Schysta Researrangörer (?)



Relevanta dokument
Verksamhetsstrategier för Fair Action

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

Ett nätverk som lyfter de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av resandet. Vi som står bakom kampanjen arbetar alla med mänskliga

Mänskligarättighe ter

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

Uppförandekod för leverantörer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

Policy för mänskliga rättigheter. Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Infranords uppförandekod

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar.

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

KARTLÄGGNING AV SVERIGES RESEARRANGÖRER. Ett urval av svenska researrangörers arbete med mänskliga rättigheter & hållbar utveckling

POLICY. Uppförandekod för leverantörer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer

Integrationsprogram för Västerås stad

Problemen känner du redan till.

Våra etiska regler Uppförandekod

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

SUSTAINABLE ARCTIC. DESTINATION Certifiering av en hållbar destination

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Infranord AB Box Solna Tel

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS

Erteco Rubber & Plastics AB. Uppförandekod - Code of Conduct

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

Enkätundersökning 2009

Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra"

IMFs modell för internationellt ramavtal

En vägledning i vårt dagliga arbete

Semcon Code of Conduct

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

SVEDABS UPPFÖRANDEKOD

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Corporate Social Responsibility

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn.

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

Program för social hållbarhet

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

ISO En standard om ta samhällsansvar

Policy för likabehandling

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Barnens Rättigheter Manifest

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

Hållbarhetsregler för leverantörer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Vårt uppdrag. Solna den 27 oktober 2017 Norrenergi AB. Stefan Persson Verkställande direktör

Upplands Motor Holding AB Uppförandekod

Vad är Global Compact?

Version 2.0, Uppförandekod. (Code of Conduct)

SHH BOSTAD. Hållbarhetspolicy 2019

Svedabs uppförandekod

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Policy för hållbar utveckling

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Uppförandekod för personal på Rala

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

SÅ HÄR LEVERERAR VI HÅLLBARA UPPLEVELSER 2018

COOR HÅLLBARHETSPOLICY

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

KONE Code of Conduct. KONE kräver att företagets leverantörer läser och följer de principer som definieras nedan.

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

PREEMS UPPFÖRANDEKOD

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

SOS Alarms uppförandekod för leverantörer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28

Sinfras uppförandekod för leverantörer

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016.

Transkript:

Kandidatuppsats Schysta Researrangörer (?) En innehållsanalys av svenska researrangörers hemsidor Författare: Veronica Ruuth Johanna Schub Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Hans Wessblad Termin: HT14 Ämne: Turismvetenskap III Nivå: Kandidat Kurskod: 2TR41E

Förord Vi skulle vilja rikta ett stort tack till Hillevi Persson och Helena Myrman på Schyst Resande som har varit ett enormt stöd under hela arbetets gång. Utan er expertis och hjälpsamhet hade stora delar av detta arbete inte varit möjligt att genomföra. Vidare vill vi rikta ett lika stort tack till John Jeansson som hjälp oss en bra bit på vägen. Slutligen önskar vi att tacka Thomas Karlsson för hans konstruktiva handledning och respons som fick oss att hitta tillbaka när vi gått vilse i vår text. Vi önskar alla en trevlig läsning! Veronica Ruuth Kalmar, 11 januari 2015 Johanna Schub

Sammanfattning Examensarbete, Turismprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Turismvetenskap III, 2TR41E, HT 2014 Författare: Veronica Ruuth och Johanna Schub Titel: Schysta Researrangörer (?) En innehållsanalys av svenska researrangörers hemsidor Bakgrund: Det läggs ner mycket resurser för att uppmuntra till ett hållbart agerande men det är långt ifrån bra och på många områden finns det brister. Inom turismnäringen har resenärer inte alltid tillräckligt med kunskap om hållbart resande. Informationsspridning är därför viktigt och researrangörer är en grupp som kan påverka resenärerna då de har en direktkontakt med dem. Syfte: Att utreda på vilka sätt information om hållbart resande lyfts fram via researrangörerna Apollo, Ving, Fritidsresor samt Solresors hemsidor. Att se hur väl den här informationen stämmer överens med Schyst Resandes rekommendationer för researrangörer. Frågeställningen är: hur väl presenterar svenska researrangörer information om hållbart resande via sina hemsidor? Målet är att dela med oss av resultatet till Schyst Resande för att kunna ge dem en uppdatering om dagens situation. Vi vill även bidra med ett system för hur information kan utvärderas på hemsidor gällande researrangörer och hållbar turism. Metod: Studien består av en innehållsanalys av Sveriges fyra största researrangörers hemsidor. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av ett unikt kodningsschema, anpassat för denna studie. Metoden har en central roll och har därför givits stor plats i arbetet. Resultat, slutsatser: Ett antal olika tillvägagångssätt för hur researrangörerna lyfter fram information om hållbart resande har upptäckts. Ett tillvägagångssätt har varit valet av informationsplaceringen, som har skiljt sig mellan hemsidorna. En researrangör tog steget längre än de andra och placerade all information på en separat plattform. Researrangörernas information om hållbart resande stämde till en viss del med Schyst

Resandes rekommendationer. Det saknades dock helt information om alkohol och droger samt markkonflikter. Det lades mycket fokus på de resterande rekommendationerna, speciellt prostitution och barnsexturism. En av researrangörerna saknade betydligt mer information än de övriga tre. En positiv överraskning var att alla fyra researrangörer presenterar information om hållbart resande ganska väl. Trots detta finns det mycket arbete kvar att göra och en del luckor att fylla. Nyckelord: Innehållsanalys, kodningsschema, hållbar utveckling, hållbart resande, information, tillgänglighet, Schyst Resande, rekommendationer, researrangörer

Innehållsföreckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Problematisering 3 1.3 Problemdiskussion 4 1.4 Syfte och frågeställning 5 1.5 Arbetets disposition 5 2 Schyst Resande 7 2.1 Rekommendationer för researrangörer 8 3 Hållbar utveckling och hållbar turism 15 3.1 Hållbar utveckling 15 3.2 Hållbar turism 16 3.2.1 Turismens negativa påverkan och hur denna kan motverkas 17 4 Webbdesign och information 21 5 Studiens metod 25 5.1 Kvalitativt eller kvantitativt? 25 5.2 Urval och avgränsningar 27 5.3 Arkivering 29 5.4 Innehållsanalys 30 5.4.1 Processens gång 31 5.5 Problematik kring innehållsanalys på internet 49 6 Studie av researrangörer 50 6.1 Kategorianalys 50 6.1.1 Ekonomisk utveckling 50 6.1.2 Arbetsvillkor 54 6.1.3 Prostitution och barnsexturism 58 6.1.4 Alkohol och droger 61 6.1.5 Miljöpåverkan 63 6.1.6 Markkonflikter 68 6.1.7 Övrigt 69 6.2 Tillgänglighetsanalys av information 73 6.2.1 Apollo 73 6.2.2 Ving 74 6.2.3 Fritidsresor 75 6.2.4 Solresor 76 6.2.5 Sammanfattning 76 7 Hur väl presenteras informationen? 78 7.1 Diskussion 78 7.2 Slutsats 81 7.3 Studiens bidrag till Schyst Resande 83 7.4 Vidare forskning 83 Referenser Bilaga 1 Fullständigt kodningsschema Bilaga 2 Instruktioner vid kodning 85 I III

