Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2008 Rädda Barnen 2008 1
Rädda Barnen Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i världen. Vi arbetar för en varaktig förbättring för barn och för att barns rättigheter ska respekteras. I Sverige arbetar vi tillsammans med medlemmarna i våra lokalföreningar för att driva påverkansarbete och skapa opinion kring barns situation. Våra elva regionkontor runt om i landet ger stöd till lokalföreningarna. Internationellt arbetar vi i åtta regioner runtom i världen i nära samarbete med omkring 365 lokala och nationella organisationer. Rädda Barnen har drygt 88 000 medlemmar i 234 lokalföreningar över hela landet, elva regionkontor, huvudkontor i Stockholm och ett ungdomsförbund. Totalt stöds vårt arbete av drygt 277 000 medlemmar och givare. Läs mer på sidan 10. Barnkonventionen styr vårt arbete Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling 1989. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar och bygger på fyra grundprinciper som idag ligger till grund för allt vårt arbete. De fyra grundprinciperna är Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Barnkonventionen är ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. De stater som har anslutit sig till Barnkonventionen har åtagit sig att använda alla resurser de har för att uppfylla den. Vår uppgift är att påverka länder så att de lever upp till de här åtagandena. Läs mer på sidan 7. kort introduktion Vårt arbete i världen Rädda Barnen har åtta regionkontor utomlands som håller samman arbetet i ett sjuttiotal länder. Utanför Sverige arbetar vi oftast tillsammans med lokala och nationella organisationer för att nå resultat. Det är de som är experter på barns situation i det egna samhället och det är genom att stärka lokala krafter vi kan uppnå långsiktiga förbättringar av barns livsvillkor. Vi stärker samarbetsorganisationer så att de bättre kan granska och arbeta för barns rättigheter i sina respektive länder. Vi arbetar framför allt med att barn ska skyddas från våld och övergrepp, att de ska få tillgång till utbildning och att de ska få rätt stöd vid konflikter och katastrofer. Läs mer på sidan 22. Världens ledande barnrättsrörelse Rädda Barnen är en del av International Save the Children Alliance (Alliansen) världens ledande barnrättsrörelse. Alliansen är en paraplyorganisation för 28 nationella medlemsorganisationer som tillsammans är verksamma i mer än 200 länder och årligen omsätter omkring sex miljarder svenska kronor. Verksamheten inom Alliansen omfattar tusentals projekt, från långsiktigt utvecklingsbistånd och opinionsbildning till katastrofinsatser. Läs mer på sidan 8. Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris har funnits i Stockholm sedan 1990. 2007 öppnades en mottagning i Göteborg. Psykologer, psykoterapeuter och socionomer erbjuder terapisamtal för barn och ungdomar som varit utsatta för våld och sexuella övergrepp, svåra krigs- och flyktupplevelser och barn som drabbats av sorg. Mötet med barn och unga lär oss mycket om hur barns liv kan se ut i Sverige och vad som behöver förändras. Den kunskapen använder vi när vi tillsammans Utbildning ger barn skydd och förbättrar deras framtidsutsikter. Rädda Barnen arbetar för att fler ska få utbildning. Foto Pernilla Norström. med andra som arbetar på Rädda Barnen påverkar samhället för att alla barns rättigheter ska respekteras. Tidningen Barn Tidningen Barn är Sveriges ledande barnrättsmagasin som bevakar allt som har med barns rättigheter att göra. Tidningen rapporterar kontinuerligt från Rädda Barnens arbete i Sverige och internationellt, och uppmärksammar nyheter och evenemang med barn i fokus. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och har en upplaga på 121 000. Rädda Barnens medlemmar får tidningen gratis. Läs mer på sidan 27. Rädda Barnen är en av de organisationer som får mest pengar från privata givare. År 2008 bidrog allmänhet och företag med drygt 690 miljoner kronor. Drygt 89 000 personer ger pengar varje månad. Rädda Barnen deltar i Radiohjälpens insamlingskampanj Världens Barn, vilket 2008 genererade ett stöd om 16,7 mkr till vår verksamhet. Vi får också stöd från PostkodLotteriet, vilket år 2008 inbringade 50 mkr. Rädda Barnen samarbetar med företag både för att kunna nå ut med viktiga budskap om barns rättigheter och för att få ekonomiska bidrag. Under 2008 uppgick Rädda Barnens verksamhetsintäkter till 690 mkr, varav allmänhet och företag gav närmare 400 mkr. Under samma period var våra kostnader för insamling och administration 12,8 procent (motsvarande siffra för 2007 var 12,6 procent). Det innebär att vi kunde använda 87 procent av våra insamlade medel till ett effektivt och långsiktigt förändringsarbete. För organisationer som har 90-konto gäller att högst 25 procent av de totala kostnaderna får användas för insamling och administration. Räknat på de senaste tre åren uppgår motsvarande kostnad till 13,3 procent hos Rädda Barnen. Läs mer på sidan 24. Vart går pengarna? Här nedan följer ett exempel från Etiopien på hur vi disponerar våra resurser. Samma princip följer vi i allt vårt arbete, både i Sverige och i resten av världen. Under ett år fanns ca. 80 000 flyktingar boendes i fyra olika flyktingläger. Vår budget för verksamheten i lägren var ungefär två miljoner svenska kronor. Det motsvarade 25 kronor per flykting. I Etiopien räcker 25 kronor till fyra kilo majsmjöl. Men istället för att ge varje flykting fyra kilo mjöl om året valde vi på Rädda Barnen att investera pengarna i mer långsiktiga åtgärder. I Etiopien räckte nämligen samma pengar till att bland annat: Öppna ett programkontor med lokalt anställd personal i varje läger. Engagera volontärer för att skapa en bättre uppväxtmiljö för barn. Öppna förskolor i varje läger för barn 3 6 år där barnen i tre timmar varje dag kan leka, få Rädda Barnen stödjer arbete med att rehabilitera barn och unga kvinnor som blivit offer för sexhandel och trafficking. Foto Mikkel Ostergaard, Panos Pictures. lite mat och börja lära sig läsa och skriva. Utbilda lärare och tillsammans med dem och föräldrar se till att 95 procent av barnen kunde gå i skola. Öppna ett ungdomscenter i varje läger där tonåringar kan idrotta och vara med i drama och musikgrupper etc. Söka upp och ge flickor som inte får gå i skolan en chans att utbilda sig (Girls Education Support Group). Söka upp och stödja ensamma flyktingbarn. I ett läger driver ensamma tonåringar ett café. Idag har flyktingarna i Etiopien återvänt till Sudan. Arbetet i Etiopien var framgångsrikt. Vi lyckades ge barnen en mer normal miljö att växa upp i och samtidigt ge dem användbar kunskap och erfarenhet inför återvändandet till deras hemland. Intäkter mkr 2008 2007 Egna insamlade medel 392,5 319,1 Bidrag från Sida, EU m.fl. 275,9 245,4 Resultat från finansiella investeringar 20,7 Medlemsavgifter 13,9 14,6 Försäljning av böcker, seminarier etc. 8,3 7,9 Totalt 690,6 607,7 Kostnader mkr 2008 2007 Programverksamheten 561,3 501,8 Insamling 52,3 45,2 Administration 33,4 30,2 Resultat från finansiella investeringar 21 Medlemsrörelsen 19,3 19,4 Totalt 687,3 596,6
