RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014



Relevanta dokument
RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI

Strategi för barn- och ungdomskultur i Region Jönköpings län

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

Utvecklingsstrategi för barn- och ungdomskulturen i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län. Arbetsmaterial

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Gävle Kulturhus

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Verksamhetsplan 2019

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Mod, självkänsla och nytänkande

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

2. Val av sekreterare och justerare för mötet Annette Söderlund är sekreterare. Ulrika valdes till justerare.

Mod, självkänsla och nytänkande

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Riksutställningar

Uppdrags- beskrivning

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Regionsamverkan Sydsverige

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm

Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga. Program för barn- och ungdomskultur i Stockholm stad

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Barn och unga för en hållbar utveckling

Kulturgaranti. för barn och unga

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Antaget av kommunfullmäktige , 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Fördjupad Projektbeskrivning

Kulturrådets internationella strategi

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Barn och unga hörs och syns i Simrishamn

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Kommunkulturdagarna. Kulturens roll för att skapa en attraktiv stad med ökad livskvalitet och bättre hälsa

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga

Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga, program för barn- och ungdomskultur i Stockholm

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

Satsning på kultur för barn och unga är en satsning på framtiden.

Alla barn har rätt till kultur

Film och rörlig bild

Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga. Program för barn- och ungdomskultur i Stockholm stad

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Kulturplan

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet

Policy. Kulturpolitiskt program

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Policy barn- och ungdomsverksamhet. Musikverkets uppdrag

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Foto: Mattias Johansson

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun

Kultur för en hållbar stadsutveckling

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

Mitt i City förskolor

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

Verksamhetsplan Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

STOCKHOLM ON THE MOVE

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet

regional biblioteksplan förkortad version

KOP nätverket för konst och publikfrågor

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Hållbar utveckling för barn & unga

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

VALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

Citylab - What s in it for me?

Transkript:

RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014

Print Visby 2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Riksutställningar ska enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 utforma en strategi för sin barn- och ungdomsverksamhet för åren 2012-2014. Denna strategi ska även redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 1 oktober 2011. 4. 5. 7. 10. Syfte Fokusområden Riksutställningar väljer i sitt uppdrag gentemot barn och ungdom att prioritera fyra fokusområden. Här redogörs för dessa samt varför de är viktiga. Strategi Riksutställningar anger i sin strategi ett antal mål som myndigheten vill uppnå under perioden 2012-2014. Här redogörs för dessa samt de aktiviteter som hittills är planerade för att uppnå målen. Utgångspunkter 3

SYFTE Riksutställningar ska i sin verksamhet prioritera barn- och ungdomsarbetet. Detta ska ske genom att myndigheten tar ett nationellt ansvar för att främja en utveckling av verktyg och metoder i samverkan med utställningssektorn. Dessa verktyg ska: Bidra till att öka barns och ungdomars delaktighet och inflytande i kulturlivet. Bidra till att öka barns och ungdomars likvärdiga tillgång till kulturen. Främja barnperspektiv i utställningar och museers publika verksamhet. 4

FOKUSOMRÅDEN Jag är konstnär Att lyfta fram barns och ungdomars eget kreativa skapande som något värdefullt i sig samt bidra till att utveckla metoder och verktyg för att synliggöra detta skapande. Utveckla deltagarperspektivet Delaktighet och inflytande leder till självkänsla, växande och ansvarstagande, men ger även barn och ungdomar tillgång till verktygen och mediet. Detta bidrar till barns och ungdomars kunskapande samt att resultat i form av utställningar blir mer relevanta. Barn och ungdomar får på så sätt tillgång till en arena för egna uttryck och åsikter i kultur- och samhällsdebatt. Att arbeta med barn och ungdomar i en utställningsprocess ställer stora krav på kunskap om metoder. Riksutställningar kommer i sin verksamhet stödja och utveckla metoder och verktyg som bidrar till att utveckla deltagarperspektivet. Ett utvidgat konst- och kulturbegrepp Kultur för barn och unga ska utöver de klassiska konstformerna definieras utifrån den kultur som berör dem och som av dem själva uppfattas som relevant i deras vardag deras levda kulturer. Den nya digitala tekniken erbjuder nya former för kreativitet, innovation och kommunikation. Parallellt växer även andra arenor och kulturformer fram som t.ex. street art. Kring detta måste den institutionella utställningssektorn skapa kunskap och förståelse samt utveckla metoder och verktyg för att kunna möta barn och ungdomar i deras vardag och skapande. Ny teknik Barn och ungdomar som växer upp idag är i stort sett digitalt infödda. Ny teknik blir allt viktigare som verktyg för kommunikation och interaktivitet i utställningar. Vi ser stora kompetensbehov kring att förmedla och utveckla kunskaper kring användning, hållbarhet och kostnader vad det gäller ny teknik. Området innefattar dels den elektroniska och digitala tekniken, men även olika gränssnitt på webben. Gemensamt för dessa är att utvecklingen går fort samt att de öppnar upp för nya sätt att kommunicera. Riksutställningar kommer att bedriva omvärldsbevakning på hur denna teknik utvecklas och kan användas i utställningar, men även i samverkan med sektor och andra samarbetspartners utveckla tillgängliga och hållbara tekniklösningar. 5

