STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz

Relevanta dokument
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Behandling av depression hos äldre

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Behandling vid samsjuklighet

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Statlig styrning med kunskap

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Behandling och bedömning i rättspsykiatrisk vård

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationell konferens för ST-läkare

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Från riktlinjer till effekter

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Spel om pengar diagnostik, behandling och samsjuklighet. Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Psykiatriska specialiteter

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Case management enligt ACT

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb)

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Screening och utredning av drogproblem

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården


Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Psykisk hälsa i primärvård

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Evidens. vård och utbildning

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

-Stöd för styrning och ledning

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Samverkansrutin Demens

ETIK. i medicinsk utvärdering

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Instrument för bedömning av suicidrisk

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Samverkansrutin Demens

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Per Nettelbladt (psykiater,docent), Agneta Pettersson (projektledare)

Verksamhet och ort, förvaltning VO FoU, Skånevård Sund på uppdrag av Södra Sjukvårdsregionens verksamhetschefer i Ortopedi

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

SBU-rapport 1 okt -09

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen

Vå rd och omsorgsutbildning

Transkript:

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz

SBU utvärderar sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser Oberoende utvärderingar SBU:s kunskapsunderlag ska vara relevanta, trovärdiga och lättillgängliga. Övergripande mål för SBU SBU:s kunskapsunderlag ska leda till bättre hälsa och omsorg per satsad krona och därigenom rädda liv och förbättra livskvalitet och ge möjlighet till god vård och omsorg på lika villkor för hela befolkningen. SBUs gör bland annat systematiska översikter, kartläggningar och kommentarer av internationellt publicerade kunskapsunderlag, samt en upplysningstjänst

SBUs uppdrag inom rättspsykiatrisk vård Bakgrund: Bergvall- kommissionen Regeringsuppdrag SBU En kartläggning av området Frågeställning för kartläggningen Vad finns det för kunskap respektive kunskapsluckor inom diagnostik, behandling, rehabilitering och habilitering inom rättspsykiatrisk vård? En systematisk översikt är en opartisk sammanställning av forskningsstudier på ett visst område. De forskningsstudier som ska ingå i den ska väljas efter uppställda kriterier och de ska granskas efter hur tillförlitligt genomförda de är (Risk för bias)

Domäner RPV kartläggning Diagnostik och Bedömningar under pågående vård (Förnyad, fördjupad regelbunden bedömning av psykiatrisk diagnos). Subdomäner: Differentialdiagnostik, Neuropsykologi/kognition, Särskild uppmärksamhet för diagnoser som kan missas exempelvis autism och ADHD, Riskbedömning, Brottsmönster, Samsjuklighet, Somatisk hälsa, ASI (Addiction Severity Index), Funktionsbedömning ADL, Second opinion Behandling Läkemedel. Subdomäner: Effekter av enskilda och kombinerade läkemedel, Missbruksbehandling (frivillighetsproblematik), Behandling -Psykologiska interventioner. Subdomäner: Brottsbearbetning, Metoder för bemötande vid aggressivitet, Missbruksbehandling (frivillighetsproblematik), Suicidprevention Behandling -Psykosociala insatser. Subdomäner: Kontakter anhörigstöd, boende, Bemötande och miljö, Omvårdnad, Sysselsättning, utbildning, Case management, Assertive Community Treatment (ACT), Suicidprevention Rehabilitering- Habilitering. Subdomäner: Fysioterapeutiska och arbetsterapeutiska insatser, neurokognitiv och social färdighetsträning, Sysselsättning, friskvård, Övervakning/supervision (särskilda villkor) Tvångsåtgärder

Kartläggningens resultat: 4 st systematiska översikter De byggde på studier som höll för hög risk för bias och var för heterogena för en metaanalys =Alla domäner är kunskapsluckor. Men på SBU är även kunskapsluckor ett resultat Problem med översikterna var bland annat gamla sökdatum, sökstrategi och smalare avgränsning på population, därför behövs nya översikter

Vetenskapliga kunskapsluckor Att identifiera kunskapsluckor i sjukvården och socialtjänsten Peka på viktiga områden för framtida forskning. Att utgöra underlag för prioriteringar så att resurser kan frigöras till angelägna områden. Publiceras löpande i SBU:s databas: www.sbu.se/kunskapsluckor SBU Kartlägger

Del två: Att utvärdera behandlingar (och kanske fylla ett par kunskapsluckor i RPV) Psykologiska behandlingar och psykosociala interventioner Läkemedelsbehandlingar Systematiska översikter av effektstudier och studier på upplevelser och erfarenheter Hälsoekonomi och etik Praxisundersökningar Input från patientförening

