BULLERPROBLEMATIKEN I PLANE- RINGSSKEDET OCH BRUKARSKEDET Bostäder bör lokaliseras så att de blir långsiktigt hållbara ur hälsosynpunkt. Det innebär bland annat att hänsyn bör tas till prognostiserade trafikförändringar. Den framtida ljudmiljön bör analyseras i planeringsskedet. Resultatet av analysen bör redovisas tydligt i beslutsunderlaget för att möjliggöra en väl avvägd konsekvensbedömning. Om framtida bullerskyddsåtgärder kan förutses bör nödvändiga insatser säkras i planeringsskedet. 10.1 Tillämpning: Trafikprognoser för underlag till bullerberäkningar ska sträcka sig minst 10 år framåt i tiden. 10.2 Tillämpning: Vid beskrivningen av den framtida ljudmiljön ska trafikmängder, hastigheter, andelen tung trafik, förekomst av kollektivtrafik samt vilken karaktär gatan kommer att ha (typ av gata) redovisas. 10.3 Tillämpning: Om utvändiga bullerskydd i form av vallar eller plank behövs för att klara riktvärdena ska plankartan ge möjlighet att uppföra sådana skydd. När utvändiga bullerskydd behövs ska det framgå i planbeskrivningen vem som ska ansvara för att dessa uppförs. 11. HUVUDREGELN VID PLANERING AV NYA BOSTÄDER Huvudregel vid planering av nya bostäder Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör kunna uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar, trafikomläggningar, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. 9
11.1 Tillämpning: Huvudregeln ska tillämpas vid gynnsamma ljudförhållanden det vill säga när 55 dba ekvivalentnivå vid fasad är rimligt att uppnå. 11.2 Tillämpning: Det allmänna rådet i Boverkets byggregler att ljudklass C, motsvarande 30 dba ekvivalentnivå samt 45 dba maximalnivå bör klaras inomhus, ska preciseras/fastläggas genom planbestämmelse på plankartan. 11.3 Kommentar: Åtgärder utanför planområdet eller utanför kvartersmark inom planområdet i form av t ex trafikomläggningar, tyst asfalt eller sänkt hastighet bör inte hanteras genom PBL-processen eftersom byggherren inte har rådighet över sådana åtgärder. Åtgärderna kan å andra sidan inte heller räknas hem vid lokalisering och utformning av bebyggelse. Avser kommunen t ex sänka hastigheten på en gata utgör detta en förutsättning för planen men inte en åtgärd. 12. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KUNNA GÖRA AVSTEG FRÅN HUVUDREGELN I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas: i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. 12.1 Tillämpning: Avsteg från huvudregeln medges inom tätorter och sammanhållen bebyggelse. 13. PRINCIPER FÖR INTRESSEAVVÄGNING Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot andra allmänna intressen. 55 60 dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45 50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. 60 65 dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45 50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 dba Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. 10
13.1 Kommentar: Med rådet minst hälften av bostadsrummen bör avses minst hälften av bostadsrummen i varje bullerexponerad lägenhet. 13.2 Tillämpning: Byggnader och bostäder ska lokaliseras och utformas så att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet vänds mot ljuddämpad sida med högst 50 dba ekvivalentnivå utanför fönster, såväl fasta som öppningsbara. Minst ett av dessa rum ska vändas mot en gårdssida. Kravet kan tillämpas regelmässigt, inte enbart i vissa fall eller vid synnerliga skäl. 13.3 Kommentar: Utgångspunkten bör vara att det alltid är tekniskt möjligt att klara 50 dba ekvivalentnivå på ljuddämpade sidor, endera genom att vända byggnadssidor bort från ljudkällan eller genom byggnadstekniska åtgärder. Ljuddämpad sida med högst 50 dba ska därför klaras för samtliga lägenheter som är bullerexponerade, inte endast för flertalet. 