LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR

HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 100415 10:3 080312 LOKALT VÅRDPROGRAM DEMENSSJUKDOMAR Höganäs kommun, primärvård och specialistvård i nordvästra Skåne 2007

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Innehållsförteckning Lokalt vårdprogram - inledning... 3 Demenssjukdomar... 4 Diagnosguide symtom och fynd som stödjer respektive diagnos... 4 Basal utredning i primärvården... 6 Beteendeproblem och psykiska symtom vid demens (BPSD)... 7 Körkort vi demenssjukdom och kognitiv störning... 8 God man och förvaltare... 9 Kommunens ansvar... 10 Palliativ omvårdnad... 11 Bilagor Bilaga 1. Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete Bilaga 2. Omvårdnadens nyckel Bilaga 3. Livskvalitet i demensvården Bilaga 4. Bedömningsblankett vård och omsorgsbehov Bilaga 5. Sömn- och orosprofil Bilaga 6. Blodtryckslista Bilaga 7. Aggressionsrapportblad Bilaga 8. Läkemedelsbehandling, förstahandsval Bilaga 9. Läkemedel som kan ge konfusion Bilaga 10. God man och förvaltare Bilaga 11. Checklista biståndshandläggare Bilaga 12. Glädje- och välbefinnandeskala Bilaga 13. Handlingsplan för vårdtagare som går vilse Bilaga 14. Handlingsplan för hot och våld Bilaga 15. Aktivitetsschema

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Lokalt vårdprogram inledning Demensteam Programmet är framtaget i samarbete mellan Höganäs kommun, Höganäs primärvård samt specialistvården i nordväst Skåne. Från Primärvården har följande representanter deltagit: Charlotte Wallin primärvårdsläkare Sjöcrona vårdcentral. Björn Sandberg primärvårdsläkare Delfinens vårdcentral. Från Äldrepsykiatriska sektionen i Helsingborg har följande representanter deltagit: Överläkare Nils Reimer Jensen. Sjuksköterska Annika Roslund. Från Minnesmottagningen i Ängelholm har följande representanter deltagit: Överläkare Anne Börjesson Hanson. Sjuksköterska Ingrid Brobeck. Sjuksköterska Lisbeth Carlsson Tengelin. Sjuksköterska Maj-Britt Seres. Från Apoteket Puman i Höganäs har följande representanter deltagit: Apotekare Eva Magnusson. Apotekare Pia Brokhöj. Från Höganäs kommun har följande representanter deltagit: Demenssjuksköterska Annica Karlsson. Sjuksköterska Anette Berggren Bengtsson. Programmet kommer att revideras regelbundet vid behov. Demensteamet sammanträder två gånger per år. Användbara länkar och föreningar i sammanhanget www.anhöriga.se www.demenscentrum.se www.demensforbundet.se www.alzheimerforeningen.se www.socialstyrelsen.se Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 www.skane.se/hsprogram Hälso- och sjukvårdsprogram för Demenssjukdomar för Region Skåne Lokala Alzheimerföreningen Helsingborg/Höganäs. Ordförande Anita Asplund tel 042-28 31 58. Dokumentansvarig Annica Karlsson tel 042-33 77 12 Reviderat 2010-04-15 3

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Demenssjukdom Begreppet demens innebär en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande försämring av hjärnans funktioner. Diagnostiska kriterier enligt WHO ICD-10 Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande. Störning av flera högre kortikala funktioner som minne, tankeförmåga, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. Medvetandet ska inte vara grumlat. Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en följd av (och ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna. Svårigheten ska vara av sådan grad att demenssymtomen påverkar personens arbete och/eller sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare prestationsnivå. Symtomduration ska vara minst 6 månader. Svårighetsgrader Mild - patienten har demens men klarar att leva på egen hand. Medelsvår - behöver stöd i det dagliga livet, kan oftast vistas hemma. Svår demens - patienten är så handikappad att ständig tillsyn är nödvändig och någon form av vårdboende vanligen krävs. Differentialdiagnoser Depression, långvarig sömnstörning, psykos, hörsel och synnedsättning, begåvningshandikapp, missbruk, bristtillstånd, läkemedelutlöst, konfusion, tumör, blödning, hydrocefalus, inflammation eller infektion inom CNS. Diagnosguide - symtom och fynd som stödjer respektive diagnos Alzheimers sjukdom Smygande debut och progredierande försämring. Påverkan på rumsorientering, uppmärksamhet, kroppsuppfattning, praktisk förmåga, språk, skriv och räkneförmåga. CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan förekomma. Vaskulär demens Stroke-anamnes. Ibland plötslig debut. Trappstegsvisa förändringar. Minnet kan vara relativt bevarat i tidigt skede. Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och genomföra en uppgift. Emotionell labilitet såsom blödighet, bristande impulskontroll. Trötthet, förlångsamning både i tanke, tal och rörelser. Nattlig konfusion. Gångmönster med korta, stapplande steg, fastnar gärna i stegen. Balansstörning. Sväljningssvårigheter. CT-hjärna visar infarkter eller mycket utbredda vitsubstansförändringar. Obs! enbart kardiovaskulära riskfaktorer räcker inte för diagnosen vaskulär demens. 4

