Mattias Viklund Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 55 00 Teracom AB Box 1366 172 27 Sundbyberg

BESLUTSUTKAST DATUM DIARIENR 9 maj 2005 04-13521/23, a HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Mattias Viklund Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 55 00 Teracom AB Box 1366 172 27 Sundbyberg Saken Fastställande enligt 8 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) av relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området för elektronisk kommunikation och identifiering enligt 8 kap. 6 samma lag av företag med betydande inflytande; nu fråga om att fastställa grossistmarknader för programutsändningstjänster för distribution av ljudradio- och TVsändningsinnehåll till slutanvändare samt att identifiera företag med ett betydande inflytande på den relevanta marknaden. Post- och telestyrelsens avgörande 1. Post- och telestyrelsen (PTS) fastställer, med stöd av 8 kap. 5 EkomL, den nationella grossistmarknaden för programutsändningstjänster, vad avser analoga TV-sändningar via marknät, för distribution av TV-sändningsinnehåll till slutanvändare, såsom relevant marknad. 2. PTS finner att Teracom AB har ett sådant betydande inflytande som avses i 8 kap. 6 EkomL på den relevanta grossistmarknaden för programutsändningstjänster, vad avser analoga TV-sändningar via marknät, för distribution av TV-sändningsinnehåll till slutanvändare. Bakgrund Enligt artikel 15.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (2002/21/EG) av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet) skall en nationell regleringsmyndighet inom sitt territorium och i överensstämmelse med konkurrenslagstiftningens principer definiera de med hänsyn till nationella förhållanden relevanta marknaderna, särskilt geografiska marknader. När en relevant marknad fastställs skall myndigheten i största möjliga utsträckning beakta Europeiska gemenskapernas kommissions (kommissionen) rekommendation av den 11 februari 2003 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation (rekommendationen) samt kommissionens riktlinjer av den 11 juli 2002 för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (riktlinjerna). Om den nationella myndigheten konstaterar att det inte råder effektiv konkurrens på den relevanta POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

2 marknaden, skall företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras och lämpliga specifika regleringsskyldigheter åläggas. Bestämmelsen om marknadsdefinitioner har införts i 8 kap. 5 EkomL. Bestämmelsen om identifiering av företag med betydande inflytande och beslut om skyldigheter återfinns i 8 kap. 6 samma lag. Kommissionen har i sin rekommendation definierat 18 relevanta marknader, varav en marknad i grossistledet anges vara sändnings- och överföringstjänster för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare. Skäl 1. Tillämpliga bestämmelser Enligt 8 kap. 5 EkomL skall den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt denna lag. Marknadens geografiska omfattning skall därvid definieras. Vid fastställandet skall Europeiska gemenskapernas kommissions rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader samt riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. Enligt 8 kap. 6 EkomL skall den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande analysera de relevanta marknader som har fastställts enligt 5. Därvid skall Europeiska gemenskapernas kommissions riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. För varje marknad skall det fastställas om det råder effektiv konkurrens. Om det vid en bedömning enligt 8 kap. 6 första stycket konstateras att det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, skall företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras och beslut meddelas om skyldigheter enligt 4 kap. 4 och 5 kap. 13 och 14. Enligt 21 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation skall Postoch telestyrelsen fortlöpande fastställa produkt- och tjänstemarknader enligt 8 kap. 5 EkomL och analysera dessa enligt 8 kap. 6 första stycket samma lag. Enligt 22 samma förordning skall Post- och telestyrelsen i enlighet med 8 kap. 6 andra stycket EkomL identifiera företag med betydande inflytande på en fastställd marknad. Enligt 8 kap. 7 första stycket EkomL skall ett företag anses ha ett betydande inflytande på en fastställd marknad om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna. Med stöd av 8 kap. 1 första stycket 4 EkomL har PTS inhämtat uppgifter, som underlag för bedömningen av vilka företag som har ett betydande inflytande på den aktuella svenska marknaden, avseende helåret 2002.

3 2. Metodbeskrivning PTS har i detta beslut att fastställa en relevant marknad och därefter att analysera denna för att kunna göra en bedömning i frågan om det finns något företag som har ett betydande marknadsinflytande. PTS beaktar härvid i största möjliga utsträckning rekommendationen och riktlinjerna. PTS har inledningsvis att analysera om den av kommissionen definierade marknaden är relevant även för svenska förhållanden. Först görs en beskrivning av den aktuella tjänsten/produkten. Därefter görs en avgränsning av produktmarknaden och den geografiska marknaden med utgångspunkt i efterfråge- och utbudssubstitution. När marknaden definierats tas ställning i frågan om marknaden är sådan att det är motiverat att införa förhandsskyldigheter på denna. Slutligen görs en samlad bedömning för att fastställa den relevanta marknaden. Därefter inleds steg två i beslutet; identifiering av företag med betydande marknadsinflytande. Först avgörs företagens marknadsandelar på den fastställda marknaden. Med utgångspunkt i marknadsandelar görs sedan en djupare analys utifrån ett antal faktorer, för att ett avgörande skall kunna ske angående om något företag, ensamt eller tillsammans med andra, har ett betydande marknadsinflytande. Avslutningsvis fastslås om något företag har betydande inflytande på den relevanta marknaden. 2.1. Beskrivning av produkten En beskrivning av den aktuella produkten görs utifrån kommissionens rekommendation. PTS inleder arbetet med att definiera en relevant produkt- eller tjänstemarknad genom att gruppera samman produkter eller tjänster som konsumenterna använder för samma ändamål. Utgångspunkten för definition och fastställande av marknader är en karaktärisering av slutkundsmarknader inom ett givet tidsperspektiv, med beaktande av substituerbarheten på efterfråge- och utbudssidorna (se beaktandesats 7 i rekommendationen). Egenskaper som kunder uppfattar som karaktäriserande utgör grund för avgränsning av produkt- eller tjänstemarknaden. 2.2 Avgränsning av produktmarknad Av kommissionens rekommendation framgår att vid avgränsningen av produktmarknaden skall utbytbarhet (substituerbarhet) på efterfråge- och utbudssidorna beaktas. Marknaderna skall definieras med avseende på framtida egenskaper. Enligt etablerad rättspraxis omfattar en relevant produkt- eller tjänstemarknad alla produkter respektive tjänster som i tillfredställande mån på grund av sina egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen, av köparna betraktas som utbytbara eller substituerbara (se punkt 44 i riktlinjerna).

