Sveriges Byggindustrier SVERIGES BYGGINDUSTRIER (BI) ÄR BRANSCH- OCH ARBETSGIVARORGANISATION FÖR 3 200 BYGG-, ANLÄGGNINGS- OCH SPECIALFÖRETAG VERKSAMMA I SVERIGE. Fredrik Isaksson, chefekonom Johan Deremar, nationalekonom
SVERIGES BYGGINDUSTRIER www.sverigesbyggindustrier.se Vårt uppdrag Sveriges Byggindustrier är bransch- och arbetsgivarorganisation för bygg-, anläggnings- och specialföretag verksamma på den svenska byggmarknaden. Vår huvuduppgift är att förbättra näringsvillkoren såväl för hela branschen som för de enskilda företagen.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Vision Mål Ett hållbart samhällsbyggande i världsklass Det innebär att det vi bygger är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart, samt att livscykelkostnaderna är bland de lägsta i världen. En attraktiv byggbransch En bransch som kännetecknas av ansvarstagande, som är säker, sund och trygg. En framtidsbransch som ständigt utvecklas och har ett gott anseende.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER 3 Fokusområden Ett modernt medarbetaravtal Vi vill införa ett kollektivavtal som är gemensamt för yrkesarbetare och tjänstemän, som tar tillvara både arbetsgivarens och medarbetarens intressen, som uppmuntrar till öppenhet och god kommunikation och som ökar det lokala inflytandet En sund byggbransch Vi verkar för att god etik och moral ska vara en självklarhet samt att branschen ska vara sund och fri från oseriösa aktörer. Vi arbetar även för att skapa förutsättningar för ett marknadsmässigt byggande. En säker arbetsplats Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga och trivsamma. Genom rådgivning, samverkan och utbildning vill vi utveckla branschen mot vår nollvision; inga olyckor på våra arbetsplatser.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Verksamhet Medlemsservice Affärsetik Entreprenadjuridik & Affärsavtal Kompetensutveckling Kvalitet & ledarskap Arbetsmarknad Arbetsmiljö & Hälsa Arbetsrätt Kollektivavtal Lönebildning Näringspolitik Energi Husbyggnad Infrastruktur Miljö Kompetensförsörjning Konjunktur & Prognos Skatter & Redovisning Skola & Byggutbildning
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Prognosarbetet- steg 1, göra BNP-prognos MEMAK-modellen (Mycket Enkel MAKroekonomisk modell över Sverige) Modellen består av en försörjningsbalans och tre moduler för beräkning av: Sysselsättning Hushållens disponibla inkomster Hushållens konsumtion Exogena antaganden Total produktivitet i ekonomin Hushållens sparkvot Bedömningar krävs också av: Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar (utom bygg, som ges i annan modell) Export och Import
Exogena antaganden Modell
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Bygginvesteringar- BI:s definition De totala bygginvesteringarna är de fasta bruttoinvesteringarna i Bostäder och Övriga byggnader och anläggningar Av NR beställer vi en fil med bygginvesteringarna utfördelade på kapitaltyp och Brkv-kod (typ SNI-kod): Av dessa bildar vi följande grupper och undergrupper:
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Forts. BI:s definition och steg 2 att göra byggprognos Först görs en prognos på antalet påbörjade bostäder, i den finns en modell som gör om antalet lägenheter till investeringsvolymer. Den modellen följer NR:s metod för att räkna fram bostadsinvesteringsvolymen
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 3-2014 10 Resultatet som presenteras- Byggandets utveckling Procentuell förändring jämfört med föregående år Investeringsvolym, Mdkr Procentuell förändring i fasta priser Utfall Prognos Sektor 2013 2013 2014 2015 Bostäder 134,9 4 23 4 Nybyggnad 58,6 11 40 5 Ombyggnad 60,8 1 10 4 Fritidshus 5,8-25 1 2 Transaktionskostnader 9,7 4 8 1 Lokaler 120,0-6 2 4 Privat 78,7-9 -1 6 Offentligt 41,3-2 8 0 Anläggningar 74,7-5 4 3 Privat 40,6 2 7 1 Offentligt 34,2-11 -1 5 Summa bygginvesteringar 329,6-2 11 4 Källa: SCB, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Tillväxtverket november 2014 11 BI:s regionala prognoser Baseras på information om enskilda byggprojekt, snarare än makroekonomiska samband. Projektinformation inhämtas från Byggfakta. Stor mängd projekt med byggstart de närmaste åren krattas ständigt framåt. Totalsumman överstiger alla realistiska nivåer. Den orensade databasen ger något av en önskvärd bild av den framtida byggmarknaden. Vi vill skapa en sannolik bild av de regionala marknaderna.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Tillväxtverket november 2014 12 Metod bedömning och beräkning Två metoder för att bedöma sannolikheten för när ett byggprojekt startar. De största projekten granskas av personal på BI:s lokala kontor. Dessa är bara en liten andel av projekten som ännu inte startat, men volymmässigt svarar de för ca 50 procent. De resterande små projekten hanteras i en modell för sannolikhetsberäkning utifrån ett antal kriterier. På detta sätt beräknas sannolikheter för samtliga projekt.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Tillväxtverket november 2014 Bedömningsformuläret
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Tillväxtverket november 2014 14 Från byggstart till investeringsvolym Investeringarnas utveckling på respektive regional byggmarknad beräknas för varje delsektor i två steg. 1- Bedömningen på riksnivå läggs som en ram inom vilken alla delmarknader utvecklas kongruent. 2- Sannolikheterna används för att beräkna respektive regions avvikelse från riksvärdet. Samsyn mellan de nationella prognoserna och summan av de regionala.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Tillväxtverket november 2014 Resultatet
% SVERIGES BYGGINDUSTRIER Byggkonjunkturen nr 3-2014 16 Bygginvesteringarnas utveckling per region 2013-2015 50 40 30 20 10 0-10 -20 Källa: Byggfakta, BI
SVERIGES BYGGINDUSTRIER Tillväxtverket november 2014 Byggtermometern