Nepal är ofta drabbat av naturkatastrofer. Läs om vårt katastrofarbete på sidan 12. Foto Morten Svenningsen. Innehåll Ett år med stora förändringar 4 Det här är Rädda Barnen 7 En internationell barnrättsorganisation 8 Vårt arbete i Sverige 10 Barn är starka 12 En annan framtid i Rio 15 Alla barn har rätt till utbildning 18 Envist påverkansarbete ger resultat 20 Rädda Barnen i världen 22 Kommunikation i konkurrens 24 Företagssamarbeten 26 Påverkan, utbildning, kunskap 27 Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Kassaflödesanalys 38 Noter 39 Rädda Barnens styrelse 2008 43 Rädda Barnen 2008 3
Förord Generalsekreteraren och ordföranden Ett år med stora förändringar 2008 har varit ett förändringens år inom Rädda Barnen både i Sverige och internationellt. Vi har stärkt vårt arbete i Sverige genom att flytta ut delar av huvudkontoret till fyra storregioner. För att kunna göra mer för barn ute i världen har samarbetet inom Rädda Barnen Alliansen intensifierats och vi har från svensk sida under året lagt grunden för att leda arbetet med barns rätt till trygghet och skydd inom den internationella Rädda Barnen rörelsen. Vi har också byggt upp våra möjligheter att arbeta ännu effektivare vid katastrofer, och det är med stolthet vi kan konstatera att Rädda Barnen var först på plats efter översvämningarna i Burma och att vi, tack vare vår fantastiska personal på plats, omedelbart kunde komma igång med hjälparbetet under bombningarna i Gaza. Rädda Barnen ska finnas där besluten som berör barn tas! Sverige är det land inom OECD där flest beslut som rör barn och unga tas på kommun- och landstingsnivå. Vi har länge varit duktiga på att påverka på nationell nivå, men med den nya organisationen vill vi nu bli lika duktiga på att påverka lokalt och regionalt. Under året har vi visat att det råder stora skillnader på vilket stöd barn och unga kan få, beroende på var i landet man bor. Det gäller barn som utsatts för våld lika väl som barn i familjer med missbruk, som förlorat en anhörig eller barn med funktionshinder som t.ex. inte kan välja skola. Vi fortsätter att driva kravet på Barnahus i hela landet, vi har samtalsgrupper för ungdomar, vi organiserar läxläsning och vi försvarar papperslösa och asylsökande barns rättigheter. Även internationellt sker stora förändringar. Vi avvecklar successivt våra egna landkontor och har istället gemensamma kontor med våra systerorganisationer inom Alliansen. På det sättet kan vi använda våra gemensamma resurser bättre. Arbetet för att förstärka det civila samhället, barns deltagande och utvecklandet av ett bra påverkansarbete är viktiga hörnstenar i vårt internationella arbete. Rädda Barnen Alliansen gemensamma arbete för utbildning i krigsområden, Rewrite the Future har gett goda resultat inte mindre än sju miljoner barn har idag fått möjlighet att gå i skola eller fått en bättre skola. Inom Alliansen har vi också kunnat göra stor skillnad för barn i katastrof- och krigsområden: Burma, Sudan, Afghanistan och Gaza. Men utmaningar finns också på närmare håll, inte minst gäller det de romska barnens situation i Europa. Rädda Barnen arbetar alltid med de barn som är mest utsatta här hemma och ute i världen. Vi driver på i kommuner och ända upp i FN. Vi är stolta över att vi lyckats förändra verkligenheten för många barn både här hemma och ute i världen. Men vi skulle inte kunna göra detta utan det viktiga stödet vi har från alla våra medlemmar och från våra bidragsgivare, stora och små. Tack vare ert stöd kan vi fortsätta arbetet med att hjälpa de barn som är mest utsatta och varje krona gör skillnad! Som organisation vill vi leva upp till det förtroende ni ger oss och därför känns det viktigt att både visa resultat av det vi gör och att vi är kostnadseffektiva. I vår verksamhetsberättelse visar vi ett axplock av allt det vi gjort under 2008. Hoppas det erbjuder inspirerande läsning och väcker nyfikenhet. Stort tack för allt stöd under 2008! Elisabeth Dahlin Generalsekreterare, Rädda Barnen Inger Ashing Ordförande, Rädda Barnens styrelse 4 Rädda Barnen 2008
Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare sedan september 2008. Foto Theresia Viska. Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnens styrelse sedan Riksmötet 2008. Foto Theresia Viska. Rädda Barnen 2008 5
6 Rädda Barnen 2008 Romska barn tillhör de mest diskriminerade i Europa. Foto Robin Hammond, Panos Pictures.
Det här är Rädda Barnen Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar vi tillsammans med våra medlemmar i Sverige och samarbetsorganisationer utomlands för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. Rädda Barnen bildades den 19 november 1919. På våren hade den första Save the Children-organisationen bildats i England, Save the Children Fund, av Eglantyne Jebb. Hon var en av de första att formulera begreppet barnets rättigheter. Rädda Barnen var mycket aktiva i tillkomsten av FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, som antogs av FN:s generalförsamling 1989. Med konventionen som inspiration och vägledning har vi sedan dess arbetat långsiktigt för att förbättra barns livsvillkor och för att stärka deras rättigheter. Vi arbetar både i Sverige och i flera andra länder I Sverige arbetar vi tillsammans med medlemmarna i våra lokalföreningar för att driva påverkansarbete och skapa opinion kring barns situation. Våra elva regionkontor runt om i landet ger stöd till lokalföreningarna. Vårt internationella arbete bedrivs i åtta regioner runtom i världen i samarbete med omkring 365 lokala och nationella organisationer. De är de som är experter på barns situation i det egna samhället och det är genom att stärka lokala krafter vi kan uppnå långsiktiga förbättringar av barns livsvillkor. Vi stärker samarbetsorganisationer så att de bättre kan granska och arbeta för barns rättigheter i sina respektive länder. Vi stödjer också nätverk av barnrättsorganisationer på både nationell, regional