UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Relevanta dokument
Sanering av Klippans Läderfabrik Etapp 3

SANERING AV KLIPPANS LÄDERFABRIK KLIPPANS KOMMUN. Tolkning av kompletterande undersökningar

Provtagning och avfallsklassning av fyllnadsjord Slump eller vetenskap?

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

F d Gusums bruk. Riskbedömning och åtgärdsutredning

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Åtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde)

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Underlag till schaktplan

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

LJURAFÄLTET, NORRKÖPING

Avfall och förorenade. områden

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

8. Sammanfattning av sedimentanalyser

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

GEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport

ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Varudeklaration gummiklipp,

Sammanställning av provtagningsnivåer, fältanteckningar och labanalys, provtagning med skruvborr och grävmaskin

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt rekommendation av fortsatt arbetsgång inkl. kostnader för dessa

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Markföroreningar inom detaljplaneområde 1, Västerport Varbergs kommun. Underlag för detaljplanearbete

RAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, TIPP INOM FASTIGHETEN KUNGSÄNGEN-TIBBLE 1:331

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

FALAB Lindesbergsbostäder AB. Kristinaskolan. Planeringsunderlag PM Geoteknik och Miljö. Uppdragsnr: Version: AB TERRAFORMER

Bilaga 1. Plankarta Södra Strömgatan 6

PM Sammanställning av utförda undersökningar och åtgärder av askförorening

Markföroreningar inom fastigheten Kallebäck 2:5, Göteborgs kommun

Datum och tid klockan Sammanträdesrum 3, Kommunhuset Klippan

SANERING AV KLIPPANS LÄDERFABRIK KLIPPANS KOMMUN. Uppdaterad åtgärdsutredning

Miljöprojekt Gusum Förnyad miljöteknisk undersökning på fd Gusums bruk, område 4-6 SLUTRAPPORT

Provtagning och analyser

PM Markföroreningar inom Forsåker

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

F d Gusums bruk. Bilaga 1. Sammanställning av provtagning i byggnader

Halmstads Energi och Miljö AB

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Projekt Östra Bangården Östersund miljöteknisk markundersökning

LÄDERFABRIKEN KLIPPANS KOMMUN

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

PM - Översiktlig miljöteknisk markundersökning Skepplanda 8:4, Ale kommun

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Massor till klassificering Surte Hamn

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Situationsplan över Klippans Läderfabrik och närliggande områden med avgränsning för huvudstudien markerad med röd streckad linje

Rapport miljöteknisk markundersökning. Lebela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Särö centrum, Kungsbacka kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kompletterande markmiljöundersökning, område Å10

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Fd Klippans läderfabrik

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

Situationsplan

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning

Miljöteknisk marku. Karlshamn. kommun

Transkript:

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN Bakgrund och syfte I centrala Klippan, Klippans kommun, låg tidigare Klippans Läderfabrik som bedrev kromgarvning. Verksamheten har förorenat mark under och invid fabriksbyggnaden (riven). Området där den tidigare, nu rivna fabriken låg, har fyllts ut med stora mängder förororenade schaktmassor, rivningsavfall och industriavfall, till stor del blandat. Klippans kommun utreder nu saneringsåtgärder för (markområden) inom ramen för ett Naturvårdsfinanserat projekt. Som underlag för en bidragsansökan till Naturvårdsverket behöver nu kommunen veta hur de avfall som kommer generas hur det skall behandlas och vilka anläggningar som kan bli aktuella att ta emot avfallsmassor från det planerade projektet. Som underlag för kommunens budget behövs indikativa prisuppgifter från en anläggning med tillstånd av att ta emot allt eller delar av de avfall som kommer att genereras. Nedan redovisas kalkylunderlag för dessa uppgifter. Planerad sanering Vid saneringen kommer förorenade jord och avfallsmassor schaktas upp, eventuellt grovsorteras m a p spaltläder (se foto nedan). Urschaktning kommer sannolikt att ske inom tre delområden med olika föroreningsgrad och massor kommer i stort delas upp enligt följande: 1. Fabriksområdet (måttligt förorenad fyllning under fd fabriksbyggnaden) 2. Utfyllnadsområdet (förorenade schaktmassor och industriavfall, lokalt med spaltläder) 3. Skogs-/ängsmassor (finkornig jord med låga - måttliga föroreningshalter) 4. Utsorterat spaltläder (höga metallhalter, höga TOC-halter) 5. Rivningsavfall (ren eller måttligt förorenad betong, tegel) Utöver ovanstående fraktioner finns ytterligare en fraktion som skulle kunna bli aktuell att gräva ut och behandla på extern avfallsanläggning, nämligen den f d deponin med processavloppsslam: 6. Processavaloppsslam Indikativa priser önskas på ovanstående fraktioner. Mängd, karaktär och föroreningsgrad redovisas nedan. ARBETSMATERIAL Sid 1(8)