13.4 Kommentar: Se pkt 20 för definition av gårdssida. 13.5 Tillämpning: 50 dba ekvivalentnivå ska uppfyllas på minst hälften av gårdsytan (1,5 m ovan mark). Kravet ska tillämpas vid samtliga intervall, inte endast vid 60-65 resp. >65 dba. 13.6 Kommentar: Se pkt 20 för definition av gårdsyta. 13.7 Kommentar: Riktvärdet för ljuddämpad sida (50 dba) behöver inte uppfyllas vid uteplatser, d v s 55 dba ekvivalent ljudnivå är tillräckligt. 14. STÖRNINGSRISK RELATERAD TILL BUL- LER AV OLIKA KARAKTÄR När huvudregeln i dessa allmänna råd inte kan uppnås i ett kortare tidsperspektiv, bör det bedömas hur risken för störning påverkas av buller av olika karaktär. Efter ljudnivåerna inomhus, som alltid bör uppfyllas, bör för vägtrafik den ekvivalenta ljudnivån utomhus och därefter maximal ljudnivå utomhus tillmätas betydelse. För spårtrafik bör dock den maximala ljudnivån utomhus tillmätas större betydelse än den ekvivalenta ljudnivån utomhus. Ekvivalenta och maximala ljudnivåer bör dock alltid beaktas samlat vid bedömning av risken för störning. - 15. BEDÖMNING NÄR DET FINNS FLERA BULLERKÄLLOR Hänsyn bör tas till den samlade bullersituationen. När det förekommer flera bullerkällor, eller när buller från en källa kombineras med andra miljöbelastningar (till exempel vibrationer eller luftföroreningar), bör det ställas särskilt höga krav på hänsyn och åtgärder för att skapa en godtagbar ljudmiljö. Vid beräkning av fasadisoleringen bör bullernivåerna från alla förekommande ljudkällor beaktas och jämföras med kraven på ljudnivå inomhus. 15.1 Tillämpning: I de planeringsfall där den ekvivalenta ljudnivån t ex uppnår 55 dba från vägtrafik och 55 dba från spårtrafik vid en och samma bostad, så att den totala ljudnivån blir 58 dba (alt 1: adderas en bullrande källa till en annan lika bullrande ljudkälla ökar ljudnivå med 3 db hos mottagaren alt 2: två bullerkällor som bullrar lika mycket ökar ljudnivån med 3 db hos mottagaren), ska avstegskraven enligt 13.2 och 13.5 gälla. 15.2 Tillämpning: Förekommer flera ljudkällor, t ex både vägbuller och spårvägsbuller, ska fasader, fönster och luftdon samt utvändiga bullerskydd dimensioneras utifrån den sammanlagda ljudstyrkan så att riktvärdena inomhus och utomhus klaras. 15.3 Tillämpning: Om det förekommer andra miljöbelastningar, t ex vibrationer eller luftföroreningar, ska dessa hanteras åtskilt från hanteringen av buller, och inte genom högre bullerkrav. 16. LÄGENHETSSTORLEKAR Samma krav på ljudmiljön bör ställas för bostadslägenheter oberoende av storlek. Enkelsidiga lägenheter mot trafiksidan bör i princip inte accepteras, i synnerhet gäller detta om ljudnivån överstiger 60 dba. 16.1 Kommentar: Med enkelsidig lägenhet avses i detta sammanhang en akustiskt enkelsidig lägenhet. Se pkt 21 för definition av akustiskt enkelsidig lägenhet. 11
16.2 Tillämpning: Vid lågt trafikerade lokalgator (<1500-2000 f/d) som inte trafikeras med kollektivtrafik och som inte ger upphov till mer än 60 dba ekvivalentnivå vid fasad medges akustiskt enkelsidiga lägenheter under förutsättning att 1) ljudklass B med avseende på trafikbuller uppnås inomhus 2) ljudkraven vid uteplats enligt huvudregeln uppfylls. Motivet är att störningsrisken bedöms som mindre vid denna typ av gator (se kommentar 16.3) framför allt på grund av en mycket begränsad nattrafik. För övriga gator och trafikförutsättningar gäller att akustiskt enkelsidiga lägenheter inte accepteras vid ljudnivåer som överskrider 55 dba ekvivalentnivå vid fasad. 16.3 Kommentar: Trots ringa trafikmängder (1000-1500 f/d) och låga hastigheter (30-50 km/h) kan smala gatusektioner och tät bebyggelse på ömse sidor av gatan ändå orsaka överskridande av 55 dba ekvivalentnivå vid fasad. 