STRATEGI Mål 1 - Att skapa ett nationellt nätverk av progressiva och professionella utställningsaktörer, med Riksutställningar som nationell samordnande part, som gemensamt bidrar till att utveckla metoder och verktyg. Aktiviteter för mål 1 Januari - Februari 2012 - Kartlägga och bjuda in de mest progressiva och professionella utställningsaktörer (utifrån deras arbete med barn och ungdomar) till en träff och Think tank. Februari - Maj 2012 - Tillsammans med dessa utveckla en modell för hur vi samverkar kring utvecklingen av verktyg och metoder som stödjer svenska utställningsaktörer i deras arbete med barn och ungdomar. Januari 2012; Skapa en digital mötesplats för institutioner att utbyta erfarenheter kring arbetet med barn och ungdomar. Februari - Mars 2012; Kartlägga vilka forskningsmiljöer som finns inom området samt vilken forskning som bedrivs på området. Mars 2012; Ta fram en separat strategi för hur vi ska arbeta med relevanta forskningsmiljöer under perioden 2012-2014. April - December 2012; Ta initiativ till samarbete med minst 1 av dessa forskningsmiljöer. Hösten 2012; I samarbete med Jönköpings Läns Museum och Statens Medieråd arrangera ett branschseminarium om barns kulturvanor kopplat till marknadsföring och kommunikation av utställningar och museers verksamhet. Perioden 2012-2014; Använda Riksutställningars egen konferens; Intensivdagar för utställningsmediet, för att synliggöra bra utställningspraktik på barn- och ungdomsområdet. Perioden 2012-2014; I samverkan med andra producera metodhandledningar som stödjer utställningssektorns arbete med barn eller ungdomar i utställningsprocessen. Metodmaterialet kombineras med utbildningstillfällen och workshops runt om i landet. Perioden 2012-2014; Bjuda in de mest spännande och inspirerande föreläsarna, som i workshops och seminarier visar på good practice och metoder. Perioden 2012-2014; Samarbeta med olika nätverk och föreningar (Riksförbundet Sveriges Museer, Fuism, Forum för utställare, Konst- och Publiknätverket, Barnkulturcentra, m.fl.) för att sprida kunskap om bra metoder och verktyg för att stödja och utveckla arbetet med barn och ungdomar. 7

