Bilaga 1 Utvecklingsplan Motala staden och regionen en integrerad del i det lokala näringslivets utvecklingsförutsättningar Bakgrundsbeskrivning I takt med att Östergötland sammanflätats till landets i särklass fjärde största arbetsmarknadsregion har de ömsesidiga beroendeförhållandena mellan regionens olika tätorter förändrats. Det har blivit allt tydligare att det lokala näringslivets utvecklingsförutsättningar har blivit beroende av hur väl den tätort de verkar i har lyckats med att hitta sin komplementära roll och position i regionen. Det framträder allra tydligast i de centralorter som ligger utanför regionens centrum Linköping och Norrköping och för deras lokala näringsliv oavsett om det är distansberoende eller distansoberoende företag. De distansberoende företagen för att de i hög grad är beroende av storleken på närområdets efterfrågan och de distansoberoende företagen för att de tenderar att bli alltmer beroende av högutbildad arbetskraft och ledningspersonal som pendlar in i stället för att bosätta sig på arbetsorten. Förenklat uttryckt skulle man kunna påstå att näringsmiljön dvs tätorten och regionen i praktiken har blivit en integrerad del av företagens produktionssystem. Motala tätort är med sina ca 30 000 invånare regionens tredje största stad. Trots en kraftig nedgång av den sysselsatta dagbefolkningen och inte minst inom tillverkningsindustrin har Motala stad lyckats behålla sin befolkningsstorlek. Efter en jämförelse med ett flertal liknande städer i landet och som ligger på ett likartat avstånd som Motala till en större eller medelstor stad kan man notera att sambandet är mycket svagt eller obefintligt mellan förändringarna av den sysselsatta dagbefolkningen och städernas befolkningsutveckling. Det är en viktig iakttagelse inte minst för att bättre förstå det lokala näringslivets tillväxtförutsättningar. De jämförbara städer som har kunnat öka sin befolkning i landet har i stort sett bara ökat sin sysselsättning i de branscher som är beroende av storleken på den lokala befolkningen och på den lokala efterfrågan. Med andra ord är det inte i första hand den lokala tillgången till arbetstillfällen som i första hand driver dessa städers befolkningsutveckling utan snarare hur väl de är positionerade på en regional bostadsmarknad. Vikten av detta kan också illustreras av att det mellan åren 2006-10 flyttade ut 11 500 personer från Linköping och Norrköping till övriga kommuner i Östergötland. Därmed är den regionala boendemarknaden i Östergötland mer dynamisk än den regionala arbetsmarknaden om man tar hänsyn till hur antalet arbetstillfällen har förändrats mellan kommunerna under motsvarande tidsperiod. Thomas Niedomysl, Institutet för framtidsstudier har studerat mindre kommuners och städers tillväxtförutsättningar. Hans generella slutsats är att en stad eller kommun måste åtminstone uppfyll något av nedan stående villkor om den ska kunna utvecklas och växa: Staden måste vara väl integrerad i en större lokal arbetsmarknadsregion Staden måste kunna erbjuda en hög boendekvalitet Staden måste ligga i närheten av en storstad Motala kommer att ha goda möjligheter att förstärka sin position på den regionala bostadsmarknaden genom de infrastrukturåtgärder som för närvarande genomförs och som