och global nivå. Rädda Barnen är en del av International Save the Children Alliance, Alliansen, en paraplyorganisation för 28 organisationer som arbetar för barns rättigheter. Tillsammans med de andra organisationerna i Alliansen lyfter vi fram barns rättigheter i allt biståndsarbete, både vid katastrofsituationer och mer långsiktiga insatser. Våra mål och arbetsmetoder Rädda Barnen vill åstadkomma varaktiga förbättringar för barn i utsatta situationer. Barn ska kunna göra sina röster hörda och påverka sin situation. De har rätt till skydd mot våld och diskriminering, en trygg och hälsosam uppväxt och till en utbildning som ger självtillit och kunskap. Vi samlar fakta, lyssnar på barnen och analyserar deras situation. Vi ger direkt stöd till barn. Vi sprider våra kunskaper och erfarenheter vidare till dem som har inflytande över barns livsvillkor. Och vi väcker opinion och påverkar beslutsfattare från kommuner till FN att förverkliga barns rättigheter. Barnkonventionens grundprinciper Barnkonventionen, eller Konventionen om barnets rättigheter som den egentligen heter, antogs av FN den 20 november 1989. Fram till idag har 192 länder anslutit sig till konventionen och därmed förbundit sig att se till att lagstiftning och politik överensstämmer med dess innehåll, samt att informera såväl barn och vuxna om att den finns. Barnkonventionens 54 artiklar slår fast att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda. Konventionen bygger på fyra grundprinciper: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Läs om alla artiklar i Barnkonventionen på vår webbplats, www.rb.se Rädda Barnen 2008 7
Alliansen International Save the Children Alliance Världens ledande barnrättsorganisation Rädda Barnen är en del av Save the Children Alliance, Alliansen, världens ledande barnrättsorganisation. Alliansen är en paraplyorganisation för 28 nationella medlemsorganisationer som tillsammans är verksamma i mer än 200 länder och årligen omsätter omkring sex miljarder svenska kronor. Verksamheten inom Alliansen omfattar tusentals projekt, från långsiktigt utvecklingsbistånd och opinionsbildning till katastrofinsatser. Samarbetet koordineras från ett sekretariat i London och styrs av regler och överenskommelser som medlemsorganisationerna beslutat om. Som gemensam grund ligger Barnkonventionen. På medlemsmötet en gång om året träffas ordföranden och generalsekreterare i organisationerna som ingår i Alliansen för att diskutera gemensamma strategiska frågor och besluta om riktlinjer. Fyra gemensamma satsningar Alliansens strategi för åren 2005 2010 innehåller fyra gemensamma satsningar: utbildningssatsningen Rewrite the Future för barn i konfliktdrabbade områden, stöd till mindre medlemsorganisationer, ökat samarbete i de länder där flera medlemsorganisationer har verksamhet, och gemensamma insatser i krig och katastrof. Utbildning i krig och katastrofer Hösten 2006 startade Alliansen en femårig världsomfattande kampanj Rewrite the Future för att fler barn i krig och konfliktdrabbade länder ska få gå i skolan och för att kvaliteten på utbildningen ska bli bättre. Målet är att åtta miljoner barn ska få tillgång till bra utbildning senast år 2010. Kampanjen berör ett 30-tal länder, bl.a. Afghanistan, Elfenbenskusten och Sudan där Rädda Barnen är verksam. Under kampanjens två första år har 815 000 fler barn fått möjlighet att gå i skolan och nära sex miljoner barn har fått en bättre utbildning. Starkare medlemsorganisationer Inom Alliansen finns sex starka organisationer, med god och stabil ekonomi, ett väl fungerande program och väl etablerade i sitt land. Rädda Barnen är en av dessa, tillsammans med Rädda Barnen i Norge, USA, Australien, Italien och England. Med fler starka medlemmar får vi en starkare röst när vi påverkar FN, politiker och andra beslutsfattare. Vi kan samla in mer pengar. Och de större medlemmarna kan stötta de mindre till exempel är Rädda Barnen fadder till rumänska Rädda Barnen. Samordning av arbetet i ett och samma land Genom att slå ihop oss och låta en medlemsorganisation leda verksamheten i ett land där flera Save the Children-organisationer är verksamma kan vi uppträda mer enat i förhållande till lokala regeringar och andra myndigheter eller organisationer. Vi kan också bli effektivare genom att dela lokaler och andra resurser. Rädda Barnen är ansvariga för Save the Childrens gemensamma kontor i Peru. Vi deltar dessutom i samordning av verksamheterna i Angola, Sri Lanka, Uganda och Nicaragua. Vi kommer under 2009 delta i samordningen av verksamheterna i Colombia, Norra Sudan, Södra Sudan, Vietnam, Filippinerna och Nepal. Diskussioner förs också kring samordning i Elfenbenskusten och Zambia, där svenska Rädda Barnen ska ta ansvar för verksamheten. Samarbete i krig och katastrofer Under de senaste årens stora katastrofer har det blivit tydligt att organisationerna inom Alliansen kan göra mer tillsammans än var och en för sig. Rädda Barnen deltar i arbetet med att förbättra Alliansens samordning av program-, kommunikation- och insamlingsarbete i katastrofer. Vi är också en av de fyra främsta organisationerna inom Alliansen vad gäller insatser och delaktighet i humanitärt arbete. Tillsammans har vi utarbetat riktlinjer för en framtida gemensam katastrofhjälp med gemensamma metoder och verktyg för kommunikation och insamling. Allt för att vårt gemensamma arbete ska ge så stora effekter som möjligt. 8 Rädda Barnen 2008
I Sydafrika arbetar Rädda Barnen mot våld, fattigdom och diskriminering. Foto Chris de Bode, Panos Pictures. Rädda Barnen 2008 9
