1 Historia med kulturanalys 1-120 hp INTRODUKTION Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D På historiska studier arbetar vi utifrån Malmö högskolas perspektiv, genus, migration och etnicitet, samt miljö. Dessa skall prägla all vår undervisning. Att våra utbildningar genomsyras av migrations- och etnicitetsperspektivet innebär att de ska ge studenterna kunskaper om och förståelse för på vilket sätt de samhälleliga strukturerna påverkas av processer som migration, etniska relationer, integration och segregation. Utbildningarna ska också ge kunskaper som kan användas som verktyg för att förstå hur dessa processer påverkar relationer och interaktioner mellan människor med olika bakgrund. Genus spelar roll, i organisationer, på arbetsmarknaden, kort sagt, på alla nivåer i samhället. Därför har Malmö högskola ett genusperspektiv som ska genomsyra alla utbildningar och all verksamhet på högskolan. Det innebär att den som studerar eller arbetar på Malmö högskola ska göras medveten om de genusstyrda strukturer som finns i samhället för att kunna ifrågasätta, tänka kritiskt, förändra och förbättra. Miljöperspektivet ska inte bara genomsyra utbildningarna, utan all vår verksamhet. Det kan handla om forskning med inriktning mot att öka kunskaperna om hur det långsiktigt hållbara samhället utvecklas. Vidare har vi här på miljön en speciell inriktning på studiet av historia. Vi arbetar med historia med kulturanalys. Det innebär att vi speciellt inriktar oss på social- och kulturhistoriska aspekter. Uppsatserna får gärna reflektera denna inriktning. På historia med kulturanalys kommer du, om du väljer att läsa 120 högskolepoäng historia, att skriva 4 uppsatser. Om du läser historia med kulturanalys inom ramen för en lärarutbildning, kan du välja sådana ämnen som anknyter till din kommande yrkesroll, men ämnet måste vara förankrat inom historieämnet. Att skriva en uppsats i historia är att få en första insikt i att skriva vetenskapligt. Att skriva en uppsats är att åta sig en mindre forskningsuppgift. Du bör välja områden som du har ett speciellt intresse av, eller som du vill fördjupa dig i. Låt din nyfikenhet styra. Du kommer också att tilldelas handledare som du kan bolla idéer med. Målet för uppsatskurserna är att du ska utveckla ditt vetenskapliga språk, samt öva dig i att göra väl avgränsade vetenskapliga undersökningar där du skall söka, bearbeta, avgränsa och kritiskt analysera ett historiskt källmaterial. Du skall också få träning i att formulera en vetenskapligt motiverad fråga. Att frågan är vetenskapligt motiverad innebär att den sätts in i ett vetenskapligt sammanhang utifrån tidigare forskning. Olika krav kommer att ställas på detta beroende på vilken nivå du skriver din uppsats på. På exempelvis A-nivån ställs inga krav på att detta sammanhang är fullständigt eller att någon omfattande litteratur läses in. Du bör dock visa medvetenhet om skillnaden mellan källor och litteratur. På B-nivån och uppåt kommer successivt i takt med din egen utveckling, högre krav att ställas. Tanken är att det skall finnas en progression inom uppsatsskrivandet där du utvecklas i takt med att du skriver uppsatser på våra olika nivåer, 1-120 poäng, det vill säga A-, B-, C- och D- nivån.
