IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010
RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra beräkningar visar att alla de företag som startats genom samverkan med NyföretagarCentrum i Strängnäs under åren 2007-2009 under perioden har genererat intäkter till stat, kommuner och landsting till ett värde av 222 miljoner kronor. Beloppet 222 miljoner kronor härleds till skatter och avgifter hos de startade verksamheterna inklusive alla underleverantörsled samt den ökade konsumtionen. Alla offentliga bidrag som verksamheten tillförts har avräknats. Utöver de ekonomiska bidragen till stat, kommuner och landsting har andra samhällsnyttiga värden skapats samt även s.k. dynamiska ekonomiska effekter. Dessa har ej inkluderats i beräkningen. Inledning IUC Sverige AB har i samarbete med NyföretagarCentrum Sverige genomfört en Samhällsekonomisk kalkyl, SEK!. Kalkylen innebär att ett substantiellt underlag med beräkningar för vilka värden som genereras till den offentliga sektorn genom de nystartade företagen som NyföretagarCentrum Strängnäs samverkat med och därmed varit en bidragande kraft tillatt de startas. Effekterna är omsatta i ekonomiska termer och uppdelade både på värdena mellan de tre beskattningsoch avgiftsnivåerna som gäller i Sverige kommunal, regional och statlig. Värden och sammanräkningar baseras på den verksamhet som hittills skett under åren 2007-2009. Nedan följer en kortfattad beskrivning som förklarar de värden som beräkningarna består av, samt hur de i ett antal beräkningssteg leder fram till den summerade samhällsekonomiska kalkylens slutsatser.
IUC Sverige AB Begrepp Input - Output De samhällsekonomiska beräkningarna bygger på att använda sig av input-outputanalys med vars hjälp man beräknar de totala effekterna i ekonomin vid en efterfrågeökning av produktion, import, direkta och indirekta skatter, sysselsättning, löner, och driftsöverskott (vinster). Följdeffekter som uppstår i olika branscher kan också följas upp. Vår beräkningsmodell bygger på denna grundprincip. Sysselsättningseffekt Med hjälp av input-output-data kan en övergripande bild byggas som visar i vilken utsträckning olika sektorer av näringslivet berörs av en ökad/minskad produktion i en viss industribransch. Utöver den direkta effekten på t ex sysselsättningen i branschen ger produktionsökningen också en indirekt effekt på sysselsättningen inom övriga branscher genom att den ökade produktionen leder till en ökad efterfrågan på produkter från andra branscher som ibland används som insatsvaror. Den totala sysselsättningseffekten kan vara avsevärt större än den för verksamheten direkta effekten. För att få grepp om hur den totala sysselsättningen påverkas av ökad produktion i en viss bransch bör de direkta och indirekta effekterna på sysselsättningen summeras för samtliga branscher som påverkas. Detta kan göras med hjälp av s k inverterade input-output-matriser som utgår från några relevanta antaganden. Exempelvis antas att en ökning av efterfrågan leder till en rent proportionell ökning av produktionen utan att det föreligger några kapacitetsproblem i några branscher. Dessutom antas att samma teknologi i produktionen används och att proportionerna mellan det kapital och den arbetskraft som används inte förändras, s k linjära samband. Produktionsökningen ger också upphov till en ökning av import, indirekta skatter, lönekostnader och driftsöverskott. Genom input-output analysen kan den totala ökningen av dessa poster beräknas. Observera att en del av effekten består av s k importläckage, vilket modellen tar hänsyn till. De varor och tjänster som köps från utlandet har begränsade följdeffekter i Sverige jämfört med inhemska varor och tjänster. En stor importandel ger med andra ord mindre sysselsättningseffekter och mindre intäkter för offentlig sektor. Offentliga sektorns påverkan Lönekostnaderna innefattar arbetsgivaravgifter och direkta skatter som tillsammans med ökade indirekta skatter kommer stat, region/landsting och kommun till del. Det gör det möjligt att beräkna de primära effekterna på offentliga sektorns finanser. Därutöver har hänsyn också tagits till s k sekundära effekter. De inkluderas i den resterande delen av lönesummeökningen och leder t ex till en ökning av den disponibla inkomsten, vilken i sin tur antas bidra till ökad privat konsumtion, s k konsumtionseffekter. Det leder i sin tur till att produktionen ökar ytterligare och bidrar till ökade inkomster för stat och kommun samt att ytterligare öka den
disponibla inkomsten och därmed den privata konsumtionen osv. Även denna sekundära effekt har i beräkningen inkluderats med hjälp av input-output. På samma sätt ökar även det totala driftsöverskottet (vinsten) i ekonomin till följd av den ursprungliga produktionsökningen. Här antas att en del av denna ökning av driftsöverskottet används för ökade investeringar, vilket i sin tur medför behov av ytterligare produktionsökning, vilket bidrar till att indirekta skatter, löner och driftsöverskott ökar ytterligare. Även dessa sekundära effekter har inkluderats i beräkningarna. Ansvariga för modellen Den beräkningsmodell som beskrivits ovan har utarbetats av Bengt Roström, makroekonom och senior analytiker, Martin Hedman, VD för IUC Sverige och Otto Rehbinder, analytiker vid IUC Sverige. Modellen överensstämmer med allmän praxis, dels när det gäller utnyttjande av input-output data och dels när det gäller själva beräkningen av nettoeffekterna på den offentliga sektorns finanser. Resultaten i tabellform I tabellen nedan finns en sammanställning av beräkningen. Period 2007-2009. 1. Nystartade företag (produktionen) 2. Underleverantörer (till kolumn 1) 3. Konsumtion (resultat av 1+2) 4. Offentliga bidrag Summa Kommunnivå 41 413 392 12 259 779 6 950 594-240 000 60 383 764 Landstingsnivå 18 988 918 5 621 368 3 601 132-60 000 28 151 418 Statlig nivå 58 665 860 17 367 098 57 694 193-300 000 133 427 150 Summa, offentlig sektor 119 068 169 35 248 245 68 245 918-600 000 221 962 332 Underlag för beräkningarna samt antaganden Den huvudsakliga utgångspunkten har varit de antal företag som har startats i arbete tillsammans med Nyförstagarcentrum Strängnäs: år 2007 47st, år 2008 85st och år 2009 70st. Av dessa kommer en del att upphöra med sin verksamhet. Den andel som finns kvar efter tre år är ca 80% enligt tidigare mätningar utförda av NyföretagarCentrum Sverige. För enkelhets skull har en linjär minskning av antalet kvarvarande företag använts. Utgångspunkten är att efter år ett finns 94% kvar, efter år två finns 87% kvar och slutligen efter tredje året finns 80% kvar. Under dessa antaganden kan ett värde tas fram för hur många verksamma företag som funnits under respektive år i perioden 2007-2009.
