Våld i nära relationer



Relevanta dokument
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våld i nära relationer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Våld mot djur och våld i nära relationer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Frigörelse med förhinder

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer

Yrkesgemensam handbok. Respektera mig! För personal som möter våldsutsatta kvinnor i missbruk SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN.

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Våld i samkönade relationer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX BANKGIRO POSTGIRO

Våld. Annica Odelind, länsstyrelsen

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Välkomna! Våld i nära relationer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Definition av våld. Per Isdal

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Definition av våld och utsatthet

Det som inte märks, finns det?

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Handlingsprogram för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Riktlinjer för Våld i nära relation

Mäns våld mot kvinnor

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Handlingsplan för kvinnofrid - mäns våld mot

Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5)

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Våld i nära relationer. - ett urval litteraturtips från sjukhusbiblioteket

Om attityder till våldtäkt. Skyll dig själv - Du var full! Svar på remiss av motion av Karin Rågsjö (v)

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Eskilstuna En FriStad för kvinnor

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Handbok för yrkesverksamma om våldsutsatta kvinnor i missbruk

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR

rättsapparaten? Eva Diesen

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Våldsutsa)a kvinnor- se, fråga och bemöta JOSEFIN GRÄNDE

Våldets konsekvenser för hälsan

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

Referenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.

VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

Förändring är möjlig - att inge hopp

Övergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV

VÅLD I NÄRA RELATION

Yttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder för att motverka våld mot hemlösa missbrukande kvinnor

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våld i nära relationer

Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, , kl. 08:30-12:00

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Livsmiljöenheten Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län Diarienr:

Förbättring av situationen för våldtagna kvinnor Svar på motion av Désirée Pethrus Engström (kd) (1 bilaga)

Lokal samverkan för kvinnofrid

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Yrkesgemensam handbok

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Transkript:

Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18

Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel uppgav att gärningsmanen var alkohol- eller drogpåverkad 53 % var själva påverkade av alkohol vid misshandeln Motsvarande siffror för kvinnor: 51 % av kvinnorna som utsatts för misshandel uppgav att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad 20 % var själva påverkade av alkohol vid misshandeln

Samband mellan alkoholförsäljning och våldsbrott Det är känt att: Många som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. Dock tycks sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet vara komplext. Det är även så att: Många våldsbrott begås utan alkohol, och de flesta tillfällen med alkoholkonsumtion leder inte till våld. Experiment har visat att: Människor påverkade av alkohol i högre grad tar till våld i situationer präglade av frustration och stress.

?

?

Socialt välfungerade kvinnor? Socialt utsatta kvinnor

Socialt utsatta Våld och övergrepp är ett vanligt inslag i vardagen för de kvinnor som har ett tungt missbruk. De flesta kvinnorna blir någon gång utsatta för våld.

Socialt etablerade Våld och övergrepp är ett vanligt inslag i vardagen för de kvinnor som har ett missbruk? De flesta kvinnorna blir någon gång utsatta för våld?

103 missbrukande kvinnor deltog Kvinnorna fanns på verksamheter som till exempel behandlingshem och härbärgen. Personalen sållade bort dem som mådde för dåligt. Hur många av de 103 var då utsatta för våld, övergrepp och kränkningar?

88 kvinnor utsatta för mer än en typ av övergrepp, t ex både knytnävsslag och sexuellt våld 59 kvinnor utsatta av mer än en förövare 74 utsatta av tidigare manlig partner (gemensam nämnare med kvinnomisshandel)

22 kvinnor utsatta av s k professionella (t ex polis, behandlingspersonal eller väktare) Utsatta både i hemmet och på allmän plats

Brutna ben Knivsår Blåmärken Strypmärken Brutet nyckelben Brutet finger Bruten käke Artärblödning vid tinning Sprucket kindben Spruckna revben Ömhet i underlivet

Panikångest Depressioner Mardrömmar Total brist på tillit.

Kvinnorna har ofta hoppat av grundskolan eller gymnasiet. Dålig eller ingen anknytning till arbetsmarknaden. Försörjning; kriminalitet, prostitution, socialbidrag mm. Föräldrarna ofta missbrukare.

Missbruk kan vara ett sätt att uthärda en våldspräglad relation som man inte förmår att bryta. Sviterna av att ha levt i en misshandelsrelation kan medföra att man börjar missbruka som en form av självmedicinering även efter relationen tagit slut.

Kvinnor har inte sällan erfarenheter av våld från barndomen. Är ofta multiutsatta, våld från partner, andra män och kvinnor i missbruket och ibland också av professionella.

En majoritet av missbrukande kvinnor bär på upplevelser av att bli psykiskt nedtryckta och kränkta, att bli slagna, att bli våldtagna och hotade. Våldet beskrivs i många fall som en naturlig del av dessa kvinnors vardag. Skammen över att bli utsatt för olika former av sexualiserat våld och vara missbrukare är ofta stor och gör att det är svårt att söka hjälp. Hos många kvinnor finns även en stark misstro till myndigheter vilket komplicerar hjälpsökandet ytterligare. Kvinnokroppen blir ett symboliskt kapital som blir användbar för att förbättra den sociala positionen inom drogvärlden.

Droger och alkohol kan användas för att kontrollera och göra offret ännu mer beroende. Olika missbruk ger olika sociala mönster

Då tar dom barnen. Behovet av att dölja missbruk och/eller kriminalitet. Hot om att anmäla anhörigas kriminalitet eller missbruk. Tjuvheder och det totala förbudet mot att gola ner någon.

