Nyheter i nya SS 137003



Relevanta dokument
Standarder/nya regler

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

VUC:s informationsdag EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI


SVENSK STANDARD SS :2015

Betong Användning av EN i Sverige

SVENSK STANDARD SS

Europa standarder gäller!

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG


Betong med lägre klimatpåverkan

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv

SVENSK STANDARD SS :2014

Utförandestandarden EN

Beständiga konstruktioner

Hållbart samhällsbyggande med beständig betong En ny vägledningsrapport tar form

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

CBI-dagen Ny metod för utvärdering av impregnering mot kloridinträngning Elisabeth Helsing, CBI

Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten?

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Bascement TEKNISK BESKRIVNING


SVENSK STANDARD SS :2012

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

METODDAGEN. 14 mars Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast. Hur fungerar det med nya CEN-standarderna?

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Ackrediteringens omfattning

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Resultat av remiss för begrepp inom området välfärdsteknologi

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Senaste nytt på standardiseringsområdet

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

Tankgruppsmöte. Solna 27 November Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Nyheter regelverk

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

ASR problematik i Sverige

RESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Hans-Erik Gram

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,

Hållbar bergmaterial & mineralförsörjning WP 2 Kvalitetssäkring av entreprenadberg, tunnelberg och alternativa material

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?


Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Fundamenter bliver sejlet ud til Tunø Knob Fotografi 1996 Flemming Hagensen. epladsen/m53.

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Metoddagen 11 februari, 2010

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag

SVENSK STANDARD SS :2005. Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning. Concrete testing Hardened concrete Scaling at freezing

SVENSK STANDARD SS :2014

Nyheter inom betongområdet!


TEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från

Yttrande om vägledning till förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser

Strålning. VUC s informationsdag 14 maj Magnus Döse/RISE BUILT ENVIRONMENT CBI SWEDISH CEMENT AND CONCRETE RESEARCH INSTITUTE

Seminarium 4 Beprövade innovationer biter bäst provning och certifiering

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Ackrediteringens omfattning

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering. Godkännandeprocess - Stabilization/Solidification. Dödens dal vs teknikutveckling

AMA BBC/1. ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION AV PEGEL

VÄGLEDNING FÖR VAL AV BALLAST I KONSTRUKTIONER FÖR VATTENBYGGNAD

SVENSK STANDARD SS-EN

24 april juli Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)

BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler

Betongprovning Hårdnad betong Tryckhållfasthet Omräkningsfaktorer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014

Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI

Nyheter inom betongforskningen

Remiss, konsekvensutredning gällande ändringsförslag avseende föreskrifter om ackreditering. Inledning

Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt

Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen

SEPAF:s (Sveriges Patentbyråers Förening) yttrande avseende Ny lag om företagshemligheter (SOU 2017:45)

SVENSK STANDARD SS :2015

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa

Gemensamma miljökrav för entreprenader. Svar på remiss

SVENSK STANDARD SS :2005

Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter

Transkript:

Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13

Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska tillämpningsstandarden SS137003 uppdaterats Uppdateringsarbetet startade i juni 2013 Många intressenter involverade SIS-TK190 betong har huvudansvar men även ballast- och cementkommittéerna har deltagit Remisstiden gick ut 23 april.

Viktiga nyheter i tillämpningsstandarden SS 13 70 03 Behandlar även de standarder för betongens delmaterial som EN 206 hänvisar till (t.ex. ballaststandarden) av vilka flera också nyligen uppdaterats Hela standarden har setts över, både tekniskt och redaktionellt.

Ändringar som berör cement Uppdatering till nya version av cementstandarden SS-EN 197-1 där sulfatresistenta cement ingår Ny svensk standard för nationella sulfatresistenta cement (NSR) CEM II/A-V och CEM II/A-S (kommer att remissas under våren) Ändrad omfattning av begreppet beprövade cement; exponeringsklass X0 (inget angrepp) utesluts

Ändringar som berör ballast (1) Ballaststandarden SS-EN 12620 Problem med ballaststandarden! Ny utgåva kom 2013 men den drogs tillbaka oklart när den kommer igen SS137003 baseras på SS-EN12620:2008

Ändringar som berör ballast (2) Petrografi För miljöer utan risk för akali-silikareaktion: RILEM AAR-1 rekommenderas För miljöer med risk för akali-silikareaktion: RILEM AAR-1 ska användas Om det finns flinta eller mer än 15% potentiellt reaktiva material krävs provning av ballasten NT Build respektive RILEM metoder Alternativt kan den aktuella betongen provas

Ändringar som berör ballast (4) Ballast av återvunna material Kvalitetskrav på två nivåer, typ A och B Undersökning, bestånddelar, renhet, densitet mm Regler för användningen bygger på rekommendationerna i SS-EN 206 Användningen olika för typ A och typ B Olika, för olika exponeringsklasser Som mest (enbart i X0) 50% av den grova ballasten

Val av termer för reclaimed och recycled aggregate: Termerna återanvänd tvättad ballast och återanvänd krossad ballast och ballast av återvunna material har ifrågasatts i remissvaren eftersom de är lätta att förväxla. Detta kommer att diskuteras ytterligare och det är alltså mycket möjligt att dessa kommer att ändras till slutversionen.