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Frontallobsdemens Tidig och progredierande personlighetsförändring. Försämrat omdöme och uppfattas ofta som hänsynslös. Ibland språksvårigheter tidigt i sjukdomsförloppet. Minnet är oftast intakt i tidigt skede. Emotionell labilitet såsom bristande impulskontroll, aggressivitet. Distanslöshet, hämningslöshet. Försämrat bordsskick, ökad aptit. Känslomässig avflackning t.ex. tappat gnistan, bryr sig inte, passiv. Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och utföra en uppgift. Debuterar oftast före 65 års ålder. CT-hjärna visar ibland kortikal atrofi frontalt och ev. temporalt, men kan vara normal. (Frontala symtom kan förekomma även vid andra demenstillstånd framförallt i senare skede.) Lewybody demens Tidigt i förloppet ofta synhallucinationer. Fluktationer- bättre vissa stunder. Påtaglig överkänslighet för neuroleptika. Parkinsonsymtom- stelhet i gång och mimik. Orolig sömn fäktar med armarna. Falltendens (ortostatisk hypotension) Frånvaro - eller svimningsattacker förekommer ibland. CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan förekomma. Parkinsondemens Patienter som har haft Parkinsons sjukdom under minst ett år före debut av minnesproblem. Flertalet Parkinsonpatienter utvecklar med tiden demenssymtom. Den kliniska bilden liknar Alzheimers sjukdom och Lewybody-demens. Blanddemens Oftast blandtillstånd med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Väldigt vanligt hos äldre. (>80 år) Medicinsk behandling mot Alzheimers sjukdom enl SBU 2006 Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare av patienter med lätt till måttligt svår Alzheimers sjukdom har inte visats påverka sjukdomsförloppet. Däremot kan de ge en viss förbättring av globala och kognitiva funktioner. Vanliga men ofta övergående biverkningar är illamående, diarréer och kräkningar samt vadkramper och rinnande näsa. Läkemedelsbehandling med memantin av måttlig till svår Alzheimers sjukdom kan ge en viss effekt på kognitiva funktioner. Biverkningar som har setts är yrsel, huvudvärk och trötthet hos ett fåtal patienter. Uppföljning Utvärdering av effekten rekommenderas ske inom 3 månader och därefter efter 6 månader och sedan minst en gång per år. Behandling bör fortsätta så länge man bedömer att läkemedlet har effekt. Utsättningsförsök bör följas upp och om påtaglig försämring sker inom 2-4 veckor efter utsättning bör preparatet återinsättas. Utsättningsförsök skall undvikas i nära anslutning till större förändringar i den behandlades tillvaro, såsom flyttning till annat boende. 5

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Basal utredning i primärvåden Checklista ANAMNES (från både patient och närstående) JA NEJ Minnesstörning: Svårare än tidigare att komma ihåg tidpunkter, personliga förhållanden, händelser eller personer. Spatial oförmåga: Svårare än tidigare att hitta i nya miljöer och/eller välkända omgivningar. Språkstörning: Svårare än tidigare att förstå eller uttrycka sig i ord och skrift. Praktisk oförmåga: Svårare än tidigare att klara av inlärda färdigheter eller att utföra vardagliga handlingar. t.ex. telefonera, knyta skor, klä sig. Förändring av personligheten: t.ex. omdömessvikt, blödighet, känslomässig avflackning, aggressivitet, förändrat ätbeteende. Vid positiva symtom ovan - gå vidare med nedanstående som stöd. Typ av insjuknande, sjukdomsförlopp. Hereditet. Social situation. Bilkörning. Alkohol. Vapen. Tidigare somatiska och psykiatriska sjukdomar. Fästingbett? Aktuell medicin. Somatiskt status. Neurologstatus. Psykiskt status: Depression? Vanföreställningar? Hallucinationer? Lab: Bör även omfatta S-Ca-jon, P-Albumin, P-Homocystein, S-TSH, T4-fritt. MMT, klocktest, ev. 5- saksprov, AQT. CT-skalle. Specialistnivå, rådgivande till primärvården i hela NVS. Minnesmottagningen. Ängelholm tel 0431-81 539 Komplicerade diagnostiska och farmakologiska problem vid misstänkta demenstillstånd. Demens hos yngre personer. Komplettera remissen med testresultat, CT-skalle, somatisk undersökning, lab, medicinlista. 6