Figur- och tabellförteckning Figur 1 Innehållsanalysens process. Baserad på Smith (2010) 32 Figur 2 Apollo 80 %. Reliabilitetstest via Dfreelon.org (2014) 43 Figur 3 Ving 86,7 %. Reliabilitetstest via Dfreelon.org (2014) 43 Figur 4 Fritidsresor 80 %. Reliabilitetstest via Dfreelon.org (2014) 44 Figur 5 Solresor 89,3 %. Reliabilitetstest via Dfreelon.org (2014) 44 Tabell 1 Apollo. Sammanställning från kodningsschemat 45 Tabell 2 Apollo. Sammanställning från kodningsschemat 45 Tabell 3 Apollo. Sammanställning från kodningsschemat 45 Tabell 4 Ving. Sammanställning från kodningsschemat 46 Tabell 5 Ving. Sammanställning från kodningsschemat 46 Tabell 6 Ving. Sammanställning från kodningsschemat 46 Tabell 7 Fritidsresor. Sammanställning från kodningsschemat 47 Tabell 8 Fritidsresor. Sammanställning från kodningsschemat 47 Tabell 9 Fritidsresor. Sammanställning från kodningsschemat 47 Tabell 10 Solresor. Sammanställning från kodningsschemat 48 Tabell 11 Solresor. Sammanställning från kodningsschemat 48 Tabell 12 Solresor. Sammanställning från kodningsschemat 48 Tabell 13 - Sammanställning från kodningsschemat, Schyst Resandes rekommendationer 53 Tabell 14 - Sammanställning från kodningsschemat, Schyst Resandes rekommendationer 60 Tabell 15 - Sammanställning från kodningsschemat, Schyst Resandes rekommendationer 63 Tabell 16 - Sammanställning från kodningsschemat, Schyst Resandes rekommendationer 66 Tabell 17 - Sammanställning från kodningsschemat, Schyst Resandes rekommendationer samt informationstillgänglighet 82

1 Inledning 1 INLEDNING Det som kommer att presenteras i kapitel 1 skall ge en grundläggande förståelse för syftet med arbetet. Inledningsvis ges en bakgrund om hållbarhet, nätverket Schyst Resande samt internets betydelse för researrangörer. Därefter problematiseras hållbarhet vilket mynnar ut i en problemdiskussion och slutligen syfte samt frågeställning. Kapitlet avslutas med en presentation av arbetets disposition. 1.1 Bakgrund Att värna om vår omgivning ur ett hållbart perspektiv har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren och är en huvudsaklig angelägenhet för alla parter i samhället. Det berör konsumenten som individ men även i grupp, alla typer av organisationer, företagare samt forskare inom olika discipliner (Varadarajan 2014). Utmaningarna med hållbar utveckling är att det skall finnas en balans i hanteringen av de ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena (TAT 1997, WTO 2002 via Sangpikul 2008). Turismbranschen har en direkt påverkan på dessa tre centrala områden världen över. Till följd av utvecklingen och massturismen uppstår likaså en kulturell påverkan, vilket i sin tur har skapat en större efterfrågan på hållbart resande (Pomering m.fl. 2011). WTO s (World Tourism Organization) definition av hållbar turismutveckling är meeting the needs of present tourists and host regions while protecting and enhancing opportunities for the future (Jiaying & Nepal 2009 s6). Med andra ord behöver nuvarande turisters och värddestinationers behov tillgodoses samtidigt som framtidens möjligheter både skyddas och främjas. För att lyckas krävs det att alla är medvetna om sina betydande roller samt att ett samarbete finns (Sangpikul 2008). Det finns idag organisationer och nätverk vilka arbetar med att lägga upp kriterier och skapa vägar för företag samt konsumenter att följa för en hållbar framtid inom turism. Ett exempel på detta är Travelife, en vanlig certifiering inom hotellbranschen som bland annat grundar sina kriterier i ISO 26000 standarden som berör CSR (Corporate Social Responsibility) samt GSTC:s (Global Sustainable Tourism Council) rekommendationer (Travelife 2014). Ett annat exempel är EU Ecolabel som är en märkning för miljövänliga produkter. Den används inom hotell- och reseindustrin för exempelvis färg, rengöringsmedel, papper, tvål och schampo samt tvättmedel så väl som för hotell i sin helhet (European Comission 2014). I detta arbete har dock fokus lagts på det 1

1 INLEDNING svenska nätverket Schyst Resande. Schyst Resande (2014a) arbetar med frågor om hållbar turism via föreläsningar, seminarier, utbildningar och rapporter. De vänder sig till företag och enskilda individer med intresse för hållbarhet och vad det innebär i praktiken. Enligt Schyst Resande bör resenäringen ta ett ökat ansvar för utformningen av en hållbar turism i och med deras direkta påverkan på det sociala, ekonomiska och miljömässiga på respektive destination. Schyst Resande vill exempelvis att researrangörer skall integrera en etisk policy i sitt arbete som via ett antal rekommendationer hanterar viktiga områden inom hållbarhet. Dessa rekommendationer involverar sex olika områden vilka är; lokal ekonomisk utveckling, arbetsvillkor, prostitution och barnsexturism, alkohol och droger, miljö samt markkonflikt (Schyst Resande 2014a). Mänskliga Rättighetskonsulterna, MR-Piloterna, uppmärksammade via Schyst Resande i sin omfattande rapport En granskning av Travelife Sustainable System (2011) flera problem med Travelife som certifiering. De problem som uppmärksammades med Travelife i det undersökta materialet var bland annat att märkningssystemet inte var transparent eller erbjöd någon insyn till hur granskningen av hotellen faktiskt gick till. Mycket ansvar lades även på den enskilt anställde individen som frivilligt ansågs skulle ta initiativ till förändring. Dessutom saknades kopplingar till internationella juridiska avtal om bland annat barns mänskliga rättigheter. På grund av detta valde vi därför att lägga fokus på Schyst Resandes rekommendationer istället. Möjligheten att kunna söka information, planera och boka sina semesterresor via internet är något som dagens konsumenter blivit beroende av (Jeong & Choi 2005 via Amaro & Duarte 2013). Efter undersökningar av konsumenters köpbeteende fann Nielsen (2008 via Amaro & Duarte 2013) att den mest överlägsna kategorin av transaktioner online var resor. Att resenärer använder sig av internet vid sina bokningar bekräftas efter en titt på tre svenska researrangörers utvärdering av sin försäljningsstatistik. Researrangören Ving fick 2011/2012 fram en siffra som visade att cirka 70 % av försäljningen skedde via internet (Ving 2014a). Apollo (2014a) och Fritidsresor (2014a) upplevde ett liknande resultat, cirka 65 % respektive cirka 67 %. Genom att titta på dessa siffror ser vi det hur effektivt det går att nå ut till sina konsumenter. Med detta sagt har internet med sin funktion som en informationsbaserad resurs, lättåtkomlighet samt flexibilitet gett företag möjligheten att lättare kommunicera med sina konsumenter (Inkpen 1998; Kotler m.fl. 2006; Dollin m.fl. 2002 via Sangpikul 2010). 2