Mål 2 - Att utnyttja Riksutställningars barn- och ungdomsproduktioner (Present, Resan fram och tillbaka samt (O)mänskligt) för att öka barns och ungdomars närvaro och delaktighet hos utställningsaktörer samt att stärka museernas roll som samhällsaktör. Aktiviteter för mål 2 Januari 2012; Ta fram en strategi för hur vi kan utnyttja befintliga utställningar på turné i det nya uppdraget och utifrån denna strategi samarbeta med utställarna om hur dessa kan utveckla sitt arbete med barn och ungdomar. Januari 2012; Inleda arbetet med Plurals idé om att använda utställningen Present till att skapa lokala möten om demokrati mellan ungdomar och makthavare. Oktober 2012; Presentera publikationen om arbetet med Present samt arrangera ett seminarium om metoden - Att arbeta av och med unga. Perioden 2012-2014; I seminarier och workshops använda Resan fram och tillbaka som en utgångspunkt för hur barn kan göras delaktiga i utställningsarbetet. Perioden 2012-2013; Använda tematiken och pedagogiken i Omänskligt till att stärka museernas roll som samhällsaktör och mötesarena för ett samtal med ungdomar om demokratiska värden och kulturell tolerans. Mål 3 - Att skapa konkreta samarbetsformer med övriga kultur-sverige. Aktiviteter för mål 3 Januari 2012; Bjuda in några av Sveriges främsta barnkulturaktörer inom andra genrer (teater, film, ny medier, etc.) till en Think tank för att lyfta de behov samt utmaningar och hinder som arbetet med barn- och ungdomskultur möter. Januari 2012-2014; Att aktivt delta i Kulturrådets myndighetsnätverk Barns och ungas rätt till kultur. Våren 2012; Att ta initiativ till ett möte med Filminstitutet för utbyte av erfarenheter kring deras arbete med filmpedagogik och regionala resurscentra. Perioden 2012-2014; Ha ett nära samarbete med Kulturrådet kring barn- och ungdomskulturfrågor. Mål 4 - Bygga en kunskapsbro mellan svenska utställningsaktörer och framstående internationella utställningsaktörer inom barn- och ungdomsområdet. Aktiviteter för mål 4 Januari 2012; Kartlägga de mest intressant internationella aktörerna inom barn- och ungdomsområdet. Februari - juni 2012; Utarbeta en strategi för hur vi ska samarbeta med dem. I denna strategi särskilt titta på arenor eller miljöer som på innovativa sätt väver in användningen av ny teknik i sin praktik. December 2012; Använda Intensivdagarna till att presentera framstående internationella utställningsaktörer inom barn- och ungdomsområdet. Hösten 2013; Riksutställningar arrangerar en internationell konferens om barnutställningar i samarbete med Hands On! International och ett antal svenska museer och institutioner. Perioden 2012-2013; RU deltar i styrelsen för Hands On! International som en del av den internationella omvärldsbevakningen. Perioden 2012-2014; Under perioden undersöka möjligheten samt eventuellt genomföra ett EU-projekt utifrån syftet och fokusområdena. 8

UTGÅNGSPUNKTER I arbetet med detta dokument har en stor del av Riksutställningars personal varit delaktiga. Naturligtvis är det också så att vi har en rad utgångspunkter och inspirationer för detta arbete. Här listar vi en del av dessa utan någon som helst inbördes ordning eller hierarki: FN;s barnkonvention, för att den ger stöd för barns och ungas rätt till kultur och eget skapande. När, var, hur om ungas kultur. Ungdomsstyrelsens analys av ungas kulturutövande på fritiden som belyser viktiga fakta. Riksutställningars deltagande i ett europeiskt Learning Partnership kring konstinstitutioners arbete med ungdomar på fritiden. Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet är alltid viktiga och inspirerande. Reggio Emilia pedagogiken för dess tro på det kompetenta och skapande barnet samt tankarna kring barns uttryck och språk. Tropen junior i Amsterdam för deras kompromisslösa arbete med att engagera alla sinnen i sina barnutställningar samt deras metod kring immersive rooms. Susana da Gomes Silva på Calouste Gulbenkian i Lissabon för inspirerande pedagogiskt arbete med barn som är på riktigt och som gör skillnad. Stephen Weil, USA, för hans arbete med att utveckla museerna som institution och för att han alltid stod på konstens sida. Kultur i ögonhöjd Stockholms Stads kulturstrategi för arbetet med barn och unga. Brandts i Odense som med sina sanseudstillinger visar att upplevelse och pedagogik inte står i ett motsatsförhållande till varandra. Cité des Science & de l industrie, stort science center i Paris samt Nemo i Amsterdam som båda blandar traditionell mekanik med det senaste inom digital teknik och därmed erbjuder hav av inspiration. Centre d Art Contemporain i Gèneve, för deras arbete med samtidskonst och barn. Lava i Stockholm för att de skapat en bra arena och mötesplats för ungdomar. 10

Nicolaj Kirke som mitt i Köpenhamn bedriver en spännande barn- och ungdomsverksamhet. Kulturverket i Umeå som utvecklat metodiken att arbeta med och av barn och ungdomar. Centre of Contemporary Art i Warsawa där deras Laboratory of creative education med Maria Parczewska och Janusz Byszewski i spetsen, utvecklat konstpedagogiken och inspirerat en hel kontinent. 11