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Beteendeproblem och psykiska symtom vid demens (BPSD) Checklista 1: OAS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska i kommunen Kontrolleras och fylls i före kontakt med PAL. Namn:.. P.nr:..Datum. Basala behov tillfredställda gällande: Mat och dryck... Sömn, ev sömnschema.. Urin och tarm Fysisk rörlighet. Syn och hörsel... Kontrollera ev sjukdomstecken såsom: Feber. Urinsticka: Bakt Glucos Förstoppning.. Blodtryck: Puls:. Andning: Underbensödem... Smärta:. Tandstatus:... Checklista 2: PAL, patientansvarig läkare inom primärvården Åtgärda eventuella problem enligt checklista 1 samt genomgång av checklista 2 Somatisk undersökning, inkl. provtagning:.. Olämplig medicinering. Polyfarmaci? Rätt indikation och dosering? Kommentar:..... Rätt indikation för: NSAID, Opioder, Neuroleptika, Protonpumpshämmare, Digoxin, Loopdiuretika, SSRI. Komplettera remissen med ifylld checklista, ev sömnschema, problembeskrivning, resultat av somatisk undersökning, läkemedelslista samt aktuella lab.svar. Specialistnivå, rådgivande till primärvården i hela NVS. Minnesmottagningen, Ängelholm tel 0431-81 539. Svåra beteendestörningar och/eller psykiatriska problem. 7

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Körkort vid demenssjukdom och kognitiv störning En kognitiv reduktion leder till gradvis försämring av förmågan att köra bil. Redan vid en lätt kognitiv störning kan finnas en mätbar försämring. Vid framskriden demens skall personen inte köra bil. I tidiga skeden kan förmågan vara så bibehållen att fortsatt bilkörning accepteras. En bedömning måste prövas individuellt. Följande är speciellt viktigt att bedöma: Bibehållen visuospatial förmåga och uppmärksamhet. Hittar personen? Kört fel? Kontrollera om 5-hörningarna i MMT kan kopieras klanderfritt. Klocktest. God simultankapacitet, även vid stress. Svårigheter när flera olika händelser inträffar? Stresskänslighet? Psykologtest vid tveksamhet. Gott omdöme och insikt i förmåga/oförmåga Anamnes. Bedöms av läkare. En bedömning av körförmåga är dock en helhetsbedömning av personens eventuella oförmågor. Diskutera alltid med anhörig i enrum. Anhörigas uppfattning om lämplighet respektive incidenter i trafiken väger tungt. Frågan kan vara mycket känsloladdad och anhöriga kan komma i en mellanställning som kan vara svår. Om du som läkare är tveksam, diskutera/bedöm situationerna vänstersväng, hög hastighet och barn på vägen. Om du bedömer att patienten, trots en kognitiv reduktion, har tillräcklig körförmåga, så bör du ha tillräckligt tät fortsatt kontakt för att kunna avgöra när förmågan inte längre räcker för att på ett säkert sätt köra bil. En person kan själv skicka in sitt körkort till Länsstyrelsen med begäran att indragning ska ske, så kan göras vid olika slags sjukdom. Om du är tveksam och behöver råd, remitera personen till specialistbedömning. Förvissa dig om att den person som fått körkortet indraget, trots det inte kör bil. Den som lider av demenssjukdom kan givetvis glömma att han inte har körkort längre. Diskutera risken med anhöriga, så att bilen inte är tillgänglig. 8

