Protokoll 1 (6) Folkhälso- och tandvårdsutskott Hälso- och sjukvårdsstaben Anders Andrén, David Kvicklund 121017 LK/120073 Plats Beslutande Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande Monica Gundahl, (S), vice ordförande Anna-Karin Berglund, (C), ersättare för Annetthé Zettergren Ann-Charlotte Eskel (S) Jesper Johansson (MP) Kerstin Einevik Bäckstrand (C) Ersättare I tjänsten Justering Jesper Johansson (MP) Erik Olsson (S) Hans Östholm, tandvårdschef Agne Nihlson, övertandläkare, 59 Susanne Forslund, enhetschef Folkhälsa och samhällsmedicin David Kvicklund, informatör, folktandvården, sekreterare, 59-61 Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg, 62-63 Anders Andrén, folkhälsostrateg, sekreterare Utsågs Ann-Charlotte Eskel att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 59 Uppsökande tandvård Agne Nihlson, från patient- och medborgarservice, berättade om läget kring den uppsökande tandvården. I länet finns 22 områden, i vilka folktandvården just nu ansvarar för 15, Oral Care 6 områden och 3D/ Dentalmed för 1 område. I regelverket finns beskrivet att en (1) munhälsobedömning/år ska genomföras. Detsamma gäller för utbildningen av vård- och omsorgspersonal i särskilda boenden. Utifrån en jämförelse mellan 2010 och 2011 minskade såväl antal utförda munhälsobedömningar som utbildning till vårdpersonal något under 2011 jämfört med året innan. Agne redogjorde också för en nulägesbeskrivning av innevarande år till och med september. Av dessa siffror framgår att folktandvården i nuläget genomfört munhälsobedömningar hos 70 % av sina patienter, 3D/Dentalmed hos knappt 70 % och Oral Care hos 30 % av sina patienter. Utifrån nationella jämförelser är en täckningsgrad mellan 65 och 70 % i slutet av året att betrakta som acceptabel. Noterbart inför 2013 är att landstinget valt att inte utnyttja den option på förlängning i avtalet som fanns med Oral Care vad det gäller den uppsökande verksamheten. Därmed tillkommer ett tilläggsuppdrag för folktandvården för de sex områden som tidigare upphandlats av Oral Care under 2013. protokoll 121017
LANDSTINGET I VÄRMLAND 121017 LK/120073 2 (6) 60 Tandvårdstaxa 2013 Tandvårdschefen Hans Östholm informerade utskottet om nuläget inför den nya tandvårdstaxan som börjar gälla efter årsskiftet. En genomsnittlig höjning på 2,8 procent föreslås. Det för att täcka den förväntande kostnadsutvecklingen för folktandvården som förväntas hamna mellan 3 och 3,5 % nästkommande år. Formellt beslut fattas av landstingsfullmäktige i november. Innan dess ska ärendet även tas upp i landstingsstyrelsen och landstingsdirektörens ledningsgrupp. 61 Socialförsäkringsrapporter från Försäkringskassan Hans Östholm och folktandvårdens informationschef Ann-May Brodén redogjorde för delar ur innehållet i två nyligen publicerade rapporter från Försäkringskassan. Båda med fokus på en uppföljning kring den nya tandvårdsreformen som trädde i kraft 1 juli 2008. Hans Östholm berättade kring innehållet i den första Det statliga tandvårdsstödet en lägesrapport. Den statistiska uppföljningen innehåller bland annat uppgifter kring Försäkringskassans utbetalningar av såväl allmänt tandvårdsbidrag som högkostnadsskydd och hur besöksfrekvensen ser ut i landet och länen. Sett nationellt har utbetalningar från Försäkringskassan inte utbetalats i den utsträckning som förväntades på förhand 2008. Försäkringskassan spekulerar i orsaker, möjligen hänger det samman med att kännedom hos allmänheten inte varit tillräcklig. Vad det gäller besöksfrekvensen har den ökat. Mellan 2010 och 2011 besökte drygt 72 % tandvården, vilket var 3,2 % fler jämfört med senaste mätning 2009. Att öka andelen regelbundna besök var ett av målen som formulerades inför reformen. Det skulle även få som följd att de akuta tandvårdsbesöken skulle bli färre. Värmland ligger i rapporten