Verksamhet Barn i Sverige Vårt arbete i Sverige Sedan starten 1919 är Rädda Barnen en politisk och religiöst obunden folkrörelse. I dag har vi utvecklats till en ledande aktör för barns rättigheter. Vi har drygt 88 000 medlemmar i 234 lokalföreningar över hela Sverige, elva regionkontor, huvudkontor i Stockholm och ett ungdomsförbund. Totalt stöds vårt arbete av drygt 277 000 medlemmar och givare. Här kan du läsa några exempel på de viktiga projekten i Sverige under 2008. Barn som blir vittne till våld Barn som blir vittne till våld i Sverige definieras inte som målsägande, och riskerar därmed att tappas bort i polisutredningar samt att inte få del av en eventuell brottskadeersättning. Under året publicerade Rädda Barnen en rapport om barn som blir vittne till våld, och kräver att dessa barn ska ses som målsägande. Ytterligare ett exempel på påverkansarbete är det remissvar vi lämnade till den statliga utredningen Barnet i fokus (SOU 2007:54) där vi driver frågan att det inte ska vara tillåtet att ta kontakt med barn på nätet i sexuella syften. Stöd till barn och unga i kris Hundratals barn får varje år stöd av psykoterapeuterna på Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris. Psykoterapeuter och psykologer erbjuder terapisamtal för barn och ungdomar som varit utsatta för våld och sexuella övergrepp, svåra krigs- och flyktupplevelser och barn som drabbats av sorg. Vi tar också emot barns frågor och erbjuder stöd när det gäller skilsmässor och kulturella värderingskrockar. Mötet med barn och unga lär oss mycket om hur barns liv kan se ut i Sverige och vad som behöver förändras. Den kunskapen använder vi när vi påverkar samhället för att alla barns rättigheter ska respekteras. Rädda Barnens psykoterapeuter anlitas ofta när tidningar, radio och tv rapporterar om våld och sexuella övergrepp på barn och barnpornografi. Vi erbjuder också konsultationer till socialtjänst, barnpsykiatri, skolhälsovård, sjukvård, skolor och universitet. Lokalt arbete I Rädda Barnens lokalföreningar sjuder det av aktiviteter. Medlemsportalen, ett intranät för medlemmar och lokalföreningar, visar på en mängd aktiviteter i hela landet. Under 2008 har lokalföreningarna och ungdomsförbundet särskilt arbetat med samtalsgrupper, de s.k. Ellen- och Allangrupperna och Coolt med koll. Läxhjälp är en annan stor aktivitet lokalt, likaså kartläggning av barns situation och föräldrautbildning. Ökat intresse finns också för barns deltagande vilket bl.a. tagit sig uttryck i ett projekt som genomförs i lokalföreningen i Hammerdal i Jämtland där man arbetat fram en modell för samarbete med elevråd. Nio krav på framtida skolan Under 2008 har Rädda Barnen arbetat med att påverka den kommande skollagen som väntas presenteras i mars 2009. Rädda Barnen har definierat nio krav på den framtida skolan, av vilka fem redan har uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. De nio kraven är: 1. Skolan ska vara fri från avgifter. 2. Minst två lärarledda timmar studiestöd per vecka. 3. Barn utan papper ska ha rätt till skolgång. 4. Varje skola ska ha minst ett forum för elevinflytande. 5. Rätt att välja skola även för barn med funktionshinder. 6. Kurator och psykolog ska finnas på varje skola. 7. Elever ska få information om grunderna för betygssättningen och betygen ska kunna omprövas. 8. Barn har rätt till trygg barnomsorg även om föräldrarna jobbar på obekväma tider. 9. Stärk Skolverkets möjligheter till sanktioner och/eller stöd till skolor som inte följer skollagen. Rädda Barnen presenterade också rap- 10 Rädda Barnen 2008
Rädda Barnens lokalföreningar och ungdomsförbund har arbetat med samtalsgrupper för ungdomar, de s.k. Ellen- och Allan-grupperna samt Cool med koll. Dessa grupper är forum för tjejer och killar att samtala om kön, makt, utanförskap och sexualitet. Foto Eva Wernlid, Nordic Pictures. porten Vems röst väger tyngst om elevers inflytande. Där framkommer en önskan från eleverna om ökade möjligheter till påverkan. Samtidigt var hållningen hos skolpolitiker och skolledare snarare att begränsa elevernas inflytande till vissa delar av skolans värld. I rapporten Barn i behov av särskilt stöd i skolan konstaterar vi att alla barn i behov av särskilt stöd inte får det i dag. Föräldratelefonen Rädda Barnens Föräldratelefonen har funnits sedan 1991. Hit kan alla som vill ringa med stora och små frågor som rör föräldraskap. Föräldrar och medmänniskor runtom i Sverige lyssnar, ger stöd och hjälp med att sortera i tankar och känslor. Under 2008 besvarade 150 av våra aktiva medlemmar närmare 1 850 samtal, varav 350 utgjordes av e-mail. De vanligaste frågorna rörde barnuppfostran, gränssättning och skilsmässor. Tre fjärdedelar av dem som ringer Föräldratelefonen är mammor. Klyftorna ökar visar fattigdomsrapport Barn som lever i fattigdom diskrimineras, bland annat i skolan. Hälften av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund lever i fattigdom, enligt Barnfattigdomsrapporten från Rädda Barnen, som presenteras varje år. Den visar också att skillnaderna mellan olika grupper och mellan olika delar av Sverige har ökat. Varje avgift, hur obetydlig den än kan verka, kan få stora konsekvenser för barnen. Att kunna delta i alla skolans aktiviteter oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation är en självklar rättighet som är långt från verklig för alla barn i Sverige i dag, säger Kalle Elofsson, Rädda Barnen. Se mig som person Rädda Barnen vill förbättra för barn som är placerade i familjehem eller i hem för vård eller boende. Vi för löpande diskussioner med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten, men vi lyssnar också på barnen själva. Inom projektet Barnet i Socialtjänsten har Rädda Barnen intervjuat och genomfört enkäter med 120 barn som bor i familjehem. Det resulterade i rapporten Se mig som person med konkreta förslag på förbättringar. En viktig slutsats är att dessa barn önskar en kontaktperson utanför såväl familjehemmet som socialtjänsten en person som de kan ha en personlig och neutral relation med. Rapporten har legat till grund för en föreläsningsserie för familjehemsföräldrar. Alternativrapport till FN Alla länder i världen som har förbundit sig att följa Barnkonventionen måste vart femte år lämna skriftliga rapporter till FN:s barnrättskommitté i Geneve om hur man efterlever konventionen. Rädda Barnen gör alternativrapporter för att ge FN-kommittén en mer heltäckande bild av situationen för barnets rättigheter i landet. I alternativrapporten noterade vi bl.a. att regeringen svarat otillräckligt eller inte alls kring följande områden; rätten att få en ansökan om familjeåterförening behandlad på ett humant, positivt och snabbt sätt, situationen för apatiska flyktingbarn, Barnombudsmannens (BO:s) mandat, diskriminering på grund av bostadsort, barn och våld. I arbetet med alternativrapporten har 14 distrikt, 18 lokalföreningar samt ungdomsförbundet deltagit. Rädda Barnen 2008 11