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 God man och Förvaltare Enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Socialnämnden är skyldig att anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att en god man eller en förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon eller om sådan inte längre behövs. Det är överförmyndaren som avgör om det föreligger behov av en god man eller förvaltare och i så fall ger in en ansökan till tingsrätten. Det är tingsrätten som anordnar godmanskap och förordnar en god man, vanligtvis efter ansökan från överförmyndarnämnden. Tingsrätten beslutar också om anordnande av förvaltarskap och förordnar en förvaltare. Eftersom förvaltarskapet innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten prövas frågan restriktivt. För sin bedömning behöver överförmyndaren information, dvs en social utredning och ett personbevis. Vidare krävs den enskildes samtycke till att en god man förordnas. Är dennes tillstånd sådant att ett samtycke inte kan ges skall i stället behovet av en god man styrkas genom ett läkarintyg. Anmälan om behov av förvaltare skall styrkas med ett läkarintyg som utvisar att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Socialnämndens anmälningsskyldighet gäller även i de fall det inte går att få den enskildes samtycke eller läkarintyg. Utifrån anmälan ansvarar då överförmyndaren för den fortsatta utredningen. Den enskilde själv eller socialnämnden kan föreslå att en viss person utses till god man eller till förvaltare. Socialnämnden kan delegera anmälan till överförmyndaren om behovet av god man eller förvaltare till olika tjänstemän såsom biståndshandläggare eller arbetsledare. Det är viktigt att anmälningsskyldigheten blir känd bland personalen i de olika verksamheterna liksom vem som skall göra en sådan anmälan. Se bilaga 10 9

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Kommunens ansvar Demenssjuksköterska tel 33 77 12 Uppsökande verksamhet Konsult Samordnare Utbildning, handledning till personal och anhöriga Hemvård Matdistribution, städning, personlig omvårdnad, tillsyn, läkemedelshjälp mm. Dagverksamhet Ekgatan, mån-fre tel 33 76 97 För personer med demens och behov av särskilt stöd. Korttidsboende/växelvård Ljunghaga, för dem med svårare symtom och stort omvårdnadsbehov. Vårdboende Ljunghaga, för dem med svårare symtom och stort omvårdnadsbehov. Vårdbehovsbedömning: Höga poäng på psykiska funktioner och beteende (se bilaga 4). Vårdboendesamordnare tel 33 75 24 Planeringsteam vid svåra omvårdnadsproblem Samordnare är enhetschef för biståndsenheten tel 33 77 94. Kan gälla t.ex. störande beteenden för medboende/grannar. Sexuella trakasserier mot medboende och/eller personal. Sanitär olägenhet i hemmet. Mängder med husdjur, möss eller liknande. Missbruk. Orimliga krav från närstående på för lite aktiviteter och t.ex. gångträning. Aggressivitet mot medboende. Aggressivitet mot personal. Enhetschef eller OAS kontaktar enhetschefen för biståndsenheten och redovisar problemen. Man kommer gemensamt fram till vilka som ska kallas till vårdplanering. Det kan t.ex. vara PAL, specialistläkare, enhetschef, sjuksköterska, kontaktman och anhöriga. Övriga kan vara psykiatrisjuksköterska, demenssjuksköterska, kurator, psykolog, arbetsterapeut och MAS. Vem som ska kallas beror på ärendets art. Enhetschefen avidentifierar personen i dokumentationen som sparas på biståndsenheten. Lärande organisation. 10

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Palliativ omvårdnad Demenssjukdomar är kroniska, ännu så länge, obotliga sjukdomar. Med palliativ omvårdnad menas en individuell, lindrande och värdig helhetsvård för vårdtagare och deras närstående. Den fysiska, psykiska, sociala och existentiella delen ingår. Omvårdnaden ska vara som en mantel av omsorger, som man sveper in vårdtagaren i. Målsättningen är att skapa högsta möjliga livskvalitet. Som hjälp i omvårdnaden använder man sig av de fyra hörnstenarna: Symtomkontroll Teamarbete Bemötande - Kommunikation Närståendestöd. Symtomkontroll För att kunna tolka ett förändrat beteende är det en förutsättning att känna till vårdtagarens vanliga tillstånd. Smärta, oro och sömnstörning kan ge upphov till förändrat beteende. Det är viktigt att tolka och ibland utesluta andra tillstånd för att rätt kunna behandla och/eller förbättra välbefinnandet hos vårdtagaren. Exempel på hjälpmedel: Levnadsberättelse i kontaktpärmen. Blankett för vård- och omsorgsbehov (se bilaga 4). Skala för mätning av glädje och välbefinnande (se bilaga 12). Analysera åtgärda - utvärdera Smärta Ta reda på tidigare sjukdomshistoria via dokumentation och närståendes berättelse. Undersök alltid hela kroppen. Ordna eventuell läkarundersökning. Åtgärda. Utvärdera eventuella åtgärder. VAS-skala användes om möjligt. Omvårdnadsåtgärder kan t.ex. vara taktil massage. Sömnstörningar Anpassa miljön för natt och sömn, släck ner, lugn och ro. Beröring, massage gärna med lavendelolja. Magen tom? Kanske behövs något att äta eller dricka. Individuella rutiner, fråga närstående, tex nattlampa, klädsel osv. Tidigare sömnvanor, lagt sig sent, aldrig sovit många timmar. Uteslut medicinsk orsak. Uteslut läkemedelspåverkan. Upprätta sömnprofil (se bilaga 5). Vi behov av läkemedel vg. se rekommendationer för äldre (se bilaga 8). 11