2 A- och B-uppsatsen På A-nivån, 1-30 hp, introduceras du till uppsatsskrivande och på B-nivån, 31-60 poäng kommer du att skriva en lite tyngre uppsats. Du kommer att för varje uppsats bli tilldelad en handledare som du kommer att kunna diskutera dina tankar och idéer med. På A- och B-nivå ställs det inte höga krav på det teoretiska, utan tanken är att dessa uppsatser är mer av en introduktion till en vetenskaplig produktion. Däremot ställs det krav på att du skall genomföra en systematisk undersökning av historiska förstahandskällor, som exempelvis intervjuer, tidskrifter, protokoll, brev och annat. Utifrån detta skall du läsa in dig på den vetenskapliga litteraturen kring ditt valda ämne. De slutsatser du gör skall dessutom förankras och värderas i förhållande till tidigare forskning. En viktig del, som du skall göra för första gången, är att formulera en vetenskaplig fråga. Din uppsats ska ha ett tydligt syfte och en väl avgränsad frågeställning som löper som en röd tråd genom hela uppsatsen. Här kommer handledaren att kunna hjälpa dig, men det är du som skall formulera tankarna. Din undersökning skall bygga på ett historiskt material som direkt skall reflektera din fråga. Materialet skall sedan redovisas allsidigt, korrekt och begripligt. Du ska också välja, motivera och presentera en fungerande metod för att kunna besvara frågeställningen. Dina slutsatser ska framstå som välgrundade och trovärdiga. Din uppsats skall vara väl dokumenterad genom hänvisningar till källor och litteratur samt ha ett korrekt språk. Det sistnämnda är viktigt, du skall kunna uttrycka dig väl i skriftlig form. C-uppsatsen Nästa nivå är då C-nivån, 61-90 hp. Här skall då progressionen bli tydligare och kraven på din uppsats kommer också att ställas högre. Din C-uppsats ska, i likhet med uppsatser på tidigare nivåer, ha en tydlig frågeställning. Det ställs dock högre krav på att studien ska kvalificera tidigare forskning genom att i någon mening framföra ny kunskap. Uppsatsens frågeställning ska utgöra utgångspunkt för behandlingen av tidigare forskning inom området. Du ska visa förmåga att finna för uppsatsämnet relevant litteratur och det ställs också högre krav på forskningsläget. Centrala begrepp i studien ska diskuteras och definieras och språket ska vara korrekt. Kraven ökar vad gäller motivering av val av material och du bör visa prov på ett gediget källkritiskt förhållningssätt. Den valda metoden bör diskuteras och motiveras utifrån frågan och materialet. I c-uppsatsen ökar kraven på att du ska kunna dra rimliga slutsatser av sin undersökning samt sätta in den i ett teoretiskt och forskningsmässigt sammanhang. På C-nivå bör du således visa teoretisk medvetenhet. Det är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan de teoretiska resonemangen och den empiriska undersökningen. Uppsatsen bör inte innehålla ett överflöd av teori, utan du ska visa att du kan göra tydliga val och avgränsningar också vad gäller detta. Teori används dels som utgångspunkt för problemformuleringen, dels som redskap vid tolkningen av resultaten. Sålunda kan t ex analytiska redskap som klass, genus eller etnicitet fungera som en teoretisk ram. En medvetenhet om detta underlättar tolkningen av de resultat du kommer fram till. Du skall emellertid undvika att pressa in dina resultat i en färdig teoretisk mall. I de sammanfattande slutsatserna skall du sträva efter att återkoppla till din frågeställning, teoretiska eller metodiska ram samt till forskningsläget. Det skall det tydligt framgå vad uppsatsen lett till för resultat och hur den fört forskningen framåt på vilket sätt har uppsatsen gett ny kunskap?
3 D-uppsatsen På magisternivå, 91-120 hp, ska alla de krav som ställs på tidigare nivåer vara väl uppfyllda. Ribban ligger emellertid högre. I D-uppsatsen skall frågeställning, teori, metod, analys och slutsatser bilda en tydligt sammanhängande enhet. I förhållande till C-uppsatsen ställs högre krav på de inledande delarna, det vill säga på kvaliteten på problemformulering, forskningsläge, teoretisk diskussion och operationalisering av frågan. Forskningsläget avgränsas utifrån frågeställningen. Du förväntas ha kännedom om och förhålla dig till de mest relevanta (såväl svenska och engelskspråkiga) verken för uppsatsämnet. Du ska visa förmåga att värdera olika forskningsarbeten, ställa dem i relation till varandra samt förhålla dig kritiskt till forskningsläget. D-uppsatsen skall givetvis vara