Verksamhet Barn och katastrof Palestinska barn får betala ett högt pris för striderna mellan Hamas och Israel. Foto Jason Larkin, Panos Pictures. Barn är starka På natten den andra maj 2008 svepte cyklonen Nargis in över det låglänta deltaområdet i sydvästra Burma. Mer än en miljon människor förlorade sina hem. Över 130 000 människor dog eller försvann. Av dem var tiotusentals barn. Rädda Barnen var en av de första organisationerna på plats. Förutom akuta hjälpinsatser var uppgiften att identifiera hur situationen såg ut för barn efter katastrofen. Det användes sedan som underlag i det fortsatta uppbyggnadsarbetet. Mari Mörth, katastrofsamordnare vid Rädda Barnen, samordnade insatser med fokus på barn så att de verkligen nådde fram till de som drabbats. Tack vare att Rädda Barnen fanns i landet sedan tidigare kunde vi agera snabbt. Omedelbart nådde vi de svårast drabbade områdena med de viktigaste förnödenheterna. I det skedet handlade det om att rädda liv! Tänk vad några kokkärl kan göra, säger Mari och ser tillbaka på det intensiva arbetet i Burma våren 2008. Många barn förlorade kontakten med sin närmaste familj. Arbetet med att försöka registrera barnen för att finna deras föräldrar var omfattande och svårt. Efter en katastrof när de vanliga strukturerna är sönderslagna är det mycket större risk att barn råkar illa ut eller utnyttjas på olika sätt. Många barn är rädda och mår psykiskt dåligt, säger Mari. De flesta barn bodde kvar i byarna och togs om hand av släktingar eller grannar. Länge fick många barn bo i tillfälliga läger eller i buddhistiska kloster, kristna kyrkor eller andra typer av institutioner. Rädda Barnen skapade också barnvänliga platser där barnen kunde leka eller bara vara under uppsikt av trygga och pålitliga vuxna. Barnvänliga platser är trygga miljöer dit barnen kan komma när föräldrarna är upptagna med att arbeta för att försörja familjen, reparerar sitt hus eller annat för att återuppbygga familjens liv. De vuxna som är med barnen på dessa platser är byns lärare eller någon annan lokal person som har invånarnas förtroende. De får utbildning av Rädda Barnen, som också utrustar platsen med leksaker, böcker och kritor. De barnvänliga platserna ger också en möjlighet att hålla koll på barnens återhämtning. Det är viktigt att man följer upp hur det går för barnen också lång tid efter katastrofen, säger Mari. Månaderna efter katastrofen hade få barn tillgång till skola. De flesta skolor förstördes av cyklonen eller spolades bort av den stora vågen som kom efter. Rädda Barnen upprättade några tillfälliga skolor och påbörjade reparation av de gamla. Barn är mer sårbara än vanligt efter en katastrof. Deras liv har vänts upp och ner, hemmets trygghet och säkerhet har försvunnit. Det är viktigt att barnen får förklarat för sig vad som hänt och hur de kan skydda sig själva om en naturkatastrof skulle ske igen. Barnen har katastrofen i färskt minne och vi kan prata om det som hände. Barnen kan själva komma med förslag på förebyggande åtgärder. Att lära barn vad de ska göra om de tvingas uppleva en katastrof till minskar rädslan och gör dem bättre förberedda för framtiden. Små saker kan göra stor skillnad, säger Mari. 12 Rädda Barnen 2008
Efter cyklonen fick många barn bo i tillfälliga läger, i buddhistiska kloster eller kristna kyrkor. Foto Pat Brown, Panos Pictures. Effekterna av katastrofen märks fortfarande i stor utsträckning i Burma. Rädda Barnen har gjort mycket för att vardagen ska återgå till det normala. De barn som förlorat sina familjer mår allra sämst. Många har förlorat anhöriga eller vänner och upplevt hemska situationer. Men barn är starka. Barn har en oerhörd kraft att klara av sånt här. Självklart går inte de här upplevelserna över på en natt utan det är något de måste lära sig att leva med. Det absolut viktigaste för barnen är att vardagen återgår till det normala, säger Mari. De första sex månaderna efter katastrofen försåg Rädda Barnen över en halv miljon människor, varav minst 225 000 barn, med tak över huvudet, mat, hälsovård och vatten. 146 025 personer fick stöd i form av fisk, olja, bönor och salt. 100 000 barn har fått tillgång till utbildning. 158 trygga barnvänliga platser har ställts i ordning vilket kommit mer än 30 000 barn till godo. Hittills har över 1 000 barn registrerats som separerade från sina familjer i cyklonen. Fler exempel Beredskapsstyrkan Rädda Barnens beredskapsstyrka består av ett 30-tal personer som med kort varsel kan åka till konflikt- och katastrof-områden och på plats bidra med praktisk kunskap och erfarenhet om barn och deras rättigheter i utsatta situationer. Beredskapsstyrkan ansvarar för att se till att insatser för skydd av barn planeras in från början vid katastrofinsatser, både i den akuta fasen och i ett mer långsiktigt perspektiv. Det handlar om att ta reda på vilka behov barnen har och till exempel snabbt få igång skolundervisning, återförena barn med sina föräldrar eller att hitta släktingar eller fosterfamiljer för de barn som förlorat sina föräldrar. År 2008 åkte 17 personer ut för beredskapsstyrkans räkning till Kenya, Sudan, Nepal, Libanon, Kamerun, Burma, Etiopien, Indien, Jemen, Zambia, Uganda och Elfenbenskusten. Inom Alliansen finns en gemensam katastrofpool. Från den kan ett team dras ihop och resa ut på 72 timmars varsel. Personal från Rädda Barnens egen beredskapsstyrka ingår i poolen. Förebyggande arbete minimerar skador vid katastrofer Allt fler barn råkar ut för naturkatastrofer. Mellan 1995 och 2005 ökade antalet katastrofdrabbade barn med 40 procent, och merparten av dem lever i utvecklingsländer. Inom de närmaste tio åren kommer 175 miljoner barn årligen att drabbas. Rädda Barnen menar nu att det internationella samfundet och hjälporganisationer måste förändra sitt sätt att arbeta. Det räcker inte längre med att, som nu, agera när katastrofen är ett faktum. För att minimera antalet människor som dör eller utblottas till följd av naturkatastrofer måste mer resurser läggas på det förebyggande arbetet. Att göra detta visar sig dessutom vara mer ekonomiskt lönsamt. Varje dollar som läggs på förebyggande arbete sparar sju när katastrofen väl inträffar. Katastroffond möjliggör snabbare insatser Rädda Barnens katastroffond startade 2008 och under året användes pengar från fonden till insatser i Indien, Uganda, Nepal och Gaza. Vid en naturkatastrof är varje minut dyrbar. Ju fortare hjälpinsatserna kan vara på plats, desto fler liv kan räddas. Med pengarna i katastroffonden kan Rädda Barnen agera omedelbart och behöver inte samla in pengarna först. Väl på plats identifierar vi hur situationen ser ut för barnen efter katastrofen, och använder sedan underlaget i det fortsatta uppbyggnadsarbetet. På Rädda Barnens webbplats finns sedan 2008 en särskild sida som kontinuerligt rapporterar från katastrofområden, och hur Rädda Barnen arbetar. Där finns också information om hur pengarna i katastroffonden används. Rädda Barnen 2008 13
14 Rädda Barnen 2008 I Rio de Janeiro stödjer Rädda Barnen ett sportcentrum för barn och ungdomar. Foto Adam Hinton, Panos Pictures.