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 BPSD - konfusion, oro, aggressivitet Uteslut medicinska orsaker, använd checklista BPSD (sid 7). Läkemedelspåverkan (se bilaga 9) Upprätta oro/sömnprofil (se bilaga 5). Gör en omvårdnadsplanering. För mycket stimuli? Behöver t.ex. äta på sitt rum, ingen radio eller TV igång. Handlingsplan för vårdtagare som kan gå vilse och därmed skadas (se bilaga 13). Vid svår aggressivitet använd aggressionsrapportbladet (se bilaga 7). Handlingsplan för hot och våld (se bilaga 14). Bemötande som kan minska BPSD Som vårdgivare ska man undvika: Plötsliga och oväntade förändringar i rutiner och miljö. Maktkamp med vårdtagaren. Krav som överstiger vårdtagarens förmåga. Att vara överdrivet kontrollerande eller rigid. Påminnelser eller upprepat frågande för att få vårdtagaren att minnas. Ilska eller aggressivitet mot vårdtagaren. Att visa irritation. Behövs utökade personalresurser? Kontakta enhetschef. Kontakta eventuellt neuropsykiatriska kliniken i Ängelholm. Teamarbete Alla har ansvar för att skapa en god vård. Använd den kompetens som finns i kommunen, primärvården eller på specialistklinikerna. Respektera varandras kompetens och yrkeserfarenhet. Utnyttja olikheterna hos personalen. Uppmuntra till nya lösningar. Skapa en tillåtande atmosfär. Vårdtagarnas behov går före rutinerna. Det ska vara klart för alla vad som ingår i kontaktmannaskapet, vem som är ordinarie och vem som är vice samt hur dokumentationen ska ske. Kontaktmannen ska kunna planera egentid för sin vårdtagare. Förslag till aktiveringsschema (se bilaga 15). I köksturen ingår att ge vårdtagarna dryck, frukt och andra mellanmål. Vid regelbundna omvårdnadsplaneringar håller teamet den palliativa omvårdnadsfilosofin levande. Dialog i teamet kring vilken information som ska lämnas till närstående. Viktigt med klara krav och realistiska förväntningar. Ibland uppstår konflikter mellan vårdgivare och närstående som tror att den sjukes försämring och apati beror på bristande stimulans och träning och inte den förväntade sjukdomsutvecklingen. Personer med en långt gången svår demenssjukdom mår inte bra av för mycket intryck och stimulans. Det leder i stället till stress och ökad förvirring eftersom den sjuke inte längre kan tolka sina sinnesintryck korrekt. De behöver i stället en lugn och trygg miljö med lite intryck. Demensvård innebär också ibland att möta människor med så svåra symtom att det inte är möjligt att hjälpa dem på ett tillräckligt sätt. 12