i mellanskiktet vad det gäller akuta tandvårdsbesök, utifrån en nationell jämförelse. Hans Östholm belyste vidare befolkningsstrukturen som i rapporten förkunnar att Värmland har en hög andel personer över 50 år, vilka generellt sett är i behov av större vård- och omsorgsinsatser än yngre. En god bemanning är därför viktigt. Och sett till den sammanlagda tandläkar- och tandhygienisttätheten i länet är Värmland bland de bästa i landet. Ann-May Brodén berättade sedan om den andra rapporten från Försäkringskassan När tänderna får vänta, där fokus ligger vid att beskriva personer som inte besöker tandvården. Tidigare undersökningar i Värmland har visat att ungefär sex procent av befolkningen aldrig är i kontakt med tandvården. Siffran för landet är tio procent. Personer som aldrig besöker tandvården beskrivs av Försäkringskassan bestå av unga personer mellan 20 och 30 år, utlandsfödda, lågutbildade samt personer med låg inkomst. Ann-May Brodén berättade om folktandvårdens satsningar för att försöka få yngre personer att teckna frisktandvårdsavtal för att minska avhoppen från regelbunden tandvård den dagen den inte längre är kostandsfri. I november varje år erbjuder folktandvården frisktandvårdsavtal till alla 19-åringar. De senaste åren har ungefär 30 % i målgruppen tackat ja till erbjudandet. I år ska andelen öka, bland annat med hjälp av en möjlighet att även teckna avtalet på webben.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 121017 LK/120073 3 (6) 62 Lokalt projektbidrag till frivilligorganisationer 2013. (Å Löfvenberg) Ledningsstrateg Åsa Löfvenberg, redovisar 2013 års fördelning av lokalt projektbidrag till frivilligorganisationer. Föreningar som beviljats bidrag presenteras på externa webben www.liv.se Totalt 28 ansökningar har kommit in med ett sammanlagt sökt belopp på 4 239 985 kr. Belopp att fördela är 600 000 kr. Diskussion förs om principer och riktlinjer för hur fördelning av bidrag beviljas. En översyn kommer att ske av landstingets hantering av bidrag till frivilligorganisationer. Utredningsuppdrag presenteras vid Folkhälso- tandvårdsutskottet sammanträde 2012-11-14. 63 Rapport och diskussion kring seminarieserien Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. (Å Löfvenberg) Utskottets ordförande och vice ordförande medverkar tillsammans med Åsa Löfvenberg i utvecklingsarbetet Samling social hållbarhet - minska skillnader i hälsa. Arbetet sker i SKL:s regi för kommuner, landsting och regioner som beslutat arbeta i linje med den så kallade Marmotrapporten (Landstinget i Värmland, Landstingsplan 2011). Tillsammans ska deltagarna komma fram till vad som krävs på lokal, regional och nationell nivå för att minska skillnaderna i hälsa hos befolkningen. Flera av landstingets processer är involverade i arbetet såsom - Barnrättsuppdraget - Jämställdhet - Jämlikhet - Patientsäkerhet - Social hållbarhet minska skillnaderna i hälsa - Nya perspektiv. Inom ramen för utvecklingsarbetet har ett antal rekommendationer utarbetats: 1. Integrera jämlikhet i all politik och ordinarie styrning och ledning 2. Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 3. Ge alla barn en bra start i livet 4. Ge alla möjlighet till egen försörjning 5. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen En ambition är nu att rekommendation 1 och 2 beaktas i kommande landstingsplan. Önskemål framförs att även rekommendation 5 beaktas i kommande landstingsplan. Vidare betonas rekommendation 5 som visar att inte bara hälso- och sjukvården påverkar individers hälsa utan det finns ett flertal andra sektorer i samhället som påverkar hälsan. Exempel är stadsplanering, kulturutbud, miljö- och hälsoskydd med mera. Ett närmare samarbete efterlyses där hälso- och sjukvården kan föra över sina kunskaper och erfarenheter till
