En presentation av Rättsmedicinalverket www.rmv.se

Fakta i målet Sakkunniga svar på rättvisans svåra frågor En presentation av Rättsmedicinalverket www.rmv.se

Medborgarna i Sverige ska kunna lita på att rättsväsendet beivrar brott, att förövare döms på sakliga grunder och att brottsoffer och andra som kommer i kontakt med rättsväsendet möts med respekt och professionalism. Vi är flera aktörer som skall bidra till detta genom den kedja av insatser som t.ex. görs vid brott från polisanmälan till återanpassning i samhället efter avtjänade straff. Rättsmedicinalverkets utredningar är viktiga länkar i rättskedjan. Ett skickligt utfört medicinskt deckarjobb kan ge fynd som blir avgörande för att lösa ett komplicerat rättsfall. Vi ser oss som en professionell kunskaps- och expertorganisation inom våra fyra verksamhetsgrenar: rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi, rättsgenetik. Enligt vår värdegrund vill vi uppnå: Hög kvalitet i vårt arbete som skapar tilltro till vår verksamhet God service förenat med hög effektivitet Öppenhet och en positiv attityd till förnyelse Attraktiva arbetsplatser med utvecklande upp gifter där man visar respekt för varandra. Rättsmedicinalverket bidrar också till brottsoch olycksförebyggande insatser, bland annat genom samarbete med andra myndigheter och informationsskrifter med anknytning till våra expert områden. En annan viktig del av vårt arbete är forskning och utveckling som görs av vår personal, oftast i samverkan med universiteten på de sex orter där våra avdelningar finns. Vår roll i rättskedjan ställer också krav på gott samarbete med övriga myndigheter i bl.a. rättsväsendet. Vi arbetar med och för människor. Det ställer särskilda krav på vårt bemötande. Vi bidrar också till att sjuka människor kan få ett bättre liv genom att vi medverkar vid organoch vävnadsdonationer. Ibland uppstår debatt kring det arbete vi utför och de slutsatser vi kommer fram till. Självklart ska vårt arbete granskas. Men debatterna handlar ofta om frågor där sanningen inte är entydig. Observationer eller fynd kan vägas med olika tyngd och leda till olika bedömningar, utan att den ena eller andra experten har rätt eller fel. I ett rättsfall är det domstolen som har ansvaret att i en helhetsbedömning väga samman olika fakta och expertutlåtanden inför ett domslut. Effekten av de bedömningar som våra experter gör kan få mycket avgörande betydelse för enskilda människors liv. Därför anser vi att det är självklart och nödvändigt att vårt arbete ska kunna ifrågasättas och diskuteras. Det är också viktigt att vi själva deltar i den diskussionen utifrån hur lagar, resurser och andra förutsättningar ger oss möjligheter och begränsningar att utföra vårt uppdrag. Erna Zelmin generaldirektör Foto: Pernilla Tofte 2

Verkets uppdrag Vårda rättvisan med specialistkunskap Rättsmedicinalverket är en rättsvårdande myndighet. Juri diska frågor om rätt och fel får inte avgöras på lösa grunder. De måste vila på ett brett underlag av fakta. För att få fram fler fakta i målet kan kemister, biologer, läkare, psykologer och kuratorer ofta bidra med analyser och sakkunniga bedömningar som kan bringa klarhet i fallet. Alla dessa kompetenser har samlats inom ett statligt verk Rättsmedicinal verket. Verket bildades år 1991 för att säkra att hela Sverige får tillgång till likvärdig kompetens inom den här delen av rätts väsendet. Yrkeskunnandet ska vara gediget, analyser och bedömningar enhetliga. Tekniska och vetenskapliga framsteg ska snabbt komma till användning för att ytterligare höja kvalitén i analyser och arbetsmetoder. Med hjälp av kontinuerlig kvalitetssäkring ska Rättsmedicinal verket se till att arbetet håller högsta möjliga standard. Gemensamt för hela verket är att vi producerar undersökningar som behövs i rättsfall. Ofta men långtifrån alltid är det en tragisk händelse som måste utredas. Vi avger svar till polis, åklagare och domstolar, men också till social tjänsten i olika kommuner. Vi är ett verk med flera olika arbetsplatser. Rättsmedicinalverkets avdelningar finns på sex olika platser i landet, och ledningskansliet ligger i Stockholm. Dessutom har vi fyra olika verksamhetsgrenar rättsmedicin, rättspsykiatri, rättskemi och rättsgenetik. Första stavelsen rätts innebär att avdelningarna arbetar på uppdrag av rättsinstanser polis, åklagare och domstol. En vanlig medicinsk avdelning inom sjukvården har inte den typen av uppdrag. En naturlig del i vårt arbete är forskning och utveckling, FoU. Det ger möjlighet till fördjupning och förnyelse. Verkets forskningsprojekt omfattar ofta flera discipliner sam tidigt. Rättsmedicinalverkets anställda medverkar i universitetsutbildningar, och verket anordnar dessutom kurser och seminarier på uppdrag av kommuner, sjukvård och kriminalvård. På dessa sidor presenteras kortfattat ett mångsidigt verk i rättvisans tjänst och några av människorna som bär upp verksamheten. "Juridiska frågor om rätt och fel får inte avgöras på lösa grunder." 380 medarbetare på sex olika platser Rättsmedicinalverket är en central förvaltningsmyndighet. Verket bedriver verksamhet på nio olika avdelningar runt om i landet. Sammanlagt har verket cirka 380 anställda. På ledningskansliet arbetar 19 per soner med ekonomi, löner och personalfrågor, registratur, arkiv, juridik, IT, forskning och utveckling samt intern och extern information. Mer information om Rättsmedi cinalverkets organisation se sidan 15. 3