IUC Sverige AB Verksamma företag Företagsstart 2007 2008 2009 2010 2007 44 41 38 2008 80 74 2009 66 Summa 44 121 177 342 Observera att statistiken på startade företag inte innebär att de har varit verksamma under hela första året. Verksamhetens start har ju varit någon gång under året vilket innebär att genomsnittet för starttidpunkten rent teoretiskt bör ligga i mitten av året. För att kompensera denna förskjutning kan man för enkelhets skull se att hela beräkningens resultat är förskjutet sex månader fram i tiden dvs. mätperioden är juli 2007 till juni 2010. Ett annat viktigt antagande är att varje företag har i snitt 1,6 anställda. Även denna uppgift kommer från NyföretagarCentrum Sveriges statistik. En genomsnittlig lönenivå på 28 408 kr använts för företagarna (hämtad från tillgängliga uppgifter om företagen) och deras anställda medan en lägre nivå har använts på underleverantörsleden. Några viktiga noteringar över vad som inkluderas respektive exkluderas i beräkningarna är: I beräkningen inkluderas: o All hos de nya företagen anställd personal, i snitt 1,6 anställda per företag. o En genomsnittlig multiplikatoreffekt på 1,38 (viktat mellan samtliga ingående branschtyper). o Skatte- och avgiftssatser gällande år 2009 i Strängnäs / Södermanland. o Effekterna av konsumtion från skapade företag och underleverantörer. o Offentliga bidrag till verksamheten under perioden har avräknats. I beräkningarna exkluderas: o Skillnader i kommunal- och landstingsskatt beroende på vilken kommun den anställde är bosatt i. o Nu gällande tillfälligt reducerade arbetsgivaravgifter för olika ålderskategorier. o Statlig inkomstskatt i förekommande fall.(beräknad genomsnittlig inkomst understiger idag denna brytpunkt) o Resultatbaserade företagsskatter o Alternativkostnader för minskad total sysselsättning om inte de nya företagen startats. Observera att resultaten på kommun- och landstingsnivå inte är kopplat till någon specifik region. Det kan antas att huvuddelen av intäkterna kommer att hamna i de näraliggande områdena. Detta avgörs framförallt var de sysselsatta personerna bor och därmed betalar skatt. För en detaljerad fördelning krävs en fördjupad analys.
Sammanfattning Offentliga medel har delvis bidragit till finansieringen av NyföretagarCentrum i Strängnäs. Totalt uppgår dessa medlen till ca 200 000kr per år fördelat enligt följande: Kommun Region Stat 80 000 kr 20 000 kr 100 000 kr Dessa medel har tillförts direkt från offentlig sektor eller via annan organisation. I beräkningarna i tabellen ovan görs avdrag för dessa värden i kolumn 4. De offentliga medlen är viktiga för verksamhetens dagliga drift men har dragits av i sammanställningen för att ge en rättvisande bild av vilka samhällsekonomiska effekter som resultatet av verksamheten skapar. Det engagemang som NyföretagarCentrum lägger i Strängnäs kommun innebär ett betydande ekonomiskt resultat som tillförs den offentlig sektors ekonomi. Även om det är svårt att exakt påvisa att företagen startats som en direkt följd av samverkan med NyföretagarCentrum så vittnar beloppen om att verksamheten på ett överraskande sätt bidrar till samhällsekonomin (222 miljoner kr under en treårsperiod). Särskilt då man ställer detta i relation till de medel som offentlig sektorn ställer tillverksamhetens förfogande (ca 600 000 kr under motsvarande period). Dessutom är det ett mycket rimligt antagande att företag som startats utan rådgivning skulle ha lägre överlevnadsandel efter tre år än de 80 % som samverkan med NyföretagarCentrum ger. Observera att mätningen omfattar tre givna år. Om man drar ut mätningen i framtiden blir värdena betydligt starkare i takt med att fler företag bildas och ett antal växer. En prognos för detta skulle kunna göras framåt i tiden, för Strängnäs eller för ett NyföretagarCentrum inför bildande på annan ort, som ett exempel. Avslutningsvis vill vi betona att de genomförda beräkningarna avseende samhällets ekonomiska effekter är förknippade med ett antal generaliseringar och antaganden. Det totala resultatet ger dock en väl avvägd och rättvisande bild av i vilken storleksordning den offentliga sektorns ekonomi påverkas av just denna verksamhet och de beslut som berör verksamheten. 2010-06-30 IUC Sverige AB Otto Rehbinder Uppdragsledare IUC Sverige AB Martin Hedman VD IUC Sverige AB