Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2013

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2013 En jämförelse av resultat för Askersund, Degerfors, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro Datum 2014-04-25

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av kommunens projektledare: Askersund: Katarina Höglund Degerfors: Anna-Lena Sandell Hallsberg: Helena Luthman Kumla: Caroline Foglé Karlskoga: Brittmarie Ahlm Laxå: Annica Kindborg Lekeberg: Gustav Olofsson Lindesberg: Malin Sjöberg Ljusnarsberg: Anders Andersson Örebro: Ann-Kristin Sundelius 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund och inledning... 5 Rapporten... 5 Måtten... 6 Metod och avgränsning... 7 Kommunerna i nätverket: Jämförelser i Örebro län... 8 Kommentar... 9 Delaktighet och kommunens information... 10 Resultat... 11 Kommentar... 11 Kommentar... 12 Skola och utbildning... 13 Förskolan... 14 Resultat... 15 Kommentar... 16 Grundskolan... 17 Resultat... 18 Kommentar... 19 Gymnasieskolan... 21 Resultat... 21 Kommentar... 22 Äldreomsorg... 23 Resultat... 24 Kommentar... 26 Hemtjänst... 27 Resultat... 28 Kommentar... 30 3

Sammanfattning Utifrån SKL-jämförelsen Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) har huvuddelen av Örebro läns kommuner sammanställt sina värden i en länsjämförelse. Det gemensamma jämförelsearbetet påbörjades 2011 på uppdrag av kommuncheferna. Sammanställningen har arbetats fram i nätverket av kommunrepresentanter utifrån KKiK-sammanställningen för 2013. Redovisningen görs nu för andra gången i rapportform nu med tio av tolv kommuner i länet. I rapportens inledning redovisas väsentliga bakgrundsfakta om kommunerna. Därefter är det totalt 18 mått som jämförs inom tre verksamhetsområden, delaktighet och kommunens information, skola och utbildning samt äldreomsorg. En målsättning med sammanställningen är att kunna ge en komplett bild och därför har nätverket valt att jämföra kostnader, kvalitet och nöjdhet av en verksamhet. Måtten redovisas i diagram och omfattar samtliga deltagande länskommuners enskilda värden, genomsnittsvärde för dessa kommuner, lägsta respektive högsta värde för riksjämförelsen av KKiK samt genomsnittsvärde för KKiK. Resultaten för länets kommuner sammanfattas på följande sätt. Kommunernas genomsnitt ligger på en lägre nivå för båda faktorerna inom delaktighet och information än det samlade genomsnittet för KKiK-kommunerna. Av de kommuner som rapporterat väntetid till förskoleplats får hälften plats inom den tid som önskas. Samtliga av kommunerna har en väntetid som ligger i nivå med eller högre än rikets snitt. Grundskoleresultaten visar att länets tio kommuner huvudsakligen placerar sig bland de kommuner som ligger runt mitten eller bland de 25 procent med sämst resultat jämfört med övriga KKiK-kommuner. Örebro län ligger något högre i kostnad per betygspoäng i grundskolan samtidigt får länets kommuner ut mindre för pengarna utifrån andel behöriga till gymnasieskolan än KKiK-kommunerna. Däremot fullföljer samma andel elever gymnasiet inom 4 år som i övriga KKiK-kommuner. Väntetiden för plats i särskilt boende är genomsnittligt längre i länets kommuner än medelvärdet visar för KKiK men skillnaderna är stora mellan våra kommuner. I serviceutbudet inom särskilt boende överstiger kommunerna 50 procent av maxpoängen för ett flertal indikatorer. Länsgemensamma drag i serviceutbudet är att utbyggnaden av internetuppkoppling till det egna rummet inte är särskilt utbrett och det är klent med organiserade och gemensamma aktiviteter såväl helger som vardagar. Däremot finns utbudet inom områdena kvälls-/nattmål, nattvila och uppstigning på morgonen inom nästan alla länets kommuner. Omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänsten varierar också mellan kommunerna. Det bästa utbudet finns för hjälp med gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst. Det område som det är svårast att bli erbjuden service i länets kommuner är möjlighet att få stöd med promenader vid ett flertal tillfällen i veckan. 4

Bakgrund och inledning Det finns ett stort behov hos förtroendevalda att kunna kommunicera med kommuninvånarna kring hur effektivt skattemedlen används och vilka verksamhetsresultat som uppnås. Därför väljer allt fler kommuner att på olika sätt presentera och redovisa kommunens kvalitet på servicen. Olika dialogforum öppnas upp där invånarna ges möjlighet att ta del av resultat och göra jämförelser med liknande verksamheter eller andra kommuner. Informationen i årsredovisningar och verksamhetsberättelser, som tidigare främst formats utifrån lagstiftningens krav på den ekonomiska redovisningen, börjar allt mer innehålla beskrivningar över hur förtroendevalda genomför de uppdrag de erhållit från medborgarna. Resultaten i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är en informationskälla som kan ligga till grund för dialogen med kommuninvånarna kring vad som uppnås. En styrka med måtten i KKiK är jämförbarheten. Det ger kommunerna stora möjligheter att i sin styrning och uppföljning använda måtten för att tydliggöra mål och öka möjligheter till att verifiera måluppfyllelse. Möjligheterna är också stora för att hitta och lära av de kommuner som når de bästa resultaten inom olika områden. En nyckelfråga är: Hur gör de kommuner som lyckas väl? Kommunens Kvalitet i Korthet består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Kunskapsområdena utvecklades under 2006 tillsammans med ett antal kommunstyrelseordföranden. Sedan dess har mått och mätformer prövats och utvecklats. Idag använder sig ungefär 200 av Sveriges kommuner av KKiK. Nätverket Jämförelser i Örebro län består ursprungligen av kommunerna Askersund, Degerfors, Kumla, Karlskoga, Laxå, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro. Hallsbergs och Lekebergs kommuner deltar från och med 2013. Rapporten Syftet med rapporten är att ur ett medborgarperspektiv ge faktaunderlag, tips och erfarenheter som kan förbättra kvaliteten i nätverkskommunernas verksamheter. Med hjälp av rapporten ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen och sätta den i förhållande till kostnaderna samt kunna jämföra med andra kommuners resultatbild. Goda exempel kan lyftas fram och bli en inspirationskälla för andra. Måtten i Kommunens Kvalitet i Korthet är indelade i fem olika områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet och information, effektivitet och kommunen som samhällsbyggare. Nätverket Jämförelser i Örebro län har gjort ett urval av KKiK:s mått. I rapporten presenteras dessa under olika verksamhetsrubriker istället för de fem områdena i KKiK. 5

Måtten Varje mått har ett eget kapitel med följande underrubriker: Resultat De deltagande kommunernas resultat från mätningen presenteras för jämförelse. Det görs ofta i form av en tabell eller graf för att underlätta tolkningen av resultatet. Kommentar En kort kommentar lämnas i samband med de presenterade resultaten. Kommentaren syftar både till att sammanfatta och att lyfta eventuella avvikelser. Här görs inte några analyser. Det överlämnas till varje kommun att själv analysera resultatbilden. 6

Metod och avgränsning Nätverket Jämförelser i Örebro län har valt ut 18 stycken mått från Kommunen Kvalitet i Korthet (KKiK) och jämfört resultaten. Alla kommunerna mäter inte alla mått i KKiK. En viktig urvalsgrund har därför varit att alla nätverkskommuner eller huvuddelen av nätverkskommunerna mäter måtten som ingår i jämförelsen. En annan viktig faktor för urvalet har varit att kunna ge en så komplett bild som möjligt av en verksamhet. Nätverket valt att jämföra kostnader, kvalitet och nöjdhet. Förutom måtten i KKiK har nätverket valt att lägga in ett mått från räkenskapssammandrag (RS) från SCB som avser nettokostnad för gymnasiet i kronor per invånare. Följande verksamheter och mått ingår i jämförelsen: Delaktighet och kommunens information Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Skola och utbildning förskola, grundskola och gymnasieskola Hur stor andel av de som har erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat datum Hur lång väntetiden är för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Vad kostnaden är för ett inskrivet barn i förskolan Vilket resultat eleverna når i årskurs 3 i de nationella proven Vilket resultat eleverna når i årskurs 6 i de nationella proven Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Kostnad per meritpoäng i grundskolan Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år Nettokostnad för gymnasiet Äldreomsorg särskilt boende och hemtjänst Väntetiden i snitt till särskilt boende Serviceutbud inom särskilt boende Kostnad för en plats inom särskilt boende Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten Hur nöjda brukarna är med hemtjänsten 7

Kommunerna i nätverket: Jämförelser i Örebro län För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå något av de olika förutsättningar som råder i respektive kommun. Vi har därför valt att börja rapporten med några bakgrundsfakta. Tabell 1. Bakgrundsfakta för Askersund, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro kommun Mått Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Antal invånare, tot. 2013-12-31 Befolkningsutveckling i (%) 2003-2013 Kommunens medelålder 2013-12-31 Invånare 65+, andel (%) 2013-12-31, tot. Invånare 85+, andel (%) 2013-12-31, tot. Invånare 0-19 år, andel (%) 2013-12-31 tot. Skattesats i kommunen 2014 Barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, andel (%), 2013 Barn 7-15 år inskrivna i grundskola, andel (%), 2012 * Gymnasiefrekvens, (%), 2013 11 096 9 500 15 267 29 728 20 904 5 580 7 289 23 176 4 875 140 599-4,0-7,2-2,1-2,7 +7,8-14,1 +3,4-1,1-11,1 +10,2 45,9 45,7 43,2 44,2 40,2 47,1 42 43,5 47,7 39,7 26,5 26,0 22,1 24,4 18,7 27,9 21,2 23,3 28,3 17,7 3,2 3,3 3,0 3,5 2,6 4,4 2,8 3,0 3,4 2,5 20,4 20,1 22,4 21,3 25,9 19,1 24,0 22,0 18,0 23,5 21,38 22,33 21,08 22,03 20,83 22,21 21,46 22,33 21,08 20,88 82,3 91,7 87,4 88,2 89,2 84,7 83,8 88,2 77,2 87,6 98 100 100 98 99 98 98 98 100 98 76,2 78,5 82,3 75,9 76,7 74,3 76,3 76,0 69,8 75,0 * Antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår och beräknas som medelvärdet av antal elever 15 oktober innevarande och närmast föregående år. Källa: SCB och Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA) 8

Kommentar Örebro är den största kommunen och Ljusnarsberg är den minsta. Det är bara Kumla, Lekeberg och Örebro som har haft en positiv befolkningsutveckling mellan åren 2003-2013. De kommuner som har minskat mest under tidsperioden är Laxå, Ljusnarsberg och Degerfors. Högst medelålder har invånarna i Ljusnarsberg och Laxå medan invånarna i Kumla och Örebro har lägst medelålder. Detta syns tydligt i andelen invånare över 65 år och 85 år. I jämförelsen är det Degerfors och Lindesberg som har högst kommunalskatt och Kumla och Örebro som har lägst. Andelen barn inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg är störst i Degerfors och Kumla samt lägst i Ljusnarsberg och Askersund. I grundskolan är andelen inskrivna barn högst i Ljusnarsberg, Hallsberg och Degerfors. Gymnasiefrekvensen, som visar den procentuella mängden av ungdomar som går i gymnasieskolan, är högst i Hallsberg och Degerfors samt lägst i Ljusnarsberg och Laxå. 9

Delaktighet och kommunens information Tillgång till information är en demokratisk fråga och medborgardialoger handlar till stor del om att skapa tillit och förståelse för det demokratiska system som styr kommunerna. Medborgarna befinner sig i stor grad på nätet, därför är det viktigt att kommunerna kan förmedla information till medborgarna på ett bra sätt och webben har till stor del blivit huvudkällan för medborgarna när de söker information kring kommunala frågor. Utvecklingen av medborgarnas delaktighet och engagemang har också blivit en viktigare fråga utifrån att kommunernas verksamhet ständigt utsätts för stora utmaningar där prioriteringar är nödvändiga. Undersökningar av den typ som ligger till grund för jämförelserna ger ett tydligt kvitto på om kommunen jobbar på rätt sätt och samtidigt ges konkreta tips på vad som kan göra bättre. Nätverket har undersökt och jämfört följande två mått inom området delaktighet och kommunens information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Syftet med måttet är att kunna visa en samlad bild av starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på kommunens webbplats till medborgarna. Metoden innebär att en extern mätning sker av kommunens webbsida som resulterar i ett informationsindex. Informationsindexet består av 253 medborgarfrågor inom 12 olika verksamhetsområden. Svaret på varje fråga ska kunna hittas inom två minuters sökande på kommunens webb. Varje fråga kan ge tre poäng för helt uppfylld, 1 poäng för delvis uppfylld och 0 poäng där information inte har gått att finna. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Syftet med måttet är att kunna visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. För att kunna ge en bild av detta har ett medborgarindex konstruerats utifrån ett stort antal aktiviteter för medborgarkontakter. Redovisningen sker i form av kommunens sammanlagda poäng i procent av totalt 57 möjliga. 10

Resultat Diagram 1. Informationsindex för kommunens webbplats Kommunernas webbinformation 100 90 80 70 92 86 78 76 75 73 72 71 69 60 50 64 40 30 KKiK medel 20 10 0 Kommentar Örebro läns deltagande kommuner har ett medel på 76, medel bland alla KKiK kommunerna ligger på 79. Örebro kommun utmärker sig med ett väldigt bra resultat men även Karlskogas webbsida får ett bra betyg, bäst av alla deltagande KKiK kommuner är Uddevalla med 95. Hallsberg och Laxå är på andra sidan av skalan och båda dessa kommuner är en bra bit under snittet och ligger båda på den undre halvan av alla deltagande kommuner. Det finns alltså en hel del förbättringsutrymme när det gäller webbsidorna bland länets deltagande kommuner. 11

Diagram 2. Delaktighetsindex Delaktighet i kommunerna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 58 51 49 47 46 44 40 37 35 KKiK medel Kommentar Även här har Örebro kommun ett bra resultat och tillsammans med Ljusnarsbergs kommun så är de ensamma om att ligga över snittet. Detta kan jämföras med Piteå kommun som hade bäst resultat, 77, av alla deltagande KKiK kommuner. Av Örebro läns deltagande kommuner har Laxå och Degerfors lägst resultat. Hallsberg har inte redovisat något resultat i detta mått. Medel av länets deltagande kommuner är 45. I båda de utvalda måtten för information och delaktighet ligger medel för länets deltagande kommuner under det totala medlet för KKiK. 12

Skola och utbildning Skolan är grunden för Örebroregionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning och fritt från könstraditionellt tänkande. Kunskapslyft för barn och unga är ett av Regionförbundet Örebros fyra prioriterade utvecklingsområden inom Örebroregionens utvecklingsstrategi (RUS). Utvecklingsstrategins inriktningsmål är: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg. Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning inom tre år. Skolan ansvarar bland annat för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Kunskaper och färdigheter ska också ge en grund för fortsatt utbildning. Vilka resultat eleverna presterar i våra skolor är därför av största vikt, inte bara för den enskilde individen, läraren och skolan, utan också för hela samhället. 13

Förskolan Förskolans uppdrag är att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt dokumentation för en god pedagogisk verksamhet. Nätverket har undersökt och jämfört följande tre mått inom förskolan. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskolans verksamhet har fått plats på önskat placeringsdatum? Syftet med måttet är att få kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till förskolans platser i förhållande till behov. Måttet redovisar andelen som har erbjudits plats på önskat datum. Första kommande vardag räknas som önskat placeringsdatum. Mätperioden är januari-juni 2013. Hur lång är väntetiden i snitt för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskolans verksamhet på önskat placeringsdatum? Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Måttet redovisas som antalet dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet datum. Måttet redovisas i genomsnittligt antal dagar. Mätperioden är januari-juni 2013. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnader för förskolans verksamhet i samtlig regi. Kostnaden per inskrivet barn: Bruttokostnad minus intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. 14

Resultat Askersund, Hallsberg, Ljusnarsberg och Örebro deltog inte i mätningen varför inga resultat redovisas i diagrammen. Diagram 3. Andel av de som erbjudits plats inom förskolans verksamhet har fått plats på önskat placeringsdatum % 100 80 88 60 40 20 52 32 38 63 28 0 Respektive kommun Snitt Örebro län 2013 Lägsta värde KKiK 2013 Högsta värde KKiK 2013 Medelvärde för KKiK: 69 % får plats på önskat datum Diagram 4. Väntetid i antal dagar för de som inte får plats på önskat datum 100 80 60 67 40 44 47 20 27 20 30 0 Respektive kommun Snitt Örebro län 2013 Högsta värde KKiK 2013 Lägsta värde KKiK 2013 Medelvärde för KKiK: 20 dagars väntetid 15

Diagram 5. Kostnad per inskrivet barn i förskolan, 2012 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 134 276 129 135 125 630 128 197 122 194 116 481 115 529 116 972 111 874 111 222 Respektive kommun Lägsta värde KKiK Snitt Ölän Högsta värde KKiK Medelvärde för KKiK: 123 000 kr per inskrivet barn. Kommentar Hur många barn som får plats på förskolan på vårdnadshavarens önskade datum varierar mellan kommunerna. I genomsnitt får 50 procent plats på det önskade datumet. I Lindesberg är chansen att få plats på önskat datum störst, med 88 procent medan 28 procent får plats på önskat datum i Lekeberg. Lindesberg är den enda av de jämförda kommunerna som ligger över rikets medelvärde gällande att erbjuda plats i förskola på önskat datum. För de som inte får plats är väntetiden längst i Karlskoga med ett genomsnitt på 67 dagar, som ska sättas i relation till att det drygt 30 procent i Karlskoga som får förskoleplats när man önskar. I Lindesberg får de dryga tio procent som inte fått plats på önskat datum vänta i genomsnitt en månad. Kortast väntetid är det i Laxå med i genomsnitt 20 dagar, här får också drygt 60 procent plats på det önskade datumet. Ingen av de jämförda kommunerna ligger under rikets genomsnittliga värde men Laxå ligger i nivå med snittet. Den stora differensen kan bero på storleken på barnkullar specifika år, befolkningsstruktur och även föräldrarnas vilja att vänta på specifik plats. Det finns dock anledning att analysera avvikelsen djupare på grund av den procentuellt stora skillnaden i väntetid som finns. Länets kommuner avviker inte i större utsträckning vad gäller kostnaden per inskrivet barn i förskolan. Ljusnarsberg och Kumla är de kommuner som har lägst kostnad i länet. Medelkostnaden för förskoleverksamhet i länet är i nivå med medelkostnaden för riket. Lekeberg har högst kostnader med cirka 11 tkr mer per inskrivet barn i förskolan än genomsnittet för riket. 16

Grundskolan Skola och utbildning är en prioriterad fråga i länets samtliga kommuner. Alla kommuner har fastställt mål för grundskoleverksamheten, vilket uttrycks på olika sätt. Vissa kommuner formulerar övergripande mål för verksamheten medan andra formulerar visioner. Nätverket har undersökt och jämfört följande mått inom grundskolan: Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 3 (andel godkända) Syftet med måttet är att ge kunskap om vilket resultat kommunens elever i årskurs 3 når i ämnena svenska och matematik. Måttet visar andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer (godkänd). Resultatet grundar sig på elevernas resultat på de nationella proven i år 3. Mätperiod: våren 2013. Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 6 (andel med minst betyget E) Syftet med måttet är att ge kunskap om vilket resultat kommunens elever i årskurs 6 når i ämnena svenska, engelska och matematik. Måttet visar andelen elever som uppnått minst betyget E. Resultatet grundar sig på elevernas resultat på de nationella proven i år 6. Mätperiod: våren 2013. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens resultat inom grundskolan. Måttet visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Mätperiod: våren 2013. Kostnad per betygspoäng (meritvärde) Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnadseffektivitet inom grundskolan. Måttet visar främst hur effektivt kommunen använder resurserna i skolarbetet, d.v.s. vad vi får ut av medborgarnas satsade resurser i förhållande till uppnådda resultat. Här ställs kostnaderna (exklusive lokalkostnader) i förhållande till resultaten. Mätperiod: Kostnader 2012, resultat våren 2013. Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 respektive 8 Syftet med måttet är att få en bild av hur eleverna i årskurs 5 respektive 8 uppfattar skolan och dess undervisning. Respektive mått är ett sammanvägt resultat av sju områden trygghet, lust att lära, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och förväntningar. Mätperiod: 2012. 17

Resultat Diagram 6. Kvalitet och kostnader inom grundskolan Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 3 Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 6 Behörighet till gymnasieskola Hur effektiva kommunens grundskolor är Elevens syn på skolan och undervisningen, åk 5 Elevens syn på skolan och undervisningen, åk 8 Andel godkända Andel med minst betyget E Andel behöriga Kostnad per betygspoäng Andel positiva svar Andel positiva svar Askersund 67 89 81,3 386 85 76 Degerfors 65 91 82,2 415 88 75 Hallsberg 62 95 74,1 392 90 70 Karlskoga 70 92 83,5 329 88 79 Kumla 64 89 82,7 297 82 72 Laxå 61 100 86,1 420 84 Lekeberg 69 96 88,9 345 94 77 Lindesberg 72 93 77,6 349 91 83 Ljusnarsberg 58 84 78,8 434 Örebro 69 92 84,9 329 87 80 Medel KKiK 70 93 87,5 361 87 77 Medel KKiK Örebro län 66 92 82 370 88 77 Sämsta värde KKiK 36 77 74,1 569 67 54 Bästa värde KKiK 94 100 99,3 255 96 89 Förklaring till färgerna Grön bland de 25 % bästa Gul bland de 50 % som ligger kring mitten Röd bland de 25 % sämsta 18

Kostnad per betygspoäng Diagram 7. Andel behöriga till gymnasieskolan kostnad per betygspoäng i årskurs 9 450 Ljusnarsberg 430 Degerfors Laxå 410 390 Hallsberg Askersund Snitt KKiK Ölän 370 Snitt KKiK 350 Lindesberg Lekeberg 330 Karlskoga Örebro 310 Kumla 290 270 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100 Andel behöriga elever till gymnasieskola Kommentar Översikten för grundskoleresultaten på föregående sida visar att nätverkskommunerna 1 jämfört med övriga KKiK-kommuner huvudsakligen placerar sig bland de kommuner som ligger bland de 50 procent runt mitten (gul färg) eller bland de 25 procent med sämst resultat (röd färg). De två första måtten visar resultaten för de nationella proven i årskurs 3 och 6. Generellt sett ligger resultatet i årskurs 3 betydligt lägre än i årskurs 6. Detsamma gäller för nätverkskommunernas resultat. Medelvärdet i årskurs 3 för nätverkskommunerna är lägre än medelvärdet för KKiKkommunerna. Medelvärdet för KKiK-kommunerna är 70 procent medan medelvärdet för nätverket ligger på 66. Ingen av nätverkskommunerna ligger bland de 25 procent bästa kommunerna när det gäller resultaten på de nationella proven i årskurs 3. Däremot återfinns Ljusnarsberg, Laxå, Kumla och Hallsberg bland de kommuner med sämst resultat (25 procent sämsta). Laxå, tillsammans med Danderyd, är bäst i landet när det gäller andel elever som uppnått minst betyget E i de nationella proven i årskurs 6. Här uppnår samtliga elever som gjorde alla delproven minst betyget E, det vill säga godkänt. Även Lekeberg ligger bra till med 96 procent som uppnår minst godkänt. Medelvärdet för nätverkskommunerna på de nationella proven i årskurs 6 ligger på samma nivå som övriga KKiK-kommuner. Snittet för KKiK-kommunerna är 93 procent, medan snittet för Örebro län ligger på 92 procent. 1 Med nätverkskommuner avses de tio kommuner i länet som deltar i KKiK och som har jämfört sitt resultat. 19

Bland nätverkskommunerna är det Ljusnarsberg som har lägst värde. Där uppnådde 84 procent av eleverna minst godkänt. Andelen behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan i nätverkskommunerna är lågt. Sju av tio kommuner tillhör de kommuner som har de 25 procent lägsta resultaten. Det är endast Laxå, Lekeberg och Örebro som ligger bland de 50 procent kommuner som ligger runt mitten. Lägst bland både nätverkskommunerna och i landet ligger Hallsberg med 74,1 procent behöriga elever till gymnasieskolan. Diagram 6 visar hur nätverkskommunernas kostnad per betygspoäng förhåller sig till andelen behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9. Lekeberg, där störst andel elever (88,9 procent) i nätverket är behöriga till gymnasieskolan, har lägre kostnad än snittet för KKiK-kommunerna. Laxå, som bland nätverkskommunerna ligger bra till med behörigheten till gymnasieskolan (86,1 procent), har en betydligt högre kostnad än Lekeberg. En jämförelse av nätverkskommunerna med KKiK-kommunerna visar att Örebro län ligger något högre i kostnad per betygspoäng än KKiK-kommunerna. Samtidigt får Örebro läns kommuner ut mindre för pengarna (andel behöriga till gymnasieskolan). Hur eleverna ser på skolan och undervisningen är ytterligare en faktor som undersökts, dock inte i alla nätverkskommuner. Här är det intressant att notera att eleverna i årskurs 5 i fem av åtta nätverkskommuner är mer positiva till skolan och undervisningen än snittet för KKiK-kommunerna. Eleverna i Lekeberg och Lindesberg tillhör dessutom de elever som ligger bland de 25 procent som har högsta andel positiva svar. Lindesbergs elever, både i årskurs 5 och i årskurs 8, ligger bland de 25 procent som har högsta andel positiva svar. Även Laxås elever ligger bland de 25 procent som i årskurs 8 har höst andel positiva svar. Måttet Elevernas syn på skolan och undervisningen som ingår i KKiK är en sammanvägning av sju delmått som mäter trygghet, lust att lära, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och förväntningar. Variationen mellan de olika delmåtten kan vara stor och varje kommun bör därför i analysen av resultatet bryta ner det aggregerade värdet. 20

Gymnasieskolan Flera av kommunerna i nätverket har gemensam gymnasieverksamhet. Askersund har tillsammans med Laxå och Hallsberg ett gymnasieförbund - Sydnärkes utbildningsförbund - med säte i Hallsberg. Karlskoga och Degerfors har gemensam gymnasienämnd med verksamhet på båda orterna men där nämnden organisatoriskt hör hemma i Karlskoga kommun. Ljusnarsbergs kommun har ett avtal med Lindesbergs kommun vad gäller gymnasieutbildning och majoriteten av eleverna från Ljusnarsbergs kommun har sin gymnasieutbildning i Lindesberg. Nätverket har beslutat att använda två mått för att mäta gymnasieskolans verksamhet, ett resultatmått och ett effektivitetsmått. Resultatmåttet består av att mäta antalet elever som fullföljer ett gymnasieprogram inom 4 år inklusive IV-program. Resultatet visar på i vilken grad gymnasieskolorna klarar av sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Avseende effektivitetsmåttet har vi valt att avvika från KKiK-måtten och har istället valt ett enklare mått som beskriver respektive kommuns kostnad per invånare för gymnasieverksamhet. Anledningen är de stora felkällor som fanns i föregående mått, vilka troligen grundade sig i fel vid inrapportering. Resultatet blev stora skillnader i kostnad som inte var korrekta i verkligheten. Resultat Diagram 8. Andel (%) elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år (inklusive) IV-programmet) 95,0 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 78,3 77,0 73,4 75,9 80,3 82,4 87,1 71,9 75,0 77,0 Örebro län Lägsta värde KKiK Snitt Örebro län Högsta värde KKiK Medelvärde för KKiK: 77 % fullföljer inom 4 år 21

Diagram 9. Nettokostnad gymnasiet kr/inv 8 500 7 500 6 500 5 500 4 500 3 500 4 225 4 744 4 903 4 001 4 709 4 598 3 609 5 143 3 882 3 319 2 500 1 500 Örebro län Lägsta värde KKiK Snitt Örebro län Högsta värde KKiK Kommentar Varje extra år som eleverna går i gymnasieskolan är en stor kostnadsdrivare, varför ambitionen är att alla elever ska klara gymnasiet på maximalt fyra år. Detta lyckas gymnasieeleverna folkbokförda i Lekeberg och Laxå kommuner bäst med, sämst lyckas elever folkbokförda i Lindesberg och Hallsberg. Nettokostnad för gymnasiet kr/invånare varierar mellan kommunerna, delvis beroende på befolkningsstrukturen. Är det många äldre i kommunen och inte så många i gymnasieålder blir kostnaden per invånare lägre än om situationen är den omvända. Dyrast per invånare är gymnasiet för Lindesbergs kommun följt av Hallsberg, och billigast för Örebro. Örebros nettokostnader påverkas av att den stora volymen av elever ger en möjlighet att bedriva utbildningarna med hög ekonomisk effektivitet t ex genom hög beläggning på gymnasieprogrammen. En annan orsak är de statsbidragstäckta riksgymnasierna för döva/hörselskadade (RGD/RGH) som är integrerade i de övriga kommunala gymnasieskolorna. Dessa elever är också till största delen interkommunala elever. 22

Äldreomsorg Socialtjänstlagen anger att socialtjänstens verksamhet som rör omsorg om äldre, skall inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Vidare skall socialnämnden i en kommun verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Särskilt boende i denna redovisning definieras som individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av Socialtjänstlagen för personer som är 65 år eller äldre. Särskilt boende är exempelvis boende på ålderdomshem, servicehus, sjukhem och gruppbostad. Hemtjänsten är en omfattande och väsentlig verksamhet i stödet till de äldre i hemmet. Innehållet i hemtjänsten har med tiden förändrats samtidigt som behoven hos de äldre har förändrats och måste också ses utifrån den äldres perspektiv. Hemtjänstens insatser styrs i utifrån av gällande lagstiftning och då främst Socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälsooch sjukvårdslagen. Särskilt boende Det är kommunens ansvar att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor. Nätverket har undersökt och jämfört följande mått inom särskilt boende: Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) i respektive kommun för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande av plats? Måttet syftar till att ge kunskap om kommunernas förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Måttet visar genomsnittlig väntetid i dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorgen. Vad kostar en plats i respektive kommuns särskilda boende? Syftet med måttet är att bedöma den enskilda kommunens kostnad jämfört med andra kommuners kostnad för särskilt boende samt kostnaden gentemot önskvärd kvalitet. Hur nöjda är brukarna i respektive kommun med sitt särskilda boende? Syftet med måttet är att få vetskap om hur brukarna, det vill säga de boende i särskilt 23

boende, i respektive kommun värderar sitt boende. Måttet grundar sig på Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen och avser andelen som svarat Mycket nöjd eller Ganska nöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Vilket serviceutbud finns inom respektive kommuns särskilda boende? Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunernas serviceutbud utifrån ett antal indikatorer (avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket, erbjudande av daglig utevistelse, dagligt erbjudande av tid utifrån egna önskemål, möjlighet tillinternetuppkoppling i det egna rummet, servering av kvälls-/nattmål, rätt att själv välja tid för nattvila, rätt att själv välja tid för uppstigning på morgonen, erbjudande av organiserade och gemensamma aktiviteter vardagar och helger, erbjudande om sammanboende med make/maka samt erbjudande till närstående till eftersamtal) som har stor betydelse för de äldre inom särskilt boende. Resultaten är andel i procent. Resultat Diagram 10. Väntetid till särskilt boende dagar 180 160 140 120 100 95 98 110 80 60 40 57 69 71 53 31 31 47 20 0 Kommunernas resultat Lägsta värde KKiK Snitt Örebro län Högsta värde KKiK 24

Kostnad per brukare i äldreboenden, tkr (2012) Diagram 11. Andel brukare (procent) som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende/ Kostnad per brukare 700 650 600 550 Askersund Kumla Örebro Snitt KKiK Degerfors Snitt Ölän Lindesberg 500 450 Hallsberg Karlskoga Ljusnarsberg 400. 350 50 60 70 80 90 Andel brukare (%) som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende, (2013) Diagram 12. Serviceutbud särskilt boende Askersund Degerfors Hallsberg Kumla Karlskoga Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnars- Örebro berg Avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket, andel (%) Boendeplatser i särksilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten (andel %) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls-/nattmål, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila, andel (%) Boendeplatser i särksilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, andel (%) Boendeplatser i särlskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen, andel (%) Boendeplatser i särkskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar, andel (%) Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för make/maka, andel (%) Närstående till avlidna som erbjudits ett eftersamtal, andel (%) Nyckel för färgsättning 76-100 procent 51-75 procent 0-50 procent 96 83 85 88 85 87 96 91 75 90 100 76 79 23 96 100 100 0 100 93 56 8 82 17 91 100 100 0 0 100 0 24 0 35 0 0 100 0 33 21 100 100 100 100 96 100 100 100 100 93 100 100 100 63 86 100 100 100 100 100 100 100 100 63 94 100 100 100 100 95 0 0 9 7 0 0 0 9 0 59 0 0 9 28 9 50 50 49 100 86 0 76 100 72 2 14 14 0 100 52 71 73 62 71 66 70 70 37-81 25

Kommentar Grovt kan kommunernas väntetid till särskilt boende, diagram 11, delas in i fyra grupper, första gruppen innehållande Lindesberg och Ljusnarsberg med väntetid på 31 dagar, andra gruppen utgörande av Örebro, Laxå och Askersund med väntetid 47, 53 respektive 57 dagar. En tredje grupp utgörs av Hallsberg 69 dagar och Kumla 71 dagar. Längst väntetid har en grupp bestående av Degerfors, Karlskoga och Lekeberg, vilka har mellan 95 och 110 väntedagar. Skillnaden är således stor mellan Lindesberg och Ljusnarsberg å ena sidan och Lekeberg å andra sidan, nämligen 79 dagar. Bland de kommuner som deltar i KKiK är lägsta värdet ingen väntetid och den längsta väntetiden 156 dagar, medelvärdet är 50 dagar. Utifrån det sistnämnda är det bara Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro som understiger detta antal dagar. I diagram 12 saknas Lekeberg på grund av att det inte finns resultat i KKiK för denna kommun och för Laxå då det saknas uppgift på andel brukare som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Det senare beror på att Laxå har 72 platser i särskilt boende och färre än 30 svarade på frågan och då redovisas inget resultat. Bland de redovisade kommunerna kan ses att det inte går att dra slutsatsen att mer ekonomiska resurser per automatik innebär en större tillfredställelse bland de boende. Högst kostnad per plats har Kumla men nöjdhetsgraden är 70 procent. Askersund har även en relativt hög kostnad men lägst andel som är nöjda eller ganska nöjda med sitt boende. Bäst sammantaget resultat uppnår Ljusnarsberg, tämligen låg kostnad och en hög nöjdhetsgrad. Lindesberg når även de ett bra resultat. Diagram 13 visar vissa länsgemensamma drag, utbyggnaden av internetuppkoppling till det egna rummet är inte särskilt utbrett. Vidare är det klent med organiserade och gemensamma aktiviteter såväl helger som vardagar. Positivt resultat finns i princip för samtliga kommuner angående kvälls-/nattmål, nattvila och uppstigning på morgonen. Bästa resultat sammantaget uppnår Örebro. Väsentligt med resultaten i diagram 13 är att avgöra vilken eller vilka indikatorer som den enskilda kommunen anser vara av värde att satsa på för att uppnå en högre kvalitet, det ar en subjektiv bedömningsfråga om samtliga presenterade indikatorer har samma tyngd. 26

Hemtjänst Det är ett ansvar för varje kommuns socialtjänst att besluta om vilka insatser som respektive individ är i behov av utifrån gällande lagstiftning. I Örebro läns kommuner finns en väl utbyggd hemtjänst till äldre. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänsten finansierad av kommunen? Målet med måttet är att ge kännedom om omsorgs- och serviceutbud i hemtjänst som är finansierad av kommunen och vilka prioriteringar som har gjorts. Resultatet sammanställs av respektive kommun utifrån de lokala riktlinjer för hemtjänsten som finns i kommunen. Utgångspunkten blir normalfallet som blir riktmärke i bedömningen. Färgsättningen i diagram 14 utgår från typvärdet, det vill säga det vanligaste förekommande värdet. Erbjuder exempelvis de flesta kommuner ledsagarservice mer än en gång i månaden, vilket är det högsta värdet 3, kommer det inte finnas några kommuner som har gröna resultat. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Avsikten med indikatorn är att få en uppfattning om kommunens kostnad inom hemtjänsten och uppgifterna redovisas i kronor i snitt per vårdtagare 2012. Uppgifterna kommer från Vad kostar verksamheten i din kommun (VKV). Hur nöjd är brukarna med hemtjänst de erhåller? Måttet syftar till att få en uppfattning om hur brukarna värderar sin hemtjänst. Undersökningen genomförs årligen av Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och resultatet redovisas i SKL:s rapport Öppna Jämförelser. Här har brukarna haft möjlighet att svara på hur nöjd man är med olika delar av hemtjänsten, med måtten Mycket nöjd eller Ganska nöjd. De som har svarat Ingen åsikt har räknats bort. 27