språkligt korrekt. Centrala begrepp bör diskuteras och definieras. Val och bortval av teori och metod ska motiveras med utgångspunkt i frågan. Det teoretiska perspektivet bör genomsyra hela undersökningen och kan också med fördel fungera styrande för framställningen. Teorin bör användas som ett hjälpmedel för att kunna få syn på och förklara företeelser och fenomen. Stringens och begreppslig reda fordras och du bör, om du hämtar inspiration från flera olika teoretiska fält, kunna demonstrera på ett övertygande sätt att de valda perspektiven är kompatibla. Ingående motiveringar och diskussioner angående val av material krävs. Du ska motivera varför ett material valts framför andra, vilket förutsätter god kännedom om vilka typer av källor som kan vara aktuella för den valda undersökningen. Materialet skall väljas utifrån frågeställningen. D-uppsatsens avslutande del ska inte endast vara en sammanfattning, utan även en avslutning där uppsatsens trådar knyts samman och undersökningen diskuteras utifrån ett vidare perspektiv. Blicken höjs här från materialet och resultaten ska framstå som välgrundade och övertygande. På D-nivån finns möjlighet att istället för en traditionell historisk undersökning välja att skriva ett forsknings-pm som förbereder ett kommande större forskningsprojekt genom en diskussion av problemställningar, metodiska och teoretiska ansatser, forskningsläge och möjligt källmaterial. Promemorian skall också innehålla en mindre pilotstudie där uppläggets empiriska tillämplighet demonstreras. Det är speciellt lämpligt (men inget krav) att skriva denna typ av uppsats om man tänker sig att söka in på forskarutbildningen. Ett PM skall visa att författaren har kännedom om forskningsläge och relevant teoribildning på området samt har formulerat en för ämnet fruktbar problemställning. UPPSATSENS UTFORMNING Det finns flera olika sätt att disponera en uppsats på. Vi kommer här att presentera ett sätt att lägga upp en uppsats på. Dessa punkter som vi här lyfter fram bör finnas med i ett bra arbete på Historia med kulturanalys. Dessa punkter sammanfattas här under först, sedan följer stycken där vi utvecklar vad som skall finnas med under dessa: Titelblad Sammanfattning, abstract och nyckelord Innehållsförteckning Inledning Forskningsläge
4 Metod- och materialdiskussion Teoretiska perspektiv och begrepp Undersökning Slutdiskussion Käll- och litteraturförteckning Titelblad På titelbladet måste uppsatsens titel, eventuella undertitel och författarens namn finnas med. Tänk på att en titels syfte är att väcka intresse, medan undertitelns uppgift är att vara förklarande. Ex. Brassebönor, stålmän och svarta spöken. Idrottande kroppar i Ses bevakning av sommar-os 1948-1980 Vidare skall det stå Malmö högskola, Lärarutbildningen och vilken utbildning författaren går. Det skall också framgå vilken termin arbetet ventileras på ett seminarium och hur många poäng det omfattar. Slutligen skall det framgå vem som har varit hnandledare och vem som är examinator. De som önskar göra sitt titelblad mer intresseväckande kan t ex lägga in en bild av något slag som anknyter till arbetets innehåll. I detta sammanhang vill vi också påpeka vikten av att välja en bra titel. Den skall naturligtvis spegla innehållet i arbetet. Samtidigt skall den attrahera läsare och väcka deras nyfikenhet. Därför får den gärna vara intresseväckande eller målande, t ex något slående citat. Tänk i så fall på att ha en undertitel som beskriver uppsatsens innehåll. Sammanfattning, abstract och nyckelord Kort sammanfattning på svenska som summerar uppsatsens huvudsakliga syfte och resultat. Abstract är då motsvarande på engelska. Nyckelord skall reflektera uppsatsens innehåll och skall vara max 5 och skall skrivas i bokstavsordning. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen skall visa uppsatsens rubriker och vilka sidor dessa finns på. Tänk på att rubrikerna här skall ha samma lydelse som i själva uppsatsen. Innehållsförteckningen skall underlätta för läsaren att hitta. Men det finns också ett annat syfte. Förteckningen skall för den oinvigde ge en allmän information om arbetets struktur och innehåll. Den skall ge vägledning för människor i deras sökande efter information. Inledning I inledningen är det nödvändigt att ha med vissa saker. Det skall finnas en motivering till varför det är viktigt att göra den undersökning som du avser att göra. Motiveringen kan t ex bestå av en redogörelse för