17. UTEPLATSER OCH BALKONGER Om planen medger att varje bostad har tillgång till en uteplats eller balkong, gemensam eller privat, i nära anslutning till bostaden bör den uppfylla huvudregeln. Om planen möjliggör en uteplats som uppfyller huvudregeln för buller i planering kan en balkong med sämre ljudmiljö utgöra ett komplement. Helt inglasad balkong eller uteplats erbjuder inte utevistelse och bör därför inte accepteras som metod för att uppnå dessa allmänna råd. Normalt bör halv eller i enstaka fall tre fjärdedels inglasning av balkong eller uteplats accepteras som åtgärd för att begränsa bullret. 18. STUDENTBOSTÄDER, FÖRETAGS- LÄGENHETER OCH LIKNANDE Studentbostäder, företagslägenheter och liknande räknas inte som korttidsboende och bör uppfylla samma krav på ljudmiljön som bostäder i övrigt. 18.1 Kommentar: Till bostäder räknas även vårdboende, LSS-boende, flyktingboende, olika former av kriminalvårdsboenden, genomgångsbostäder och liknande boendeformer. 19. ÄNDRAD ANVÄNDNING AV EN BEFINT- LIG BYGGNAD Vid ändrad användning av byggnader, till exempel när ett kontorshus byggs om till bostäder, kan det finnas skäl göra avkall på ambitionen att minst hälften av alla bostadsrum bör vara orienterade mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Varje lägenhet bör dock ha något bostadsrum mot den tysta eller ljuddämpade sidan. - 17.1 Tillämpning: Huvudregeln ska alltid uppfyllas vid minst en uteplats per bostad. Uteplatsen får vara gemensam. För att inglasad balkong ska räknas som uteplats ska inglasningen gå att öppna så att högst 50 % av balkongen är inglasad samtidigt som riktvärdena för uteplats klaras. En större andel inglasning erbjuder inte utevistelse i tillräcklig grad. 17.2 Kommentar: Med glasning mot trafik samt eventuellt något ljudabsorberande material i ett delvis öppet utrymme erhålls en bullerdämpning på 0 5 dba. 12
Nya begrepp (Malmö stad) 20. GÅRDSSIDA Med gårdssida avses den sida som har en utemiljö avsedd för utomhusvistelse (definition från Boverkets rapport 2011:10 Trafikbuller och nybyggda bostäder ). Med gårdsyta avses den yta som gårdssidan upptar i marknivå. En ljuddämpad gårdssida uppnås när ljudnivån inte överskrider 50 dba ekvivalentnivå vid fasad mot gårdssidan samt på minst hälften av gårdsytan (1,5 m ovan mark). Gårdsyta. Gårdssida. 21. AKUSTISKT ENKELSIDIG LÄGENHET En akustiskt enkelsidig lägenhet är en lägenhet som har mer än 55 dba ekvivalentnivå utanför samtliga fönster och som saknar visuell kontakt med en ljuddämpad gårdssida. GARDEROB BADRUM KÖK SOVRUM VARGADSRUM GARDEROB BADRUM KÖK 13 SOVRUM VARGADSRUM
3. Vägledning för hantering av trafikbuller Detta kapitel syftar till att ge en praktisk vägledning för hantering av trafikbuller i de olika skedena planprogram, detaljplan, bygglov och teknisk prövning. De föregående kapitlen måste båda läsas för att göra vägledningen begriplig. PLANPROGRAM/FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I programskeden såsom planprogram och fördjupande översiktsplaner kan trafikbuller hanteras genom en genomtänkt stadsbildsgestaltning, god skalanpassning mellan bebyggelse och omgivande gator samt ett slutet byggnadssätt mot hårt trafikerade gator. Vid en mer öppen stadsbild genom t ex punkthus, gavelställda lamellhus eller vid småskalig bebyggelse i bullerexponerade lägen krävs tydliga signaler till efterföljande skeden att lokala åtgärder behövs i såväl markplan som på fasader för att skapa goda ljudmiljöer, t ex i form av delvis inglasade balkonger eller burspråk. De överväganden som gjorts för att ta hänsyn till bullerproblematik och ljudmiljö ska redovisas i plandokumenten. 14
