Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019
Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (dioxin, PCB), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan.
Utgångspunkter för operativa mål Utgår från bestämda effektmål Är livsmedelskontrollens gemensamma bidrag till att effektmålen nås Innebär kontroll inom ramen för planerad kontroll (använda kontrolltiden) Inramas av myndighetsmål för rätt förutsättningar så att kontrollen får effekt
Utgångspunkter för operativa mål Målen tar i första hand sikte på kontroll som rör livsmedel som är baslivsmedel som konsumeras av känsliga grupper som barn som är förknippade med kända säkerhets- eller redlighetproblem
Mål Tungmetaller och mykotoxin i spannmål (mål nr 7) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla kvarnar (spannmål och ris). Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kadmium, arsenik (ris) och ochratoxin A i ingående råvaror understiger gällande gränsvärden. Mykotoxiner i russin och pistaschmandlar (mål nr 8) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid minst 30 anläggningar i tidigare handelsled (huvudkontor, grossister, importörer) från vilka det släpps ut russin och/eller pistaschmandlar på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av aflatoxin (B1 + total) samt ochratoxin A (russin) understiger gällande gränsvärden. Tungmetaller och mykotoxiner i barnmat (mål nr 9) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid alla anläggningar som producerar/låter legotillverka beredda spannmålsbaserad barn-mat för spädbarn och småbarn (vällingpulver, grötpulver samt färdigberedd välling och gröt). Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kadmium, arsenik (risbaserade produkter) och mykotoxiner understiger gällande gränsvärden för dessa livsmedel.
Mål Kvicksilver och miljögifter i fiskoljebaserade kosttillskott (mål nr 10) Senast den 31 december 2018 ska offentlig kontroll ha utförts vid alla anläggningar i tidigare led (huvudkontor och importörer) som släpper ut fiskoljebaserade kosttillskott på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kvicksilver samt dioxin och PCB understiger gällande gränsvärden. Distribution av Östersjölax (mål nr 11) Senast den 31 december 2019 ska offentlig kontroll med avseende på spårbarhet ha utförts vid anläggningar som landar Östersjölax. För minst 25 partier ska varornas flöde följas framåt i livsmedelskedjan till detaljhandelsledet. Mykotoxin vid spannmålstorkning (mål nr 12) Senast den 31 december 2019 ska offentlig kontroll ha utförts vid alla anläggningar i primärproduktionen som torkar spannmål för livsmedelsändamål. Detta för att verifiera att företagaren vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra eller reducera bildning av ochratoxin A i spannmålen.
HACCP-kontroll bedömning av företagarnas åtgärder Har företagaren identifierat den aktuella faran? Har företagaren kännedom om att det finns lagstiftade gränsvärden som ska efterlevas? Vilka förebyggande och verifierande åtgärder vidtar företagaren för att säkerställa att gränsvärdena inte överskrids? Är åtgärderna tillräckliga? Provtagning är inget krav i något av målen.
Mykotoxiner Bildas av mögelsvampar Bildas när livsmedel lagras under felaktiga förhållanden (fukthalt och temperatur) Ofta värmestabila Skadeverkningar på lång sikt (cancer) Aflatoxin och ochratoxin vanligast i baslivsmedel Olika gränsvärden för olika livsmedel
Aflatoxin Förekommer mest i nötter, jordnötter, torkad frukt, kryddor, majs och ris. Vanligare i livsmedel från varmt klimat. Varianten B1 är cancerframkallande (levercancer) Olika gränsvärden, exempel för aflatoxin B1 ur (EG) nr 1881/2006: Pistaschmandlar (för direkt konsumtion): 8,0 µg/kg Spannmål (ej barnmat): 2,0 µg/kg Spannmålsbaserad barnmat: 0,10 µg/kg
Ochratoxin Förekommer i spannmål som torkas och lagras vid för hög fukthalt och temperatur. Största problemet vid torkning och lagring av svenskt spannmål. Förekommer också i russin. Orsakar njurskador, fosterskador och skador på immunsystemet
Metaller Kadmium Spannmål, potatis Njurskador och cancer Arsenik Ris och vissa dricksvattenbrunnar Cancerframkallande Kvicksilver Fisk Skador på hjärna och nervsystem
Dioxin och PCB Klorerade organiska föreningar Exempel på en dioxinförening. (2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxin) Exempel på en PCB-förening. (PCB-kongenen PCB 169)
Dioxin och PCB Fettlösliga, finns mest i feta animaliska produkter. Kan skada utveckling av hjärna och nervsystem. Hormonsystem, immunförsvar, fortplantning, cancer? TEQ (Toxic Equivalents): Halt som dioxin- och PCBföreningar brukar anges i, där föreningarnas toxiska effekt vägs in. TDI (Tolerabelt Dagligt Intag): Den mängd av ett ämne som kan intas varje dag livet ut, utan förhöjd risk. TDI för dioxiner och dioxinlika PCB: 2,0 pikogram TEQ per kg kroppsvikt och dag
Dioxiner och PCB Men! Svenskt undantag från EU-lagstiftningens gränsvärden fet fisk från vissa områden får inte föras ut till andra EU-länder och Sverige måste informera konsumenter om riskerna med dessa livsmedel.
Stödjande material och anvisningar Se arbetsrummet Operativa mål för livsmedelskontrollen på www.livsteck.net, där information samlas och där frågor kan ställas om målen.
Gruppdiskussion Vilka blir de största utmaningarna i att utföra dessa kontroller? Kunskap om farorna? Kunskap om hur farorna förebyggs (för att kunna bedöma företagarnas förebyggande åtgärder)? Kunskap om lagstiftningen som rör kemiska faror och främmande ämnen? Att inventera och hitta de företagare som berörs av målen? Annat? Vad föreslår du som kan göras för att underlätta utförandet av de här kontrollerna?