redan är planerade i gällande planer. Fr o m år 2013 kommer också staden att trafikeras av Östgötapendeln som är landets mest utbyggda pendeltågsystem vid sidan av de tre storstadsregionernas. Det förväntas också påverka Motalas utveckling på ett positivt sätt ur hållbarhetssynpunkt. Kollektivtrafikutbyggnaden beräknas kunna bidra till att arbetsmarknaden vidgas för såväl kvinnor som män framför allt inom lägre betalda yrken. Det ska ses mot bakgrund av att arbetslösheten i Motala är hög bland ungdomar och att det finns förhållandevis många kvinnor som tidigare arbetade i monteringsindustrin och som idag är arbetslösa. Det kan också vara en bidragande orsak till att ohälsotalet bland kvinnor är högt i Motala. Motalas åldersstruktur skiljer sig inte markant från riksgenomsnittet förutom i åldrarna 20-35 år där kommunen har en betydligt mindre andel. I de högre åldrarna har Motala en något större andel än riksgenomsnittet men även om det inte ligger någon större dramatik i just detta så är det ändå en mycket stor och växande andel av befolkningen som under det närmaste decenniet kommer att vara 65 år och äldre. Det kommer att både påverka storleken på den lokala efterfrågan och framkalla behov av bostäder som är anpassade till en åldrande befolkning. En anpassning av delar av bostadsbeståndet kommer att öka utbudet av villor och bidra till att öka utbudet av bostäder som motsvarar efterfrågan från presumtiva inflyttare. Denna omställningsprocess kommer att vara kritisk för Motala både ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Motala har tagit ovan beskrivna förhållanden som en av de viktiga utgångspunkterna för sitt framtida lokala tillväxtarbete. Utvecklingsplan Motala är ett uttryck för att det finns ett väl utvecklat samförstånd mellan kommunen, lokala näringslivsgrupper samt Regionförbundet Östsam om att staden Motala ska ses som ett strategiskt utvecklingskapital. Det är också ett väl valt tillfälle att påbörja en stadsutveckling i Motala som för närvarande genomgår stora förändringar på grund av de omfattande infrastrukturinvesteringar som sker i såväl staden som i väg- och järnvägsanslutningarna till Motala. Syfte med projektet Syftet med Utvecklingsplan Motala är att utveckla en stadsvision och en handlingsplan som tar vara på de nya möjligheter som staden får med de förbättrade kommunikationerna och genom att bli bättre integrerad i en stor region. Syftet med Utvecklingsplan Motala är också att skapa en lokal utvecklingsprocess som mobiliserar och involverar de lokala aktörer och intressegrupper som har en avgörande inverkan på att stadsvisionen ska kunna förverkligas. Arbetet med Utvecklingsplan Motala har också ett pedagogiskt syfte. Med en fördjupad kunskap om och förståelse för hur viktigt det är att Motala mejslar fram sin komplementära roll i en sammanflätad region så ökar också möjligheten för att det ska utvecklas ett lokalt samförstånd och en samverkan mellan Motala kommun och andra strategiskt viktiga lokala aktörer. Syftet med projektet är också att Motala kommun i samarbete med Regionförbundet Östsam ska kunna använda erfarenheterna från arbetet med Utvecklingsplan Motala för att inspirera övriga centralorter i regionen till att påbörja en likartad utvecklingsprocess. Det är också en ambition som ligger helt i linje med det reviderade regionala utvecklingsprogrammet. Projektets mål Utvecklingsplan Motala har två mål: 1. Att ta fram en stadsvision och en handlingsplan som förtydligar Motalas position på den allt tätare regionala bostadsmarknaden och som bidrar till att öka intresset för investeringar i nybyggnation.