DETALJPLANERING Vilka aspekter hanteras i detaljplaneskedet? I detaljplaneskedet bedöms vilka krav på bebyggelsen som behöver ställas för att denna ska fungera bra i förhållande till omgivningen och till behoven hos dem som bor inom området. Kraven översätts till planbestämmelser. Detaljplanen måste utformas så att de ställda bullerkraven går att uppfylla. De ställningstaganden som gjorts ska tillsammans med underlagsmaterialet redovisas i planbeskrivningen. Bullerutredning För att göra en korrekt bedömning av trafikbullersituationen krävs en bullerutredning. Den kommunomfattande bullerkartläggningen ger en översikt av dagens situation (år 2012), men för den framtida situationen behövs en platsspecifik bullerberäkning baserad på en aktuell trafikprognos och planerad bebyggelse i grova drag. Trafikprognosen ska sträcka sig minst 10 år framåt i tiden och beakta trafikmängder, hastigheter, andel tunga fordon, eventuell förekomst av kollektivtrafik samt vilken gatutyp som orsakar bullret. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för framtagandet av trafikprognosen. Plangestaltning Med bullerberäkningarna till hands kan planområdet gestaltas utifrån önskad stadsbild och byggnadsgestaltning samt den givna bullersituationen, så att antingen huvudregeln eller avstegskraven kan uppfyllas. Att uppfylla huvudregeln genom t ex väl tilltagna avstånd mellan bebyggelse och gator eller genom bullervallar/- skärmar får inte bli ett självändamål. Istället ska en så markeffektiv lösning som möjligt sökas med utgångspunkt från att avstegskraven kan uppfyllas. Slutna kvartersgårdar ger bättre möjligheter att uppnå bullerkraven än t ex gavelställda hus eller punkthus. Vid starkt trafikerade gator, gator med hög andel tung trafik, gator som trafikeras av kollektivtrafik eller gator som det förekommer mycket nattrafik på, är det särskilt viktigt att byggrätter och gestaltningskrav utformas så att ljuddämpade sidor kan skapas för den planerade bebyggelsen. Vid gestaltningen kan även hänsyn tas till lågt trafikerade gator utan kollektivtrafik (se pkt 16.3 i kapitlet Tillämpning av råd och riktvärden). Byggherren bör redan i detaljplaneskedet informeras om de bullerkrav som gäller för planområdet så att denne kan anpassa lägenhets- och trapphuslösningar utifrån bullerkraven. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot djupa byggnadskroppar, trapphus som spänner över fler än tre lägenheter, d v s 4- och 5-spännare samt söderorienterade byggnader. I dessa fall är risken stor att oönskade akustiskt enkelsidiga lägenheter kommer att uppstå om avsteg från huvudregeln planeras. Planbestämmelser Nedanstående tabell kan användas i de allra flesta planeringsfall. Den täcker in huvudregeln, avstegskraven samt fallet med lågt trafikerade lokalgator utan kollektivtrafik. I de föregående kapitlen beskrivs de olika begreppen i tabellen mer ingående. Trafikbuller Byggnader och bostäder ska lokaliseras och utformas så att följande ljudkrav uppnås: Ljudkrav Miljö Ekvivalent ljudnivå Trafikbuller Maximal ljudnivå 1 Inomhus 30 dba 45 dba I 2 II Vid fasad 55 dba III 3 Vid uteplats IV 55 dba 70 dba V 4 Utanför fönster till minst hälften av bostadsrummen i varje bostad, varav minst ett rum ska 50 dba 70 dba VI vändas mot en gårdssida 5 Vid minst hälften av gårdsytan VII 50 dba I. Kl 22-06 II. Ljudkrav 4 och 5 gäller om inte 2 kan uppfyllas III. 60 dba vid lågt trafikerad lokalgata utan kollektivttrafik och ljudklass B inomhus IV. Får vara gemensam V. Får överskridas 3 ggr/h VI. Om spårtrafik VII. 1,5 m ovan mark 2 5 avser frifältsvärden Planbeskrivningen För att skapa förståelse för detaljplanens utformning ska underlaget till trafikprognosen (d v s trafikmängder, hastigheter, andel tunga fordon, eventuell förekomst av kollektivtrafik samt gatutyp ) samt resultatet av bullerberäkningen, tillsammans med de överväganden som gjorts, tydligt redovisas och beskrivas i planbeskrivningen. Syftet och skälen till planens utformning i fråga om trafikbuller ska alltså framgå. 15
