Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1
Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla -> hård is växer vid värme -> mjuk is Saltis är därför mycket temperaturkänslig Ny saltis är mjuk och böjlig Hängmatta Ytmjuk saltis trots kyla Johan Porsby 2
Ny saltis Äldre saltis c:a 1 m Avsaltning Uppsaltning Isens salthalt minskar med tiden Saltet dräneras genom kanaler i isen Saltisen blir dock aldrig helt lik sötis c:a 1 dm c:a 1 m Dubbelis Tallriksis OBS! Isprovet ligger upp och ned c:a 1 dm Johan Porsby 3
Saltis med olika hårdhet Svenska Högarna Uppsvallad is Landkallar Isskjutning Blisa andninshål för säl Svinga Johan Porsby 4
Öppen spricka varningstecken Isen kalvar Strandbräcka Hel fjärd spricker upp Svårt att ta sig i land Strandbräcka Vattentemperaturen i en sjö 4 8 12 16 20 C 10 20 30 40 m Sommar Höst Vinter Vår Johan Porsby 5
Saltvatten Högre salthalt ger: Lägre fryspunkt (under 0 ºC) Tyngre vatten Största tyngd vid lägre temperatur än + 4 ºC (Under fryspunkten vid salthalt över 25 ) Salthalt Fryser Tyngst Skiktning Sjöar 0 ± 0 ºC + 4 ºC Varmare nedåt* Östersjön ~6-0,5 ºC + 3 ºC Svag Västkusten ~35-2 ºC (- 3,5 ºC) Saltare nedåt * vintertid Sjö (vinter) Kallt 0 C Varmt (upp till + 4 C) Skiktning Språngskikt Hav Bräckt Salt havsvatten (35 ) Salt påverka tyngden mycket mer än temperaturen (skillnaden mellan 0 och + 4 C motsvarar 0,1 i salthalt) Saltsprångskikt Isbildning kräver avkylning ovan språngskiktet Språngskikt nära ytan ger snabb isläggning men risk att isen snabbt går upp av strömmar Språngskikt Isläggning Östersjön c:a 60 m Trög men stabil Västkusten under 10 m Lynnig Infjärdar, åmynningar under 1 m Tidig och stabil Tidiga saltvatten vid älvmynningar Några exempel: Luleå skärgård (Luleälven m.fl.) Kalvfjärden, Tyresö (Drevvikens utlopp) Järnafjärden (Mälaren via Södertälje kanal) Tureholmsviken, Trosa (Trosaån) Nordre älvs fjord, Göteborg (Göta älv) Gullmarsfjorden (Munkedalsälven m.fl.) Bedöma saltis Risker på saltis Svårigheter: Ljud: svaga eller inga alls Pikning: mjuk is är svårpikad Färg & mönster: varierande och svårtolkade Kärnis och stöpis: svåra att skilja Vågor och vind: svårbedömd påverkan Isen: Varierande Svårbedömd Temperaturkänslig Miljön: Vind och vågor Kraftiga strömmar Båtrännor och råkar Ödemark Johan Porsby 6
Paus Is på tillbakagång Vad försämrar isen? (Bärigheten) 1. Värme från luften (milt väder) 2. Värme från vattnet (strömmar) 3. Strålning (vårsol) 4. Mekanisk åverkan (vind, vågor, båtar och skridskoåkare) Värme från vattnet Ger uttunning, men isens kvalité försämras inte Förstärks av strömmar ofta fläckvis underfrätning (mörka fläckar) Strömfrätning - skärgård Höga vattenflöden Johan Porsby 7
Värme från luften Isen blir varm Mjuk yta Kristallgränserna smälter svagare is Kärnis hårdare än stöpis Landlöst Stöpisar mjuknar i värme Kärnis tål värme bättre än stöpis Blöt yta ofta hårdare än torr Landlöst Vatten på isen Johan Porsby 8
Varm is Vad är en iskristall? Överkurs! Iskristallerna separerar Svagare is I en kristall sitter vattenmolekylerna i ett regelbundet mönster (c:a 1 miljon / mm) Typisk iskristall: mellan 1 mm och 1 m c:a 1 dm Isen växer snabbast längs a-axlarna, långsammast längs c-axlen (därav snöstjärnans form) a c a a Ostörd isläggning stora kristaller Iskristaller sett genom polfilter c:a 1 dm Foto: Jacob Lindberg Isläggning med snö små kristaller Solstrålning c:a 1 cm Johan Porsby 9
Tyndallsfigurer Våris med stora iskristaller Foto: Jan Ehrsson Mörka fläckar smalstaviga kristaller Grova kristaller separerar Foto: Lars Mörch c:a 1 dm Pipis stavformade kristaller Olika kristallstruktur och våriskaraktär Stilla vatten Kärnis Vatten i lätt rörelse (Lätt) snöfall i avkylt vatten Stöpis Snöslask ovanpå isen Grovkristallin över 1 dm Medelkristallin 1 10 cm Smalstavig is 3 30 mm Kornig is c:a 1 mm c:a 1 dm Ljusgrå Hård yta Mörk, blank Kullrig yta Mattsvart Lömsk! Ljus Ytmjuk Johan Porsby 10
Värmepåverkad is Värme från vattnet (ström) Värme från luften Solstrålning - 6 C 0 C - 2 C - 3 C 0 C 0 C 0 C 0 C 0 C Solvak Kall is Uttunnande underifrån Varm is Försvagad is Kall yta Varm inuti Lurig is Is varm under ytan Blidväder kontra sol Blidväder under vintern (ofta gråväder) Mild luft, dålig utstrålning liten skillnad natt/dag Dålig stabilisering på natten Långsam försämring från dag till dag Istyp påverkar ythårdheten (stöpis mjuknar snabbt) Solig vår Solen dominerar stor skillnad natt/dag God stabilisering klara nätter Plötslig försämring under dagen Istyp påverkar bärigheten (smalstavig kärnis farligast) Våris Torr yta varningstecken! 30 minuter tidigare Vatten tränger upp vid belastning = porös och dålig is Johan Porsby 11
Våris: starta tidigt, avsluta i tid Säker reträtt Summering: is på tillbakagång Kliv av isen i tid! Ström och vårsol är farligare än varmt väder Isen försvagas ofta mer än den tunnas ut Varm is är svagare än kall is Våris med smalstavig kärnis är farligast Saltis är oberäknelig på våren www.thinkice.com Johan Porsby 12