Avfallet som genereras vid sanering Fabriksområdet Områdets utgörs av blandade måttligt förorenade schaktmassor med visst inslag av tegel och betong. Föroreningen utgörs av Cr-tot och As. Övriga metaller och organiska föroreningar bedöms inte vara dimensionerande vid avfallsklassningen eller ur risksynpunkt. Utöver de fasta betongkonstruktioner (brunnar, ledningar, kassuner, betongplattor) bedöms andelen betong och tegel vara liten, ren eller måttligt förorenad (fläckvis på ytan) och därmed inte motiverad att sortera ut. Avfallsmängden som kommer att generas blir i storleksordningen 10 000 m 3 (20 000 ton). Tabeller och diagram bygger på flera under åren 1997 2012 med olika syften och utförande. Maxhalter återspeglar stickprovtagningar i enskilda skikt, medan andra är samlingsprover över vanligtvis ca 0,5 m. I praktiken kommer dessa skikt inte att kunna sorteras ut vid schaktning och extremhalter kommer bli mycket sällsynta. (mg/kg TS) Arsenik, As Krom, Cr Antal prov (st) 30 30 Median 11 94 Medel 22 553 90-perc 42 1493. Statistisk sammanställning av krom- och arsenikhalter i fyllning inom fabriksområdet. ARBETSMATERIAL Sid 2(8)

Karaktären på förorenad fyllning inom fabriksområdet (mg/kg TS). Utfyllnadsområdet Området utgörs av finkorniga schakt- och rivningsmassor blandat med processavfall från läderfabriken (se figur 2). Eftersom området fyllts ut successivt är marklagren skiktade. Skikten är dock tunna och bedöms mer eller mindre praktisk omöjliga att sortera ut. Extremhalter kommer därmed bli sällsynta. Merparten av lädret (spaltläder) bedöms praktiskt möjligt att kunna sortera ut. Mycket liten andel sten, tegel, betong. Avfallsmängden som kommer att generas blir i storleksordningen 30 000 m 3 (60 000 ton). Krom total och arsenik från den tidigare garvningen dominerar. Lokalt förekommer olja (alifater C16- C35, max 14 000 mg/kg TS, PAH 16 440 mg/kg TS), massor som dock kommer att kunna sorteras ut med god säkerhet (några tusen ton). Oljeförorenade massor kan också innehålla metaller. ARBETSMATERIAL Sid 3(8)

Structor Miljö Göteborg (mg/kg TS) Antal prov (st) Median Medel 90-perc 2012-04-14 Arsenik, As 43 3 200 284 30 Krom, Cr 43 50 900 2 144 295 Statistisk sammanställning av krom- och arsenikhalter i fyllning inom utfyllnadsområdet. Aska Spaltläder Tegel/rivningsavfall Sand Finkornig jord Tegel ARBETSMATERIAL Sid 4(8)