Resultat Diagram 13. Omsorgs- och serviceutbud hemtjänsten 2013 Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien, (Ja=1/ Nej=0) 0 0 1 1 1 0 0 0 1 1 Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats, (Ja=1/ Nej=0) 1 0 1 1 1 1 1 1 0 1 Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp, (>En gång/vecka=3/ En gång/vecka=2/ <En gång/vecka=1/ Ingår inte=0) 2 2 2 2 2 2 3 2 2 3 Hemtjänsttagaren erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka, (Ja=1/ Nej=0) 0 0 1 1 0 0 1 1 1 1 Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden, (Efter önskemål=2/ 1-3ggr/vecka=1/ <1 gång/vecka eller inte alls=0) 0 1 0 2 2 2 2 2 2 2 Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice, (>En gång/månad=3/ En gång/månad=2/ <En gång/månad=1 / Ingår inte=0) 3 2 3 3 3 1 2 3 3 3 Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp, (Ja=1/ Nej=0) 1 0 0 1 0 1 0 0 0 1 Hemtjänsttagaren erbjuds promenader, (>En gång/vecka=3/ En gång/vecka=2/ <En gång/vecka=1/ Ingår inte=0) 2 0 0 2 2 2 3 2 2 3 Hemtjänsttagaren erbjuds service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst, (Ja=2/ Någon=1/ Ingen=0) 0 0 0 1 2 0 0 2 2 2 Hemtjänsttagaren erbjuds städning, frekvens (En gång i veckan=3/ Varannan vecka=2/ Var tredje vecka=1/ Ingår inte=0) 1 2 1 1 1 1 1 1 1 3 Hemtjänsttagaren erbjuds städning, omfattning (>Två r.o.k.)=3/ Två r.o.k.=2/ Ett r.o.k.=1/ Ingår inte=0) 2 1 2 2 2 2 2 2 2 3 Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt, frekvens (En gång i veckan=3/ Varannan vecka=2/ Var tredje vecka eller mer sällan=1/ Ingår inte=0) 2 2 1 2 1 2 3 1 1 3 Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice, (Ja=1/Nej=0) 1 0 1 1 1 1 1 1 1 0 Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk, (Ja=1/ Nej=0) 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 Personer 65+ år erbjuds social dagverksamhet, (Vardag+helg=2/ Vardag=1/ Ingår inte=0) 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 Personer 65+ år med demenssjukdom erbjuds biståndsbedömd dagverksamhet vid behov, (Vardag+helg=2/ Vardag=1/ Ingår inte=0) 1 1 1 0 2 1 0 1 1 2 Personer 65+ år med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning vid behov, (Ja=1/ Nej=0) 1 0 1 1 1 0 1 1 1 1 Nyckel för färgsättning Högre nivå än typvärdet Samma nivå som typvärdet Lägre nivå än typvärdet 28

Diagram 14. Kostnad hemtjänst, kr/brukare 2012 tkr 350 327 300 296 250 250 205 246 221 215 200 176 150 144 127 100 50 Snitt Ölän Lägsta värde KKiK Snitt KKiK Högsta värde KKiK Diagram 15. Brukarbedömning hemtjänst helhetssyn, andel (%) 2013 % 100 98 100 95 90 85 86 92 87 88 87 93 90 80 75 73 70 65 Askersund Degerfors Hallsberg Snitt Ölän Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Snitt KKiK Lindesberg Ljusnarsberg Örebro Lägsta värde KKiK Högsta värde KKiK 29

Kostnad hemtjänst äldreomsorg, tkr/brukare Diagram 16. Samband mellan kostnad per brukare och hur nöjda brukarna är med hemtjänsten 350 Degerfors 300 Örebro 250 Karlskoga Kumla Snitt Ölän Laxå 200 Lindesberg Medel KKiK Askersund Lekeberg 150 Ljusnarsberg Hallsberg 100 50 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Kommentar Omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänsten varierar mellan kommunerna i jämförelsen. Det är Örebro som har flest gröna resultat och med endast ett rött mått. Degerfors har flest röda, därefter Laxå och Lekeberg med rött på närmare en tredjedel av måtten. Det serviceutbud inom hemtjänsten som flest kommuner kan erbjuda hjälp med är gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst. Även hjälp med dagligvaruinköpen ligger högt i form av tillgänglighet. Det område som är svårast att bli erbjuden är möjlighet att få stöd med promenader vid ett flertal tillfällen i veckan samt att följa med vid dagligvaruinköpen. Den personliga hygienen, brukare som erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka, är ett annat område som är det finns begränsningar kring samt möjligheten att välja man eller kvinna för skötsel av personlig hygien. Av diagram 15 framgår det att de kommuner som ligger över länssnittet är Degerfors, Karlskoga. Laxå och Örebro. Det skiljer 169 tkr per brukare mellan de hösta och lägsta värdet i jämförelsen. Snittkostnaden för hemtjänsten i Örebro län ligger 22 tkr högre än rikssnittet. Vad man kan konstatera är att samtliga deltagande kommuner ligger långt under det högsta värdet totalt inom KKiK, som låg på 621 tkr. Brukarnas bedömning av hemtjänsten i kommunerna ligger i de flesta fall i nivå med snittet för KKiK, enligt resultatet i diagram 16. Den kommun som sticker ut är Ljusnarsberg, som har det lägsta omdömet av alla i undersökningen. 30

De kommuner som ligger över länssnittet är Laxå och Lekeberg. Resterande kommuner, ligger på och runt gränsen till länssnittet, som i sin tur ligger något under rikssnittet. Frågan är om det finns något samband mellan höga kostnader inom hemtjänsten och fler nöjda brukare? Om man studerar diagram 17 så ser vi sex kommuner som utmärker sig, Degerfors, Hallsberg, Lekeberg, Laxå, Ljusnarsberg och Örebro. Degerfors och Örebro för sina höga kostnader men med en nöjdhet som ligger i nivå med både rikssnitt och länssnitt. Ljusnarsberg med sina låga kostnader men också mindre nöjda hemtjänsttagare. För Hallsberg del har man lyckats med låga kostnader men med en nöjdhet som ligger strax under snittnivåerna. Hos både Laxå och Lekeberg har man kostnader som ligger över riks- och länssnitt men med mycket nöjda brukare. Slutsatser av regressionsanalysen är att det finns ett visst samband mellan högre kostnader och fler nöjda hemtjänsttagare. 31

32