1 INLEDNING 1.2 Problematisering Att betydelsen av att resa hållbart ökar i takt med den växande turismen är så gott som ett faktum. Det finns idag en positiv attityd kring att resa hållbart men trots detta är det få som faktiskt gör det (Budenau 2007). Många resenärer väljer bort ett hållbart alternativ redan i valet av färdmedel, där mer miljövänliga transportalternativ får stå i skymundan för mer tidseffektiva och komforta,la medel så som flyg (European Commission 2003, Götz m.fl. 2003, Brown m.fl 2003 via Budeanu 2007). Det finns även en tro om att tekniken kommer att lösa de problem som miljön ställs inför (Gössling & Peeters 2007). En positiv attityd finns kring att resa till de platser som är belägna i vår naturliga miljö. Trots detta så innebär det inte att människor kommer att agera för att bidra till exempelvis en minskning av de negativa effekter som påverkar lokalsamhället (Swarbrooke & Horner 2001, Hjalager 1997 via Budeanu 2007). Det finns många orsaker till att turister och konsumenter beter sig på detta vis, där okunskap kring hållbar turism samt brist på insikt kring konsekvenserna av ens handlande spelar stor roll (Shove & Warde 2004, Mont 2002 via Budeanu 2007). Det är dock inte bara hos konsumenterna som skulden kan läggas utan även hos turismsektorn som helhet har varit långsam på att svara på miljöförändringarna. Turismsektorn är överlag mer intresserad av ekonomisk vinning och saknar även kunskap om sambandet mellan miljöförändring och turism (Becken & Hay 2012). Det finns även de som nyttjar miljöförändringarna i ett marknadsföringssyfte för att stå ut från konkurrenterna. Problemet är dock att trots att många inom turismsektor förmedlar en miljövänlig bild externt har inte mycket av arbetet förändrats internt. Detta beteende brukar vanligtvis kallas för green-washing där begreppet om miljövänlighet tvättas av dess användare (El Diefa & Font 2010). UNEP (United Nations Environment Program) och WTO (2005) menar dock att all form av turism bör sträva efter att vara hållbar, det är inte någon diskret eller nischad form av turism. Hållbar turism är med andra ord ingen kontrast gentemot massturism (Dorin-Paul 2013) utan bör implementeras på alla platser där turism förekommer. Begreppet hållbar turism kan även ses som värdebaserad konstruktion, som på många sätt bara är en filosofi, en ideologi, ett koncept, en process eller enbart en produkt (Pompering, Noble & Johnson 2011). 3

1 INLEDNING Det är som tidigare nämnts hos arrangörerna, och inte hos konsumenterna, som huvudansvaret för den hållbara turismen ligger enligt Schyst Resande (2014a). Även Sigala (2008) anser att researrangörer har ett stort ansvar i och med sitt inflytande över volymen och riktningen av turismflödet. De kan även integrera och påverka attityder och handlingar hos ett flertal turismaktörer och intressenter. Sigala (2008) anser vidare att researrangörer måste se sin roll i den hållbara turismen och ta sitt ansvar då påverkan är som allra störst från deras kärnverksamhet, massturismen. Deras storlek gör att de har en möjlighet att bidra till en positiv utveckling. Schyst Resande (2014a) anser som ovan nämnts att en etisk policy bör integreras hos researrangörer eftersom de har ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt inflytande. Informationsspridningen om denna policy hos researrangörerna skulle kunna komma via internet, då internet idag är såpass betydande för sökning och bokning av resor. Vi anser att internet bör ses som en källa till förändring av konsumenternas beteende, där informationen kommer från researrangören. 1.3 Problemdiskussion Att hållbar turism är viktigt och har relevans på många plan har diskuterats ovan. Trots att det rekommenderas att vårt resande skall bli mer hållbart så är det svårt för konsumenter att ändra sitt resmönster då information saknas eller är svåråtkomlig. Ur detta problem skapas ett antal frågor. Den största delen av ansvaret ligger enligt Schyst Resande (2014a) hos researrangörerna - men frågan är om de tar den? Hur kan både konsumenter och researrangörer implementera en mer hållbar livsstil och ett hållbarare arbetssätt? Vilka strategier kan finnas kring denna implementering? Det går även att fråga sig om researrangörerna, via sina hemsidor, visar vilken betydelse som hållbart resande har idag och vad de gör för att uppmuntra konsumenter att välja dessa alternativ? Intressant är även att undersöka implementationskraften hos Schyst Resandes rekommendationer - arbetar researrangörerna utifrån den? Hur mycket av den marknadsföring som sker kring hållbar turism är så kallad green-washing bland researrangörerna? Arbetar verkligen researrangörerna med det som de via sina hemsidor lovar? Frågorna som växer fram ur ovanstående problematik är många och vi avser inte att svara på alla. Vi kan däremot definiera ett huvudsakligt problem som vi anser ligger hos 4

1 INLEDNING researrangörerna och den information de sprider om hållbart resande via internet. Denna information skall vara lättillgänglig för en större möjlighet att bli implementerad. Även informationens relevans är av betydelse för att den skall kunna sättas i en större kontext. Var informationen presenteras är även det betydelsefullt, och där har internet idag fått en nyckelroll tack vare sin lättillgänglighet i att sprida information. Intressant blir därför att använda sig av Schyst Resandes rekommendationer för att kunna besvara denna huvudfråga kring researrangörers informationstillgänglighet. 1.4 Syfte och frågeställning Frågeställningen som således växer fram ur ovanstående problemdiskussion är; Hur väl presenterar svenska researrangörer information om hållbart resande via sina hemsidor? Syftet med denna studie är att utreda på vilka sätt information om hållbart resande lyfts fram via researrangörerna Apollo, Ving, Fritidsresor samt Solresors hemsidor. Hur väl den här informationen stämmer överens med Schyst Resandes rekommendationer för researrangörer är också av intresse. Baserat på detta vill vi även bidra med att utveckla ett system för hur information kan utvärderas på hemsidor gällande researrangörer och hållbar turism. Målet är att dela med oss av resultatet till Schyst Resande för att ge dem en uppdatering om dagens situation. 1.5 Arbetets disposition Dispositionen för detta arbete är unikt anpassat, varav en förklaring av dess disposition är nödvändig enligt vår åsikt. Arbetet började med en inledande bakgrund som följdes av en problematisering, en problemdiskussion samt med en formulering av syfte och frågeställning. Nätverket Schyst Resande har en viktig roll i arbetet, därav presenteras de sedan utförligt i kapitel 2. Det är deras rekommendationer till researrangörerna som legat till stor grund för arbetets metod. För att metoden skall förstås är det viktigt att veta mer om dessa rekommendationer. 5

1 INLEDNING I kapitel 3 beskrivs begreppen hållbar utveckling och hållbar turism utförligt. Detta för att ge läsaren en bild av studiens relevans samt visa varför Schyst Resandes rekommendationer är giltiga. Även empirin är beroende av ett antal viktiga utgångspunkter som återfinns i begreppen. Information kring webbdesign och information har även placerats innan metodkapitlet. Detta för att metodstudiens genomförande samt empirin innefattar begrepp och information kring hemsidor. Metodstudiens genomförande presenteras därefter i kapitel 5. Metoden är den centrala mittpunkten för denna studie och har därför givits stort utrymme. Kapitlet inleds med en dikussion kring kvalitativ samt kvantitativ forskning. Därefter diskuteras urval och avgränsningar, information ges kring arkivering och sedan en presentation av metodverktyget innehållsanalys. I samma kapitel ges en utförlig beskrivning av processens gång. Kapitlet avslutas med en reflektion om problematik vid innehållsanalys. Resultatet av studien och själva empirin hamnar naturligt efter metoden, där vi kommer att återge vad vi kommit fram till. Till att börja med presenteras och analyseras resultatet från de olika kategorierna, vilka är framtagna ur Schyst Resandes rekommendationer. Dessa är i sin tur presenterade per researrangör. Delslutsatser ges efter varje kategori. Därefter analyseras och diskuteras tillgängligheten på information hos varje individuell researrangör. Slutligen sammanfattas delslutsatserna vilket mynnar ut en slutsats. Studiens bidrag till Schyst Resande presenteras så väl som reflektioner till vidare forskning. 6

2 Schyst Resande 2 SCHYST RESANDE Schyst Resande har en betydelsefull roll i detta arbete och därför ges en kort bakgrund om dem. Deras rekommendationer för researrangörer har legat till grund för stora delar av arbetet. Rekommendationerna presenteras således utförligt för att ge en förståelse för deras innebörd. Nätverket Schyst Resande arbetar som tidigare nämnt främst med att lyfta frågor om hållbar turism både till företag och enskilda individer i Sverige. Nätverket startades 2007 och är uppbyggt av de sex organisationerna Fair Trade Center, IOGT-NTOrörelsen, Svenska Kyrkan, Hotell- och Restaurangfacket, Svenska Kyrkans Unga samt Unionen. Alla dessa bidrar på olika vis till utbildning av konsumenter då de är specialister inom olika områden. De områden som berörs av dessa organisationer är bland annat hur konsumenter kan göra för att handla mer medvetet, minska missbruk av alkohol och droger samt påverka arbetsvillkoren för de inom turism- samt hotell- och restaurangsektorn (Schyst Resande 2014a). Nätverket stödjs främst ekonomiskt av SIDA (Swedish International Development Cooperation), vilket innebär att ett fokus ligger på turism i utvecklingsländerna, snarare än i de välbärgade industriländerna. Syftet är inte att stimulera till minskat resande, utan ett mer hållbart sådant och går i linje med FN:s mål samt vår svenska regerings politik om global utveckling såväl som milleniemålen (Schyst Resande 2014b). Schyst Resande arbetar med att ta fram informationsmaterial, erbjuder utbildningar, seminarier och skriver rapporter. Rapporterna har berört turismens baksidor och handlat om exempelvis barns situation i Thailand och Kambodja samt om orättvisa arbetsförhållanden i Thailand och Turkiet. De har även granskat svenska researrangörer kring deras etiska arbete, exempelvis om de har en etisk policy eller ej. Denna studie visade att endast en av de 33 tillfrågade researrangörerna hade en väl implementerad etisk policy. Fem av 33 researrangörer hade antagit och arbetade aktivt med ECPAT:s uppförandekod kring barnsexturism men ingen av researrangörerna samarbetade med lokala fackföreningsrörelser eller lokala sociala organisationer. Vidare hade fem av researrangörerna bestämmelser kring miljöpåverkan integrerade i sina leverantörskontrakt. De flesta arrangörer ansåg slutligen att det inte behövdes någon nedskriven policy i många fall utan det räckte med sunt förnuft (Eriksson 2009). 7

2 SCHYST RESANDE Därför anser vi även att vår studie är intressant, då det har gått några år sedan denna rapport skrevs och researrangörerna har fått en chans att förbättra sitt arbete. Frågan är dock om de verkligen har det, eller om det fortfarande finns luckor i deras hållbarhetsarbete. Slutligen utbildar även Schyst Resande intresserade konsumenter till ambassadörer, som får lov att föra budskapet vidare genom att själva ansvara för föreläsningar hos skolor, organisationer och företag (Schyst Resande 2014a). Det var via en av dessa utbildningar som vi personligen kom i kontakt med nätverket och blev intresserade av deras verksamhet. Syftet med Schyst Resande är förutom att upplysa om hållbar turism även se till så att problematiken kring vårt resande skall bli en fråga på samhällsagendan. De vill även se till att konsumenter får handfasta tips på hur de kan resa mer hållbart, så att de då även kan ställa högre krav på researrangörer och andra turismaktörer. Även turismbranschen i sig skall få ett ökat intresse för dessa frågor och Schyst Resande vill se till så att alla aktörer arbetar aktivt med att lösa dessa problem. Förutom konsumenter i form av skolungdomar eller företag så vänder sig även Schyst Resande till konsumenter som köper en resa av Apollo, Ving eller Fritidsresor så väl som till dessa tre researrangörer själva (Schyst Resande 2014b). 2.1 Rekommendationer för researrangörer Som tidigare nämnt så har även Schyst Resande ett antal rekommendationer som vänder sig speciellt mot researrangörer. Stora delar av detta arbete är uppbyggd utifrån dessa rekommendationer. Vi anser därför att det är viktigt för förståelsen kring våra metodval i det efterföljande kapitlet att redan nu förklara dessa rekommendationer grundligt. Rekommendationerna är uppbyggda utifrån FN:s förklaring om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention, ILO:s (International Labour Organization) kärnkonventioner samt OECD:s (Organization for Economic and Co-operation and Development) riktlinjer för multinationella företag. Med andra ord tar de bland annat hänsyn till människors kulturella, politiska och ekonomiska rättigheter så väl som barns rättigheter i form av ett fritt liv där även åsikter skall kunna uttryckas och alla barn har ett lika värde. Arbetare skall dessutom inte kunna tvingas till arbete och de skall ha rätten att organisera sig, ett förbud skall finnas mot barnarbete och alla arbetare skall ha rätt till samman lön. 8

2 SCHYST RESANDE Slutligen bör multinationella företag driva ett ansvarsfullt företagande med alla parter i åtanke såväl som miljö, konkurrens och skatteinbetalningar. Schyst Resande har även tagit till sig FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (Schyst Resande 2014b) från 2011 som bygger på tre principer. För det första har staten en skyldighet att skydda sina individer mot att deras rättigheter överträds av en tredje part, det vill säga aktörer och där även inräknat företag. Vidare har även näringslivet ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna. Slutligen skall det enligt den tredje principen finnas tillgång till effektiva rättsmedel för dem som anser sig har blivit kränkta eller på andra sätt drabbade av ett utnyttjande av de mänskliga rättigheterna (Regeringen 2013). Rekommendationerna är dock just endast rekommendationer. De är riktade till researrangörerna och kan ej ses som ett konkret verktyg för arrangörerna som talar om vad de kan göra för att förändra sin situation. Rekommendationerna måste arrangörerna själva omsätta till handling (Schyst Resande 2014b). Vidare utvecklat och ytterligare fördjupat så består rekommendationerna av följande delar; Lokal ekonomisk utveckling OECD utvecklade riktlinjer för multinationella företag i syfte att säkerställa att dessa företags verksamhet går i linje med regeringens politik och arbete. Ett multinationellt företag definieras inte precist, utan nämns som företag som är etablerade i mer än ett land och som är sammankopplat på ett sådant vis att de kan samordna sin verksamhet på många olika sätt. Syftet är vidare också att förbättra klimatet vid de utlandsinvesteringar som görs samt att stärka företagets bidrag till den hållbara utvecklingen. Även regeringar så väl som fackföreningar och andra organisationer skall arbeta med företagen för att säkra implementerandet av denna policy. Den första policyn från OECD kom 1976 och den senaste upplagan 2011, då den internationella affärsverksamheten har genomgått många strukturella förändringar och policyn måste spegla dessa förändringar (OECD 2014). Sveriges regering uppmanar svenska företag att följa och ta åt sig dessa riktlinjer (Regeringen 2013) - vilket då även gäller researrangörer. I de rekommendationer som Schyst Resande utarbetat baserad på dessa riktlinjer så skall researrangören bidra till en ekonomisk utveckling på den plats de opererar på. 9

2 SCHYST RESANDE Bland annat genom att köpa in lokalproducerade varor och tjänster samt i första hand anställa personal som finns på destinationsorten (Schyst Resande 2014b). Arbetsvillkor ILO är ett FN-organ med uppdraget att ta fram internationella regler för arbetsmarknaden om villkor för de som arbetar. Syftet är att genom att samla regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer så skall gemensamma beslut kunna tas som leder till förbättrade levnadsförhållanden och social rättvisa i alla berörda länder. Den grundläggande kärnkonventionen från ILO utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen och beskriver med andra ord de grundläggande mänskliga rättigheterna inom arbetslivet (LO-TCO Biståndsnämnden 2014). Exempel på innehåll i den grundläggande kärnkonventionen är rätten till att fritt organisera sig i fackförbund och liknande, restriktioner kring barnarbete, förbud mot diskriminering av olika former samt lika lön för lika arbete, oavsett vilket kön den som arbetar har (ILO 2014). För att resebranschen skall kunna leva upp till dessa regler måste researrangörer kräva att de hotell och underleverantörer som anlitas har en uppförandekod som bland annat skall innebära att personalen har rätten till fackföreningsfrihet, ett förbud mot barnarbete och diskriminering, en reglerad arbetstid och en säker arbetsmiljö. De skall även ha rätten till en lön som det går att försörja sig på, en så kallad levnadslön (Schyst Resande 2014a). Levnadslönen skall täcka kostnaderna för mat, hyra, sjukvård, utbildning, kläder, transport samt ge arbetaren en möjlighet till ett privat sparande. Mer specificerat skall den räcka till en familj på fyra (två vuxna och två barn) samt gälla alla anställda, det skall inte finnas någon lön under nivån för levnadslönen (McMullen m.fl. 2014). Minimilön däremot är den lägsta lönen som en arbetsgivare får ge enligt lagen och bestäms av respektive lands regering. Skillnaden mellan minimilön och levnadslön är stor i många länder, alltför många arbetare får en minimilön som knappt täcker det dagliga behovet (Sveriges Konsumenter 2015). Därför ställs det allt större krav idag på att regeringar skall se till att det finns en laglig minimilön som motsvarar en försörjningsbar levnadslön. Företagarna har även de sitt ansvar att respektera människan och betala ut deras löner i enlighet med lagen (McMullen m.fl. 2014). Researrangören skall även uppmuntra hotellen i den mån det går att underteckna globala ramavtal (Schyst Resande 2014b). Ett globalt ramavtal är en bindande 10

2 SCHYST RESANDE överenskommelse mellan ett globalt branschfack och ett multinationellt företag. I detta avtal förbinder sig båda parter att respektera de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. Företagen förbinder sig att följa olika länders lagstiftning om minimilöner och arbetsvillkor, rätten att bilda fackföreningar och förhandla kollektivt, att de skall motverka tvångs- och barnarbete samt all form av diskriminering. Dessa avtal ålägger även att underleverantörerna följer samma regler (TCO 2014). Prostitution och barnsexturism ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes) är en religiöst- samt politiskt obunden barnrättsorganisation som önskar en värld utan barnsexhandel. Inom resebranschen har ECPAT en uppförandekod som numera är global och som har gått från att vara skriftliga rekommendationer till ett tillämpat verktyg i kampen mot barnsexturism och prostitution. Uppförandekoden, som bland annat innefattar utbildning av personal i hemlandet så väl som på destinationsorten, upprättandet av en etisk företagspolicy mot sexuell kommersiell exploatering av barn samt att årligen rapportera till den internationella uppförandekodens sekretariat i Bangkok, är accepterad av de flesta svenska researrangörer idag. Dessa innefattar bland annat Fritidsresor, Apollo, Ving och Solresor (ECPAT 2014). Förutom ovant nämn så skall även researrangören informera sina resenärer innan avresa om den lagstiftning som finns kring prostitution på destinationen samt informera hotellen om att prostitution eller barnsexturism inte accepteras. ECPAT:s uppförandekod kring prostitution och barnsexturism skall dessutom antas och researrangören skall även arbeta aktivt med denna (Schyst Resande 2014b). Alkohol och droger IOGT-NTO arbetar motverkande mot användningen av alkohol och droger. De anser att alkohol och narkotika hindrar människor från att leva ett fritt och rikt liv - och de hindrar dessutom dem själva och samhället att utvecklas. IOGT-NTO arbetar både nationellt så väl som internationellt för att hjälpa både barn och vuxna (IOGT-NTO 2014). Deras samarbete med Schyst Resande (2014b) har yttrat sig i att det inom rekommendationerna fastställts att researrangörer skall arbeta motverkande mot alkohol- och droganvändande. Detta genom att exempelvis informera resenärerna om platsens lokala kultur och hur denna bäst respekteras samt se till att det finns en god 11

2 SCHYST RESANDE tillgång på alkoholfria alternativ på hotellen. I sin marknadsföring bör researrangörer inte uppmuntra sina resenärer till att konsumera alkohol. Miljö Ett större intresse för bevarandet av vår naturliga miljö har växt de senaste åren, speciellt inom turism (Gupta & Chopra 2014). En följd av att turism både har en direkt och indirekt påverkan på miljön (Gössling 2002). Destinationer med turismaktiviteter som förstör miljön förstör även för sig själva då de minskar sitt attraktionsvärde, i och med att deras aktiviteter försämras. Det finns därför även ett intresse från vissa turismaktörer att bygga långsiktiga och väl fungerande lösningar för både människa och natur (Gupta & Chopra 2014). Tang (2014) säger att miljön inte bara är en grund för hållbar turism, utan kan också vara själva turismattraktionen. Turism beskrivs av författaren som ett svärd med två egg. Å ena sidan kan turism bidra till lokal ekonomisk utveckling, men det kan å andra sidan även skapa miljöförstöringar och bidra till ökade utsläpp. Mycket av detta kommer att diskuteras genom arbetets gång, men något som Schyst Resande (2014b) har valt att lägga fokus på i sina rekommendationer är avfallshantering, hållbar och effektiv vattenanvändning samt vattenrening. Angående vattenanvändning och -rening har Tourism Concern (2012) publicerat en rapport kring den orättvisa vattenanvändningen mellan turister och lokalbefolkning i utvecklingsländer. Rapporten visade att ohållbart användande, förbrukning och förorening av vatten som en konsekvens av dåligt reglerad turismverksamhet hotade både miljö så väl som underminerade den fattiga lokalbefolkningens levandsförhållanden och utvecklingsmöjligheter. Exempelvis på Goa i Indien konsumerade en femstjärnig resort cirka 1785 liter vatten per dag per gäst medan motsvarade siffra i det närliggande lokalsamhället var 14 liter vatten per person och dag. Många av lokalsamhällets brunnar måste dessutom överges, då de ofta blir förorenade och vattenkranarna förfaller och inte längre kan användas. Ytterligare en viktig aspekt rörande miljö är utsläppen av fossila bränslen. 85 % av världens energikonsumtion är beroende av fossila bränslen, som vid användandet avger giftiga gaser så som koldioxid eller kolmonoxid. Globalt är den största konsekvensen växthuseffekten som har en påverkan på vårt liv här på jorden. Utsläppen från turism kan delas in i transport- eller destinationsrelaterade utsläpp. Inom transportrelaterade utsläpp är flyget en av de allra största bovarna, och på destinationen är det framför allt 12

2 SCHYST RESANDE login som ligger bakom de största utsläppen. Med logi menas den energi som går åt till uppvärmning, avkylning, städning och så vidare (Gössling 2002). Därför anser både Schyst Resande (2014b) så väl som vi själva att ett aktivt miljöarbete på plats är en viktig del av researrangörernas arbete. Det inkluderar att avfallet skall tas om hand för att minska energipåverkan samt att vattenanvändningen och -reningen skall vara hållbar och effektiv. Men det innebär också att researrangörerna skall försöka att arbeta sig bort från användandet av fossila bränslen till mer hållbara alternativ. Markkonflikt Samtidigt som människor emigrerar från Afrika, Asien och Latinamerika i hopp om att få asyl i exempelvis USA eller Europa så finns samtidigt ett starkt begär av att ha land åt motsatta hållet. Detta begär involverar turism och rika västerlänningar i form av privatpersoner och företag som köper mark i utvecklingsländer (Zoomers 2011). Då utvecklingsländerna är i behov av finansiering och arbetstillfällen kan dessa två områden, turism och mark, vara intressanta. Men landområden som säljs till utländska investerare kan få en stor påverkan på miljö och andra resurser. Detta fenomen som inte är så välkänt ännu kallas vanligtvis för land-grabbing (van Noorloos 2011). En kraft av många som ligger bakom detta fenomen är utländska investerare som avser att bygga storskaliga turismkomplex med All-Inclusive hotell och andra nöjen för turister. Många internationella hotellkedjor letar aktivt efter nya attraktiva och strategiska positioner för deras turismanläggningar. Platser som finns på UNESCO s världsarvslista eller i Lonely Planets guider ses ofta som extra kommersiellt attraktiva. Exempelvis så ägs hela 80 % av alla Costa Ricas stränder av utländska investerare (Honey 1999 via Zoomers 2011). Även om vissa positiva effekter kan uppstå från land-grabbing så är det övervägande antalet negativa. Det är oftast de fattigaste som tvingas sälja sin mark först, då de är i allra störst behov av pengar. Det är sedan inte säkert att de kan säkra sig ett arbete på den mark de precis sålt, då många av dem saknar kunskap eller billigare arbetskraft kan tas in från annat håll. På vissa platser skapas även så kallade gated communities vilket är övervakade, avspärrade samhällen som stör den lokala kulturen och identiteten. Ett stort flöde av turister till dessa exploaterade marker innebär även en stor miljöpåverkan på exempelvis vattnet (Zoomers 2011). Detta är en konsekvens av vår globaliserade 13