4 Begreppet efterfrågesubstitution används för att mäta i vilken utsträckning kunderna är beredda att ersätta en viss tjänst eller produkt med andra tjänster eller produkter. Som ett andra steg i en substitutionsanalys måste en undersökning ske av mer än enbart produkter eller tjänster vars objektiva egenskaper, priser och användningsområden tyder på att de är substituerbara. En metod för att bedöma utbytbarheten är att genomföra ett tankeexperiment, i vilket en liten och varaktig förändring av de relativa priserna antas 1 och kundernas troliga reaktion på denna förändring bedöms, det s.k. hypotetiska monopolisttestet (SSNIP-testet; eng. Small but Significant Non-transitory Increase in Price). Om en tänkt prisökning kan antas resultera i att försäljningsförlusten blir större än ökningen av intäkter som härrör sig till prisökningen, utvidgas marknaden så att den omfattar närliggande substitut. Denna process upprepas tills marknaden har en sådan omfattning att det bedöms att prisökningen skulle bli lönsam. Utbudssubstitution bör beaktas i en marknadsavgränsning endast då den medför en möjlighet att ställa om produktionen med liten finansiell och kommersiell risk och därigenom har en effekt på marknader som är så omedelbar att verkningarna kan jämföras med efterfrågesubstitution. Med omedelbar effekt avses att sådan utbudssubstitution måste ha en effekt inom maximalt ett år. Det krävs således att leverantörerna, som svar på små och varaktiga förändringar av de relativa priserna, kan ställa om till produktion av de aktuella produkterna och kan marknadsföra dem utan att väsentliga tilläggskostnader eller risker uppstår. Enbart hypotetisk substitution på utbudssidan är inte tillräckligt för att en definition av marknaden skall kunna ske. En bedömning görs av om företag, som idag inte är etablerade på den relevanta marknaden, vid en liten men varaktig förändring av det relativa priset skulle träda in på denna. I bedömningen kan sannolikheten för att detta inträde skulle ske inom en rimlig tid vägas in. Vad som är en rimlig tid beror, enligt p. 20 i kommissionens riktlinjer, på egenskaperna hos den enskilda marknaden. Med rimlig tid avses i detta fall enligt PTS bedömning, tidpunkten fram till nästa marknadsöversyn. 2.3 Avgränsning av geografisk marknad Den geografiska marknaden omfattar det geografiska område inom vilket företagen på marknaden deltar i utbudet och efterfrågan av de aktuella produkterna eller tjänsterna, där konkurrensvillkoren är likartade eller tillräckligt enhetliga, samt där konkurrensförhållandena kan särskiljas från angränsande marknader där konkurrensvillkoren är märkbart annorlunda. Även om vissa aktörer enbart är etablerade i lokala eller regionala områden eller är landstäckande med skiftande makt i olika regioner, utgör detta inte hinder för en avgränsning av en marknad med nationell omfattning. Definitionen av den relevanta geografiska marknaden följer, enligt kommissionen, samma riktlinjer som bedömningen av hur substitutionen förändras på efterfrågeoch utbudssidan som en reaktion på en ökning av det relativa priset. 1 5-10 procent enligt kommissionens tillkännagivande (97/C 372/03) p. 17, och riktlinjerna p. 40.

5 Inom sektorn för elektronisk kommunikation har man traditionellt bestämt den relevanta marknadens geografiska omfattning enligt följande två huvudkriterier; täckningsområdet för ett nät och förekomsten av tillämpliga lagbestämmelser eller andra regleringsmedel (se punkt 59 i riktlinjerna). 2.4 Marknadsbeskrivning Den marknad som med utgångspunkt i kommissionens rekommendation och med beaktande av nationella förhållanden avgränsats produktmässigt och geografiskt, beskrivs såvitt avser dess struktur, funktion, särskilda egenskaper och konkurrensförhållanden. Särdrag som kan motivera förhandsskyldigheter identifieras. 2.5 Fastställande av relevant marknad för vilken förhandsreglering är motiverad Den relevanta marknaden blir föremål för en bedömning av om förhandsreglering kan motiveras. För de fall kommissionen i sin rekommendation angett att den aktuella marknaden har sådana särdrag att förhandsreglering är motiverad, tar PTS ställning till om det för svenskt vidkommande finns anledning att frångå rekommendationen. Vid bedömningen använder sig PTS av samma kriterier som kommissionen begagnat för att undersöka om marknaden har sådana egenskaper att ingripanden med stöd av sektorsspecifika bestämmelser skall vara möjliga. Utgångspunkten är härvid den svenska marknadens karaktär vad gäller främst strukturella och regleringsbaserade etableringshinder, marknadsdynamik samt den svenska konkurrenslagstiftningens möjligheter att på ett effektivt sätt lösa de problem som typiskt sett kan uppstå på marknaden. Om PTS efter en samlad bedömning funnit att marknaden har särdrag som motiverar införande av skyldigheter enligt EkomL, vidtar en fortsatt analys i syfte att utröna huruvida konkurrensen är effektiv, dvs. om det finns aktörer som enskilt eller gemensamt har ett betydande inflytande på den relevanta marknaden. 2 2.6 Marknadsandelar Det lämpligaste sättet att mäta marknadsandelar bestäms. Mot bakgrund av marknadsandelarna bedöms vilket eller vilka företag som bör utredas närmare för att ett avgörande skall kunna ske i frågan om ett betydande inflytande föreligger. Det fastslås även om något företag, redan på grund av sin marknadsandel, skall presumeras ha ett betydande inflytande. I förarbetena till EkomL (se prop. 2002/03:110 sid. 276 f.) anges följande angående marknadsandelens betydelse som riktmärke vid dominansbedömningen: 2 Enligt p. 19 i kommissionens riktlinjer gäller följande. Om man finner att det råder effektiv konkurrens på en relevant marknad innebär det att ingen operatör åtnjuter ensam eller gemensam dominans på den marknaden. Vid tillämpning av det nya regelverket betyder därför effektiv konkurrens att det inte finns något företag på den relevanta marknaden som ensamt eller tillsammans med andra företag har en dominerande ställning.

6 I EG-rättslig praxis har en marknadsandel som understiger trettio procent inte ansetts tyda på en dominerande ställning annat än vid förekomsten av exceptionella omständigheter. Även marknadsandelar på mellan trettio och fyrtio procent anses ligga under den nivå som tyder på dominans. Marknadsandelar på över fyrtio procent anses däremot innebära tydliga tecken på dominans. En marknadsandel på femtio procent anses innebära presumtion för att en marknadsdominerande ställning föreligger. En marknadsandel överstigande sextiofem procent utgör presumtion för att en mycket stor marknadsdominans föreligger. Presumtionen torde vara svår att motbevisa, särskilt om de konkurrerande företagen är relativt små eller av mindre betydelse. Även om ett företag har en hög marknadsandel kan det finnas andra förhållanden som talar för att företaget likväl kan sakna betydande inflytande. Om ett företag förlorar stora mängder kunder till andra aktörer på den relevanta marknaden kan det tala mot att företaget har ett betydande inflytande. För att ett företag skall anses ha betydande inflytande är det viktigt att dess marknadsandel är stabil över tiden. Väsentliga variationer i marknadsandelarna en tid kan indikera att betydande inflytande saknas, trots att marknaden präglas av ett eller flera företag med stora marknadsandelar. Enligt kommissionen bör det mått på marknadsandelar väljas som antas ge det bästa uttrycket för marknadsstyrka på den aktuella marknaden. Koncentrationen på marknaden, liksom marknadsandelar hos andra företag på marknaden, kan också vara av betydelse för bedömningen av ett företags marknadsinflytande. Betydelsen av dessa indikatorer måste dock bedömas med hänsyn till situationen i det enskilda fallet. Indextal för koncentration är som indikatorer på huruvida det finns företag med betydande marknadsinflytande förenade med osäkerheter. Utveckling över tiden i koncentrationsindex kan emellertid enligt PTS ge en indikation på koncentrationstendenser (se Post- och telestyrelsens riktlinjer för bedömning av betydande inflytande inom området för elektronisk kommunikation den 25 juli 2003). Herfindahl-Hirschmanns index (HHI) kan användas för att ge en indikation på koncentrationstendenser och beräknas genom att kvadraterna på de enskilda marknadsandelarna för alla företag summeras. HHI ger en proportionellt sett större vikt åt de större företagens marknadsandelar, vilket ligger i linje med deras relativa påverkan på konkurrenssituationen. 2.7 Övriga indikatorer m.m. Det finns indikatorer, vid sidan av marknadsandelar, som vid en framåtblickande bedömning kan tala för eller emot att det aktuella företaget har ett betydande marknadsinflytande. Dessa är sådana som bidrar till marknadens ekonomiska särdrag. Dessa indikatorer kan exempelvis vara etableringshinder, kontroll över infrastruktur, motverkande köparmakt, företagets totala storlek, tekniska fördelar och innovation, stordriftsfördelar, samproduktionsfördelar, vertikal integration, hinder för expansion och potentiell konkurrens. Därutöver görs även, mot bakgrund av den tidigare analysen på en relevant marknad, en bedömning om och i så fall i vilken grad det finns en risk att ett