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Bemötande - Kommunikation Värdigt med eftertanke och reflektion. Undvik konfrontation. Tänk på kroppsspråket. Alla arbetar mot samma mål. Analysera-Åtgärda-Utvärdera. Skapa ögonkontakt, närma sig lugnt och förtroendeingivande. Flera på en gång blir skrämmande. Använd ett mjukt och vänligt tonfall. Var tydlig, en sak i sänder, Ge dem tid. Ställ rätt krav. Tala inte över huvudet på den demensdrabbade. Lyssna uppmärksamt. Tillrättavisa inte. Övervaka inte i tid och otid. Argumentera inte. Möt individen med respekt och som hon är. Inte som vi vill att hon ska vara. Humor underlättar. Vandrare Hjälp personen att: Finna ställen att vila, rastplatser. Göra vandrandet njutningsfullt. Finna vägar som leder hem igen. Bli bekräftad då han/hon upplever sig vara på väg. Plockare Avbryt inte påbörjad aktivitet, om den inte är till skada för någon. Förenkla. Se till att möjligheten att utföra en handling finns där impulsen till handling finns. Letare Lyssa på berättelsen om det som en gång förlorades. Trösta och njut av det de/ni ändå finner, sinnesstimulering, köksredskap, kryddor, händelser av olika slag. Förenkla tillvaron. Ropare Erbjud personen att vara i centrum. Uppmärksamma kommunikation. Erbjud individuell stimulering. Validation Genom validation bekräftas vårdtagarens känslor och den verklighet han/hon befinner sig i. Syftet är att stärka självkänslan och att skapa lugn och trygghet. Genom att aktivt lyssna, ta in och återberätta det personen säger hjälper man individen att få ur sig känslor och minnen som han/hon bär på. Om vårdtagaren t.ex. vill gå hem till mor så argumenterar man inte om ifall hon lever eller inte. Man kan i stället fråga olika saker. Saknar du mor? Är du orolig för henne? Vad heter din mor? Tror du något hänt henne? 13

Lokalt vårdprogram Demenssjukdomar 2010-04-15 Reminiscens Ordet betyder erinran eller svagt minne av något. Genom samtal, bilder, musik eller föremål som anknyter till olika händelser fördjupas minnesbilden vilket stärker individens identitet, självkänsla och trygghet. Hörnstenarna i begreppet är att: Uppmuntra till kommunikation. Skapa känsla av samhörighet. Ge intellektuell och social stimulans. Stödja den kapacitet som fortfarande finns kvar. Hjälpa till att behålla identitet och självkänsla. Närståendestöd Höganäs Hembesök. Enskilda samtal och telefonrådgivning. Anhörigträff/utbildning en gång per månad. Informera om anhörigföreningar. Broschyrer, böcker, tidningar och skrifter. Video. DVD. Ljunghaga Ta god tid för information vid första besöket och under den första tiden. Ring närstående efter första natten och rapportera. Genomförandeplan och regelbunden uppföljning. Enskilda stödsamtal. Anhörigträffar regelbundet samt vid behov. Kontakt efter dödsfall och erbjud samtal vid behov. 14

2010-06-01 Bilaga 1 10:3 Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete 1. Äldre människor har samma människovärde som yngre. Det gäller också dementa äldre. 2. Äldre människor har samma lagliga rättigheter som yngre. Det gäller också dementa. 3. Äldre människor skall inte behandlas för andras skull. 4. Behandling eller inläggning ska endast ske om det finns rimliga möjligheter för att ett positivt resultat överväger behandlingens negativa sidor.

2010-06-01 Bilaga 2 10:3 Omvårdnadens nyckel Skapa ett behagligt klimat i nuet. Visa den demente värme och vänlighet. Tempo tala långsamt, arbeta långsamt, rör dig långsamt. Beröm alla bra saker den demente gör. Samtala om tidigare färdigheter. Arbeta med kroppsspråket: - Vänlig hållning - Vänliga gester och tonfall - Leenden Korrigera aldrig den demente. Detta kan upplevas som en kränkning. Tvista aldrig med den demenshandikappade. Låtsas aldrig om irriterande beteende och förolämpningar. Bli inte irriterad när den demente ställer samma frågor om och om igen. Låt inte den demente vara tillsammans med någon som är upprörd. Den demente vårdas bäst av personer som känner dem över tiden. Det viktigaste i vårdarbetet är hur bra vårdaren lyckas förstå och tolka den dementes beteende. Den demente minns bättre det som är förenat med en känsla av välbehag. Behåll din humor. Personer med demenssjukdom har en annorlunda upplevelse av tiden, rummet eller personerna och kan inte tänka abstrakt.