2 SCHYST RESANDE värld som styrs av en neo-liberal policy (van Nooloos 2011), där de västerländska samhällena har förtur inom mycket - även vart de vill äga land. Schyst Resande anser därför att researrangörerna skall göra sig medvetna om att inga markkonflikter eller ägandetvister pågår på den plats där nya hotell skall byggas. De kan exempelvis ta kontakt med lokala myndigheter och organisationer som arbetar med frågor som rör dessa konflikter inför en eventuell etablering på platsen (Schyst Resande 2014b). Dessa etiska rekommendationer bör helst leda till en handlingsplan som skall vara offentlig och förankrad i researrangörens egen verksamhet och ha en årlig uppföljning. I uppföljningen skall oberoende parter medverka och dess resultat skall även redovisas öppet. Handlingsplanen skall även referera till de internationella överenskommelser som finns för de mänskliga rättigheterna, vilka är uppräknade ovan (Schyst Resande 2014b). 14

3 HÅLLBAR UTVECKLING OCH HÅLLBAR TURISM 3 Hållbar utveckling och hållbar turism Följande kapitel berör relevant information kring hållbar utveckling och hållbar turism. Vi diskuterar och argumenterar genomgående för att lyfta fram vad vi anser vara det viktigaste inom området. Avslutningsvis fördjupar vi oss i turismens negativa påverkan och hur denna kan motverkas. 3.1 Hållbar utveckling Europeiska kommissionens definition av hållbar utveckling är där behoven från den nuvarande generationen möts utan att äventyra framtida generationers, att helt enkelt arbeta för en bättre framtid för nuvarande och kommande generationer (Europeiska Kommissionen 2014). Denna definition har dock fått mycket kritik för att vara för vag, generell, retorisk och helt enkelt inte praktiskt användbar (Redclift 1987 via Spencely 2008). Det är dock ändå den som i allmänhet används när hållbar utveckling diskuteras. Vi anser det viktigt att definiera detta begrepp, då det tillsammans med hållbar turism utgör stor del av grunden till vår studie. Genom att definiera dessa begrepp kan vi även avgränsa ämnet något, vilket vi anser som nödvändigt för att få fram den mest relevanta kontexten för arbetet. Vidare kan hållbar utveckling enligt Europeiska Kommissionen (2014) inte bara nås med hjälp av policys utan hela samhället bör guida befolkningen i de dagliga beslut som görs. Här har Schyst Resande en roll i sitt arbete med att upplysa konsumenter om att göra mer hållbara val när de reser (Schyst Resande 2014a). Ekonomin, det sociokulturella samt miljön är de dimensioner som hållbar utveckling inkluderar och de är alla integrerade med varandra (UNESCO 2014). Hållbarhet i allmänhet är att ha ett långsiktigt tänk där ekonomi, det sociala och miljön balanseras för en förbättring av livskvalitén för alla. Skillnaden mellan hållbarhet och hållbar utveckling är att den förstnämnda har ett långsiktigt mål, exempel en hållbar värld. Hållbar utveckling å andra sidan refererar till flera processer och vägar med olika mål att nå som exempelvis hållbar produktion och konsumtion, utbildning och träning (UNESCO 2014). 15

3 HÅLLBAR UTVECKLING OCH HÅLLBAR TURISM 3.2 Hållbar turism Varför är hållbarhet ett viktigt begrepp inom både utveckling och turism? För att tydligt visa detta skulle vi inledningsvis vilja presentera lite statistik kring turism. Till att börja med så växte antalet internationella ankommande turister enligt WTO s världsturismbarometer världen över med 5 % under de första 8 månaderna 2014. För hela 2014 förväntas det internationella resandet totalt nå en ökning med 4-4,5 %, det långsiktiga målet är 3,8 % per år perioden 2010 till 2020 (UNWTO 2014a). För att tydligare förklara hur många resenärer detta handlar om, så ökade antalet internationella övernattande gäster mellan januari och augusti 2014 med hela 38 miljoner resenärer jämfört med samma period 2013. Samtidigt står turismen för 5 % av världens totala utsläpp av växthusgaser. Det må inte låta som så mycket men i jämförelse med enskilda länder så skulle turismen, om det vore ett land, hamna på femteplats av världens värsta växthusgasutsläppare (UNEP 2014). Dessa siffror anser vi talar tydligt för sig själva och visar nödvändigheten i att arbeta ur ett hållbart perspektiv inom turismutvecklingen. Schyst Resande (2014) ser turismen som en sektor där stora möjligheter finns till att utveckla många fattiga länder. Cirka 260 miljoner människor får sin inkomst från turismnäringen indirekt eller direkt och cirka 100 miljoner arbetar med turism globalt (Schyst Resande 2014a). År 2002 var turismen en av de absolut viktigaste exportkällorna för 83 % av världens utvecklingsländer (WTO 2002 via Spencely 2008). Det krävs dock att resenärer och researrangörer tar sitt ansvar i att förändra sättet att resa på (Schyst Resande 2014). Detta håller vi med om, varav vi anser att det är viktigt att föra den diskussion som finns i detta kapitel. Denna diskussion visar även vilka grunder inom turismen som Schyst Resande tydligt byggt sina rekommendationer på och ger hela arbetet en tydlig relevans inom dagens turism. Begreppen skapar en helhetsbild som gör att de val som genomgående gjorts i arbetet kan motiveras till vad vi valt att presentera i detta kapitel. Slutligen anser vi att denna diskussion även är både nödvändig och relevant för att kunna besvara arbetets frågeställning då den rör just hållbar turism. Hållbar turism definieras av United Nations World Tourism Organization (UNWTO) som tourism that takes full account of its current and future economic, social and environmental impacts, addressing the needs of visitors, the industry, the environment and host communities (UNWTO 2005 s.12). Med andra ord skall ansvar tas för de ekonomiska, sociala samt miljömässiga aspekterna inom turismen, både nu och i 16