Verksamhet Barn och våld En annan framtid i Rio Bus i Brasilien. Foto Adam Hinton, Panos Pictures. Rio de Janeiro är en av de platser i världen där flest barn blir offer för gatuvåld. I stadens norra slumområden arbetar Rädda Barnens samarbetsorganisation för att bryta våldsspiralen. Här väljer barnen bort våldet. Istället boxas de för fred. Sen eftermiddag i Rio de Janeiro. Ännu har den fuktiga värmen inte släppt sitt järngrepp runt miljonstaden. Längs en gropig gata mitt i Complexo do Maré, ett av stadens slumområden, sitter de allra äldsta lutade mot husväggarna. Pustar ut och småpratar. Scenen är fridfull. Om det inte vore för de unga killarna posterade i samma gathörn. Killarna med automatgevären nonchalant hängandes över axeln. Det är trist att säga, men här är vapen så vanligt att ingen bryr sig, säger Leriana Figueiredo och rycker på axlarna. Hon är föreståndare på klubben Luta Pela Paz, som betyder slåss för fred på portugisiska. Det är ett sportcenter för barn och unga i Maré som Rädda Barnen stödjer. Varje år söker sig hundratals ungdomar hit på sin fritid för att dansa, boxas eller brottas. Rio de Janeiro är en av de mest våldsamma städer i världen för unga att växa upp i. Varje år tar det organiserade väpnade gängvåldet livet av uppemot 1 300 ungdomar. Oftast rör det sig om unga som rekryterats och beväpnats av de olika narkotikaligorna som rivaliserar om droghandeln i favelorna, stadens fattiga kvarter. För de socialt och ekonomiskt utsatta erbjuder gängen vad samhället inte förmått: pengar, status och respekt. Sportklubben i Maré lockar med andra utsikter. Jag började här när jag var 13 för att lära mig självförsvar. Men det har blivit mer än så, träningen har gjort mig stark och målmedveten. Den har hållit mig borta från gängen och kriminaliteten, säger Roberto Custódio, 21, flerfaldig mästare i sin viktklass. Ungdomarna deltar även i själva utvecklingen av klubben. Reglerna i huset bestämmer de tillsammans. Disciplin och att hålla tiderna till träningen är viktigt. Hade det inte varit för klubben och boxningen skulle jag aldrig plugga vidare. Jag hade aldrig kommit på tanken att jag, en ung tjej från favelan, hade möjligheter att utveckla mig själv, säger Ana-Carolina, 20, och tittar ut över hallen. Diskriminering är ett stort problem här, menar hon. Medias bild av livet och invånarna i favelan gör det inte bättre. Rapporteringen handlar mest om våld, knark och skottlossning. De unga beskrivs antingen som kriminella eller som offer. Det påverkar oss negativt. En del försöker leva upp till den bilden, medan andra som kämpar på med sitt liv istället möts av rädsla och en fientlig inställning när de söker jobb utanför favelan. På klubben handlar därför inte allt bara om sport och disciplin. Skolan är lika viktig för att bygga framtid och självkänsla. Barn som hoppat av sin skolgång får hjälp tillbaka. Den som har luckor att fylla igen tar extralektioner i klubbens klassrum på övervåningen. På Luta Pela Paz får alla individuell rådgivning och uppbackning. Men vill man bli medlem måste man också delta i klubbens samtalsgrupper. Där pratar vi om saker vi verkligen har nytta av. Det har haft stor betydelse för mig. Nu vet jag att bara jag har ansvaret över mina val och beslut. Det ger mig stora möjligheter, säger Nilton, 15. Som världens alla tonåringar grubblas det mycket över vänskap, relationer, kärlek, kropp och hälsa. Men här tar dessutom det väpnade våldet stor plats i diskussionerna. Det är det absolut värsta med att bo här. Man är rädd. Ibland kan jag inte gå ut eller ta mig till skolan för att det är så mycket skottlossning på gatan. Det kan kännas skönt att få prata om det när sådant händer, säger Rafael, 15. Samtalen läker och ger styrka. Ungdomarna som varit med ett tag mognar. De är mer delaktiga och ser en annan framtid för sig, säger Leriana. Utdrag ur tidningen Barn, nr 2/2008 Text Nadja Debove Rädda Barnen i Rio Rädda Barnen har funnits i Latinamerika sedan 1977, och har arbetat med att förbättra barns situation, bland annat genom stöd till barn som lever på gatan och genom att stärka arbetande barns egna organisationer. Viva Rio, en samarbetsorganisation till Rädda Barnen, bedriver forskning kring det organiserade väpnade gatuvåldet, skapar opinion och utbildar militärpolisen i mänskliga rättigheter. Organisationen försöker även påverka politiker. Den brasilianska regeringen har länge sopat de sociala problemen under mattan trots att nästan en femtedel av storstädernas befolkning lever i kåkstäder. I Rio finns närmare 6 000 barn som arbetar för och är beväpnade av de stora narkotikaligorna. Ofta rekryteras de när de är mellan 11 och 14 år. Barnen i Rios slum är fattiga och tvingas tidigt bidra till familjen. Möjligheterna till utbildning och försörjning är begränsade, säger Rebeca Perez, som arbetar på organisationen Viva Rio. Rädda Barnen arbetar också mot trafficking och sexuellt utnyttjande. Rädda Barnen 2008 15
Verksamhet Barn och våld Fler exempel I mars 2008 var det precis fem år sedan invasionen av Irak. Undersökningar visar att minst 80 000 människor har förlorat livet på grund av konflikten. Konflikten har hittills tvingat över fem miljoner människor på flykt i och utanför landet. Hälften av flyktingarna är barn, och många har sökt en fristad i Sverige. Osäkerheten är stor och många irakiska barn lever under stor stress. Till Rädda Barnens Kriscentrum har många irakiska flyktingbarn kommit under året och fått psykoterapeutiskt stöd. Rädda Barnen stödjer också Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, som erbjudit kostnadsfri rådgivning i asylfrågor till många irakiska familjer. I Jordanien, som har tagit emot cirka 600 000 flyktingar, och i Libanon, som har tagit emot cirka 60 000 flyktingar, erbjuder Rädda Barnen utbildning för irakiska flyktingbarn. Familjer har splittrats och många har förlorat nära familjemedlemmar. Och av de barn som befinner sig på flykt går väldigt få i skola. Att prata om sex räddar liv Varje år smittas 400 000 barn och ungdomar av hiv. Att så många blir smittade beror bland annat på dålig kunskap om hur man bäst skyddar sig, enligt en undersökning som Rädda Barnen gjort tillsammans med RFSU i nio länder söder om Sahara. Att prata om sexualitet och hiv är ofta väldigt känsligt, säger Eva Nordfjell, som arbetar på Rädda Barnen med hiv-frågor. I rapporten berättar ungdomarna själva hur de tänker kring hiv/aids, sexualitet, kärlek och relationer. En del berättar att de tvingats ställa upp på sex i utbyte mot mat, andra säger att de inte kunnat skydda sig för att de saknat kondomer. Genom att lyssna på de unga och deras erfarenheter kan verksamheten för sexuell och reproduktiv hälsa i de olika länderna utformas på ett sätt som bättre passar barnen. På sikt är detta det enda som kan minska smittspridningen. Rädda Barnen började arbeta i södra Afrika 1995. Hiv och aids är utbrett i regionen och Rädda Barnen stödjer initiativ som ökar barns kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa och underlättar för barn och ungdomar att tala mer öppet om sexualitet och jämställdhet. Barn känner ensamhet under skilsmässan I september 2008 släpptes boken Skiljas barnen berättar. Den är ett resultat av ett treårigt projekt där Rädda Barnen erbjudit stöd till barn med skilda föräldrar. Vi har haft kontakt med cirka 1 000 barn och ungdomar under den här perioden, säger Sophie Arnö, leg. psykolog och projektledare som skrivit boken. Hon berättar att många barn känner sig väldigt ensamma och övergivna när föräldrarna är upptagna av sin egen konflikt. Men få vågar säga något om sina känslor. Barn är lojala och tar ofta stort ansvar. De vill inte oroa redan pressade föräldrar, säger Sophie. Hon hoppas att boken ska bidra till en ökad insikt om hur en skilsmässa påverkar barnen. Psykosocialt stöd till barn i Gaza Sedan 1949 har Rädda Barnen funnits på plats i Gaza, och är idag en av de större humanitära organisationerna i regionen. Förutom att distribuera nödpaket är arbetet inriktat på att ge barnen en trygg skolmiljö 16 Rädda Barnen 2008