Rättspsykiatrisk utredning Uppdrag kartlägg en människas inre Våld och känslostormar uppstår ofta samtidigt. Både angriparen och den angripna fylls av fasa och vrede medan pulsen slår vilt. Men i vissa våldsbrott kan det finnas ett moment till gärningsmannen är inte bara upprörd. Något i förövarens upp trädande vittnar om att allt inte står rätt till. Svensk lag har, i brottsbalken, en särskild paragraf om den här typen av brott: Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får inte dömas till fängelse. (30 kap, 6 ) Istället för en fängelsedom kan påföljden bli rättspsykiatrisk vård, eventuellt med särskild utskrivningsprövning. Om en domstol finner en person skyldig till ett brott som straffas med fängelse, är personens psykiska tillstånd vid brottet en nyckelfråga. Domstolen beställer en s k rättspsykiatrisk utredning. En sådan undersökning av en människa häktad för brott bör vara klar inom fyra veckor. Verkets avdelningar för rättspsykiatrisk utredning har fått samhällets uppdrag i dessa ärenden. Verkets två rättspsykiatriska utredningsavdelningar i Huddinge och Göteborg är slutna. Personer som är häktade vistas där under hela utredningstiden. De som inte är häktade bor hemma och kommer för utredning som pågår under sex veckor. Domstolens beslut om utredning är tvingande, men ingen kan tvinga den misstänkte att aktivt medverka i utredningen. Så gott som alla väljer dock att delta. På avdelningarna träffar de ett team bestående av en läkare, en psykolog, en kurator och vårdare. Vid några tillfällen möter perso nen hela teamet, men samtalen är oftast enskilda. Någon korsförhörsstämning är det aldrig tal om. God omvårdnad under vis telsetiden ingår i uppdraget. Den färdiga utredningen är ett skriftligt utlåtande i fyra delar om totalt cirka 20 sidor. Teamets läkare skriver ett sammanfattande huvudutlåtande. Kuratorn skriver en socialutredning och psykologen en psykologutredning utifrån sina samtal och testresultat. Vårdavdelningen skriver en omvårdnadsutredning. Hela utredningen skickas till domstolen som underlag för dess beslut. Verkets bedömningar väger tungt i rättsprocessen i cirka 95 procent av rättegångarna följer domstolen utredningens rekommendation. Varje år genomgår cirka 550 personer rättspsykiatriska undersökningar på någon av våra avdelningar. Knappt 300 av dessa överförs efter dom till rättpsykiatrisk vård. Bedömningar av människors psykiska hälsa ställer höga krav på utredarnas yrkeskunnande och erfarenhet. En domstol kan, i svåra fall, begära en andra bedömning en sk second opinion från Socialstyrelsens rättsliga råd. Rådet använder underlaget i verkets utredning och kan ibland låta en erfaren rättspsykiater undersöka personen. I rådet ingår också tre specialister inom rättspsykiatri. Av de 550 utredningar som görs årligen bedöms cirka 25 av Rättsliga rådet. Av dessa avviker högst tio från utredningens bedömning av allvarlig psykisk störning. Allvarlig psykisk störning definieras som ett tillstånd av störd verklighetsuppfattning med något av symtomen förvirring, tankestörningar, hallucinationer och/eller vanföreställningar. Vid vissa brott finns ännu en aspekt. Något står inte rätt till hos förövaren. 4 Vilka genomgår rättspsykiatrisk bedömning? Omkring 90 procent av de personer som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning är män och tio procent kvinnor. Genom snittsåldern är drygt 30 år. Drygt 30 procent är födda utomlands. De vanligaste brotten som de undersökta är misstänkta för är våldsbrott, mordbrand och sexualbrott.