Informationen kommer att vara ett viktigt underlag vid efterföljande byggnadsgestaltning/-projektering, bygglovsprövning samt vid hantering av eventuellt uppkomna bullerklagomål. I det sistnämnda fallet bildar uppgifterna förutsättningar för såväl tillsynsmyndighetens (Miljönämnden) som väg- eller spårhållarens (Tekniska nämnden eller Trafikverket) hantering av ärendet. Ansvar för bulleranordningar Om lokala skärmar eller vallar behövs för att uppnå bullerriktvärdena/-kraven måste planen medge byggrätter för bullerskydd i sådan utsträckning (i höjd- och sidled) att planbestämmelserna går att uppfylla. Här kan det bli nödvändigt med ytterligare bullerberäkningar för att kunna bedöma skyddsåtgärdernas omfattning. Planbeskrivningen behöver i sådana fall kompletteras med information om vem som ansvarar för att skyddsåtgärderna kommer till stånd. I de allra flesta fallen vilar ansvaret på byggherren, men det kan även vara väg- eller spårhållarens ansvar om åtgärder planeras på allmän platsmark (med kommunen som huvudman) eller inom vägområde/spårområde. Byggherren Byggherren bör redan i detaljplaneskedet informeras om de bullerkrav som gäller för planområdet så att denne kan anpassa lägenhets- och trapphuslösningar utifrån bullerkraven. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot djupa byggnadskroppar, trapphus som spänner över fler än tre lägenheter, d v s 4- och 5-spännare samt söderorienterade byggnader. I dessa fall är risken stor att oönskade akustiskt enkelsidiga lägenheter 1 kommer att uppstå om avsteg från huvudregeln planeras. 1 Se pkt 17.2 i kapitlet Tillämpning av råd och riktvärden 16
BYGGLOVSPRÖVNING Bullerfrågor som prövas genom bygglov I bygglovsprövningen ingår att bedöma byggnaders lämplighet för ändamålet (PBL 8 kap 1, 9 kap 30 ). För att uppnå önskad ljudmiljö för en planerad bebyggelse behöver bygglovsskedet pröva den slutliga placeringen av byggnader och uteplatser, byggnaders utformning samt om avstegskraven tillämpas principiella lägenhetslösningar. Med principiella lägenhetslösningar menas den rumsliga fördelningen av bostadsrum mot ljuddämpade sidor. Byggnader ska ur ljudsynpunkt endast anses vara lämpliga för ändamålet när planbestämmelserna i fråga om trafikbuller kan uppfyllas. Inomhuskraven prövas dock i det tekniska skedet. Det är även viktigt att uteplatsers placering och utformning prövas i bygglovskedet, eftersom det ofta är för sent att korrigera missförhållanden i det tekniska skedet. Slutligen behöver en förhandsbedömning göras av byggnadernas fasader så att dessa kan uppfyllaer de ljudtekniska kraven vid den tekniska prövningen (t ex kan en mycket hög andel fönsterarea i förhållande till rumsarean försvåra uppfyllande av ljudkraven). Planbestämmelser I detaljplaneskedet bedöms vilka krav på bebyggelsen som behöver ställas för att denna ska fungera bra i förhållande till omgivningen och till behoven hos dem som bor inom området. Kraven översätts till planbestämmelser. Vid bygglovsgivning prövas om byggnaden överensstämmer med eller strider mot detaljplanen. Bestämmelserna om byggnaders placering och utformning för att bemästra trafikbuller är således fundamentala i bygglovsskedet. Förslag till planbestämmelser återfinns i avsnittet Detaljplanering. Notera att särskilda förutsättningar kan gälla för lågt trafikerade lokalgator utan kollektivtrafik (se pkt 16.3 i Tillämpning av råd och riktvärden). Aktuell ljudutredning Som underlag för att bedöma planenlighet behövs en aktuell ljudutredning för det specifika byggnadsprojektet. Ljudutredningen ska redovisa ljudnivåer utmed samtliga relevanta fasader på samtliga våningsplan samt ljudnivåer på gårdssidan i marknivå och vid uteplatser. Ljudutredningen måste grundas på korrekta trafikprognoser. Om bygglovet