7 betydande inflytande kan medföra betydande inflytande på en närliggande marknad. 2.8 Samlad bedömning beträffande identifiering av företag med betydande inflytande Avslutningsvis görs en samlad bedömning av förhållandena på den aktuella marknaden samt, när det konstateras att det inte råder effektiv konkurrens på marknaden, identifieringen av företag med betydande inflytande. 3. Beskrivning av tjänsten/produkten m.m. Kommissionen har i sin rekommendation definierat marknaden för sändningsoch överföringstjänster i grossistledet för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare som en relevant marknad. PTS uppfattar att kommissionens beskrivning av den föreslagna marknaden omfattar det som i Sverige vanligen benämns programutsändningstjänster, varmed avses de tjänster som tillhandahålls av de företag som förfogar över nät som används för distribution av TV- och ljudradiosändningsinnehåll. Utsändningstjänster omfattar den transmission av sändningsinnehåll, direkt till slutanvändare, som ett sådant nät möjliggör och efterfrågas därför av programföretag som vill nå slutanvändarna med sitt innehåll. Den aktuella marknaden benämns fortsättningsvis grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av ljudradio- och TVsändningsinnehåll till slutanvändare. Köpare av tjänsten är antingen programföretag 3 eller företag 4 som tillhandahåller paket av programtjänster 5 till slutkunder och således agerar som leverantör av programföretagens innehåll. Vad beträffar utsändningstjänster för TV respektive för ljudradio finns det grundläggande skillnader gällande användningsområden och karaktär, samt de syften som köparna har med användande av grossisttjänster för utsändning av TV respektive ljudradio. Mot bakgrund av detta redovisas de översiktliga marknadsbeskrivningarna nedan separat för TV respektive ljudradio. 3.1 Utsändningstjänst för TV Flera generella marknadskopplingar är enligt kommissionen möjliga med avseende på tillhandahållande av sändningsinnehåll via överföringsnät till slutanvändare. Kommissionen har emellertid endast definierat en marknad: Marknaden för sändnings- och överföringstjänster i grossistledet för distribution av 3 Programföretag är företag som paketerar sitt (egenproducerade eller inköpta) innehåll i kanaler. Exempel på ett programföretag är Sveriges Television (SVT). 4 Dessa företag benämns fortsättningsvis SMS-bolag, vilket är en term som förklaras i avsnitt 3.1. Exempel på ett SMS-bolag är Viasat. 5 Med programtjänster avses här kanaler, som tillhandahålls av programföretag. Exempel på kanaler är SVT1 och SVT2, vilka tillhandahålls av SVT.

8 sändningsinnehåll till slutanvändare. När det gäller TV efterfrågas en utsändningstjänst, direkt eller indirekt, av programföretag för distribution av företagens TV-sändningsinnehåll till slutanvändarna. De företag som kan tillhandahålla programutsändningstjänsten har tillgång till nätkapacitet, eftersom TV-sändningar i Sverige distribueras via olika typer av nät (kabelnät 6, marknät och satelliter). För överföring av sändningsinnehåll från programföretag, eller motsvarande, till sändningsnät kan ett flertal olika typer av kommunikationsförbindelser och tjänster användas, t ex radiolänk, hyrda förbindelser, fiber eller satellit. Denna överföring är inte en del av den aktuella marknaden för utsändningstjänster och analyseras därför inte vidare i detta beslut. Ingen grossistmarknad för tekniska stödtjänster i anslutning till ljudradio- och TVsändning (inbegripet system för villkorad tillgång) har identifierats i rekommendationen, även om det finns ett visst utrymme för medlemsstaterna att, beroende på nationella förhållanden, ålägga aktörer som tillhandahåller sådana tjänster vissa skyldigheter. För att digitala TV-sändningar skall kunna tas emot krävs en särskild avkodare, vilken kan finnas inbyggd i TV-apparaten eller erbjudas som en tillsats (set top-box). Om sändningarna är krypterade krävs att avkodaren är utrustad för åtkomstkontroll. Genom signalering i distributionsnätet kan det bolag som administrerar åtkomstkontroll öppna upp det s.k. smart card som installeras i slutkundens set top-box, i syfte att ge slutkunden åtkomst till de TV-kanaler som denne betalar för. Den operatör som hanterar system för åtkomstkontroll kan betraktas som en SAS-operatör (SAS = Subscriber Authorization System). För närvarande är SASoperatörer i Sverige även verksamma som SMS-operatörer (SMS = Subscriber Management System). I SMS-operatörens verksamhet ingår en relation med slutkunder, vilket inbegriper t.ex. kundtjänst och betalningsrutiner. De företag som hanterar SMS- och SAS-funktioner benämns fortsättningsvis SMS-bolag. SMS-bolagens verksamhet involverar således nätoperatörer (för tillgång till den fysiska infrastrukturen), programföretag (för tillgång till innehåll) och slutkunder (för betalningsrutiner och åtkomstkontroll). I föreliggande beslut behandlas inte tekniska stödtjänster av typen EPG (Elektronisk Programguide 7 ), API (Application Interface 8 ) och CA (Conditional Access 9 ). I förarbetena till 6 Definitionen av ett kabelnät följer den definition som bland annat anges i regeringens lagrådsremiss Vidaresändningsplikt i kabelnät av den 10 februari 2005 (s. 18): nätoperatörens logiska nät som används för utsändning av TV-program till allmänheten, oberoende av vem som äger hela eller delar av det fysiska nätet. 7 En EPG kan beskrivas som ett text-tv-liknande hjälpmedel för slutanvändaren att orientera sig och leta information i utbudet av TV-program och tjänster genom knapptryckningar på fjärrkontrollen. 8 Tillämpningsprogram, varmed avses det operativsystem som finns i en s.k. set top-box som gör att bl.a. interaktiva tilläggstjänster fungerar i digital-tv. 9 System för villkorad tillgång.