God kontakt med den undersökte är en nödvändighet Patrik Backgård är psykolog i ett utredningsteam på avdelningen för rättspsykiatriska utredningar i Huddinge. Teamet ska bedöma svårighetsgraden på psykiska störningar och ställa diagnos på människor som är åtalade för allvarliga våldsbrott. Slutsatserna i utredningen kan få en avgörande betydelse för en kommande dom, och för personens framtid. Utifrån kan byggnaden i Huddinge verka karg, med vitmålade galler som spärrar alla fönster och en vakt vid den låsta ingången. Men för personer som kommer hit från häkten är tillvaron på avdelningen ändå ovanligt fri. Eget rum med dusch och toalett. De får umgås med andra, delta i arbetsterapi, säger Patrik Backgård. När en intagen får tid hos psykologen Back gård är det oftast för att genomgå någon typ av testning. Personen blir led sagad från avdelningen till våningen ovanför där Patrik Backgård har sitt arbetsrum i samma långa korridor som andra psykologer, kuratorer och läkare. Även om Patrik Backgård inte kan erbjuda någon egentlig terapi under de få veckor som utredningen pågår, så känner han ett ansvar mot både patienten och uppdrags givaren, en svensk domstol. Bedömningen ska bli så bra som möjligt. Idag kan vi upptäcka autistiska störningar som Aspergers syndrom, vilket är ett funktionshinder. Våra utredningar kan i många fall innehålla rekommendationer om behandling. För andra kan utredningen innebära att de kan bli dömda till vård istället för fängelse. Personer som undersöks kan frestas att överdriva eller dölja sina symtom. Under sö karna är uppmärksamma på den aspekten. Det är mycket svårt att ljuga och manipulera ett helt team. Vi har tillgång till så mycket bakgrundsinformation om personerna. Dessutom observeras de dygnet runt på vår avdelning under utredningstiden. Om den undersökte ger sitt tillstånd får teamet också kontakta anhöriga för att få en mer fullständig bild. Alla undersökta får också ta del av utredningsresultatet. Det färdiga utlåtandet lämnas till domstolen. Utmaningen i mitt jobb är att använda de terapeutiska kunskaperna för att skapa en god kontakt med patienten. Personen ska kunna berätta så öppet och så bra som han förmår, även om han står mitt i en personlig kris, säger Patrik Backgård. Psykologiska test kan ofta likna sällskapsspel. När patienter kommer till psykologen Patrik Backgårds tjänsterum för att testas är stämningen oftast avspänd och förväntansfull. Avdelningar för rättspsykiatriska utredningar finns i Huddinge och Göteborg med tillsammans 30 platser och sam man lagt 150 anställda. På två landstingsdrivna kliniker i Malmö och Umeå görs ett antal rättspsykiatriska utredningar på Rättsmedicinal verkets uppdrag. En rättspsykiatrisk utredning föregås som regel av en s.k. 7-undersökning. 7-undersökningen har som primärt syfte att bedöma behovet av en rättspsykiatrisk undersökning. Utlåtandet begärs av domstol som sedan tar ställning i frågan. En 7-undersökning genomförs av en läkare och undersökningen tar vanligtvis en till två timmar. Årligen görs omkring 1700 7-undersökningar. Sedan den 1 november 2006 tillämpas nya former för prövningen av villkorlig frigivning av livstidsdömda dvs. en tidsbestämning av livstidsstraff. Frågan prövas av Örebro tingsrätt som första instans, tidigast efter att den dömde avtjänat tio år av sitt livstidsstraff. Tingrätten begär i vissa fall inför sin prövning en riskutredning om den dömdes risk att återfalla i brottslighe. En sådan bedömning görs av Rättsmedicinalverket i ett särskilt utlåtande till rätten. Utlåtandet görs efter att den dömde genomgått en riskutredning vid någon av Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelningar. Bedömningen görs av ett utredningslag som består av en läkare, psykolog, forensiska socialutredare och omvårdnadspersonal. Någon av medlemmarna i utredningslaget utses att avge utlåtandet. Årligen kommer fem till tio riskutredningar att göras. Inledningsvis har antalet riskutredningsärenden legat på en betydligt högre nivå. En rättspsykiater kan också rekommendera strafflindring av psykiatriska skäl. Så många undersöks per år Under ett år genomförs omkring 1 700 7-undersökningar, som är den vanligaste typen av undersökning. 550 per soner genomgår rättspsykiatrisk undersökning. Antalet kan jämföras med att ungefär 1 200 000 brott anmäls totalt varje år. Antalet uppklarade brott är omkring 220 000. Antalet personer som döms för brott varje år uppgår till cirka 55 000. Av dessa döms cirka 12 000 till fängelse. 5

Rättsmedicin Ligger ett brott bakom dödsfallet? Livet får ett tvärt slut för somliga av oss. Någons pappa avlider plötsligt hur kan det förklaras? Ett barn får en ödesdiger skallskada vad orsakade den? I det omskrivna knivöverfallet kan skadorna av slöja om gärningsmannen hade för avsikt att mörda? Respekten för livets värde gör att vi måste undersöka våra avlidna när döden verkar onaturlig. Rättsmedicin handlar oftast om att söka angelägna svar kring dödsorsaker. På sex platser i Sverige Umeå, Uppsala, Stock holm, Linköping, Göteborg och Lund driver verket rättsmedicinska avdelningar. När polis eller åklagare misstänker att våld eller förgiftning kan vara orsak till ett dödsfall, begär de hjälp av våra specialister inom rättsmedicin. Avdelningarna får årligen cirka 5500 sådana uppdrag. Omständigheterna kring en människas död är unika för varje enskilt fall. Kanske har en person som varit vid god hälsa avlidit helt oväntat. En olycka kan ha slutat i tragedi. Vid ett annat dödsfall finns tecken på att människan blivit offer för ett brott. För att få fler fakta kan polis och åklagare besluta om att den avlidnes kropp ska undersökas. Rättsmedicinalverkets avdel ningar kan utföra tre typer av undersökningar på avlidna: rättsmedicinsk likbesiktning, rättsmedicinsk obduktion och s k utvidgad rättsmedicinsk obduktion. Polis- eller åklagarmyndigheter avgör vilket som behövs: obduktion eller likbesiktning. Ibland fattas beslutet efter samråd med någon av våra rättsläkare. I fall då man misstänker brott utförs en utvidgad obduktion. En normal rättsmedicinsk obduktion tar drygt en timme att genomföra. En utvidgad kan ta många timmar i anspråk, i vissa fall mer än en arbetsdag för rättsläkare och rättsmedicinsk assi s tent. För närmare analys av blod eller kroppsvätskor får läkaren hjälp av verkets avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping. Mikroskopisk granskning av vävnadsprover görs av läkaren själv. För att få klarhet då någon omkommit, och brott misstänks, kan det vara viktigt att rättsläkaren undersöker fyndplatsen. Fyndplatsundersökningar ingår i avdelningarnas uppdrag, och läkarna har ett roterande jouransvar för sina distrikt. Vid andra allvarliga vålds- och sexualbrott har offret kanske överlevt, men fått svåra skador på kroppen. Rättsläkare gör undersökningar av såväl brottsoffer som gärningsman för att dokumentera och bedöma skador i rättsintyg. Läkaren tar också prover för vidare analys. Verkets rapporter används i polisens fortsatta brottsutredning. Årligen görs närmare 3 000 rättmedicinska kroppsundersökningar av levande personer. Läkare från rättsmedicinen uppträder också i domstolarna som sakkunniga när brottsfall prövas. I enklare fall åberopas rätts läkarens skriftliga rapporter som sakkunnigutlåtanden under rättegången. För brottsplatsundersökningar har läkarna ett roterande jouransvar. 6 Hälften av dödsfallen orsa kades av sjukdom Under ett år genomförs omkring 5 500 rättsmedicinska dödsorsaksundersökningar. Knappt 100 av de undersökta dödsfallen beror på våldsbrott. Närmare 1 400 bedöms som olycksfall och cirka 1 100 som självmord. Omkring 2 500 av dödsfallen bedöms vara naturliga, dvs orsakade av sjukdom, varav många relaterade till alkoholmissbruk. I cirka 400 fall är dödsorsaken oklar.