I Södra Sudan stödjer Rädda Barnen Twic Olympics, en fotboll- och löpartävling för fred och försoning, som också underlättar för hemvändande barnsoldater att integreras i samhället. Foto Tom Pilston, Panos Pictures. och psykosocialt stöd. Efter att våldsamheterna bröt ut i december 2008 har Rädda Barnen och Alliansen bistått knappt 60 000 barn. Samtidigt vädjat vi om mer stöd för att kunna bistå med nödpaket och psykosocialt stöd. Idag råder det brist på förnödenheter i hela Gaza, och inget släpps in över gränserna. Situationen är redan mycket allvarlig och beräkningar av FN visar att matförråden snart är slut. Gazaborna får rent dricksvatten var femte dag och risken för sjukdomar ökar snabbt. Många barn upplever psykisk stress och har traumatiska upplevelser av våldsamheterna. Utan papper i Europa På en otillgänglig sankmark nära St Petersburgs flygplats lever ett hundratal människor från Tadjikiztan i hyddor av trä, papp och plast. De tillhör det muslimska Lyulya-folket. Lyulya-folket saknar ryska pass och klassas som illegala invandrare. För dem finns ingen rättvisa. Enligt Migration Policy Institute finns cirka fyra och en halv miljoner papperslösa invandrare i EU. I Ryssland hävdar regeringen att motsvarande siffra är tio miljoner. De flesta kommer från länder i Centralasien och Kaukasus, som länge var tvångsanslutna till Sovjetunionen. Mest skyddslösa är de papperslösa. Och lägst bland dem står romer och andra redan utstötta minoriteter som Lyulya-folket, menar Stefania Kulaeva från människorättsorganisationen Memorial som stöds av Rädda Barnen. Romska barns rättigheter kränks i allt från skola till hälsovård. I Ryssland har varje barn rätt till utbildning, enligt skollagen oavsett medborgarskap. Men kommunerna, och de enskilda skolorna, kräver oftast att eleverna ska ha registreringsbevis. Memorial har diskuterat möjligheten att ordna undervisning på kvällstid. Hittills har det varit svårt att få pengar till sådan verksamhet. De papperslösa är omstridda överallt, konstaterar Stefania. Hur barn utan papper behandlas är ett viktigt test på om regeringar menar allvar med Barnkonventionen. I Väst finns åtminstone humanitära nätverk för några av dem som är i akut behov av hjälp. Hos oss går människor i samma situation oftast under. Rädda Barnen 2008 17
Verksamhet Barn och utbildning Alla barn har rätt till utbildning Totalt har Rädda Barnen startat 300 skolklasser i små, afghanska byar i samarbete med de lokala religiösa leda själva klassrummen, Rädda Barnen betalar lärarlönerna och köper in läroböcker, pennor och papper. Foto Ma Under Taliban-regimen fick flickorna ingen utbildning. Nu går cirka två miljoner av dem i skolan. Och Rädda Barnen samarbetar med de religiösa ledarna för att de ska bli ännu fler. Jag gillar skolan. När jag blir stor vill jag bli lärare. Då kan jag föra min kunskap vidare till andra flickor och vara med och bygga upp mitt land. Skolan är viktig för Afghanistans framtid, säger Najiba. Hon är tio år gammal och tillhör det nomadiska Kuchi-folket. Hon bor med sin familj utanför Jalalabad i östra Afghanistan. Här startade Rädda Barnen en skola 2008. Den har två klasser, en för flickor och en för pojkar. Inget av de två klassrummen har några möbler, bara varsin stor svart griffeltavla. Eleverna sitter mycket tätt på en matta på golvet. Trots det är det ingen som klagar. Vi har redan lärt oss att läsa och skriva, berättar Najiba entusiastiskt. Jag hoppas att alla barn i Afganistan ska få gå på skolan precis som jag. Då kan det bli bättre att bo i Afghanistan. När talibanerna drevs från makten år 2001 gick nästan inte en enda afghansk flicka i skolan. Det var bara en knapp miljon pojkar som fick utbildning. De senaste fem åren har mer än sex miljoner barn börjat i grundskolan i Afghanistan. En tredjedel av dem är flickor. Det är stor skillnad på dem med utbildning och dem utan. En person med utbildning kan mer och reflekterar på ett annat sätt. Utbildning är ett ljus som gör att du kan se klart. Förut hade min stam bara djur som vi reste runt med men nu skickar vi våra söner och döttrar till skolan, säger Haji Isakhan, religiös ledare i Najibas hemby. Precis som resten av männen i det religiösa rådet av byns äldsta, shuran, är han mån om att även flickor ska få gå i skolan. Det står ingenting i Koranen om att flickor inte får gå i skolan. Tvärtom. Förut var det så att om en av våra kvinnor blev sjuka så måste de gå till en manlig läkare. Det är inte i enlighet med Koranen. Kvinnor ska ha kvinnliga doktorer. Våra döttrar ska få den utbildning som deras mödrar inte fick, säger Haji Isakhan. Totalt har Rädda Barnen startat 300 skolklasser i små, afghanska byar i samarbete med de lokala religiösa ledarna. Lokalsamhällena bygger själva klassrummen och skyddande murar runt skolorna. Rädda Barnen betalar lärarlönerna och köper in läroböcker, pennor och papper. Dessutom får lärarna gå en kurs i mer barnvänliga undervisningsmetoder, utan fysisk bestraffning. Om vi ska lyckas försäkra oss om att alla barn på landsbyggden, och då särskilt flickor, ska få utbildning, då måste vi respektera traditionerna och få de religiösa ledarna och byarnas äldste att samarbeta, säger Mohammad Hussain Hazim, utbildningsrådgivare vid Rädda Barnens kontor i Kabul. Den officiella statistiken visar att mindre än en tredjedel av de flickor som går i fjärdeklass fortsätter till sjätte. Och mindre än en procent av alla barn som går ut gymnasiet är flickor. Men på Rädda Barnens byskolor är det få som hoppar av. Om ett barn inte dyker upp så går 18 Rädda Barnen 2008