9 EkomL (se prop. 2002/03:110 sid. 312 ff.) beskrivs närmare hur dessa tjänster behandlas enligt det svenska regelverket. Programföretagen kan få tillgång till den fysiska infrastrukturen, antingen direkt via avtal med nätoperatören eller indirekt via avtal med SMS-bolag. Det centrala i den marknad som kommissionen har definierat är företagens efterfrågan på den programutsändningstjänst som nätoperatörerna kan tillhandahålla genom sin kontroll över nödvändig infrastruktur. Kommissionen har inte definierat någon slutkundsmarknad, för tillhandahållande av ljudradio- och TV-sändningar till slutkunderna. En sådan marknad skulle inbegripa okodade sändningar, abonnemangsbaserade sändningar, sändningar som bygger på direktbetalning samt tillhandahållande eller överföring av interaktiva tjänster. Kommissionens motivering är att elektroniska kommunikationstjänster utesluter tjänster där man tillhandahåller eller utövar kontroll över innehåll som förmedlas via elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. När det gäller kommersiella programföretags efterfrågan på den programutsändningstjänst som möjliggör förmedling av TV-program till slutanvändare kan denna härledas från slutanvändarnas efterfrågan på olika TVprogram som de kan ta emot inom ramen för olika TV-kanalers sändningar. 10 Detta beror på att lönsamheten för kommersiella programföretag är beroende av antal TV-tittare (ju fler TV-tittare, desto större reklamintäkter och i många fall även abonnemangsbaserade intäkter), vilket medför att det är viktigt för programföretagen att deras programtjänster överförs via så många distributionsnät som möjligt. Ju större hushållstäckning, desto fler potentiella TV-tittare till varje enskilt TV-program. Andelen faktiska TV-tittare avgörs av det enskilda TVprogrammets popularitet. Programföretag med ett public service-uppdrag efterfrågar programutsändningstjänsten för att kunna nå den täckningsgrad som public service-villkoren stipulerar. Vad beträffar grossistmarknader finns det ett flertal faktorer som karaktäriserar kundernas efterfrågan och utbudet. Till de mer grundläggande faktorerna hör överföringsnätens täckning eller tillgänglighet, vilket styr hur stort antal slutanvändare som kan nås. Övriga relevanta faktorer som påverkar kundernas efterfrågan och utbudet är grundläggande infrastrukturkaraktäristik, till exempel digital eller analog sändning, bandbredd, möjligheter till interaktivitet samt möjlighet att nå rörliga slutanvändare eller tillfälliga behov (husvagnar, sommarstugor m.m.). 10 De speciella mekanismer som styr efterfrågan på marknader som rör distribution av sändningsinnehåll har uppmärksammats i flera sammanhang. I Konkurrensverkets rapport Konkurrens och samarbete inom medierna (2003:2, s. 147f) konstateras till exempel: För ett reklamfinansierat programföretag är drivkraften att maximera antalet tittare vid varje sändning utifrån annonsörens önskemål. Priset på tv-reklam ökar som regel med andelen potentiella och faktiska tittare (PTS kursivering). Även i Radio- och TV-lagsutredningens betänkande om Must Carry (SOU 2003:109) framhålls betydelsen av hög täckning: Med en större befolkningstäckning följer en möjlighet till högre reklampriser och dessutom en bättre förhandlingsposition vid inköp av sändningsrättigheter (s. 102).

10 De köpare som avser att tillhandahålla abonnemangsbaserade sändningar eller sändningar som bygger på direktbetalning har dessutom behov av funktioner som möjliggör kontroll av slutanvändarnas tillträde, vilket är avgörande för deras efterfrågan. Andra faktorer av betydelse är att den aktuella tjänsten har en kvalitet som motsvarar slutanvändarnas grundläggande förväntningar i form av exempelvis bild- och ljudkvalitet och avsaknad av märkbar fördröjning, samt med tillhörande utbud av mervärdestjänster såsom text-tv och EPG (elektronisk programguide). 3.2 Utsändningstjänst för ljudradio Det resonemang som fördes i samband med avgränsningen och beskrivningen av utsändningstjänsten för TV tillämpas även på motsvarande tjänst för ljudradio, då kommissionens rekommendation inbegriper såväl TV- som ljudradiosändningar. Grossisttjänsten utsändningstjänster för ljudradio efterfrågas, direkt eller indirekt, av programföretag för distribution av ljudradiosändningsinnehåll till slutanvändarna. Ett kommersiellt programföretags efterfrågan på den programutsändningstjänst som möjliggör förmedling av radioprogram till slutanvändare kan härledas från slutanvändarnas efterfrågan på olika radioprogram som de kan ta emot inom ramen för olika radiokanalers sändningar. Detta beror på att lönsamheten för kommersiella programföretag är beroende av antal lyssnare (ju fler lyssnare, desto större reklamintäkter). Ju större hushållstäckning, desto fler potentiella lyssnare till varje enskilt radioprogram. Andelen faktiska lyssnare avgörs av det enskilda ljudradioprogrammets popularitet. Programföretag med ett public service-uppdrag efterfrågar programutsändningstjänsten för att kunna nå den täckningsgrad som public service-villkoren stipulerar. För närvarande tar det stora flertalet slutanvändare emot ljudradiosändningar med analoga signaler via marknät. När det gäller nationella ljudradiosändningar är det enbart Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som har regeringens tillstånd att bedriva sådana sändningar. Dessa företag är enligt sändningstillstånden hänvisade till att köpa en programutsändningstjänst av Teracom, eftersom detta bolag äger och driver det rikstäckande analoga marknätet för nationella ljudradiosändningar. 11 SR bedriver även lokala ljudradiosändningar. Sedan 1993 finns även möjlighet att bedriva kommersiell lokalradioverksamhet och för denna verksamhet är programföretagen inte hänvisade till att köpa en programutsändningstjänst av Teracom. När det gäller närradions tillståndshavare är dessa sedan 1992 inte längre hänvisade till att anlita en specifik sändare som 11 Sverige har i skrivelse (Ku2004/2166/Me) daterad den 16/12 2004 aviserat att man avser ta bort detta tillståndsvillkor, och motsvarande tillståndsvillkor för SVT, UR och TV4 när det gäller analoga TV-sändningar via marknät. Detta kan enligt skrivelsen ske först när nuvarande tillstånd löper ut. Kommissionen har i Motiverat yttrande (2004/2197) med ärendenummer SG-Greffe (2005)D/201257 angett att tillståndstiden är irrelevant, eftersom ett borttagande av den aktuella skyldigheten i programföretagens sändningstillstånd varken skulle inskränka dessa företags rättigheter eller påföra dem ytterligare skyldigheter. Sverige skall enligt kommissionen ta bort tillståndsvillkoren innan nuvarande tillstånd har löpt ut. PTS avser att ta hänsyn till eventuellt ändrade förhållanden i kommande marknadsöversyner.

11 reserverats för närradiosändningar i en viss kommun. Digitala ljudradiosändningar (DAB) inleddes 1995 och hittills är SR och UR de enda tillståndshavarna. De viktigaste faktorerna när det gäller efterfrågan på och utbud av utsändningstjänsten för ljudradiosändningar är geografisk utbredning samt huruvida utsändningen är analog eller digital. Dessutom är möjligheterna till mobil mottagning en viktig faktor, eftersom många lyssnar på ljudradio när de färdas med bil. Andra faktorer av betydelse är att den aktuella tjänsten skall kunna köpas till ett rimligt pris och vara av en kvalitet som motsvarar slutanvändarnas grundläggande förväntningar i form av till exempel ljudkvalitet och avsaknad av märkbar fördröjning, samt med tillhörande utbud av mervärdestjänster. Mervärdestjänster kan till exempel vara kopplade till funktioner med syftet att uppnå hög ljudkvalitet eller att lokalisera den bästa sändaren vid mobil radiomottagning (RDS-funktion). 4. Avgränsning av produktmarknaden Med utgångspunkt i den av kommissionen definierade marknaden för sändningsoch överföringstjänster i grossistledet för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare, har PTS att bedöma om denna är en relevant marknad med hänsyn till svenska förhållanden. Härvid ankommer det på PTS att undersöka om det utifrån rådande förhållanden finns skäl att utvidga produktmarknaden alternativt om ytterligare uppdelning av produktmarknaden bör göras. Vid marknadsavgränsningen skall teknikneutralitet eftersträvas. Avgränsningen görs således utifrån tjänster, oberoende av med vilken teknik de realiseras. Detta gäller om tjänstens tilltänkta användning och egenskaper är desamma för köparen. 4.1 TV- och ljudradiosändningar 4.1.1 TV- och ljudradiosändningar via marknät PTS bedömning är att det finns skäl att överväga om marknaden för programutsändningstjänster för distribution av ljudradio- och TVsändningsinnehåll till slutanvändare bör delas in i en marknad som avser TVsignaler och en annan marknad som avser ljudradiosignaler. Motivet till denna bedömning är att PTS anser att ljudradio och TV inte kan betraktas som tillräckliga efterfrågesubstitut till varandra, varken på detaljist- eller slutanvändarnivå. TV kan i vissa fall vara ett substitut för ett företag som tillhandahåller ljudradiosändningar. Emellertid kan det konstateras att radioprogram i betydligt högre utsträckning än TV-program tas emot av mobila användare. Möjligheten till mobil mottagning påverkar slutanvändarnas efterfrågan på programföretagens tjänster, vilket i sin tur har en effekt på programföretagens efterfrågan på programutsändningstjänsten. Vidare är ljudradio inte ett rimligt substitut för ett företag som tillhandahåller TV-sändningar. Anledningen till detta är naturligtvis att ljudradiosändningar enbart förmedlar ljud,