Kommentar: Motala har i det närmast unika och centralt belägna sjönära miljöer som kan bebyggas. Redan idag har stora nationella byggföretag visat intresse för Motala och för det markområde som har frigjorts i Pariseviken efter nedläggningen av torpedproduktionen. Dessutom finns det förhållandevis omfattande exploaterbara markområden runt den nya tågstationen. Motala har för närvarande ett relativt stort positivt flyttnetto bl a i förhållande till Linköping, Vadstena och Mjölby i åldersgrupperna 25-40 år. Det är i ett skede av livet då många människor etablerar familj och/eller söker ett mer långsiktigt boende. Det ger en signal om vilken marknadsnisch Motala stad har sina komparativa konkurrensfördelar. Andelen villaägare i Motala som är 65 år och äldre är 25 %. För att skapa ett större utbud av villor som till stor del efterfrågas av inflyttare kommer ovan nämnda byggnation kunna bidra till en mer dynamisk lokal bostadsmarknad. 2. Att förstärka och institutionalisera den lokala samverkansmiljön mellan kommunen, de lokala och regionala aktörer och organisationer som är strategiskt viktiga i arbetet med stadens och näringslivets utveckling. Kommentar: En organisation Tillväxt Motala har nyligen bildats med ett stort antal lokala näringslivsaktörer inklusive ett antal banker som medlemmar. Därutöver finns en Centrumföreningen där kommunen, handelsföretagen och fastighetsägarna finansierar verksamheten och vars uppdrag är att utveckla förutsättningarna för handeln och att förädla innerstaden. I Motala finns också en organisation för ett av landets största evenemang Vätternrundan som också är en aktiv aktör i arbetet med att lyfta Motala. I vilken mån kommunen och dessa organisationer kan utveckla en gemensam utvecklingsagenda och utöva ett ledarskap mot ett gemensamt mål kommer att ha en avgörande inverkan på stadens förmåga att ta vara sitt förbättrade kommunikationsläge och nya utvecklingsförutsättningar. Projektets målgrupp Utvecklingsplan Motala har två målgrupper: Lokala intressegrupper som har en sådan förhandlingsstyrka att de i kraft av sina resurser kan påverka kommunens möjligheter att genomföra intentionerna i stadsvisionen. Fastighetsexploatörer och -investerare Projektorganisation Motala kommun har redan inrättat en politisk styrgrupp med uppgift att utveckla Motala. Avsikten är att den politiska styrgruppen också ska fungera som styrgrupp för projektet. Till styrgruppens förfogande finns det en panel bestående av personer från de lokala intressegrupperna och av personer från Linköpings universitet, Almi och ett större regionalt fastighetsbolag. I panelen ingår också Regionförbundet Östsam. Projektet Utvecklingsplan Motala är väl förankrat i såväl kommunen som bland de lokala intressegrupperna. Ovan nämnda panel kommer att ha sitt första möte inom en snar framtid.
Det operativa arbetet i projektet kommer att ledas av en projektledare anställd i Motala kommun. Projektledaren rapporterar till styrgruppen. Regionförbundet Östsam kommer att stödja projektet med de särskilda insatser som har avdelats för att vara kommunen behjälplig i utvecklingsarbetet. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Motala kommun har valt att inte ta fram en ny ÖP. Nuvarande ÖP håller en hög kvalitet och har aktualitetsprövats. Kommunen har i stället för avsikt att påbörja en utvecklingsprocess som innebär att de externa aktörer och intressegrupper som har anmält ett intresse av att medverka i framtagandet av en stadsvision för Motala ska beredas möjlighet att medverka under hela arbetet. Det gäller givetvis också allmänheten. I det skede då arbetet med framtagandet av stadsvisionen är slutfört är alla parter införstådda med att det är kommunen som kommer att ta slutlig ställning i frågan. Ett sådant arbetssätt som förflyttar sig från goverment till governance bygger på en ökad insikt hos valda företrädare att politik har blivit allt svårare att genomdriva och att omsätta i handling om det inte finns en aktiv medverkan och stöd från externa aktörer i samhället. Det gäller inte minst de aktörer som kontrollerar de strategiska resurser som till exempel en kommun är beroende av för att driva en utveckling. En viktig anledning till att politikens villkor har förändrats i