De senaste fem åren har mer än sex miljoner barn börjat grundskolan i Afghanistan. En tredjedel av dem är flickor. Foto Mats Lignell. rna. Lokalsamhällena bygger ts Lignell. Fler exempel några utvalda lärare och elever hem till familjen för att se vad som är fel. De förklarar att barnen måste gå i skolan för de är Afghanistans framtid, berättar Mohammad Hussain Hazim. I Afghanistan samarbetar svenska och norska Rädda Barnen, tillsammans med ett tiotal lokala organisationer. Under 2008 nådde vi ut till drygt 60 000 barn med vårt utbildningsprogram, varav 25 000 flickor. Rädda Barnen fokuserar också på lärarutbildning och elevinflytande, för att barn med funktionshinder ska få gå i skolan och bidrar till återuppbyggnad av skolor. Syd- och Centralasien drabbas ofta av naturkatastrofer och fokus är att skydda barn under och efter katastrofer. Tillsammans med andra Rädda Barnen-organisationer i regionen har vi tagit fram en handbok om hur barn kan göras delaktiga i förebyggande katastrofarbete. Utdrag ur tidningen Barn, nr 3/2008 Text Ingrid K. Lund Rewrite the future 72 miljoner barn i världen går inte i skolan, fast de är i skolåldern. 37 miljoner av dem lever i områden där det är eller har varit krig. Rädda Barnen arbetar för att fler ska få utbildning. Inom Alliansen pågår sedan ett par år kampanjen Rewrite the Future. Målet är att tre miljoner barn som idag inte får gå i skolan ska få tillgång till utbildning före 2010. Ytterligare fem miljoner barn som lever i konfliktdrabbade länder ska få en bättre skola att gå till. Rädda Barnen bygger och renoverar skolor, utbildar lärare och delar ut undervisningsmaterial. Organisationen samarbetar även med regeringar för att förbättra kvaliteten i barnens utbildning. Utbildning ger barn skydd och förbättrar deras framtidsutsikter. Inget land har uppnått varaktig ekonomisk tillväxt utan att ha byggt upp ett system där så gott som alla barn går i grundskolan. Att få gå i skola står högt på önskelistan för barn och deras föräldrar i länder som håller på att återhämta sig från konflikter. Fler går i skola i Västafrika Många länder i Västafrika har nyligen upplevt svåra väpnade konflikter. Att läka såren från krigen kommer att ta tid. Rädda Barnen tror att fredsbevarande styrkor och soldater kan hjälpa till att främja och försvara barns rättigheter, både i fredstid och under konflikter. Därför har Rädda Barnen genom åren utbildat ett stort antal militärer och poliser i Västafrika. Rädda Barnens lokala samarbetsorganisationer i Burkina Faso, Elfenbenskusten och Mali har också haft kurser för lärare för att förändra deras attityder och göra skolan tillgänglig för alla barn, oavsett kön och funktionsnedsättningar. Det är viktigt eftersom flickor och barn med funktionsnedsättningar ofta utestängs från grundutbildning. I Elfenbenskusten, som drabbats hårt av väpnade konflikter de senaste åren och där det fortfarande är oroligt, har Rädda Barnen lämnat över nycklarna till 44 restaurerade skolor och 45 000 skolpaket till de lokala myndigheterna. Mobbning vanligt i Baltikum Fysisk och psykisk bestraffning av barn är vanligt i många länder runt Östersjön, vilket också bekräftas i en studie Rädda Barnen presenterade 2008. Våld mot barn är fortfarande en socialt accepterad uppfostringsmetod, säger Monika Sarajärvi, Rädda Barnen. I rapporten framgår också att mobbning mellan barn är vanligt. Mobbning ignoreras av vuxna som menar att det är en lek, något som barnen själva måste lösa, säger Monika och menar att detta kan delvis hänga samman med att våld mot barn knappt uppmärksammas i dessa länder. Rapporten är startskottet för ett omfattande mobbningsprojekt som Rädda Barnen tillsammans med lokala organisationer ska genomföra i Baltikum de närmaste åren. Romska barns rätt till utbildning I många av Europas länder betraktas romer som andra klassens medborgare. Inte ens i länder med obligatorisk grundskola är det säkert att romska barn får sin rätt till skolgång tillgodosedd. I Albanien har 54 procent av de romska barnen i skolåldern aldrig gått i skola. I Ryssland utesluts de inte sällan med motiveringen att de inte behärskar ryska tillräckligt väl. Rädda Barnens samarbetsorganisationer i Albanien, Kosovo och Ryssland intensifierade under året arbetet med att förverkliga romska barns rätt att gå i skola, på samma villkor som andra barn. Rädda Barnen 2008 19
Verksamhet Barn och påverkan Envist påverkansarbete ger resultat Rädda Barnen arbetar för att varaktigt förbättra barns livsvillkor. En stor del av arbetet handlar om att påverka politiker och makthavare att se till barnets bästa, och bilda opinion bland allmänheten. Vi använder oss av den kunskap vi har fått genom direkta insatser för barn, eller faktainsamling och analys. Vi beskriver med goda exempel hur barns rättigheter kan stärkas, men rapporterar också om missförhållanden. Vi påverkar genom lobbyarbete, opinionsbildning och genom kunskapsspridning. Genom Alliansen opinionsbildar vi på internationell och global nivå för barns rättigheter. Detta arbete koordineras från Alliansens kontor i Genève, Bryssel och New York. Det handlar mycket om att bidra med kunskap och expertis om barns förhållanden ute i världen, och se till att FN-tjänstemän och regeringsrepresentanter tar hänsyn till den kunskapen när de fattar beslut som rör barn. Latinamerika visar vägen mot barnaga Ett exempel på framgångsrikt internationellt påverkansarbete under 2008 är anti-aga lagstiftningen i Costa Rica. I augusti 2008 blev det förbjudet att slå barn. Costa Rica blev därmed det tredje landet i Latinamerika att införa en antiaga lag, och stärker därigenom barnets rättigheter. Tidigare har det varit fritt fram för vuxna, i enlighet med gällande lagstiftning i de flesta Latinamerikanska länder, att i rimlig omfattning slå barn. Tillsammans med Paniamor, en lokal samarbetsorganisation, drev Rädda Barnen en omfattande påverkanskampanj mellan 2003 och 2008. Målgruppen var till stora delar det lokala samhället, och till en början handlade det om information och opinionsbildning. Efter en tid fick kampanjen starkt stöd av både den nationella myndighet som ansvarar för barnfrågor, och Costa Ricas Barnombudsman. Detta gav extra tyngd åt kampanjens ambition att förändra sociala attityder kring barnaga och debatten fördes upp på nationell nivå. En annan framgångsfaktor var att få skolor och hälsocentraler att ställa sig bakom kampanjen, genom att argumentera för andra uppfostringsmetoder än fysisk bestraffning. De religiösa företrädarna, som traditionellt har en konservativ inställning och ett stort inflytande i familjefrågor i Latinamerika, var också en viktig målgrupp att få med sig. Steg för steg fick kampanjen större inflytande, och snart förändrades attityderna i samhället. Paniamor genomförde kurser och utbildningar för vissa grupper inom den offentliga förvaltningen i hela Costa Rica. Med hjälp av studiematerialet Educa sin Pegar arbetade man envist med att bygga upp kunskaper kring alternativa metoder till fysisk bestraffning. Ett arbete som med all tydlighet inneburit stora förändringar i det costaricanska samhället. Det här är något som vi länge arbetat för. Förbuden är strategiskt viktiga för regionen. De kan inspirera andra länder att följa efter, säger Ulla Armyr, Rädda Barnens representant i Latinamerika. Rädda Barnen har bedrivit påverkansarbete i 15 länder i Sydamerika tillsammans med ett 100-tal lokala organisationer. Med Costa Rica som det senaste i raden, har sammanlagt 24 länder i världen infört lagstiftning mot aga. Barnahus sätter utsatta barn i fokus Ett Barnahus är en plats där barn som misstänks ha blivit utsatta för brott kan få ett samlat stöd. 2008 lämnades en utvärdering av Barnahusen över till regeringen vilken visade att barn genom Barnahusen får ett bättre bemötande och stöd i rättsprocessen, och ett bättre psykosocialt stöd i den rättsliga utredningen. Under 2008 har antalet Barnahus i Sverige ökat från tio i början av året till 15 vid årets slut. Rikspolisstyrelsen, i samverkan med Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten, fick i uppdrag av Regeringen att ta fram nationella riktlinjer för hur samverkan ska bedrivas när barn misstänks vara utsatta för brott samt ta fram kriterier för vad Barnahusen ska innehålla för att få kalla sig Barnahus. Det uppdraget är också ett resultat av Rädda Barnens envisa påverkansarbete. 20 Rädda Barnen 2008