12 medan TV-sändningar förmedlar såväl ljud som bild, vilket skapar tydliga skillnader för slutanvändarna. Inte heller finns det reell utbudssubstitution mellan TV- och ljudradiosändningar. I det närmaste all ljudradiosändning i Sverige sker med analoga signaler via marknät. Ägaren, tillika operatören, av det svenska marknätet för analoga och digitala TV-sändningar använder samma marknät för att förse radiokanaler med möjligheter att sända program till sina lyssnare. Det skulle kunna hävdas att det finns en utbudssubstitution mellan TV- och ljudradiosändningar i Sverige, eftersom en och samma aktör äger och driver ett marknät som innehåller stamnät, master, Kaknästornet (knutpunkten för ljudradio- och TV-sändningar i Sverige) och fastigheterna vid samtliga sändarstationer. Detta är gemensam utrustning för ljudradio och TV. Däremot är antennerna, i viss mån antennmatningskablarna, slutstegen och själva sändarelektroniken unik för respektive TV-kanal och för ljudradio. Denna utrustning kan således inte konverteras mellan ljudradio och TV. Slutligen skall det nämnas att TV- och ljudradiosändningar ligger på olika frekvenser och det går inte att använda frekvenser som tilldelats för TVsändningar till ljudradiosändningar och vice versa. PTS bedömning är att endast en begränsad del av kostnaden för marknätet tillhör den gemensamma delen, dvs. den del som används för både ljudradio- och TVsändningar. Detta innebär att det är förenat med stora kostnader och risker att ställa om produktionen från tillhandahållande av utsändningstjänster för TV till tillhandahållande av utsändningstjänster för ljudradio och vice versa. Dessutom saknas företag i närliggande branscher som kan ställa om produktionen till tillhandahållande av utsändningstjänster för TV eller ljudradio. PTS anser därför att TV-sändningar via marknät inte skall ingå i samma marknad som ljudradiosändningar via marknät. 4.1.2 TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och via satellit Trots att den grundläggande upplevelsen av TV- respektive ljudradiosändningar skiljer sig väsentligt för slutanvändarna gör PTS bedömningen att ljudradiosändningar via kabelnät bör ingå i samma marknad som TV-sändningar via kabelnät och att ljudradiosändningar via satellit bör ingå i samma marknad som TV-sändningar via satellit. En bidragande orsak till denna bedömning är det faktum att den ovan angivna skillnaden mellan TV- och ljudradiosändningar, vad beträffar mobilitet, är mindre relevant när det handlar om sändningar via kabelnät och satellit. En slutanvändare som tar emot sändningar via kabel eller satellit är precis lika immobil vid ljudradiosändningar som vid TV-sändningar. Ytterligare en anledning till PTS bedömning är att TV- och ljudradiosändningar i dessa fall är betydligt mer knutna till varandra än vad som är fallet vid TV- och ljudradiosändningar via marknätet. I slutkundsledet erbjuds ljudradiosändningar sampaketerat med TV-sändningar. Det finns inga aktörer som erbjuder ljudradiosändningar via kabelnät utan att tillhandahålla TV-sändningar och

13 motsvarande förhållande råder vad gäller ljudradio- och TV-sändningar via satellit. 12 Anledningen till denna sampaketering är den svaga efterfrågan på dessa former av ljudradiosändningar i slutkundsledet. Ljudradiosändningar via kabelnät eller satellit kan snarast betraktas som ett slags tilläggs- eller mervärdestjänst till TVsändningar via kabelnät eller satellit. Om slutkundernas efterfrågan på ljudradio via kabel och satellit ökade till en nivå som kan jämföras med efterfrågan på TV via kabel och satellit skulle ljudradio inte längre betraktas som en tilläggstjänst till TV. Ljudradiosändningar via kabelnät och satellit skulle emellertid sannolikt vara prismässigt sammanlänkade med TVsändningar via respektive distributionsform. En kabelnätsinnehavare skulle ha större möjlighet att höja priset för radioprogram via kabelnät eller satellit, 13 men detta skulle sannolikt innebära att ett betydande antal slutkunder skulle välja bort den aktuella kabelnätsinnehavaren till förmån för en annan. Det skall noteras att det vanligen är ett och samma företag som tillhandahåller TV- och ljudradiosändningar via kabelnät eller satellit. Ett programföretag som ingår i t.ex. en kabelnätsinnehavares utbud skulle därmed inte som svar på en prishöjning kunna byta från TV- till ljudradioverksamhet (eller vice versa) via samma kabelnät, för att på så vis omintetgöra kabelnätsinnehavarens intäktsökning (som en följd av prishöjningen). Programföretaget skulle dock kunna välja en annan kabelnätsinnehavare för distribution av sitt innehåll och därigenom omintetgöra kabelnätsinnehavarens intäktsökning. På utbudsnivå kan det också konstateras att det krävs betydligt mindre investeringar för att vid sidan av TV-sändningar även tillhandahålla ljudradiosändningar, i jämförelse med motsvarande situation via marknät. Mot bakgrund av ovanstående resonemang gör PTS bedömningen att ljudradiosändningar via kabelnät inte kan betraktas som åtskilt från TV-sändningar via kabelnät, samt att ljudradiosändningar via satellit inte kan betraktas som åtskilt från TV-sändningar via satellit. 4.1.3 Substitution mellan TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och satellit respektive ljudradiosändningar via marknät Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) kan, i egenskap av public serviceföretag, inte välja bort nationella ljudradiosändningar. När det gäller programföretag som tillhandahåller kommersiella lokalradiosändningar har dessa visserligen en teoretisk möjlighet att välja bort sändningar via marknät, men PTS 12 Visserligen kan ett hushåll alltid ta del av Sveriges Radios kanaler P1 P4 via kabelnät, även om hushållet inte abonnerar på kabelnätsinnehavarens utbud av TV-kanaler, tack vare den s.k. must carry-skyldighet som kabelnätsinnehavare har. Även i dessa fall finns dock en typ av sampaketering, eftersom detta hushåll alltid kan ta emot SVT1, SVT2 och TV4 via kabelnät enligt samma must carry-skyldighet. 13 I dagsläget betalar slutkunderna inte ett separat pris för radioprogram via kabelnät eller satellit.