en sådan riktning är att det offentliga informationsövertaget har minskat. Det har ökat beroendet av olika nätverk för både framtagandet och för förankringen av olika politiska förslag. Den utmaning som de valda företrädarna och tjänstemännen i Motala kommun ställs inför med ett öppnare arbetssätt är att upprätthålla balansen mellan ett konstruktivt samarbete med olika intressegrupper och ett hävdande av den demokratiska integriteten i egenskap av företrädare för kommunens alla medborgare. Det är inte bara en utmaning för kommunen utan också för de personer som företräder olika intressegrupper att det etableras en ökad förståelse och acceptans för de spelregler och roller som en sådan samverkan måste bygga på. Framtagandet av en stadsvision kommer att kräva ett förhållandevis omfattande förarbete. Mot bakgrund av att många olika intressenter och allmänheten förväntas delta i arbetet är det viktigt att det görs en gemensam kunskapsresa gällande stadens utvecklingsförutsättningar utifrån en regional kontext. Detsamma gäller de frågor som är kritiska för att en stad ska kunna utveckla sin attraktivitet. Detta förarbete kommer att bedrivas i form av ett antal kunskapsseminarier med medverkan från ledande expertis i landet. Avsikten är också att genomföra bredare informationsinsatser och aktiviteter som riktar sig till allmänheten, till gymnasieskolorna, till föreningslivet och till lokala massmedia. Motala kommun har redan gjort vissa förberedelser. Kommunen har tagit fram egna planeringsförutsättningar och Regionförbundet har bistått detta arbete med sina statistikresurser. Underlaget har kompletterats med en närmare undersökning av hur flyttströmmarna har utvecklats i regionen och hur Motala har utvecklats i förhållande till olika tvillingsstäder i landet. I nedan nämnda TTP-projekt kommer en s k Space Syntax-analys göras av Motala stad för att identifiera vissa strategiska målpunkters integrationsgrad i staden och vilka eventuella barriärer och hinder som har en stor inverkan på stadens inre funktionssätt. Underlaget bedömer vi vara av grundläggande betydelse för det vidare arbetet med stadsvisionen.
Ovan beskrivna insatser i det första delen av projektet ska också ses som ett viktigt steg i den lokala mobiliseringen för att lägga grunden till att det utvecklas en bredare förståelse för Motalas utvecklingsmöjligheter i en större regional kontext. Det bedömer vi ökar förutsättningarna för att kunna föra en konstruktiv lokal diskussionen kring det arbete som följer därefter. Nästa steg i arbetsprocessen blir att anlita ett par välrenommerade konsultföretag som får parallella uppdrag att utifrån ovan nämnda utvecklingsförutsättningar ta fram förslag till hur staden borde utvecklas. Resultatet av detta arbete kommer att presenteras under ett seminarium och en konferens. Erfarenheten visar att en sådan arbetsmetodik medverkar till att det uppstår ett stort lokalt engagemang för stadens framtida utveckling och att det stimulerar intresset hos såväl befintliga fastighetsägare som investerare. Dessutom har det en viktig psykologisk inverkan på det lokala klimatet, på hur invånarna i såväl kommunen som i regionen ser på stadens framtida möjligheter och på det engagemang som det lokala näringslivet väljer att lägga ned på stadens utveckling. Om intentionerna i en stadsvision ska bli verklighet så är den stora utmaningen för städer av Motalas storlek att få igång de nödvändiga investerings- och byggprocesserna. Till projektets seminarier och konferenser kommer Motala kommun därför att göra en riktad inbjudan till de större fastighetsbolagen och byggföretagen i såväl regionen som i den egna kommunen. Resultatspridning Utvecklingsplan Motala kommer att stå som modell för Regionförbundet Östsams arbete med ortsutveckling. Det ligger också helt i linje med intentionerna i det reviderade regionala utvecklingsprogrammet när det gäller det tredje steget i den regionala integrationsprocessen. Steg 1 har gått ut på att stärka regionens centralitet genom ett ökat utbyte och plansamarbete mellan Linköping och Norrköping. Steg 2 bidrog till utveckla förbindelserna mellan kärnområdet och övriga centralorter genom tydliga prioriteringar av infrastruktur- och kollektivtrafikutbyggnaden