Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Relevanta dokument
Fekal källspårning i ytråvatten

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

En svensk vrektygslåda för fekal källspårning Dr. Jakob Ottoson, Assoc. Prof. Risk and benefit assessor, Microbiologist National Food Agency Dr.

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars vattenprover? Fredrik Nyström

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Vattenverk i Askersund kommun

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Is i livsmedelsanläggningar

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Provtagning av dricksvatten 2011

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Per Ericsson Norrvatten

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Cryptosporidium och Giardia

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Analys av det okända vattenprovet

SafeDrink - Bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten Prof. Karin Wiberg

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Vad är vatten egentligen?

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

VÄLKOMMEN! På väg mot ett hållbart dricksvatten

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

HANDBOK. Mikrobiologiska risker i ytråvatten DRICKSVATTENRISKER. Serien för dricksvattenrisker Ett samarbetsprojekt

GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter

Utmaningen säkrare dricksvatten

Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

Vatten Avlopp Kretslopp

Per Ericsson Görvälnverket

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Provläsningsexemplar / Preview

Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur (2017)

små dricksvattenanläggningar

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Schysst vatten i kranen?

PFAS i Brantafors dricksvatten

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Vattenverk i Askersund kommun

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

100 undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter Miljö- och hälsoskyddsnämnden Gotlands kommun

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Transkript:

Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt

Bakgrund Förorenat råvatten är ofta en given omständighet vid dricksvattenburna sjukdomsutbrott Föroreningsbilden av råvattentäkter är oftast komplex Antal vattenverk 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Vet ej Inget svar Potentiell föroreningskälla

Bakgrund Befintliga indikatorer för fekal påverkan (koliformer, E. coli, Enterokocker, C. perfringens) är trubbiga och avslöjar inte vilken typ av förorening det rör sig om Befintliga mätmetoder är oftast långsamma och en indikation om förorening kan komma efter flera dagar Brist på kunskap om föroreningskällors påverkan leder till konflikter i vardagen (förebyggande arbete och vattenskydd) och vid kris (vem är den skyldige?)

Projektets syften Att identifiera metoder och markörer som, var för sig eller i kombination, med hög känslighet urskiljer och specificerar olika typer av fekala föroreningskällor Att verka för att dessa metoder och markörer ska kunna nyttjas som verktyg både proaktivt och vid kris

Målsättning Fekal förorening Ingen fekal förorening Kommunalt avlopp Enskilt avlopp Humanfekalier Orenat avlopp Slam Djurfekalier Tamdjur Dagvatten Vilda djur Nöt Får Svin Hund Kyckling Häst Fåglar Vildsvin Betesmark eller gödsel Gäss Duvor Måsar

Källspårningsstrategier Kemisk analys Fluorescencebaserad analys Mikrobiell källspårning Vattenprov Metagenomik Understödjande referensanalys av indikatorer och patogener

Kemisk analys Metod: Vattenprov Rening och koncentrering (1 l -> 100 µl) med Solid Phase Extraction (SPE) Masspektrometri för detektion och kvantifiering (LC-MS/MS) Målmarkörer: Djur- och humanspecifika läkemedel och hormoner samt ämnen som förekommer i foder/livsmedel, hygienprodukter, bekämpningsmedel mm

Kemisk analys Främsta fördelar: - Analysen är snabb och billig - Analysen har hög känslighet och är kvantitativ - Multipla parallella analyser medges Främsta begränsningar: - Svårt att finna substanser som härrör från en specifik typ av föroreningskälla - Svårt att finna substanser som alltid återfinns i en typ av föroreningskälla - Utrustningen är dyr och kan begränsa antalet analyslab

Fluorescencebaserad analys Metod: l e n g t h ( n m ) a v e E x c i t a t i o n W 440 420 400 380 360 340 320 300 4. 740E + 04 3. 580E + 04 2. 420E + 04 1. 260E + 04 1000 280 260 Vattenprov 20 ml t h ( n m ) l e n g a v e t i o n W i t a E x c 440 420 400 380 360 340 320 300 300 350 400 450 500 550 600 E m is s io n W a v e le n g t h ( n m ) 2. 380E + 05 1. 790E + 05 1. 200E + 05 6. 100E + 04 2000 Tillsats av fluorofor Analys med fluorescencespektrofotometer 280 260 300 350 400 450 500 550 600 E m is s io n W a v e le n g t h ( n m ) Fluorescencespektra Målmarkörer: Aminosyror, nukleinsyra, optical brightners

Fluorescencebaserad analys Främsta fördelar: - Analysen är snabb och billig - Små provvolymer krävs - Möjlighet att använda bärbar sond för mätning i fält Främsta begränsningar: - Analysen ger bara generellt svar angående mikrobiell förorening - Humusämnen kan ge hög bakgrundsfluorescence - Bärbar sond är begränsad till mätning av specifika våglängder

Mikrobiell källspårning Metod: Vattenprov 50-60 l Ultrafiltrering Odling och/eller qpcr Sekundärkoncentrering Målmarkörer: Bakterier, virus och bakteriofager som är specifika för tarmfloran hos olika djur och människor samt mitokondrie-dna

Mikrobiell källspårning Främsta fördelar: - Stort urval av välkaraktäriserade målmarkörer - Stor mängd referensdata och utarbetade metoder för att bedöma föroreningskällors relativa bidrag - Mikrobiologiska lab har kapacitet att hantera många av analyserna med befintlig utrustning Främsta begränsningar: - Metodiken relativt arbetsintensiv och i vissa fall tidskrävande - Begränsningar rörande känslighet och specificitet - Inhibitorer i vattnet

Metod: Metagenomik Vattenprov 50-60 l Ultrafiltrering Sekvensering Föramplifiering Profiler över genetiskt innehåll Målmarkörer: Bakterier, virus och bakteriofager som är specifika för tarmfloran hos olika djur och människor samt mitokondrie-dna

Metagenomik Främsta fördelar: - Ger överblick med avseende på total mikroflora eller sammansättning av genetiskt material i ett prov - Ger överblick av sammansättning inom en viss grupp av mikroorganismer eller typ av genetiskt material - Möjliggör identifiering av nya markörer Främsta begränsningar: - Kräver relativt dyr utrustning och specialistkompetens - Bearbetning av resultat är tidskrävande

Nuläge i projektet Test och optimering av metoder på råvatten och ultrafiltreringseluat Spikningsförsök med prover från fekaliebibliotek Urval av ytterligare provtagningsplatser för fortsatta analyser

Inblandade SLV: Rikard Dryselius, PL Caroline Dirks, PL Heidi Pekar Magnus Simonsson Karin Jacobsson FOI: Mats Forsman, PL Andreas Sjödin Anna Macellaro Edvin Karlsson SVA: Jacob Ottoson, PL Harri Ahola Josefine Elving Mats Isaksson Karin Troell UU: Dolly Kothawala, PL + en rad kompetenta personer från flera vattenverk