14 bedömer att TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och satellit trots detta inte är fullgoda substitut. Slutanvändarnas efterfrågan på ljudradiosändningar via kabelnät och satellit är betydligt lägre än deras efterfrågan på ljudradiosändningar via marknät. Ett viktigt skäl till detta förhållande torde vara att den mobilitet som kännetecknar ljudradiosändningar via marknät saknas vid sändningar via kabelnät och satellit. För kommersiella programföretag är det därmed inte ett rimligt kommersiellt alternativ att välja bort marknät, till förmån för andra plattformar, eftersom reklamintäkterna (som är baserade på lyssnarsiffror) då kommer att minska. Det finns inte heller någon reell möjlighet till utbudssubstitution. Vad beträffar nationella ljudradiosändningar över marknät skall, åtminstone för närvarande, de programföretag som har tillstånd att bedriva sådana sändningar köpa utsändningstjänsten av Teracom. När det gäller kommersiella lokalradiosändningar finns det visserligen en hypotetisk möjlighet att aktörer som tillhandahåller utsändningstjänster för TV- och ljudradiosändningar via kabelnät eller satellit skulle ställa om produktionen till att tillhandahålla analoga ljudradiosändningar över en marknätsinfrastruktur, men PTS bedömer inte detta som ett realistiskt alternativ. Det skulle kräva omfattande och kostsamma investeringar att etablera en marknätsinfrastruktur, i synnerhet mot bakgrund av de väsentliga byteskostnader detta skulle medföra. PTS bedömer således att TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och satellit inte är substitut till ljudradiosändningar via marknät. 4.1.4 Sammanfattning Sammanfattningsvis är det PTS bedömning att TV- och ljudradiosändningar via marknät ingår i skilda marknader. Däremot kan ljudradiosändningar via kabelnät inte betraktas som åtskilt från TV-sändningar via kabelnät och enligt samma resonemang kan inte ljudradiosändningar via satellit betraktas som åtskilt från TVsändningar via satellit. Ljudradiosändningar via marknät behandlas fortsättningsvis inte i detta beslut, utan i ett separat beslut. 4.2 Substitutionsanalys för TV-sändningar 4.2.1 Programföretag och SMS-bolag PTS har att bedöma om en utökning eller ytterligare indelning av den av kommissionen föreslagna grossistmarknaden bör göras beroende på nationella förhållanden. En tänkbar indelningsgrund är baserad på de tre överföringssystemen; marknät, kabelnät och satellit. Substitutionsanalysen rör TVsändningar, mot bakgrund av bedömningen att slutkundernas efterfrågan på sändningsinnehåll via satellit och kabelnät i allt väsentligt gäller TV-sändningar och att ljudradio via dessa överföringssystem bör betraktas som en mervärdestjänst till TV.

15 När det gäller analoga TV-sändningar över marknät är det enbart Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Utbildningsradio AB (UR) och TV4 AB som har regeringens tillstånd att bedriva sådana sändningar. Dessa företag skall enligt sändningstillstånden köpa en programutsändningstjänst av ett statligt bolag (Teracom), som äger och driver det rikstäckande marknätet för TV- och ljudradiosändningar. Sverige skiljer sig i detta avseende från andra europeiska länder. Motsvarande villkor uppställs inte vid digitala TV-sändningar över marknätet, där fler programföretag har sändningstillstånd. En förutsättning för att tillstånd skall meddelas är dock att avtal om teknisk samverkan ingås. När det gäller avtal om distribution i marknätet har sådana upprättats mellan programföretagen, Teracom och Teracoms dotterbolag Boxer TV-Access 14 (f.d. Senda). På senare tid har dessa avtal samordnats, med följden att Teracom ansvarar för distributionsavtalen med SVT, TV4 och vissa regionala kanaler. Boxer har ett distributionsavtal med Teracom och ansvarar för distribution och programpaket för övriga kommersiella programföretag som har tillstånd att sända i det digitala nätet. Teracom tillhandahåller således den fysiska infrastrukturen och handhar den tekniska multiplexeringen 15 av sändarnäten, medan Boxers roll är att sköta slutkundshantering och paketering av programutbudet. Det är viktigt att notera att det inte i praktiken finns någon valfrihet när det gäller hanteringen av SMS- och SAS-frågor i det digitala marknätet. I programföretagens sändningstillstånd anges att ett villkor för tillståndet är att dessa skall samverka med Boxer i frågor som rör system för åtkomstkontroll (SAS-frågor) och EPG. Eftersom slutkundshanteringen (en SMS-fråga) kräver tillgång till system för åtkomstkontroll kan Boxer utestänga konkurrenter från det marknadssegment som utgörs av slutkunder på det digitala marknätet. Möjligheten att agera utan konkurrens gynnar förstås Boxers ägare, däribland Teracom. När det gäller TV-sändningar via satellit och kabel finns det flera aktörer som tillhandahåller den programutsändningstjänst som programföretagen efterfrågar. Programföretagen ingår avtal om distribution av innehåll i kabelnäten med kabelnätsinnehavarna. Vid satellitsändningar hyr SMS-bolagen s.k. satellittransponderkapacitet från transponderföretag, för att kunna distribuera innehåll direkt till slutanvändare. Programföretagen ingår vanligtvis avtal med SMS-bolagen för distribution av innehåll via satellit, även om det också finns möjlighet att ingå direkta avtal med de företag som tillhandahåller transponderkapacitet. När det gäller digitala TV-sändningar via marknät, och framför allt digitala TVsändningar via satellit, förekommer det således att programföretagen ingår avtal om utsändning (och andra tjänster, framför allt programtjänster) med SMSbolagen, vilka i sin tur förhandlar med nätoperatörerna om 14 Boxer är ett s.k. SMS-bolag. 15 Multiplexering - sammanförande av programströmmar till en frekvenskanal.

16 programutsändningstjänsten. 16 SMS-bolag fyller en funktion när det handlar om betal-tv och kryptering av tjänster som inte skall göras tillgängliga för alla tittare som omfattas av den aktuella nätinfrastrukturen. Betalningsströmmarna mellan de aktuella programföretagen och SMS-bolagen beror i mångt och mycket på parternas förhandlingsstyrka. Förhandlingspositionen för ett SMS-bolag har samband med den hushållstäckning som kan erbjudas. Det kan också konstateras att förhandlingspositionen för ett givet SMS-bolag har ett samband med antalet aktiva SMS-bolag på den aktuella plattformen. Ju färre alternativ programföretagen har, desto bättre förhandlingsposition har SMS-bolaget. Programföretagets förhandlingsposition har framför allt ett samband med hur attraktivt dess innehåll ter sig för slutkunderna. Ju fler slutkunder som kan tänkas vara intresserade av ett utbud i vilket det aktuella programföretagets tjänster ingår, desto större incitament har SMS-bolaget att ingå avtal med programföretaget. Detta beror på att det är SMSbolagen som har den direkta relationen med slutkunderna. Enligt de uppgifter som PTS har inhämtat kan det förhålla sig så att programföretagen går med nettovinst i relationerna med SMS-bolagen. Här skall dock beaktas att det, enligt ovan, är SMS-bolagen som har den värdefulla direkta slutkundsrelationen. Det faktum att det ofta är SMS-bolagen som skriver avtal om programutsändningen med nätoperatörerna betyder naturligtvis inte att utsändningstjänsten saknar betydelse för programföretagen. 17 Om priset på utsändningstjänsten höjs får detta en direkt effekt på programföretagen i de fall dessa ingår avtal om utsändningen med nätoperatören. Om det istället är SMSbolagen som ingår avtal om utsändningen kan en sådan prishöjning få en indirekt effekt på programföretagen (genom relationen med SMS-bolagen). Fördelen med att tillhandahålla okrypterade tjänster (fri-tv) är att programföretagen i dessa fall når samtliga hushåll som omfattas av den aktuella nätinfrastrukturen, inte bara de hushåll som har valt att bli abonnenter. De uteblivna abonnemangsbaserade intäkterna, och det faktum att man nu betalar en nätoperatör direkt för att få tillgång till utsändningstjänsten, kan således vägas mot de högre reklamintäkterna. 18 Det skall noteras att betal-tv sannolikt blir en alltmer vanligt förekommande modell för TV-tittare i Sverige, 19 mot bakgrund av 16 Denna lösning förekommer inte när det handlar om sändningar via kabel-tv-nät, eftersom kabelnätsoperatören verkar som både nätoperatör och SMS-bolag. 17 Ett tydligt tecken på att det primärt är programföretagen som efterfrågar den utsändningstjänst som nätoperatören kan tillhandahålla på basis av sin nätinfrastruktur, kan hämtas från de formuleringar som användes i de s.k. samverkansavtal som upprättades mellan programföretag, Senda (numera Boxer) och Teracom i samband med introduktionen av marksänd digital-tv i Sverige. I avtalen nämns bland annat att Teracom skall fungera som sändaroperatör och upplåta nätkapacitet åt programföretagen. 18 Ett public service-företag är dock inte reklamfinansierat. Det främsta exemplet på ett reklamfinansierat företag som tillhandahåller en TV-kanal gratis torde vara TV4 i det analoga marknätet. 19 Åtminstone i relation till fri-tv.