Missbruk kan bland annat leda till hälsoproblem, ekonomiska problem, bostadslöshet och kriminalitet.

Att utöver detta utsättas för övergrepp i form av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.

Kvinnor som lever i missbruk utsätts ofta för våld av fler olika förövare: partner, behandlingspersonal, väktare, polis eller andra missbrukare.

Normaliseringsprocessen Om hon lämnar mannen hur ska hon klara sig? Om hon stannar kvar och fortsätter bli slagen då får hon skylla sig själv.

I skammen kan jag inte göra någonting. I skammen är jag helt låst. I missbruket ingår att inte gola. Det spelar ingen roll vad man blir utsatt för så anmäler man inte.

Där och då vill man inte ha hjälp. Skulle jag berättat måste jag berätta om mitt eget missbruk. Jag kunde inte ha en vanlig man. Med de män jag valde kunde jag aldrig vara sämst. Jag valde alltid en ny likadan.

På flera sätt en utsatt grupp Kvinnor i missbruk befinner sig ofta i livssituationer som ökar risken för att utsättas för våld Tycks ha svårare än andra våldsutsatta att få stöd och hjälp Våldet ses ofta som en konsekvens av missbruket och därmed tenderar kvinnans våldsutsatthet att negligeras och osynliggöras Utsätts liksom andra våldsutsatta kvinnor både fysiskt, psykiskt och sexuellt De utsätts för kränkningar och våld av de samhällsinsatser som ska ge dem stöd och hjälp

Våldsutsatta kvinnor i missbruk eller beroende behöver få tillgång till fler skyddade boenden med personal som har kunskap om såväl våldets som missbrukets mekanismer. Utifrån ett skydds- och trygghetstänkande kan en viktig insats vara att erbjuda könsspecifik missbruksbehandling för de kvinnor som önskar det. (Socialstyrelsen, Skylla sig själv?, 2011)

Stöd och hjälp till våldsutsatta missbrukande kvinnor: Ta kvinnan på allvar när hon söker hjälp se henne som en kapabel person och bemöt henne med empati Uppmana inte kvinnan att vänta tills imorgon inta ett här och nu-perspektiv och möt kvinnan där hon befinner sig Ordna en plats att fly till inrikta insatserna på att ge kvinnan skydd och vård

Stöd och hjälp forts: Skuldbelägg inte ge kvinnan tid, tålamod och omtanke och ifrågasätt inte hennes berättelse, förmedla hopp Ge handfast hjälp så kvinnan vågar fullfölja uppbrott och anmälan agera stödperson och följ med kvinnan vid behov, erbjud konkret hjälp Se till att kvinnan får hjälp i rättsprocessen och känner trygghet i att hon får fortsatt stöd hänvisa till personer med rätt kompetens om du inte har det själv

Stöd och hjälp forts: Låt kvinnan göra uppbrottet i sin egen takt ge henne stöd i sin process att hitta ett nytt livssammanhang Sätt inte upp några krav och villkor för hjälpen gör en riskbedömning och säkerhetsplanering utifrån de faktiska omständigheterna, många kvinnor som levt länge med våld uppfattar inte hur allvarlig situationen är Missbrukande kvinnor är ofta påverkade fokusera på våldet, inte enbart missbruket och bekräfta kvinnan som brottsoffer Låt alltid kvinnan komma tillbaka om hon går ifrån hjälpinsatsen jobba på relationen och kontinuiteten ( Respektera mig!, Malmö stad, 2008)

Dubbelt beroende Den missbrukande kvinnans beroende av mannen kan vara starkare pga. beroende av droger, som mannen tillhandahåller eller ordnar pengar till. Separation från mannen medför fysisk abstinens efter drogen.

Varför får inte missbrukande misshandlade kvinnor samma stöd/hjälp som andra kvinnor som blir utsatta för misshandel?

Våld i nära relationer en regional handbok. Region Halland (2014) Världens sämsta brottsoffer Om mäns våld mot missbrukande kvinnor och psykiskt funktionshindrade kvinnor. Nationellt råd för Kvinnofrid (2003) Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Holmberg & Enander( 2004) Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Holmberg & Enander (2012) Mäns våld mot missbrukande kvinnor ett kvinnofridsbrott bland andra Mobilisering mot narkotika (2005) Respektera mig! Handbok för yrkesverksamma om våldsutsatta kvinnor i missbruk. Sociala resursförvaltningen, Malmö stad (2008) Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem. Socialstyrelsen (2011) Dubbel utsatthet - Tidskriften Alkohol & Narkotika Nr 2/12. CAN Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning (2012) RESUMÈ-studien - Retrospektiv Studie av Unga Människors Erfarenheter. http://www.oru.se/forskning/forskargrupper/hitta-forskargrupp-efter-amne/forskningsprojekt/?rdb=252 (Föreläsning av Anna-Karin Andershed: https://www.youtube.com/watch?v=cv6rascqntw ) ACE Study The Adverse Childhood Experience Study. http://www.acestudy.org/home (Föreläsning av Vincent J. Felitti: https://www.youtube.com/watch?v=j9hgketv0j4 Våldsutsatta missbrukande kvinnor hur hjälper vi dem? Slutrapport av länsövergripande projekt. Region Halland (2011)