Ändringar som berör ballast (5) Frostresistens Fler möjligheter att påvisa grov ballasts frostresistens Stegvisa krav (klarar man det första kan man skippa efterföljande steg) Första steget vattenabsorption Andra steget provning av ballastens frostresistens Två metoder, en med och en utan salt Ett tredje steg - provning av betongens frostresistens - fanns med i remissversionen men ifrågasattes och stryks troligtvis.

Ändringar som berör tillsatsmaterials effektivitet Förtydligande av provningsfrekvens för förhöjda k-värden k-värde för silikastoft klass 2 =1 k-värden för slagg som tidigare (nationell angelägenhet) k-värden för flygaska och silikastoft tillsammans med CEM II/A har strukits eftersom det nu anges i SS-EN 206

Likvärdig funktion av bindemedelkombinationer (EPCC) Provning ska visa att en kombination av tillsatsm.+ cement är likvärdigt med ett ordinärt med samma material som huvudbeståndsdelar och samma proportioner. Bindemedelskombinationen får då jämställas med detta cement Möjlighet att använda detta koncept införs. Beskrivs i bilaga O (normativ) och P (informativ) Innebär att k-värdet=1 Ska påvisas för ett visst specifikt cement och ett visst specifikt tillsatsmaterial

EPCC forts. Påvisande av likvärdig funktion ska göras under tredjepartskontroll En bindemedelskombination med samma sammansättning som t.ex. ett CEM II/A-V betecknas BK II/A-V. En betongtillverkares användning av BK ska övervakas av betongcertifieringsorganet

De båda andra koncepten, likvärdig funktion hos betong och likvärdig beständighet hos betong, införs inte nu eftersom - de kräver att en nationell referensbetong fastställs för varje exponeringsklass - kräver ett stort utredningsarbete. Den gamla bilagan "Användning av andra bindemedel i en exponeringsklass än vad som anges i tabell 5.3.2a" behålls tills vidare.

Användning av cement, tillsatsmaterial mm i exponeringsklasser Mål: Anpassning till ökad kunskap och erfarenheter i Sverige och i omvärlden sedan 2008. Problem: Många åsikter när det gäller nivåer för tillsatsmaterial/tillåtna cementtyper Klar tendens: Användning av tillsatsmaterial positivt för motstånd mot kloridinträngning Osäkerhet: Frostresistens vid större mängder tillsatsmaterial Resultat: Fler cement och större andel tillsatsmaterial möjligt i X0, XD- och XS-klasserna

Användning av cement, tillsatsmaterial mm i exponeringsklasser Alla cement i SS-EN 197-1 tillåtna i XO Förtydligande om sulfatbeständiga bindemedel sulfatbeständiga cement -SR, -NSR vanligt cement i kombination med stora tillsatser av slagg Tillämpning av EPCC förutsätts vid stora mängder slagg som tillsatsmaterial Förtydligats att det är minsta cementklinkerhalt i bindemedlet som är avgörande Vissa tidigare nationella gränsvärden för cement borttagna handelshinder!

Frostresistens Toleranser för lufthalt då frostresistensen bestäms genom provning har specificerats Krav på minsta provyta vid den fortlöpande provningen

En reservation... Remissen är genomförd men den slutliga bearbetningen med hänsyn till remissvaren är inte färdig Alla som svaret har tillstyrkt förslaget, men många har lämnat synpunkter. Beslut om slutligt innehåll ska tas av SIS/TK190 - förhoppningsvis i juni.

Tack för uppmärksamheten!!!

Olika regler för dessa gäller Återanvänd ballast från tvättad eller krossad betong får alltid användas upp till 5% av ballastmängden vill man använda mer än 5 % återanvänd ballast av tvättad betong så tillämpas alla krav som gäller för vanlig ballast vill man använda mer än 5 % återanvänd ballast av krossad betong så tillämpas samma regler som för Ballast av återvunna material Regleras nationellt Rekommendationer om användning (informativa) ges