iakttagelser under praktik, en pågående debatt i massmedia eller grundas i en redogörelse för tidigare forskning, ett så kallat forskningsläge. I inledningen formuleras även uppsatsens syfte som skall vara klart formulerat och relaterat till bakgrundsteckning och presentation av tidigare forskning på området. Med utgångspunkt i syftet måste en tydligt utmejslad frågeställning formuleras (problemformulering). Det är viktigt att frågeställningen är tydlig och klart avgränsad. Frågeställningen anger nämligen riktning för hela den undersökning man skall göra. Den utgör en kompassnål för arbetet. Frågeställningen kan bestå av en fråga eller ett antal delfrågor. Själva frågeställningen bör inrymma en analytisk ansats, vilket gör att framställningen blir förklarande och inte enbart deskriptivt. Det är viktigt att man har en tydlig avgränsning av sitt arbete så att undersökningen blir hanterlig tidsmässigt, och så att man når ett ordentligt djup. Avgränsningen är viktig eftersom det är den som skall göra så att
5 undersökningen inte sväller ut och blir ohanterlig. Är avgränsningen luddig blir resten av uppsatsen lätt spretig. Den riskerar också att bli alltför bred på bekostnad av djupet. Forskningsläge Forskningsläget, det vill säga den del i uppsatsen där man diskuterar tidigare forskning, ska avgränsas och motiveras. Forskningslägen blir snabbt alltför omfångsrika om man är osäker på vilket problem man egentligen undersöker. Därför bör problemformuleringen ske i dialog med forskningsläget. Forskningsläget ska vara argumenterande och ska ge läsaren en möjlighet att placera in uppsatsen i ett historievetenskapligt samt ofta ett teoretiskt och metodiskt sammanhang. Det är ganska vanligt att visa på att det finns en så kallade forskningslucka, det vill säga att tidigare forskning har ignorerat en särskild aspekt (t ex underifrånperspektiv, genusperspektiv osv) av det som du vill undersöka. Ett väl utarbetat forskningsläge gör att man tidigt kan se och identifiera olösta problem i tidigare forskning. Därmed är det även lättare att förstå vilken ny kunskap den egna undersökningen kan bidra med. Metod- och materialdiskussion I metod- och materialdiskussionen görs en beskrivning och problematisering av vilka metoder och vilken typ av material som ligger till grund för undersökningen. Tillvägagångssättet skall beskrivas, det vill säga hur du har valt och avgränsat källmaterial för undersökningen och hur du har arbetat med materialet i uppsatsen. Olika metodiska och källkritiska problem ska diskuteras så att läsarens kritiska granskning av arbetet underlättas. Valet av metod och källmaterial hänger samman med syfte och frågeställning och skall motiveras. Det urval och de olika avgränsningar (t.ex. materialmässiga, tidsmässiga och geografiska) som du har gjort i ditt arbete måste också diskuteras och motiveras. Teoretiska perspektiv och begrepp Ett riktigt bra arbete är nästan undantagslöst medvetet teorianknutet. Man kan arbeta med teorier på flera olika sätt. Det går att utforma en undersökning så att syftet är att testa en teori empiriskt (deduktion) eller generera en teori med hjälp av empiri (induktion). Teorier används framför allt för att utforma undersökningen. Teori används dels som utgångspunkt för problemformuleringen, dels som redskap vid tolkningen av resultaten. Teori eller teoretiska begrepp är de verktyg som man använder sig av för att strukturera, förstå och förklarar det man studerar. Sålunda kan t ex analytiska redskap som klass, genus, generation eller etnicitet fungera som en teoretisk ram. Genom att t ex hävda att genus eller klass har betydelse för studenters studieval har man tagit ställning för en viss teorianknytning. En medvetenhet om detta underlättar tolkningen av de resultat ni kommer fram till. Du skall emellertid akta dig noga för att pressa in dina resultat i en färdig teoretisk mall. Undersökning Den empiriska undersökningen utgör normalt uppsatsens huvuddel. Här skall du försöka lösa problemställningen som du har formulerat med hjälp av empiri och/eller teori. I denna del av uppsatsen skall det finnas en ingående redogörelse för de empiriska och teoretiska resultat som nåtts i undersökningen. Ibland inleds huvuddelen med en historisk bakgrundsteckning (som främst grundas på litteraturstudier) för att sätta in den egna undersökningen i ett sammanhang. Undersökningen och dess resultat skall inte enbart beskrivas utan också analyseras och förklaras.