3 HÅLLBAR UTVECKLING OCH HÅLLBAR TURISM framtiden. Ansvar för både besökarna, industrin så väl som värdsamhällenas behov skall även tas. Ett långsiktigt arbete med hållbar utveckling inom turismen kan endast nås om det finns en balans mellan det ekonomiska, sociala och miljömässiga. Det krävs en långsiktig planering i och med att det är en lång process där olika påverkningar observeras allteftersom för att sedan korrigeras eller förhindras med hjälp av anpassade metoder. Två avgörande faktorer för en hållbar turismutveckling är ett politisk involverande, vilket är nödvändigt för att försäkra att ett globalt samarbete sker, samt välinformerade företagare. Hållbar turismutveckling bör även ske i samförstånd med turisterna, information skall spridas och erbjudande om hållbara alternativ skall finnas för att skapa nöjda turister samt en positiv upplevelse (UNWTO 2014b). UNWTO (2014b) förklarar med hjälp av tre punkter vad den hållbara turismen bör göra: De miljöresurser som utgör en viktig del av turismens utveckling skall användas på ett optimalt förhållningssätt. De grundläggande ekologiska processerna skall värnas om och turismen skall hjälpa till med att bevara naturliga platser och den biologiska mångfalden. Den socio-kulturella autenticiteten hos värddestinationerna skall respekteras så väl som den uppbyggda kulturella omgivningen och de traditionella värdena. Den hållbara turismen bör även bidra till en interkulturell förståelse och tolerans. De planer som finns skall vara väl synliga och innefattar långsiktiga ekonomiska operationer. Socio-ekonomiska möjligheter skall erbjudas till alla lokala intressenter, vilket inkluderar en stabil anställning, inkomstbringande möjligheter samt social service. Den hållbara turismen skall även bidra till en minskning av fattigdom. 3.2.1 Turismens negativa påverkan och hur denna kan motverkas Några som turismens baksidor slagit extra hårt åt är den så kallade tredje världen eller utvecklingsländerna. Det är även dessa länder som Schyst Resande (2014a) lagt sitt huvudsakliga fokus på. Baserat på detta samt vill vi föra en vidare diskussion. Vi vill kortfattat vidareutveckla resonemanget kring vilka konsekvenser som turismen för med 17

3 HÅLLBAR UTVECKLING OCH HÅLLBAR TURISM sig - men även vad som görs i en strävan att motverka dessa konsekvenser via framför allt certifieringssystem. På grund av globaliseringen, som är ett välanvänt koncept inom turismdiskussioner, växer turismindustrin konstant och nya platser dras ständigt in i turismprocessen. Men globaliseringen är ofta orättvis och har för det mesta utgått från västerländska perspektiv, men den kan också användas för att öka förståelsen av andra människors perspektiv (Mowforth & Munt 2009). Detta orättvisa perspektiv påverkar många gånger den tredje världen negativt som aldrig får en ärlig chans att själva utveckla sina turismföretag. En stor anledning till detta är så kallat läckage, där vinster från turismaktiviteter läcker ut ur värdlandet till ett annat. Studier på tredje världen har visat att om ett turismföretag ägs av en lokalboende är chansen mindre för läckage än om samma företag ägs av en extern aktör (Choudry & Goswami 2013). Ett sätt att motverka läckage är så kallad pro-poor tourism som genom sitt synsätt försöker hjälpa de som är allra mest utsatta att tjäna pengar på turismen med syftet att motverka fattigdom (Choudry & Goswami 2013, Spencely 2008). Det är ett exempel av många, anser vi, där västerländska länder försöker att hjälpa andra länder som farit illa på grund av turism, genom att förbättra möjligheterna för turismen. Miljö är även något som ofta tas upp i diskussioner kring hållbar turism och trots att sambandet mellan turism och miljöpåverkan är allt annat än nyupptäckt så är det först nu som världen verkligen reagerat. Sedan 1960-talet har forskare varit medvetna om turismens negativa klimatpåverkningar, även om lite material publicerades då och under 1970-talet. I mitten av 1980-talet dök vetenskapliga artiklar kring detta samband upp och sedan dess har forskningen och kunskapen bara ökat. Dock har många undersökningar kring turismens klimatpåverkan ofta skett på destinationsnivå där lokala faktorer studerats istället för hela reseprocessen. Därför uppmanar Hall och Higham (2005) att forskare ser till hela turismens konsumtions- och produktionsprocess istället för specifika element. Med andra ord skall forskare, och även turismaktörer enligt vår åsikt, inta ett större perspektiv och inse att turismen är global där alla processer måste undersökas och utredas. Det går inte, anser vi, att bara fokusera på ett enstaka element som exempelvis miljö och därigenom påstå att turismaktören i fråga sysslar med hållbar turism. 18

3 HÅLLBAR UTVECKLING OCH HÅLLBAR TURISM Detta resonemang kan utvecklas med hjälp av Spencely (2008) som anser att hållbar utveckling har både att göra med levnadsförhållanden, förbättrat välstånd så väl som hanterandet av våra klimatproblem. Fattigdom, bristande stadsplanering och extremt välstånd är alla exempel på hot för vår biologiska mångfald. En form av turism som försöker att hjälpa naturen mer än den stjälper är ekoturism, även bredare kallad naturturism. Denna turismterm har dock fått utstå bland annat utnyttjande och urholkande av dess sanna värde. Företag har använt termen i marknadsföringssyfte utan att i själva verket bidragit till en förbättring av varken miljö eller människa (Spencely 2008). Även UNEP (2005) varnar för denna term då de hänvisar till att ekoturism visserligen omfamnar hållbarhetsprinciperna men endast refererar till en produktnisch inom turism. Med detta menas dock inte att den fortfarande kan göra gott för turismen. Det saknas även någon form av absolut hållbarhet. Gössling, Hall och Weaver (2009) illustrerar detta genom exemplet av ett hotell som är eko-certifierat som trots sin stämpel ändå kan använda mer resurser per gäst än ett mindre, o-certifierat hotell. I denna situation menar de är certifieringen en indikator på relativ hållbarhet inom en typ av logi, och kan därför inte uttala sig om hållbarhet absolut mätt. Samma paradox finns gällande flygbolag som blir mer miljövänliga per passagerare relativt mätt, men som ändå ökar sina utsläpp absolut mätt. Resebranschen försöker dock att göra något åt sin miljöpåverkan, och som en konsekvens av detta har ett stort antal certifieringar, utmärkelser, program och uppförandekoder upprättas. De flesta certifieringsprogrammen är dock lokala eller nationella, och är länkade till specifika destinationer. De flesta har dessutom huvudfokus på miljö och glömmer de andra delarna inom begreppet hållbarhet (Gössling, Hall & Weaver 2009). Det finns idag ett antal organisationer som arbetar med att upplysa om vikten av en hållbar utveckling inom turism. Ett exempel är GSTC (Global Sustainable Tourism Council) som är en internationell volontärorganisation som består av experter inom hållbar turism och som stödjs av andra organisationer, frivilliga samt bidrag, donationer och medlemsavgifter. Det är även en paraplyorganisation under FN och är aktiv i alla regioner där UNWTO verkar. Även GSTC har utvecklat ett antal vägledande principer som de anser att alla företag och destinationer inom turism bör ta till sig. Detta i syfte att skydda världens miljömässiga och kulturella resurser, samtidigt som turism kan fungera som ett verktyg för att motverka till exempel fattigdom. GSTC säger tydligt att sustainability is imperative for all tourism stakeholders and must translate from words 19