Systematisk översikt generell process 1. Definiera uppdrag + Förstudie 2. Samla sakkunniga 3. PICO Population Intervention Control Outcome 4. Sökning 5.PICO Abstract och Fulltexter 7. Bias (snedvridna resultat) Studie av x- mot y 8. Analys och tillförlitlighet GRADE 9. In i rapport

SBU utvärderar forskning på psykologiska behandlingar och psykosociala interventioner i rättspsykiatrisk vård: Övergripande fråga: Vilken effekt har psykosociala insatser och psykologiska behandlingar inom rättspsykiatrin på exempelvis sjukdomssymptom, tillfrisknande, livskvalitet och omställning till ett liv i samhället för personer som dömts till rättspsykiatrisk vård?

SBU utvärderar forskning på psykologiska behandlingar och psykosociala interventioner i rättspsykiatrisk vård behandlingarna: Interventioner av psykosocial typ: här syftar vi på interventioner/insatser ämnade att ha effekt på fler områden än sjukdomssymptom. Psykosociala interventioner har som mål att förbättra individuella och sociala funktioner, höja livskvaliteten, och stödja återgång till ett liv i samhället. Psykologiska behandlingar: Här syftar vi på behandlingar utförda enligt bestämda grundprinciper som har som mål att lindra sjukdomstillstånd, främja tillfrisknande eller hjälpa patienten i att hantera sin sjukdom, som psykoterapi, kognitiv psykoterapi, beteendeträning Komplement i form av kvalitativ forskning om bemötande och miljö i svensk rättspsykiatrisk vård

SBU utvärderar psykologiska behandlingar och psykosociala interventioner i rättspsykiatrisk vård Eva Lindström, docent och specialistläkare i psykiatri och rättspsykiatri Björn Hofvander, klinisk psykolog och forskningssamordnare vid Verksamhetsområde Rättspsykiatri, i Region Skåne Malin Lotterberg, verksamhetschef för rättspsykiatri i Örebro läns landsting sjuksköterska och doktorand inom rättspsykiatri Susanna Radovic, Associate Professor CELAM / Centre for Ethics, Law and Mental Health University of Gothenburg och Ulf Axberg, Docent i klinisk psykologi Leg psykolog, leg psykoterapeut Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Brukarorganisationer: Organisationen PAR Patienter och anhöriga inom rättspsykiatrin Planer på att kontakta andra ännu inte genomförda SBU: Kickan Håkansson, Alexandra Snellman, Mikael Nilsson, Emin Hoxha

SBU utvärderar forskning på läkemedelsbehandling i rättspsykiatrisk vård Sakkunniga Peter Andiné, docent och specialistläkare i rättspsykiatri Göran Engberg, professor i farmakologi Katarina Howner, PhD, specialist i psykiatri och ST-läkare i rättspsykiatri Eva Lindström, docent och specialistläkare i psykiatri och rättspsykiatri Susanna Radovic, docent i teoretisk filosofi (för etiken) Referensgrupp från verksamheten Representanter för alla större rättspsykiatriska enheter i Sverige Brukarmedverkan PAR (Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin)

SBU utvärderar forskning på läkemedelsbehandling i rättspsykiatrisk vård Övergripande frågor: 1. Vilken nytta och risk har olika läkemedel och kombinationer av läkemedel för patienter som vårdas inom rättspsykiatrin? 2. Vilka upplevelser och erfarenheter har patienter, anhöriga och personal avseende läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrin? 3. Vilka etiska aspekter aktualiseras vid farmakologisk behandling inom rättspsykiatrin? 4. Hur ser relationen mellan kostnader och effekter ut för de olika farmakologiska behandlingsalternativen jämfört med det mest relevanta jämförelsealternativet?

Förutsättningar vi fått jobba lite extra med Rättspsykiatri är inte en diagnos Samsjuklighet Risk Vårdtiderna är långa Överförbarhetsproblem till internationell forskning Lite behandling -mycket vardag

Nuläge: Båda översikterna är klara med sökning och urval vi jobbar med att analysera våra resultat abstrakt från databassökning jämförs med PICO Studier i fulltext jämförs med PICO Data bedöms och sammanställs Sammanvägning av alla resultat Studier i fulltext biasgranskas Kvalitetskoll och publicering Rapport författas Studier med rätt PICO och risk för bias

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING