Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2



Relevanta dokument
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

Samverkansrutin Demens

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Samverkansrutin Demens

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Elize Leto och Mattias Taflin.

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Utveckling av psykosvården i Halland

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå

Ansökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt


Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Psykiatriska omvårdnadsteam. Nyköping & Katrineholm

Uppföljning av HS-avtalet

Förslag på en ny modern Psykiatri

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Fastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Antagen av Samverkansnämnden

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Bättre vård mindre tvång

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

*»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG

Stimulansmedel inom demensområdet

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län

Psykisk funktionsnedsättning

Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Varför tankestöd? u Osäkerhet. u Skillnad i kvalitet. u Patienten hamnar ur fokus

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Transkript:

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 156 Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Teammedlemmar Genombrott Ros-Marie Östlund Minska LPT med 15% för personer med BPSD Agneta Bergkvist Petra Andersson 2013 jmf. med 2012 Carl-Fredrik Grimberg Malgorzata Szmidt malgorzata.szmidt@akademiska.se Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder ÖL Anders Flodström anders.flodstrom@akademiska.se Skötare Petra Andersson petra.andersson@akademiska.se Detta gjordes under fas 1. Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Sammanfattningsvis har team 156 koncentrerat sig på projektets övergripande mål 1 och 4 då de övriga två målen (mål 2 och 3 ovan) har arbetats med under Genombrott fas 1. 1. För att minska behovet av tvångsåtgärder behöver man gå ett steg längre än till heldygnsvården; det är spårning av personer med demens, vilka håller på att utveckla BPSD (Beteende och Psykiska symtom vid Demens), som vi får ägna oss åt i projektet. Detta gör vi genom att inleda ett brett samarbete med olika vårdgrannar/närstående. Först behövde vi ta reda på varifrån dessa personer kommer, som läggs in på vår avdelning. Således behövdes en kartläggning av de BPSD patienter som tagits in under 2012. Vidare se under punkt 4. 2. Förbättring av patientens upplevelse av tvångsåtgärder bestod av eftersamtal, som etablerats redan under fas 1. Tills idag har man implementerat ankomstsamtal med LPT patient och anhörig samt ett uppföljningssamtal vid utskrivningen. Så gott som samtliga LPT patienter får vara med om detta. 3. Kunskap om LPT har förmedlats till slutenvårdens personal under fas 1, man går regelbundet på självskyddskurser sedan många år. 4. Det är just samverkan med olika aktörer som vi lagt tyngdpunkten på under fas 2. Länets demensvårdsutvecklare (DVU ovårdnadspersonal som tar hand om demenssjukas anhöriga, ordnar med avlastning, ledsagare, stöd, växelvård m fl insatser) samt anhörigstödjare

(första ledets kontakt med anhöriga till sjuka med olika diagnoser, inte bara demenser) har varit med om var sitt utbildningstillfälle, där vi tagit upp möjligheter till skattning av våldsbenägenhet med CMAI (Cohen-Mansfield Agitation Inventory vg se bilaga). Vi har också etablerat en vårdkedja utifrån skattningsresultat. Bakgrund Uppsala läns population är 300 000. Äldrepsykiatrins uppdrag är att vara en länsövergripande specialistinstans för utredning, diagnostik, behandling och vårdnivåbedömning av äldrepsykiatriska patienter i öppen och sluten vård. Med äldrepsykiatriska patienter avses äldre psykiskt sjuka personer med symtom relaterade till åldrandet, främst affektiva och psykotiska symtom, oftast samtidigt med varierande grad av kognitiv svikt. Anhöriga erbjuds samtidigt stöd i olika former. Äldrepsykiatrin bedriver också rehabilitering som innebär åtgärder mot funktionsnedsättningar till följd av en komplicerad psykiatrisk symtombild i samband med åldrande, ofta i kombination med kognitiv svikt och som inte enbart kan påverkas eller hävas av medicinska behandlingsåtgärder. Dessutom ansvarar verksamhetsområdet för utredning, diagnostik och behandling samt vård nivåbedömning av ett mindre antal dementa patienter med svåra psykiatriska symtom, som BPSD (Beteende och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) vilka kräver ett omhändertagande utöver sedvanlig demensvård. Nära 50% av dessa patienter brukar tas in för vård med hjälp av LPT. Under 2012 togs totalt 31 patienter med BPSD in enligt LPT, de flesta av dessa kom direkt hemifrån och har inte haft några kommunala insatser tidigare. Mellan jan och oktober samma år togs 25 patienter med BPSD in enligt LPT (15 män och 10 kvinnor).totalt genomfördes fem stycken tvångsåtgärder, varav 4 bältesläggningar och en injektion. I verksamhetens uppdrag ingår också konsultation, utbildning och handledning till vårdgrannar. Utbildningsuppdraget omfattar också studerande inom olika vårdyrken samt fortbildning inom de olika professionerna. Verksamheten ligger på Akademiska sjukhuset i Uppsala och håller precis på att läggas ner som ett självständigt verksamhetsområde. Antalet vårdplatser minskas från 15 till 6 fr o m 15/11-13. Den enhet som blir kvar inom det affektiva verksamhetsområdet kommer att bestå av en förstärkt öppenvårsdmottagning och mobila teamet. Vi kommer att få fler personal och kunna ge mera strukturerad hjälp till olika vårdgrannar/särskilda boenden. Planeringen är i full gång. Vi ser behovet av bättre kunskap om BPSD hos olika vårdgrannar så att bemötande av dessa personer blir så optimalt som möjligt. Vi tror att därigenom kan man förhindra en hel del tvångsintagningar. Det är fortsättningsvis personer med Beteende och Psykiska Symtom vid Demens som är vår målgrupp. Intagning enligt LPT blir ett stort trauma för dessa patienter, då de inte förstår situationen och saknar sjukdomsinsikt. Det räcker inte att åstadkomma en så lindrig vårdepisod som möjligt för dessa patienter. Det övergripande målet är ju att förhindra en inläggning över huvudtaget. Därför blev åtgärder i öppenvård föremål för några testcykler enligt nedan. Mål SKL:Att minska behovet av och därmed användandet av tvångsåtgärder. VI: Att komma in tidigare i vårdkedjan och förhindra att det måste till LPT vid intagningen. Att minska 2013 års LPT inskrivningar med 15% jämfört med 2012 för personer med BPSD. SKL: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patient liv för att minska andelen inläggningar med tvång.