Rättsläkarens uppgift att tolka människans allra sista berättelse Mario Verdicchio är läkare vid rättsmedicinska avdelningen i Göteborg. I sitt arbete tar han hand om den sista bilden som en människa lämnar av sig själv sin livlösa kropp. Den bilden inne håller ofta in formation som är oerhört värdefull när polisen inleder en brottsutredning. Rättsläkarens uppgift är att dokumentera och tolka vad kroppen berättar. En vetenskaplig undersökning kräver full mental skärpa. Därför får inte känslorna ta över, säger rättsläkare Mario Verdicchio. Vi är en länk i Sveriges rättsvårdande kedja. Rättsläkare anlitas i ett tidigt skede vid dödsfall där brott inte kan uteslutas, säger Mario Verdicchio. Våra fynd på och i kroppen och tolkningarna av dessa ger polis och åklagare ett starkare underlag för deras utredning. Information om exempelvis tidpunkten för döden eller skadornas uppkomstsätt kan vara av stor betydelse vid inledning av en polisutredning. Tack vare information från rättsmedicinska obduktioner kan brottsmisstankar i många fall avskrivas på ett tidigt stadium. En persons död kan få en naturlig förklaring. I dagens Sverige är sjukdom och död två laddade begrepp som vanligen omges av ångest, smärta, oro och sorg. Den laddning en kan väcka en del irrationella tankar och känslor. Helt mänskligt, menar Mario Ver dicchio. Rättsläkare är inte immuna mot detta, även om vi dagligen är sysselsatta med döden. Men istället för att låta känslor ta över, använder rättsläkare sin kunskap för att koncentrera sig på uppgiften. En rättsmedicinsk undersökning kräver full mental skärpa. Vilka skador kan finnas? På vilket sätt kan dessa ha uppkommit? Finns det tecken på sjukdom? Svårigheten i det här yrket är också att våra medicinska bedömningar ska vara begripliga för poliser, jurister, andra läkare och även för allmänheten. En av rättsläkarens arbetsuppgifter är att tala med anhöriga som söker kontakt. Här är erfarna kollegor bästa stödet, menar Mario Verdic chio. Jag har lärt mig att människors sorg inte följer några regler. Den är för det mesta oförutsägbar. Det gäller även ens egen sorg. Den insikten är viktig när man tar emot starka urladdningar. De är en del av en krisreaktion. Den vanligaste reaktionen som vi får från anhöriga är ändå tacksamhet över att de äntligen fått en utförlig förklaring, säger han. Lagen om rättsintyg som infördes den 1 januari 2006 ger Rättsmedicinalverket huvudansvaret för utfärdandet av rättsintyg. Syftet är att höja kvaliteten på de rättsintyg som utfärdas vid misstanke om brott. Förutom Rättsmedicinalverkets 35 egna läkare har ett antal läkare knutits som uppdragstagare. Läkarna arbetar på olika orter i Sverige och har fått särskild utbildning av Rättsmedicinalverket, som ansvarar för kvaliteten på rättsintygen. Kunskapen inom rättsmedicin växer och förändras ständigt. Inom verket pågår ett omfattande arbete med forskning och utveckling inom rättsmedicin. I grundutbildningen för läkare i Sverige medverkar våra rättsläkare, för att alla ska få en bas kunskap i rättsmedicin. Läkare som väljer rättsmedicin som spe cialitet genomgår utbildning i verkets regi på våra rättsmedicinska avdelningar. Utbildningen är målstyrd och tar fem år. Utbildning ges även till jurister, poliser, kriminalvårdsanställda och andra verksamma inom rättsväsendet. Rättsodontologi. Tack vare den i Sverige väl dokumenterade tand vården kan identifiering av okända avlidna utföras enkelt, billigt och snabbt med hjälp av odontologisk information. Rättsmedicinalverket har en rättsodontolog som är en verksgemensam resurs vid den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm. Rättsodontologens ansvarsområden är identifiering, både i individuella fall och vid katastrofer, åldersbedömningar och tandskadeanalys. Läkare som väljer rättsmedicin som specialitet utbildas i verkets regi. Olika yrkesgrupper hjälps åt Inom rättsmedicinen arbetar rättsläkare, rättsmedi cinska assistenter, utredare, biomedicinska analytiker och läkarsekreterare. Rättsmedicinska utredare bistår vid anhörigkontakt och utredning av självmord, olycksfall mm. De utreder även den medicinska och sociala bakgrunden. 7