ligger tidsmässigt nära detaljplanens upprättande kan uppgifterna från detaljplanen användas. Har det däremot gått mer än 5 år måste en ny trafikprognos ligga till grund för beräkningarna. Underlaget till trafikprognosen ska redovisas i ljudutredningen och ingå i bygglovshandlingarna. Avvikelser från detaljplan Nedanstående gäller detaljplaner som följer denna tilllämpningsskrift. Avvikelser från ljudkraven inomhus samt vid uteplats bör aldrig accepteras. Vid överskridande av huvudregeln 55 dba ekvivalentnivå vid fasad bör ett överskridande på 1-2 dba rymmas inom ramen för en liten avvikelse. Vid högre överskridanden kan syftet med planen ändå uppfyllas om istället avstegskraven tillämpas, d v s att minst häften av bostadsrummen placeras mot ljuddämpad sida etc. Grundprincipen med avstegskraven är att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet ska vändas mot en ljuddämpad sida med högst 50 dba ekvivalentnivå utanför fönster, varav minst ett av dessa rum ska vändas mot gårdssidan (ljudkrav 4 i planbullertabellen). En strikt tillämpning av detta plankrav kan dock i vissa situationer leda till orimliga helhetslösningar, bl a vid hög andel små lägenheter, utformande av hörnlägenheter och trapphus men även vid beaktande av väderstreck. För att medge en viss flexibilitet i utformningen av bebyggelsen bör, inom ramen för en liten avvikelse, undantag kunna accepteras för enstaka lägenheter under förutsättning att ljudklass B med avseende på trafikbuller, motsvarande 26 dba ekvivalentnivå resp. 41 dba maximalnivå nattetid, uppnås inomhus för akustiskt enkelsidiga lägenheter. Med enstaka lägenheter avses som högst 15% av de lägenheter som omfattas av plankravet (d v s de lägenheter som exponeras för mer än 55 dba ekvivalentnivå vid fasad). Summan av de lägenheter som har färre än hälften av rummen mot en ljuddämpad sida samt de lägenheter som inte har något rum över huvud taget mot en ljuddämpad sida får således som högst uppgå till 15% av de lägenheter som exponeras för mer än 55 dba ekvivalentnivå vid fasad. För plankravet att ljudnivån vid ljuddämpad sida som högst får uppgå till 50 dba ekvivalentnivå utanför fönster (ljudkrav 4 i planbullertabellen), bör ett överskridande på högst 1-2 dba rymmas inom en liten avvikelse. Det är viktigt att den ljuddämpande sidan är utmärkande tystare än trafiksidan, i synnerhet gårdssidan. För plankravet att bebyggelsen ska utformas så att ljudnivån vid minst hälften av gårdsytan (ljudkrav 5 i planbullertabellen) får en ljudnivå som inte överskrider 50 dba ekvivalentnivå, bör en avvikelse på 5-15%-enheter rymmas inom begreppet liten avvi- 17
kelse, beroende på fastighetens storlek. Vid små fastigheter bör avvikelsen procentuellt vara mindre än vid stora fastigheter, dels för att ljudkravet blir viktigare vid små gårdar dels för att stora gårdar kan vara svårare att ljuddämpa. Sammanställning För att underlätta handläggningen behöver bygglovshandlingarna, förutom ovan nämnda bullerutredning, innehålla en sammanställning med följande uppgifter: 1. Antal lägenheter som omfattas av avstegskraven, d v s de lägenheter som exponeras för mer än 55 dba ekvivalentnivå vid fasad 2. Andel lägenheter som inte uppfyller plankravet att bostäder ska utformas så att minst hälften av bostadsrummen vänds mot ljuddämpad sida med högst 50 dba ekvivalentnivå utanför fönster, varav minst ett av dessa rum vänds mot en gårdssida. Får som högst utgöra 15% av samtliga lägenheter som omfattas av avstegskraven. 