17 den digitalisering som medför ett större utbud för TV-tittarna och därmed även större möjligheter att ta betalt för programtjänsterna. Det kan tilläggas att vissa programföretag tillämpar en hybrid av de ovan beskrivna modellerna, genom att köpa kapacitet från nätoperatören, men ändå ingå i ett SMS-bolags betal-tvutbud. Ovan beskrivna förhållanden medför att kontroll över och tillgång till nätinfrastruktur är av primär betydelse på det marknadssegment som nu är aktuellt. Om ett företag är ensamt om att kontrollera en för programföretagen nödvändig nätinfrastruktur innebär det naturligtvis större möjligheter att utnyttja denna marknadsmakt, oberoende av förhållandena på andra delar av värdekedjan. 4.2.2 Utökning av marknaden Slutanvändare kan således ta emot TV-sändningar via marknät, kabelnät eller satellitbaserade nät. 20 I framtiden är det troligt att andra överföringskanaler kommer att bli mer vanligt förekommande, exempelvis konventionell telefonianslutning där bandbredden ökats med hjälp av xdsl eller andra tekniska lösningar. Enligt PTS bedömning finns inte i nuläget eller inom en rimlig tid gångbara alternativ till TV-sändningar via marknät, kabelnät eller satellitbaserade nät. TVsändningar via Internet, Webb-TV eller IP-TV, existerar, men PTS bedömning är att dessa distributionsformer ännu inte är att betrakta som substitut till de etablerade distributionsformerna. Det främsta skälet till PTS bedömning är den mycket begränsade utbredningen av TV-sändningar via Internet. I dagsläget finns det praktiskt taget inga programföretag som erbjuder webb-tv i större omfattning. På samma sätt bedömer PTS att IP-TV inom slutna bredbandssystem ännu inte kan betraktas som substitut till utsändningar via marknät, kabelnät och satellit. PTS bedömer att denna utveckling förvisso går snabbare än TVsändningar via Internet som kan nå alla Internetanvändare, men att utbredningen fortfarande är mycket begränsad. 21 4.2.3 Indelning i delmarknader 4.2.3.1 Inledning Den enskilt viktigaste faktorn för att avgöra om marknaden bör indelas på basis av distributionsform är utbytbarheten, ur grossistkundernas perspektiv, mellan utsändningstjänster via marknät, kabelnät och satellit. Här bör särskild hänsyn tas till de egenskaper som styr grossistkundernas efterfrågan på tjänsten, såsom 20 Så kallade SMATV-nät (Small and Medium-sized Antenna Networks) är att betrakta som en typ av kabelnät. 21 Under 2004 har samarbeten om distribution av TV, i vissa regioner, uppstått mellan ägare av bredbandsinfrastruktur (främst s.k. fiber-lan och öppna stadsnät) och SMS-bolag. På sikt ter det sig sannolikt att dessa former för distribution av TV kan komma att utgöra alternativ till exempelvis TV-sändningar via kabel-tv-nät.

18 täckningsgrad och kostnader. Dessutom bör rättspraxis och eventuell tidigare reglering beaktas. 4.2.3.2 Praxis och reglering Det finns viss EG-rättslig praxis på det konkurrensrättsliga området som indikerar att en indelning i separata delmarknader är möjlig. 22 Även de anmälningar av marknadsanalyser, i enlighet med regelverket om elektronisk kommunikation som regleringsmyndigheter i Europa har genomfört tyder på att en indelning i separata produktmarknader är gångbar. 23 Vad gäller svenska förhållanden kan det generellt sägas att ett faktum som talar för att åtminstone det landsomfattande analoga marknätet för TV-sändningar bör separeras från de övriga överföringsplattformarna i Sverige är de speciella regler som finns vad gäller vissa programföretags verksamhet. SVT och UR har i egenskap av public service-företag, med mycket höga krav på täckningsområde, inga möjligheter att helt välja bort analoga sändningar över marknätet i händelse av en prishöjning på programutsändningstjänsten. 24 Dessutom är de företag som har tillstånd att sända i det analoga marknätet, åtminstone för närvarande, uttryckligen hänvisade till att köpa programutsändningstjänsten av Teracom. Teracom är å sin sida ålagt att tillhandahålla programutsändningstjänsten till dessa företag. 4.2.3.3 Utbytbarhet för slutanvändare Utbytbarheten vad avser de tjänster som tillhandahålls slutanvändarna är en viktig aspekt att beakta i avgränsningen av en produktmarknad. Det bör poängteras att slutanvändarna inte är köpare av programutsändningstjänsten, men att en substitutionsanalys icke desto mindre är intressant på grund av den påverkan som slutanvändarnas efterfrågan på programtjänsten har på programföretagens efterfrågan på programutsändningstjänsten. Det skulle kunna antas att slutanvändarna, om de har praktiska möjligheter, följer med ett programföretag som väljer bort en viss plattform. Ett sådant förhållande skulle innebära låga risker, för programföretagen, med att avbryta sändningarna på en viss plattform 22 Se t.ex. IV/M.496 (MSG-Media Service), IV/M.1027 (BetaResearch) och IV/M.490 (Nordic Satellite Distribution). Jämför dock även t.ex. IV/36.237 (TPS) och IV/M.1439 (Telia/Telenor). Viss försiktighet måste iakttas vid jämförelse med tidigare beslut då varje marknadsanalys måste ta avstamp i vilken slags konkurrensfråga som skall undersökas. Resultatet av undersökningen kan skilja sig åt beroende på vilken slags fråga som undersöks. 23 Österrike, Irland, Finland och Storbritannien har, på basis av nationella förhållanden, alla valt att dela in marknad 18 i mindre delmarknader. Kommissionen har möjlighet att kommentera regleringsmyndigheternas anmälningar. Kommissionen tog beslut rörande ovan nämnda anmälningar den 11 december 2003 [Österrike: SG (2003) D/233450 (Ärende AT/2003/0018)], den 2 mars 2004 [Irland: SG-Greffe (2004) D/200812 (Ärende IE/2004/0042)], den 14 juli 2004 [Finland: SG-Greffe (2004) D/203077 (Ärende FI/2004/0076)] och den 28 januari 2005 [Storbritannien: SG-Greffe (2005) D/200426 (Ärende UK/2004/0111)]. 24 Detta gäller i praktiken även för digitala TV-sändningar (se prop. 2003/04:118 Digitala TVsändningar).