Rättskemi Några tusendels gram kan väga tungt i rätten Berodde dödsfallet på en överdos sömnmedel? Var olycksbilens förare berusad? Hade brotts lingen narkotika i blodet? Med hjälp av avancerade analysinstrument kan avdelningen för rättsgenetik och rättskemi spåra en mängd kemiska substanser i människokroppen. Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi är den enda i sitt slag i Sverige. Uppdraget är att göra analyser i blod och urin för att hitta eventuella spår av alkohol, narkotika, läkemedel och gifter. Avdelningen servar verkets sex rättsmedicinska avdelningar. Oftast handlar det om att rättsläkare behöver rättskemiska analyser i samband med obduktion. Drygt 5 000 sådana ärenden behandlas varje år. De visar att alkohol, läkemedel och droger eller en kombination av flera sorter förekommer i cirka 70 procent av de dödsfall som utreds på de rättsmedicinska avdelningarna. I 45 procent förekommer alkohol, i 40 procent läkemedel. Ett annat uppdrag är att analysera blod och urin från personer som misstänks för rattfylleri. Avdelningen behandlar varje år tu sen tals ärenden som har med trafik att göra över 10 000 per år. Polisen vänder sig också till rättskemin för droganalyser vid till exempel våldsbrott eller misstänkta narkotikabrott. År 2003 behandlades cirka 16 000 sådana ärenden. En ny, effektiv metod för att spåra droger är håranalys, som kan påvisa ytterst små koncent rationer av olika preparat. Kemisterna använder då en hårtuss för analys. Avdelningen tar också emot uppdrag av andra myndigheter. Kriminalvården vänder sig till avdelningen för slumpvisa prover och när man misstänker drogmissbruk bland de intagna. År 2007 handlade det om drygt 38 000 ärenden. Socialtjänsten, sjukvården och behandlingshem behöver också få prover analyserade hos avdelningen. Ofta handlar det om misstankar om användning av narkotika. Ungefär 5 000 ärenden beställs sammanlagt årligen från dessa uppdragsgivare. Även åklagare och domstolar begär ett par hundra utlåtanden årligen. Mer än 80 000 prover analyseras av avdelningen varje år. 8 Nollgräns införd för narkotika i blodet En lagändring år 1999 har medfört en dramatisk ökning av antalet fall som testas för drograttfylleri. Nollgräns infördes då för narkotika i blod, vilket betyder att om laboratoriet påvisar narkotika i blodet räcker det för att döma en person för rattfylleri. Under åren 1998 till 2007 ökade antalet ärenden från 800 till 11 300.

Kemiskt detektivarbete att hitta spåren som röjer sanningen Malin Kothéus har en magister exam en i kemi och arbetar på avdelningen för rätts genetik och rättskemi. Det är en spännande arbetsplats. Även om vi har många rutinuppgifter, känns jobbet aldrig stillastående. De 60 medarbetarna är indelade i fyra grupper som är specialiserade på olika områden. Själv arbetar Malin Kot héus med den senaste tekniken på avdelningen, nämligen LC-MS-teknik. På avdelningen finns idag tre LC-MS-instrument, Malin är ansvarig för ett. Som kemist utvecklar man ett nära för hållande till sitt analytiska redskap, menar hon, nästan som till en arbetskamrat. Med den här tekniken letar jag efter spår av läkemedel, alkohol och droger i urinprov. Det innebär både laborativt arbete, instrumentskötsel och att jag sedan analyserar resultatet, säger Malin Kothéus. Eftersom analysen är så avancerad och kostsam, utförs först en screeninganalys med enklare teknik. Preliminärt positiva prover sållas ut och går till fortsatt analys. Med den specifika LC-MS-tekniken kan jag bestämma vilken substans som gav utslag i screeningen och bestämma koncentrationen av denna, säger Malin Kothéus. När själva analyserna är genomförda är det dags att gå igenom resultaten och se att allt stämmer. Det är alltid flera personer som samarbetar om genomgången. Dubbla kontroller ska garantera att allt är korrekt. En stor del av arbetstiden ägnas åt rutinanalyser, men Malin Kothéus tycker ändå att det händer mycket på jobbet. Personalen måste hänga med i utvecklingen, och utbildas fortlöpande för att lära sig om nya substanser och den senaste tekniken. Ibland bryts rutinarbetet av något särskilt fall som Malin Kothéus ska utreda. Innan en utredning påbörjas, har hon fått veta bakgrunden och kanske vad hon ska leta efter i provmaterialet. Det pågår också ständigt metodutveckling, och själv har Malin under det senaste året bl a ansvarat för ett projekt där en metod skulle göras både bättre och mer rationell. Personalen på avdelningen består av läkare, kemister och biomedicinska analytiker. Kravet på noggrannhet gäller alla som arbetar på avdelningen i Linköping. Man får inte låta sig dras med när det är stressigt, att resultatet blir bra är det viktiga, säger kemisten Malin Kothéus. Olika yrken med skilda uppgifter. Men en sak har de alla gemensamt kravet på noggrannhet. Jobbet kan vara stressigt många gånger, men man får inte låta sig dras med. Det får ta den tid det tar det viktiga är att våra resultat inte kan ifrågasättas, säger Malin Kothéus. Mer än 80 000 inlämnade prover analyseras alltså av avdel ningen varje år. Under arbetets gång görs flera kvalitetskontroller, från det att materialet lämnas in till avdelningen till dess att analyserna som ofta görs i två steg är klara. Inga tveksamheter får finnas. Personalen är den viktigaste resursen i laboratoriet, men arbetet är mycket automatiserat och analysinstrumenten är en viktig förutsättning för arbetet. En regelbunden uppdatering är nödvändig för att avdelningen ska behålla sin standard och hålla jämna steg med den internationella utvecklingen. Avdelningen bistår också myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Folkhälso institutet med statistik. Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi ligger i Linkö ping. Avdelningen har drygt 60 anställda för rättskemisk verksamhet. Säkra rutiner och dubbla kontroller ska garantera att allt är korrekt. 80 procent av rattfylleritesterna bekräftar misstankarna Cirka 80 procent av de prover som sänds till avdelningen för rättsgenetik och rättskemi vid misstänkt rattfylleri och narkotikabrott ger "positiva" utslag vid analys. Resultaten bekräftar alltså misstankarna. Av de analyser som görs för att testa misstänkt drogmissbruk bland intagna i kriminalvården visar cirka 15 procent att personen tagit narkotika. 9