3. Total areal som definierats som gårdssida (sida som har en utemiljö avsedd för utevistelse) 4. Andel av gårdssidan där ljudnivån 50 dba ekvivalentnivå uppnås. Ska som minst utgöra 50% av ytan. Lågt trafikerade gator Ett specialfall, som prövas i detaljplaneskedet, är lågt trafikerade gator utan kollektivtrafik. Trots ringa trafikmängder (1500 2000 f/d) kan smala gatusektioner och tät bebyggelse på ömse sidor av gatan ändå orsaka överskridande av 55 dba ekvivalentnivå vid fasad. Här bedöms störningsrisken vara liten (främst gå grund av en mycket begränsad nattrafik), varför akustiskt enkelsidiga lägenheter tillåts upp till 60 dba ekvivalentnivå vid fasad. En förutsättning är även att gatan inte trafikeras av kollektivtrafik och sannolikt aldrig kommer att nyttjas för det ändamålet. Ljudnivån inomhus ska dessutom motsvara kravet enligt ljudklass B med avseende på trafikbuller (säkerställs i den tekniska prövningen). 18
TEKNISK PRÖVNING Bulleraspekter som säkras genom den tekniska prövningen I det tekniska skedet (tekniskt samråd) ska säkerställas att byggnader får de tekniska egenskaper som behövs i fråga om bl a skydd mot buller. Eftersom prövningen hanterar byggnadsrelaterade krav inriktas prövningen mot byggnadsskalet och därigenom ljudkraven inomhus. Grundläggande ljudkrav Det grundläggande byggnadstekniska ljudkravet är att bostäder ska utformas så att 30 dba ekvivalentnivå respektive 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (06-22) uppfylls inomhus. Se pkt 1, 4 och 5 i kapitlet Tillämpning av råd och riktvärden för en fylligare beskrivning av ljudkraven. BBR och planbestämmelser Boverkets byggregler (BBR) innehåller både föreskrifter och allmänna råd. Föreskriftskraven, som är bindande, anger att: Byggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att olägenheter för människors hälsa därmed kan undvikas. (BBR 7:1) Byggnader och deras installationer ska utformas så att ljud från byggnadens installationer, från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas. I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. (BBR 7:2) Det allmänna rådet i BBR anger att föreskriftens krav uppfylls om ljudklass C enligt svensk standard 25267:2004 (med tillägget T1:2009) uppnås, d v s 30 dba ekvivalentnivå samt 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (22-06). Rådet är en generell rekommendation om hur någon kan eller bör handla för att uppnå föreskriftskravet. I detaljplaneskedet bedöms vilka krav på bebyggelsen som behöver ställas för att denna ska fungera bra i förhållande till omgivningen och till behoven hos dem som bor inom området. Kraven översätts till planbestämmelser. När detaljplaner genom planbestämmelser reglerar inomhusnivåer ska detta betraktas som en precisering och en platsspecifik bedömning utifrån det allmänna rådet i BBR. Vid prövningen av byggnaders tekniska egenskaper ska därför detaljplanens planbestämmelser vara styrande. Ljudklass B Av det skälet att en detaljplan utgör en precisering och en platsspecifik bedömning av det allmänna rådet i BBR (att ljudklass C ska uppfyllas motsvarande 30 dba ekvivalentnivå resp. 45 dba maximalnivå nattetid) kan det föreligga planeringsfall där ljudförutsättningarna är sådana att ljudkraven behöver skärpas inomhus. Detaljplanen föreskriver i sådana fall ljudklass B med avseende på trafikbuller, motsvarande 26 dba ekvivalentnivå resp. 41 dba maximalnivå nattetid. Kontrollrapport Kontrollrapporten ska säkerställa att byggnaden får de tekniska egenskaper som behövs för att uppfylla ljudkraven inomhus. Kontrollrapporten ska innehålla uppgifter om vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse, vem som ska göra kontrollerna, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden samt vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske. 1 Den svenska standarden som Boverkets byggregler hänvisar till. Uppfylls ljudklass C enligt standarden anses även föreskriftens krav vara uppfyllt. 2 Baserat på kraven i svensk standard 25267:2004. 3 Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler, sid 38. 19