LANDSTINGET I VÄRMLAND 121017 LK/120073 4 (6) ovannämnda kommunala sektorer gällande vad som påverkar en individs hälsa. Inom ramen för arbetet återstår ett arbetsmöte i Göteborg 7 8 november 2012. Slutkonferens är planerad till den 22 mars 2013 där bland annat sir Michael Marmot kommer att delta. Förslag förs fram att Folkhälso- och tandvårdsutskottet ska närvara vid nämnda slutkonferens den 22 mars 2013. 64 Barnfattigdom. Presentation av rapporten Barns ekonomiska utsatthet, årsrapport 2012. (Monica Ekström, ordförande Rädda Barnen Värmland). Monica Ekström, ordförande för Rädda Barnen Värmland. Allt arbete inom Rädda Barnen har FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt. Rädda barnen är således ingen välgörenhetsorganisation utan en barnrättsorganisation. Rädda Barnen bildades i England 1919 och fyller 93 år i år. Rädda Barnens första appell i Sverige skrevs av Selma Lagerlöf och löd Att rädda barnen är att rädda framtiden. Monica Ekström presenterar Rädda Barnens årsrapport 2012 Barns ekonomiska utsatthet. Rapporten baserar sig på 2009 års siffror. Ekström poängterar att mer titta på de trender som rapporten visar istället för på enskilda år eller kommuners siffror. Enligt Rädda Barnens definition för barnfattigdom är idag 250 000 fattiga i Sverige varav drygt 7 000 barn i länet. Detta är en ökning med 1,5 procent i Sverige. Motsvarande ökning ses även i länet. Det är stor variation mellan länets kommuner gällande barnfattigdom. Till nämnda 7 000 barn som per definition är fattiga kan även 2 500 3 000 barn läggas till vars föräldrar är föremål för så kallad löneutmätning. Det som tidigare observerats är de relativt höga barnfattigdomssiffrorna i länets kommuner som gränsar till Norge. En förklaring till dessa höga siffror kan vara att föräldrar som arbetar i Norge inte redovisar sin inkomst i Sverige. I diskussioner som rör barnfattigdom är det viktigt att tänka på risken för dessa barn att hamna utanför gemenskapen exempelvis i skolan. Kan handla om att inte kunna följa med på skolresa, köpa idrottsutrustning på grund av att föräldrar inte har råd att ge bidrag till denna typ av aktiviteter. Ha alltid i åtanke att inte stigmatisera det enskilda barnet med att ge ekonomiskt bidrag. Erbjud istället ett generellt bidrag till alla barn så att det inte sker något enskilt utpekande av ett visst barn. Utpekandet måste undvikas. En kommun kan kompensera en familjs eller ett barns ekonomiska utsatthet bland annat genom att servera bra och rikligt med mat vid ett veckoslut fredag - måndag.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 121017 LK/120073 5 (6) Motsvarande kompenseringar kan även landstinget göra genom: - Generellt avgiftsfri sjukvård - Användande av barnchecklista barnkonsekvensanalys - Glasögonbidrag som gäller under de år barnet går i skola - Subventionerade läkemedel. Avslutningsvis konstateras det som all forskning visar att fattigdom leder till sämre hälsa. 65 Planering för nästa års möten Förslag på mötestider har tagits fram för Folkhälso- och tandvårdsutskottet. Ändringar har gjorts. Följande datum har ändrats eller utgått. Den 9 januari och 14 augusti utgår. Den 9 oktober ändras till 2 oktober och 24 april ändras till 10 april Folkhälso- och tandvårdsutskottet föreslås sammanträda onsdagar vid följande datum i Landstingshuset, Karlstad. Nedan redovisas uppdaterad lista med datum: 6 februari 6 mars 10 april 15 maj 4 september 2 oktober 6 november 4 december 66 Övriga frågor Susanne Forslund informerar om förestående översyn gällande handläggning av bidrag till frivilligorganisationer. Frivilligarbetets betydelse. Konferensinbjudan 16 november 2012, kl 13.00 16.00. Plats: CCC, Karlstad. Gert Ohlsson och Monica Gundahl närvarar vid konferensen Vid protkollet David Kvicklund Anders Andrén Justerat den..
LANDSTINGET I VÄRMLAND 121017 LK/120073 6 (6) Gert Ohlsson Ann-Charlotte Eskel