VI: Delmål 1 100% telefonsamtal från primärvårdsläkare som gäller patienter med BPSD skall besvaras av specialistläkare inom 24 timmar under perioden maj september. Delmål 2 100% av skattningar med CMAI utförda av DVU (Demensvårdsutvecklare) och kommunens sjuksköterskor, vilka utföll enligt särskild mall skall erbjudas handledning. Förändringar som testats Testcykel 1 Öka tillgänglighet till våra läkare för primärvårds läkarna. En särskild lista har använts för dokumentation (v g se bilaga). Testcykel 6 Öka kompetensen och samarbetet med kommunens DVU( demensvårdsutvecklare) och SSK ( sjuksköterskor ). Två möten har genomförts med diskussion samt utbildning i CMAI (blankett, vg se bilaga) Testcyklar som ej är genomförda: Testcykel,2 Öka samverkan med kommunen med SIP:ar (samordnad individuell plan) har initierats, men hann ej testas. Detta berodde på att man endast kunde genomföra sedvanliga vårdplaneringar vid utskrivningen, det gick inte att få dit distriktsläkare bl a. Testcykel 3 Öka vårdgrannars kompetens om BPSD genom utbildning- testningen påbörjades med två utbildningstillfällen, men återkommande insatser utifrån vårdgrannars behov beräknas starta först till våren 2014 pga all turbulens i organisationen, vg se under övriga kommentarer. Resultat SKL:Att minska behovet av och därmed användandet av tvångsåtgärder. Tvångsåtgärder har ökat med 60% 2013 jmf med 2012. Det handlar om en ökning från 5 till 8 tvångsåtgärder (bältesläggning och tvångsmedicinering). LPT intagningar av BPSD patienter är oförändrade mellan januari och oktober jmf med 2012. Enligt journalgranskning av BPSD patienter inlagda med LPT 2012 och 2013 har vi ej lyckats minska antal LPT januari till oktober. En av orsakerna kan vara bristande kontakter med olika kommunala/privata instanser hos de drabbade familjerna, man vet inte vart man ska vända sig. Den sjuke kan motsätta sig vårdkontakt. Det är först när situationen går över styr som olika instanser får kännedom om fallet. Under 2012 t ex kom majoriteten av LPT intagna BPSD patienter från egna hem. 2013 var fördelningen hälften var från särskilda boenden respektive egna hem. Under 2013 jan-okt togs totalt 25 patienter med BPSD in enligt LPT (15 män och 10 kvinnor).totalt genomfördes åtta tvångsåtgärder, varav fem bältesläggningar och tre injektioner. SKL: Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patient liv för att minska andelen inläggningar med tvång. Testcykel 1 Öka tillgänglighet till våra läkare för primärvårds läkarna. En särskild lista har använts för dokumentation (v g se bilaga). 100% tillgänglighet har uppmäts. Testcykel 6 Öka kompetensen och samarbetet med kommunens DVU( demensvårdsutvecklare) och SSK ( sjuksköterskor ). Två möten har genomförts med diskussion samt utbildning i CMAI (blankett, vg se bilaga)