Fyllning och avfall inom utfyllandsområdet. Skikten är tunna och osammanhängande vilket gör att urschaktning kommer att ske pallvis (0,5.1 m). Skogs-/ängsområden Avfallet kommer att till övervägande del utgöras av ensgrader homogen mullhaltig finjord men även till viss del av finjord (silt och torrskorpelera). Föroreningen utgörs primärt av arsenik. Sortering av rötter och grenar bedöms kunna ske så att TOC-halten understiger 10%. Avfallsmängden som kommer att generas blir i storleksordningen 10 000 m 3 (20 000 ton). Representativa halter inom skogs- och ängsområden (mg/kg TS). Antal analyser30 st "Förorenade" As Cr Djup (m) Median 25 36 0,2 Medel 41 68 0,4 90-perc 62 128 1,0 Max 133 299 ARBETSMATERIAL Sid 5(8)

Spaltläder Inom utfyllnadsområdet finns lokalt ansamlingar med spaltläder, dvs rester av hudar som skurits till vid den fd fabriken. Spaltläder innehåller höga kromhalter och har naturligtvis en hög TOC-halt. Spaltläder har analyserats och lakats (G06-02), se tabell i avsnitt lakning. Mängden utsorterat spaltläder (med visst inslag av jord) har uppskattats till några hundra ton (500-1 000 ton). Ansamling av spaltläder. Rivningsavfall Rivningsavfall utgörs primärt av betong och tegel. Lokalt förekommer små fläckar/bitar med ytlig förorening med krom där höga halter kan förekomma i stickprover. Merparten av avfallet är dock rent. Mängden rivningsavfall har uppskattats till 2 000 ton. Hopsamlat tegel och betong. Hopsamlat tegel. ARBETSMATERIAL Sid 6(8)

Processavloppsslam Processavloppsslam från tidigare reningsbassänger har vid en tidigare sanering samlats ihop och täckts med platsduk och bentonitmatta (krav motsvarande FA-deponicell). Ett åtgärdsalternativ omfattar att schakta upp även detta material och köra till en extern avfallsanläggning. Materialet är relativt homogent, finfördelat (silt/slamkaraktär) med höga krom - och arsenikhalter. Medelhalten av krom och arsenik är lägre än 10 000 mg/kg TS respektive 1 000 mg/kg TS, men kan lokalt enligt provtagningar överstiga även dessa halter. Uppgifter om TOC halter är något bristfällig varför pris önskas på material med TOC-halter både över och under 6% -TOC. Mängden slam uppskattas till 20 000 m 3 (30 000 ton). Laktester Som underlag för bedömning av vilken deponiklass som kan bli aktuell för respektive avfall har laktester utförts. Laktester är utförda 2011 med undantag från tre från 2006. Tester från 2011 är gjorda på representativa prover från utfyllandsområdet och fabriksområdet efter urschaktning. Prov från 2006 är tagna på dels, slam från slamdeponin, utsorteras spaltläder samt blandad fyllning med låg kromhalt med relativt hög arsenikhalt. ARBETSMATERIAL Sid 7(8)