längs dessa stråk. Steg 3 syftar till att positionera de övriga centralorterna utifrån de komparativa fördelar de kan utveckla på olika regionala delmarknader och utveckla deras komplementaritet i den regionala helheten. I en sådan kontext kommer erfarenheterna från Utvecklingsplan Motala att dels kunna användas i det regionala arbetet med ortsutveckling dels kunna bidra med kunskap och erfarenheter som bedöms ha en sådan en sådan generell karaktär att de kan bidra till andra regioners arbete med regionutvidgning. Projektet kommer att dokumenteras i en slutrapport och Motala kommun avser att i samarbete med Regionförbundet Östsam anordna en större konferens under den senare delen av projekttiden. Inspelningar av seminarier och konferenser kommer att göras för att göras tillgängligt via nätet. Därutöver kommer Motala kommun på sin hemsida ha en länk som beskriver projektets framskridande. I de fall Tillväxtverket eller andra nationella myndigheter önskar en presentation av projektet så kommer givetvis Motala kommun att med glädje medverka. Projektavgränsning Lokalt och regionalt tillväxtarbete måste anpassas till de specifika förhållanden som gäller i en kommun och i en region. Motala har ett Lokalt utvecklingsprogram (LUP) som är koordinerat med det regionala utvecklingsprogrammet. I LUP finns en bred ansats som berör alla kommunala förvaltningar och som bl a omfattar en förstärkning av det lokala
näringslivet, som innehåller insatser för att komma till rätta med arbetslösheten och inte minst ungdomsarbetslösheten samt insatser för att stärka Motalas attraktivitet. Utvecklingsplan Motala har avgränsats till den sist nämnda delen. Orsaken är att Motala under de kommande åren har stora möjligheter att genomföra förändringar i staden på grund av tidigare nämnda och omfattande infrastrukturåtgärder. Hur Motala hanterar denna process kommer i hög grad påverka både stadens och det lokala näringslivets utvecklingsförutsättningar under de kommande decennierna. Mot bakgrund av att det finns ett brett intresse för att detta tidsfönster ska utnyttjas och att staden har ett behov av en förankrad stadsvision med tillhörande handlingsplan så har det också blivit en naturlig avgränsning av detta projekt. Kopplingar till andra projekt och insatser Den politiska ledningen i Regionförbundet Östsam har beslutat att Motala kommun under innevarande mandatperiod ska ges särskild uppmärksamhet och erbjudas stöd i sitt utvecklingsarbete. Det är också orsaken till Motala utgör ett av tre praktikfall i det sk TTP II- projektet (Tillgänglighet-Tillväxt-Planering) som är ett samarbete mellan Internationella handleshögskolan i Jönköping, Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Jönköping, Sjuhärads kommunalförbund, Tillväxtverket samt Trafikverket. Motala kommun har också ett samarbete med Regionförbundet Östsam när det gäller utveckling av det gamla Motala verkstadsområdet som ett centrum för kulturella och kreativa näringar. Motala kommun har dessutom varit mycket engagerad i den påbörjade uppbyggnaden av East Sweden Business Region (ESBR). ESBR förväntas att utgöra ett viktigt stöd för utvecklingen av det lokala näringslivet i Motala och att bli en viktig samarbetspartner med tidigare nämnda organisationen Tillväxt Motala. Tillväxt Motala har fått Motala kommuns uppdrag att bedriva det operativa arbetet med den lokala näringslivsutvecklingen och platsmarknadsföring. Uppföljning och utvärdering För att följa upp och utvärdera ett utvecklingsprojekt som Utvecklingsplan Motala och kunna bilda sig en föreställning om vad det har resulterat i är det nödvändigt att inhämta de medverkande aktörernas förväntningar i det inledande skedet och sedan återkomma till dessa aktörer om hur de har uppfattat att de har infriats i projektet slutfas. De aktörer som vi syftar på är de ovan nämnda inklusive berörda politiker och tjänstemän i Motala kommun. Projektet kommer därför i det inledande skedet göra en enkät med frågor som syftar till att fånga de medverkandes förväntningar utifrån ovan fastställda mål och återkomma i slutet med både en enkät och ett antal uppföljande intervjuer. Avsikten är att denna uppföljning och utvärdering ska presenteras i anslutning till slutrapporteringen av projektet.