Rättsgenetik Vem är barnets biologiska pappa? DNA-analys ger säkert svar Vem är barnets far och vem är det inte? Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi kan ge besked, och svaren är mycket säkra. Med dagens DNA-teknik är risken att fel man blir bedömd som biologisk far så gott som obefintlig. Faderskapsundersökningar är den rättsgenetiska verksamhetens största arbets uppgift. Varje år utreds faderskapet för cirka 2 000 barn. Under de senaste 40 åren har antalet undersökningar varit ganska konstant två procent av antalet födda barn. Oftast är det kommunernas socialnämnder som vänder sig till avdelningen för rättsgenetik och rättskemi för att få klarhet om vem som är far till ett barn. En del ärenden kommer också via domstolar. Även privatpersoner kan begära rättsgenetiska faderskapsundersökningar. För samtliga typer av ärenden krävs att alla inblandade är informerade. I ärenden initierade av socialnämnder och domstolar är de inblandade skyldiga att medverka. I privata ärenden måste alla ge sitt samtycke. Sedan mitten av 1990-talet har DNA-baserade tester blivit standard, och ersatt de gamla metoderna med blodgruppsserologiska och biokemiska analyser. Den nya tekniken har medfört att resultaten blivit så säkra att man i praktiken kan utesluta 9 999 av 10 000 felaktigt utpekade män. Det ger en säkerhet på 99,99 procent. Efter det att den nya tekniken införts har det inte funnits något fall där två möjliga fäder finns med efter ett genomfört test. DNA-testerna görs på insända blodprov eller munskrapsprov. Proverna kommer in till avdelningen tillsammans med provtagningsintyg som bland annat visar hur identiteten styrkts. När ett prov tagits emot på avdelningen, delas det i två delmängder som hanteras var för sig. De båda analyserna jämförs sedan, och om de skiljer sig åt på någon punkt görs en ny analys. På det sättet blir risken mycket liten att prover skulle kunna förväxlas utan att det upptäcks. Laboratoriet väljer medvetet att granska en del av arvsmassan som enbart ger neutral information. Den visar endast om det föreligger något släktförhållande eller inte. Ingen överskottsin Även privatpersoner kan begära en rättsgenetisk faderskapsundersökning. 10 DNA-tekniken underlättar släktutredningar DNA-teknik innebär att man studerar likheter och olikheter direkt i arvsmassan. Tekniken har starkt förbättrat möjligheterna att utreda faderskapsfrågan då till exempel den utpekade mannen är död och hans anlag måste fastställas genom undersökning av hans föräldrar, syskon eller andra barn. Det kallas för en släktutredning.