Det blev för kort utvärderingstid, en patient har varit aktuell för handledning under perioden. Samarbetet fortsätter. Diskussion De BPSD patienter som kommer till oss är ofta avancerade i sina beteendestörningar. Det krävs därför tvång initialt för att över huvudtaget kunna ge adekvat vård. Det är därför angeläget att hitta patienterna innan de utvecklar aggressivitet. För att åstadkomma det behövs ett väl fungerande samarbete med olika vårdgrannar. Här satsade vi på information och utbildning till DVU samt anhörigstödjare i första hand. Testcykel 6 borde ha brutits ner till mindre subenheter, t ex 1. Att erbjuda utbildning i BPSD/aggressivitetsskatting samt LPT till 50% av länets DVU, MAS:ar (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) samt hemsjukvårdens sjuksköterskor under 2014-2015. 2. 30% av länets invånare med demensdiagnos (alternativt endast Alzheimers demens) och boende på särskilda boenden har skattats enligt CMAI t o m 31/12 2015. Detta arbete måste utvecklas framöver på ett mera strukturerat sätt. Den äldrepsykiatriska enhet som bildas fr o m 1/-14 kommer att med utökad öppenvård ha möjligheter till regelbunden kontakt med länets särskilda boenden samt spårning av hemmaboende personer med risk för utveckling av BPSD. Både individuella interventioner, handledning samt utbildning blir aktuella. Vi tror att vi har en möjlighet att förhindra en del onödiga inläggningar

av BPSD patienter på detta sätt. Så här involverade vi patienter och deras närstående Vid LPT intagning för heldygnsvård på avdelningen ges alltid information till både patient och anhörig. Många BPSD patienter förstår dock inte detta. Det blir anhöriga som blir minnesbärare åt patienten. Eftersamtal (efter tillämpning av tvångsåtgärder såsom bältesläggning eller injektion) har erbjudits patienter med skiftande resultat. Det är inte ovanligt att de inte mindes detta en kort tid därpå. Det bedömdes dock viktigt att på det sättet kunna lugna patienten efter ett tvångstrauma. Det uppföljande samtalet vid utskrivningen riktas till anhöriga för att ge dem en helhetsbild av hela vårdförloppet. För närmare detaljer vg se vår särskilda BPSD hemsida www.huvudstod.se där vi har en anhörig och en personaldel. Sammanfattning av projekt tiden så här långt Projektets huvudinriktning var att förhindra inläggningar enligt LPT från öppenvården. Detta förutsätter en välfungerade vårdkedja med strukturerade kontakter mellan olika aktörer. Trots att äldrepsykiatrin har ett, sedan länge etablerat samarbete med olika vårdgrannar, har detta inte lyckats hittills i år. Totalt sett är det dock frågan om mycket få tvångsåtgärder. Möjligen kan användningen av tvångsåtgärder minska om intagning enligt LPT kan göras direkt till avdelningen utan att patienten transporteras först till akutmottagningen. Adekvat kompetensnivå hos omvårdnadspersonal inklusive MAS:ar ( medicinsk ansvariga sjuksköterskor )och anhörig stödjare är viktig för rätt bedömning av risken för utveckling av BPSD.' Vi har precis börjat med utbildning riktad till DVU och anhörig stödjarna. Det skattningsinstrument ( CMAI ) som vi använder kan bli ett gemensamt dokument för tidig upptäckt av BPSD. Därtill krävs sannolikt återkommande utbildnings- och samskattnings tillfällen. Vid tecken på utveckling av BPSD erbjuds handledning från Äldrepsykiatrin i första hand. Vår målsättning framöver blir att införa rutiner för regelbundna BPSD-ronder på länets särskilda boenden. Vad beträffar personer med demens boende hemma får kontaktnätet omfatta i första hand regelbundna möten med hemsjukvårdens sjuksköterskor och MAS:ar. Övriga kommentarer Ett kraftfullt störningsmoment för genomförande av projektet har varit dels turbulens i gruppens sammansättning med flera avhopp, dels yttre omständigheter såsom stängning av vår BPSD avdelning, och nedläggning av verksamhetsområdet. Fr.o.m. december 2013 kommer äldrepsykiatrin att utgöra en enhet inom affektiva verksamhetsområdet. Enheten kommer också att flytta från Psykiatrins hus till en egen mottagnig på Ulleråker. Slutenvården med sex äldrepsykiatriska platser kommer att finnas kvar i Psykiatrins hus.

Bilaga 1 : CMAI

Bilaga 2 : Registreringsblanketten