Punkt (mumy) T55 (4,0-6,0) T60 (3,0-5,0) T63 (0,5-1,1 + 1,5-2,0) T67 (0-1,5) T71 (0-0,85) T79 (0,9-1,3 + 1,4-1,7) T90 (0-0,6) Analys Total Lakning Total Lakning Total Lakning Total Lakning Total Lakning Total Lakning Total Lakning Delomr. Fy/Sa, tgl, Fy/läder, aska, Fy/aska, le, tgl, Fy/sa, (läder), Fy/skikt/aska, Fabriksomr. Fy/tgl, sa, Material aska, trä trä, sa, tgl/ trä, läder/ glas, tgl, aska le, sa, tgl/ Fy/Sa, tgl/ btg/ As 30 0 56 0 12 0 2 <0.01 50 1 3 0 5 0 Ba 380 1 226 1 631 1 44 0 70 0 52 1 46 0 Cd 5,1 0,0 13,3 0,0 2,5 0,0 <0.40 <0.000526 0,4 <0.0005 <0.40 0,0 <0.40 <0.0005 Cr 267 0,04 3 580 3 76 0,03 854 2 637 0,53 8 0,06 50 0,39 Cu 98 0 475 1 198 0 44 0 24 0 15 0 66 0 Hg <0.20 <0.0002 0,42 <0.0002 <0.20 <0.0002 <0.20 <0.0002 <0,20 <0.0002 0,26 <0.0002 0,46 <0.0002 Mo 3 0 3 0 3 0 1 0 1 0 1 0 1 0 Ni 18 0 30 0 28 0 17 0 18 0 13 0 14 <0.007 Pb 76 <0.003 1 070 0 268 <0.002 183 0,2 31 0,0 23 0,6 75 <0.002 Sb - 0,07-0,11-0,19-0,01-0,01-0,07-0,01 Se - 0,0-0,0-0,0-0,0-0,0-0,07-0,0 Zn 460 0,2 677 0,3 1 880 1 104 0,2 108 0,1 61 2,0 97 <0.03 ph 8 8 8 7 8 9 11 Kond. 109 28 92 10 11 18 37 DOC 84 <48 152 66 129 2490 1 870 Cl 42 48 34 <9 <9 335 27 F 7 4 7 5 8 7,85 2 SO4 7 470 671 6 070 230 36 167 312 Cr6+ <0.05 2 <0.05 0 0 2,04 0 TOC (%) 6,4 10 7 2,8 5 2 2,9 Punkt (mumy) T98 (0-1,1) G06-01 (1,5-2,2) Tidigare laktester 2006 G06-02 (0,9-2,4) G06-06 (0,5-2) Mottagningskriterier NV AS FA på Inert ifa deponi deponi FA deponi KM MKM FA Analys Total Lakning Total Lakning Total Lakning Total Lakning Delomr. Material Fabriksomr. Fy/Sa, Gr, tgl, Slamdep. Slam/jord Spaltläderdep. Spaltläder Blandad fy As 17 0 128 0,6 53 0,1 178 2,8 0,5 2 25 10 25 1000 Ba 72 0 41 0,1 47 0,1 430 0,4 20 100 300 200 300 10000 Cd <0.40 0,0 0,1 <0,0005 <0,1 <0,0005 1,3 0,0 0,04 1 5 0,5 15 100 Cr 293 1,3 2 480 0,45 35 500 15,6 35 0,09 0,5 10 70 80 150 10000 Cu 33 0 12 0,1 16 0,3 432 0,9 2 50 100 80 200 2500 Hg <0.20 <0.0002 <1 <0,0002 2,53 0,0 3,82 <0,0002 0,01 0,2 2 0,25 2,5 500 Mo <0.40 0 1 0,0 4 0,1 3 0,1 0,5 10 30 40 100 10000 Ni 8 0 8 0,0 3 0,0 20 0,0 0,4 10 40 40 120 100 Pb 29 0,0 22 0,0 17 <0,002 223 0,1 0,5 10 50 50 400 2500 Sb - 0,03-0,02-0,0-0,28 0,06 1 5 12 30 Se - 0,0-0,01-0,01-0,01 0,1 1 7 Zn 150 0,2 45 <0,02 30 0,03 956 0,6 4 50 200 250 500 2500 ph 9 7,9 7,5 7,9 Kond. 7 9,3 37,9 13,8 ms/m DOC 156 127,0 3 720 258,0 500 800 1000 Cl <11 12,1 98,0 24,7 800 15000 F 6 6,3 4,6 8,0 10 150 SO4 40 181,0 120,0 103,0 1000 20000 Cr6+ 1 0,5 11,0 <0,2 TOC (%) 2 0,9 23,5 3,7 3 10 6 Structor Miljö Göteborg AB Per Hübinette Tel. 0706-93 55 05 per.hubinette@structor.se ARBETSMATERIAL Sid 8(8)