Biolog söker det genetiska beviset och svarar på familjers följdfrågor Birgitta Eriksson är biolog, med genetik som inriktning. Hon arbetar som handläggare på avdelning en för rättsgenetik och rättskemi med uppgift att granska och färdigställa provresultat. Här jobbar vi nära människorna. Det ger en extra dimension som jag uppskattar. Birgitta Eriksson hör till de allra nyaste på avdelningen. De flesta har en mycket lång erfarenhet, vilket är en stor tillgång, menar hon. Inte minst när det gäller att svara på människors frågor. Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att utföra faderskapsundersökningar. Självklart kan det vara laddat att gå och vänta på besked, och många ringer till oss flera gånger under den tiden, säger Birgitta Eriksson. När en undersökning är färdig, skickas ett protokoll till beställaren. Oftast är det en socialförvaltning, men i ungefär 6-7 procent av fallen är det en privatperson som står bakom beställningen. Det pågår hela tiden forskning på avdelningen för att fortsätta utvecklingen av verksamheten. Handlägg ningstiden har krympt drastiskt under de se naste åren. För några år sedan tog det i genomsnitt 33 dagar från det att provet lämnats in tills beställaren fick svar. Sedan har tiden krympt Det kan vara laddat att gå och vänta på besked, och många ringer oss flera gånger under den tiden, säger biologen Birgitta Eriksson. successivt, under det senaste året från 15 till sju dagar, i genomsnitt. Det går nog inte att komma ner så mycket mer i tid, säger Birgitta Eriksson. Däremot kan provtagningen förenklas. Blodproven kommer till exempel oftare att kunna ersättas med skrap som tas med en liten bomullspinne på munhålans slemhinna. formation om eventuella ärftliga anlag eller sjukdomar kommer med i analysen. Det är ett sätt att skydda integriteten hos dem som anförtrott sina blodprover åt rättsgenetiken. En annan av avdelningens uppgifter är att göra släkt utredningar. Det kan gälla faderskaps ärenden där den aktuelle mannen av li dit. Avdelningen utför även analyser för att styrka släktskap i asyl- och familje återföreningsärenden. Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi gör ock så kliniska undersökningar för andra uppdragsgivare, men i mindre omfattning. Basen för undersökningarna är de analysmetoder som utvecklats för faderskapsärenden. Avdelningens kompetens inom DNA-analys kommer också till användning i identifierings ärenden, då andra metoder för att fastställa en avliden persons identitet inte kan tillämpas. Avdelningen samarbetar med Hälso universitetet i Linköping, med Rätts medicinalverkets övriga avdelningar samt med Statens kriminal tekniska laboratorium. Forskning be drivs ock så för att finna nya sätt att använda genetisk information i rättsliga frågor. Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi ligger i Lin köping, och har ett 20-tal anställda för rättsgenetisk verksamhet. "Här jobbar vi nära människorna. Det ger en extra dimension." Utveckling med stora fördelar Teknikutvecklingen har inneburit att praktiskt taget alla felaktigt utpekade fäder nu kan uteslutas. Med den höga säkerheten kan flertalet utredningar koncentreras till mor, barn och den man som av andra skäl anses mest trolig som far till barnet. Detta har medfört sänkta kostnader och kortare utredningstider. 11

Rättsmedicinalverkets geografi Ett verk nio arbetsplatser Umeå Rättsmedicin Umeå Analysvägen, Norrlands univ.sjukhus, Umeå Postadress: Box 7616 907 12 Umeå Telefon: 090-10 07 00 Fax: 090-10 07 29 e-post: rmum@rmv.se Göteborg Lund Rättsmedicin Göteborg Medicinaregatan 1 C, Göteborg Postadress: Box 408 405 30 Göteborg Telefon: 031-741 15 50 Fax: 031-741 15 59 e-post: rmgb@rmv.se Rättspsykiatri Göteborg Dan Anderssons gata 20, Göteborg Postadress: Box 4024 422 04 Hisings Backa Telefon: 031-55 96 00 Fax: 031-55 49 61 e-post: rpgb@rmv.se Rättsmedicin Lund Sölvegatan 25, Lund Postadress: Sölvegatan 25 223 62 Lund Telefon: 046-33 39 10 Fax: 046-33 39 27 e-post: rmlu@rmv.se Uppsala Umeå Stockholm Uppsala Stockholm Rättsmedicin Uppsala Dag Hammarskjölds väg 17, Uppsala Postadress: Dag Hammarskjölds väg 17 752 37 Uppsala Telefon: 018-51 57 20 Fax: 018-55 90 53 e-post: rmup@rmv.se Rättsmedicin Stockholm Verksamhetsgemensam rättsodontolog Retzius väg 5, Solna Postdress: Retzius väg 5 171 65 Solna Telefon: 08-545 421 00 Fax: 08-32 56 27 e-post: rmst@rmv.se Rättspsykiatri Stockholm Ambulansgatan 1, Huddinge Postadress: Box 4044 141 04 Huddinge Telefon: 08-607 15 00 Fax: 08-711 71 41 e-post: rpst@rmv.se I Umeå och Malmö genomförs rättspsykiatriska undersökningar av landstingen på uppdrag av Rättsmedicinalverket. Runt om i Sverige finns också kontrakte rade läkare som gör utredningar på RMV:s uppdrag. Göteborg Lund Linköping Linköping Linköpingsenheten Artillerigatan 12, Linköping Postadress: Artillerigatan 12 587 58 Linköping Telefon: 013-25 21 00 Fax: 013-25 21 99 e-post: reli@rmv.se Rättsmedicin Telefon: 013-36 42 50 Fax: 013-36 42 70 e-post: rmli@rmv.se Rättsgenetik Telefon: 013-31 58 70 Fax: 013-13 60 05 e-post: rgli@rmv.se eller faderskap@rmv.se Rättskemi Telefon: 013-25 21 50 Fax: 013-10 48 75 e-post: rkali@rmv.se Rättsmedicinalverkets ledningskansli Vasagatan 52, 1 tr, Stockholm Postadress: Vasagatan 52, 1 tr 111 20 Stockholm Telefon: 08-441 76 00 Fax: 08-24 05 30 e-post: rmv@rmv.se 12