6 Ibland måste forskaren diskutera olika tolkningar av sina resultat i relation till tidigare forskning eller metod- och teorianvändning. Ett tips är att undvika att uttrycka dig tvärsäkert eller kategoriskt. Undvik t ex bestämningar som alla, alltid och aldrig. Innehållet i huvuddelen skall styras av frågeställningen. Denna skall skapa arbetets röda tråd, så att läsaren kan följa med och förstå varför olika fenomen behandlas. Så kallade stickspår, som inte bidrar till att svara på frågeställningen eller belysa problematik av omedelbar relevans för den, är oftast onödiga och medför att uppsatsen spretar åt olika håll. Man ska fråga sig inte vad som är intressant, utan vad som är nödvändigt för de frågor man ställt. Eftersom huvuddelen är den klart största delen av arbetet bör den delas in i olika mindre kapitel med underrubriker. Dessa underrubriker kan motsvara frågeställningarna (om dessa är flera) som då görs om till påståenden (underrubriker). Dispositionen av huvuddelen är helt och hållet beroende av undersökningens karaktär och innehåll. Det finns mycket ofta olika åsikter om hur dispositionen kan se ut. Diskutera därför denna fråga noga med handledaren. Du ska dock inte enbart skriva av ditt källmaterial, dina intervjuer rakt upp och ned utan skriva en analytisk framställning för att besvara ditt syfte och frågeställning/ar. Slutdiskussion I slutdiskussionen knyter du tillbaka till uppsatsens syfte och frågeställning. Genom en sammanfattning av de huvudresultat du nått fram till belyser du frågeställningen. Ibland kan det vara nödvändigt att problematisera resultaten utifrån en kritisk granskning av den metod och material som du har använt. Detta kan leda till att du inte uttalar dig tvärsäkert utan har vissa reservationer gentemot dina egna resultat. Det är också fruktbart att anknyta till eventuella teoretiska utgångspunkter liksom till den historiska bakgrund eller det forskningsläge som presenterats. På så sätt sätts resultaten i ett sammanhang. I slutdiskussionen bör inte några nya fakta föras fram. Däremot kan du med fördel peka ut nya frågor och forskningsuppgifter. En bra vägledning för den avslutande diskussionens utformning kan vara att den tillsammans med inledningen skall kunna läsas fristående från resten av texten och visa arbetets resultat för en stressad läsare. Käll- och litteraturförteckning I en uppsats måste det finnas en förteckning över källor även intervjuer och litteratur som använts i arbetet. Detta har två syften. För det första skall det öka kontrollerbarheten i det du har skrivit. För det andra skall det ge den intresserade läsaren en vägledning om var han/hon kan läsa vidare. SEMINARIEVENTILERING OCH OPPONERING Ventilering av uppsatserna sker i seminarieform. På A- och B-nivå beräknas seminarierna ta en timme i anspråk, på de högre kan det bli aktuellt med två lektionstimmar per uppsats. Till varje uppsats utses en opponent som mer ingående skall läsa uppsatsen, även om alla seminariedeltagare förväntas läsa uppsatserna. Opponentens uppgift är att lyfta fram den aktuella uppsatsens intressantare aspekter för diskussion, exempelvis metod och/eller teori samt uppsatsens slutsatser. För diskussionens skull bör opponenten inte fokusera sig på mindre formalia-fel, utan bara exemplifiera dessa. Grövre formella fel bör givetvis påpekas, särskilt om
7 det påverkar slutsatserna. Opponeringen är en viktig del av kursen och ingår i bedömningen av kursbetyget. Seminariets upplägg är som följer: Först öppnar ordföranden med att ge ordet till respondenten, det vill säga uppsatsförfattaren, som får chansen att korrigera eventuella misstag och komma med kompletterande uppgifter, detta skall dock hållas kort, ungefär 1-2 minuter. Därefter ges ordet till opponenten som sammanfattar kortfattat uppsatsens innehåll. Därefter följer oppositionen som har formen av en diskussion mellan opponent och respondent. Övriga seminariedeltagare förväntas delta aktivt i den avslutande diskussionen. Här kan även saker som inte kom upp i opponeringen diskuteras. Uppläggningen på opponeringen kan variera, men följande disposition kan ge en struktur åt oppositionen: Sammanfattning: Kortfattad redogörelse för syfte, innehåll och slutsatser Formella synpunkter: Formalia och akribi? Språket? Det räcker här med exempel. Syfte, frågeställningar och avgränsningar: Relevans? Vetenskaplighet? Forskningsläge: Relevant litteratur? Förhållningssätt? Materialet. Rätt material? Redovisning? Teori och metod. Motivering? Relevans? Huvudsakliga resultat. Presentation? Relevans? Relation till syfte? Relation till tidigare forskning? Slutsatser: koppling till syfte? Sammanfattande omdöme. Opponenten sammanfattar sin syn på uppsatsen varefter seminarieledaren avslutar seminariet.