19 eftersom tittarunderlaget och reklamintäkterna enligt antagandet inte skulle minska. Detta skulle i sin tur innebära att de olika plattformarna vore utbytbara nätoperatörerna på de respektive plattformarna skulle därmed inte genomföra en varaktig höjning av priset på utsändningstjänsten om ca 5 10 procent, eftersom en sådan höjning skulle visa sig olönsam (på grund av ett mindre kundunderlag). På samma sätt skulle man kunna anta att TV-tittarna följer med ett SMS-bolag som väljer bort en plattform till följd av en prishöjning. Detta antagande är dock betydligt mera tveksamt, eftersom TV-tittarna efterfrågar kanaler (eller enskilda program inom ramen för dessa kanaler) snarare än den operatör som paketerar kanalerna. Vad som är möjligt, om än inte sannolikt, är att ett programföretag lämnar plattformen på grund av att SMS-bolagen tar ut nätoperatörens prishöjning på programföretagen. Om SMS-bolagen tar ut prishöjningen på slutanvändarna så är det möjligt, men knappast sannolikt, att slutanvändarna väljer bort plattformen ifråga. Det finns således två huvudskäl, som har att göra med innehåll respektive kostnader, till att en slutanvändare skulle överväga att lämna en plattform. Substitutionsanalysen handlar bland annat om att bedöma huruvida grossistkunderna anser det motiverat, på basis av förväntade reaktioner bland slutanvändarna, att välja bort en plattform i händelse av en liten och varaktig prishöjning på utsändningstjänsten. Det finns faktorer som talar för en viss grad av utbytbarhet, ur ett slutanvändarperspektiv, mellan de programtjänster som tillhandahålls via de tre överföringsplattformarna. I alla tre fallen handlar det om en och samma tjänst som erbjuds och det finns inga tydliga skillnader i kvalitet, exempelvis med avseende på ljud, bild och samtidighet, mellan överföringssätten. Det är dessutom samma typ av mervärdestjänster som erbjuds i samband med digitala sändningar. När det gäller prisnivåer, på slutkundsmarknaden, kan det konstateras att priserna för ett grundläggande, men ändå förhållandevis omfattande, utbud av kanaler, som paketeras likartat av SMS-bolagen, är på jämförbara nivåer och inkluderar samma delkostnader för slutkunden (en s.k. set top-box, en fast månadsavgift, samt en TV-avgift). Utöver substituerbarheten med avseende på tjänstens egenskaper och användningsmönster bör täckningen eller tillgängligheten i de olika överföringsnäten undersökas. En annan relevant faktor är huruvida slutanvändarna (eller en tillräcklig andel av dem) har möjlighet att växla mellan sändnings- eller överföringsplattformar. Om graden av tillgänglighet är låg och om det finns otillräckliga möjligheter att växla mellan överföringsplattformarna kan det trots den grundläggande utbytbarheten mellan överföringsplattformarna finnas skäl att definiera olika marknader för TV-sändningar. När det handlar om analoga sändningar finns en begränsning i antalet tillgängliga kanaler i marknätet. Tittaren har endast tillgång till tre kanaler (de kanaler som är Free-To-Air i Sverige, nämligen SVT1, SVT2 och TV4). Det finns ingen särskild kostnad för slutanvändaren, förutom TV-avgiften. För analog sändning via kabelnät eller satellit finns ett större utbud av kanaler. Här skall dock noteras att utbudet minskar i takt med att alltfler kanaler övergår till att enbart sända digitalt. Dessutom är den större mängden kanaler vanligtvis behäftad med högre kostnader för slutkunden (t.ex. genom en fast månadsavgift).

20 Tillgängligheten i olika överföringsnät är i Sverige hög. Analoga utsändningar via marknät når 99,8 procent av den svenska befolkningen. För närvarande nås omkring 90 procent av befolkningen av de digitala sändningarna. 25 Tillgängligheten vad avser TV som sänds via kabelnät eller satellit är hög i Sverige. Dessutom är det ur ett internationellt perspektiv intressant att notera att andelen tittare är förhållandevis jämnt fördelad över de tre olika överföringsnäten i Sverige. 26 Andelen kabel-tv-hushåll var 49 procent under 2004, vilket skall jämföras med 17 procent för satellitöverföring och 34 procent för marknätet. Även om det således finns faktorer som främst ur ett slutanvändarperspektiv talar för en utbytbarhet mellan TV-sändningar via marknät, kabelnät och satellit, så finns det också en rad faktorer som med styrka talar emot en sådan utbytbarhet. Det kan noteras att de faktorer som talar emot en utbytbarhet är av mer påtaglig karaktär än de faktorer som talar för en utbytbarhet. Marknadsandelarna har historiskt sett varit tämligen stabila och antalet tittare fördelat på de olika överföringsplattformarna har också varit relativt stabilt. 27 De förändringar som har skett har snarare varit följden av teknikskiftet, övergången från analog utsändningsteknik till digital utsändningsteknik, och har inte inneburit några stora rörelser mellan plattformarna. Antalet Boxerabonnenter har till exempel ökat kraftigt det senaste året, men det har inte inneburit att antalet abonnenter på andra plattformar har minskat. Snarare är det antalet tittare som enbart har tillgång till analoga sändningar via marknät som har minskat. Den ovan beskrivna situationen tyder på att merparten TV-tittare har funnit sin plattform. För de tittare som värdesätter ett mycket stort antal kanaler kommer marknätet, av kapacitetsskäl, åtminstone under överskådlig tid, inte vara ett lika attraktivt alternativ som satellit eller kabelnät. För de tittare som snarare prioriterar enkelhet och lägre kostnad kommer sannolikt marknätet, med 25 Digital-TV-kommitténs förslag om utbyggnad av det digitala marknätet (SOU 2001:90 Digital TV modernisering av marknätet) innebar en täckningsgrad på 99,8 procent för public servicebolagen och en så hög täckningsgrad som möjligt för de kommersiella bolagen. Regeringens förslag (prop. 2003/03:72 Digitala TV-sändningar) innebar att minst två av de digitala sändarnäten (inklusive det nät i vilket public service-bolagen sänder) skulle byggas ut till en täckningsgrad på mellan 98 och 99 procent, åtminstone inledningsvis. Riksdagen avslog emellertid förslaget om utbyggnaden av de digitala sändarnäten och gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett nytt förslag på detta område. Detta nya förslag (prop. 2003/04:118 Digitala TV-sändningar) innebär att public service-bolagens sändningar skall ha en täckningsgrad på 99,8 procent och att minst 98 procent av befolkningen bör kunna ta emot digitala marksändningar från ytterligare minst en frekvenskanal. Regeringen konstaterade dessutom att det för närvarande inte finns skäl att ställa krav på större räckvidd för övriga digitala marksändningar. 26 Dessa förhållanden kan också tala för att marknaden är mogen slutanvändarna har funnit sin plattform och det sker inga större rörelser mellan de tre överföringsplattformarna. 27 PTS har baserat denna slutsats på basis av information från olika källor. Radio- och TV-verket har sammanställt och till PTS förmedlat information på basis av tillgängliga branschfakta. PTS har också samlat in uppgifter från operatörerna och dessa data avser bland annat antal slutkunder (analog respektive digital mottagning) i december månad 2002, 2003 och 2004. PTS referenser till antalet TV-tittare etc. bygger således på en sammanställning av ett flertal källor.