Kunniga svar på rättvisans frågor Rättsmedicinalverkets plats i Sveriges rättskedja! En människa råkar ut för en olycka eller skada där misstanke om brott inte kan uteslutas. Händelse / Brott Socialtjänst eller enskild person Polis / åklagare I början av brottsundersökningen begär polis eller åklagare hjälp från av Rättsmedicinalverkets experter. Det kan gälla fyndplatsundersökningar, obduktion av avlidna, bedömning av kroppsskador, blodanalys osv. Utredning / utlåtande från Rättsmedicinalverket? Utredning från Rättsmedicinalverket? Rättsmedicin Rättsgenetik Rättsmedicinalverket? Fyndplatsundersökningar Rättsmedicinska obduktioner Bedömningar av kroppsliga skador hos brottsoffer och gärningsmän Rättskemi Kemisk analys av blod, kroppsvätskor, hår Rättspsykiatri Rättspsykiatriska undersökningar av gärningsmän Utredning / utlåtande från Rättsmedicinalverket Faderskapsundersökningar Släktutredningar Domstolen kan begära att Rättsmedicinalverket gör olika typer av utredningar för att klargöra olika frågor i en rättegång. Den vanligaste frågan gäller en åtalad persons psykiska hälsa och om personen varit allvarligt psykiskt störd vid tiden för brottet. Andra typer av undersökningar som Rättsmedicinalverket gjort åt polis eller åklagare presenteras i rätten av dem själva. Domstol 13

Publikationer från Rättsmedicinalverket Lugnande läkemedel som oroar Sömnmedel och alkohol farlig kombination för både brottslingar och brottsoffer! Rapporten redovisar resultatet av närmare 1 000 intervjuer som gjorts med personer som häktats för brott eller som blivit dömda till rättspsykiatrisk undersökning. Frågorna har gällt om lugnande läkemedel av typen rohypnol tagits i samband med brott och om man i sådana fall kommit över läkemedlet illegalt eller legalt. En analys har också gjorts av i hur hög grad dessa läkemedel kan ha orsakat eller bidragit till dödsfall, och av uppgifter om förekomsten av fluni trazepampreparat i de prover som lämnats i samband med drogratt fylleri. RMV-rapport 2002:1 Omfång: 144 sidor Utgiven: 2002 Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar Teknikutveckling, organisation och resultat Rapporten redovisar utvecklingen inom det biomedicinska området när det gäller möjligheterna att bestämma faderskap från blodtesterna som började tillämpas i mitten av 1920-talet till dagens DNA-baserade tester. RMV-rapport 2001:2 Omfång: 88 sidor Utgiven: 2001 Alkohol och trafikbrott en uppgift för rättskemin Bred redovisning av sambandet mellan alkohol och trafikbrott som spänner över historiska förhållanden, lagstiftningens utveckling samt vetenskapliga framsteg inom undersöknings teknik, analysteknik och forskning i övrigt om alkoholens biologiska verkningar. Ur Eddan:...aldrig bär man värre vägkost med sig än alltför mycket öl RMV-rapport 1999:2 Omfång: 150 sidor Utgiven: 1999 Riskbedömning vid rättspsykiatrisk undersökning Riktlinjer och reflexioner Att göra en analys och bedömning av risk för återfall i allvarlig brottslighet i de fall där rättspsykiatrisk vård föreslås är en svår och kontroversiell fråga. Här redovisas Rättsmedicinal verkets fastställda riktlinjer för riskbedömningar med bakgrund och kommentarer. Sex forskare och kliniskt verksamma experter beskriver det aktuella forskningsläget. De belyser även de skilda meningar som finns bland forskare och allmänhet när det gäller att förutsäga framtida mänskligt handlande samt de yrkesetiska frågor som väcks i sådana sammanhang. RMV-rapport 2000:1 Omfång: 104 sidor Utgiven: 2000 Den svenska rättsmedicinens utveckling historik, nuläge och framtid Rapporten belyser de juridiska och organisatoriska förhållanden som rättsmedicinen länge levde under och som formade verksamheten fram till 1980-talet med fokus på de förändringar som genomfördes under 1990-talets första år. Den tar även upp en del av den rättskemiska och rättsodontologiska verksamheten samt rättsmedicinens roll i det brotts-, skade- och sjukdomsförebyggande arbetet. RMV-rapport 1997:1 Omfång: 194 sidor Utgiven: 1997 Dödsfall genom bruk och missbruk av värktabletter I ett flertal värktabletter ingår den smärtstillande substansen dextropropoxifen. Av rapporten framgår att under perioden 1992-96 avled cirka 200 personer per år efter att ha intagit substansen. (Finns även på engelska.) RMV-rapport 1999:1 Omfång: 64 sidor Utgiven: 1999 14

Rättsmedicinalverkets organisation Generaldirektör Insynsråd Verkslednings grupp Ledningskansli med ledningsstab Rättsmedicinska avdelningar Umeå, Uppsala Stockholm, Göteborg Linköping, Lund Rättspsykiatriska avdelningar Stockholm Göteborg Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi Linköping Fakta i målet Sakkunniga svar på rättvisans svåra frågor En presentation av Rättsmedicinalverket Utgiven av Rättsmedicinalverket, Stockholm 3:e reviderade upplagan Redaktionsråd: Ingela Dahlin, informations- och utredningschef, Britta Linebäck och Mark Olson Text, form och originalproduktion: Forma Viva, Linköping Illustrationer: Ebba Strid Udikas Foto: Mark Olson Tryckning: Pressgrannar AB, Norrköping 2008 Fler exemplar av skriften kan beställas via Rättsmedicinalverkets hemsida, eller laddas ner i pdf-format. www.rmv.se