2010-06-01 Bilaga 3 10:3 Livskvalitet i demensvården Målsättningen för demensvården är att den skall ha ett högt kvalitativt innehåll och ge patienten en god livskvalitet. En person med demenssjukdom bör ha möjlighet till någon positiv upplevelse varje dag. Livskvalitet i omvårdnaden kan vara: Att känna gemenskap och glädje Att bli vårdad av omtänksamma personer Att känna sig ren och fräsch Att vara nyrakad och fin i håret Att ha rena kläder Att få maten trevligt serverad Att få välbekant mat Att känna doften av nybakat och smaka av kakan Att bo i en trivsam miljö Att höra levande musik ibland Att få besök av anhöriga och vänner Att få komma ut i naturen ibland Att få kontakt med djur ibland Att ha kvar känslan att något positivt hänt under dagen som gått

2010-06-01 Bedömning av vård- och omsorgsbehov Namn Pers.nr.. Datum Bedömt av... Bilaga 4 10:3 Resultat Fysiska funktioner.. Psykiska symtom. Beteende 1. Förflyttning Går helt självständigt 0 Använder hjälpmedel 1 Måste ha levande stöd 2 Rullstol och lift 3 2. Rörelse Inga förlamningar 0 Nedsatt kraft i arm eller ben 1 Halvsidig förlamning, delvis bibehållen kraft 2 Halvsidig förlamning 3 3. Språk Normalt tal 0 Lättare talrubbning 1 Svåra talrubbningar 2 Kan inte tala, använder läten 3 4. Språkförståelse Förstår vad som sägs 0 Lättare rubbning 1 Förstår endast korta instruktioner 2 Ingen förståelse 3 5. Syn God syn 0 Måttligt nedsatt syn 1 Kraftigt nedsatt syn, behöver ledsagare 2 Blind 3 6. Hörsel God hörsel 0 Måttligt nedsatt 1 Kraftigt nedsatt 2 Döv 3 7. Urin Kan gå och kissa själv, på eget initiativ 0 Måste passas, vanligen torr 1 Måste passas, vanligen blöt 2 KAD 3 Summa (0-36 poäng) Fysiska funktioner (ett kryss/bedömning) 8. Avföring Sköter magen själv, på eget initiativ 0 Sköter magen med hjälp, påminnelse 1 Blöja, vanligen ren 2 9. ADL Kan ej kontrollera avföringen, inkontinent 3 Klär sig helt själv på eget initiativ 0 Klär sig delvis själv, instruktion, viss hjälp 1 Kläs helt av personal, medverkar aktivt 2 Kläs helt av personal, är passiv eller motsträvig 3 10. Hygien Klarar övre och nedre toalett själv på eget initiativ 0 Klarar övre och nedre toalett själv med uppmaning och viss hjälp 1 Fullständig hjälp, medverkar aktivt 2 Fullständig hjälp, är passiv eller motsträvig 3 11. Måltider Äter och dricker självständigt 0 Äter och dricker med viss assistens, delvis matning 1 Matas helt, medverkar aktivt 2 Matas helt, är passiv eller motsträvig 3 Vid omvårdnad behöver vårdtagaren hjälp av 1 person 1 2 personer 3 Annica Karlsson 042-337712 Ingegerd Olgård Iréne Bengtsson Demenssjuksköterska MAS IFO-chef Höganäs Kommun Örkelljunga Kommun Klippans Kommun

Psykiska symtom ( ett kryss/bedömning) Vårdtagaren är/visar 1. Ledsen 2. Gråter 3. Orolig, rastlös 4. Ängslig och rädd 5. Klagande 6. Hjälpsökande 7. Lättretlig 8. Aggressiv 9. Misstänksam 10. Samarbetssvårigheter 11. Initiativlös 12. Synhallucinationer 13. Hörselhallucinationer 14. Överaktiv Sällan/Aldrig 0 Någon gång/vecka 1 Dagligen 2 Flera gånger dagligen 3 0-42 poäng Summa Beteende (ett kryss/bedömning) Vårdtagaren gör 1. Går in i andras rum 2. Plockar ur medboendes skåp och lådor 3. Söker ständigt uppmärksamhet 4. Står ofta vid dörren och vill ut 5. Tar sig ut 6. Packar sina saker 7. Äter av andras mat 8. Äter blomjord, fimpar o dyl. 9. Spottar ut sin medicin 10. Klär av sig offentligt 11. Staplar stolar, vänder möbler etc. 12. Uppe nattetid och vandrar 13. Urinerar i papperskorg, krukor eller golv 14. Kladdar med avföring på kläder,möbler etc 15. Slår medboende 16. Slår personal 17. Aggressiva utbrott, tal, gester mot medboende 18. Aggressiva utbrott, tal, gester mot personal 19. River sönder tidningar, servetter, blöjor 20. Gömmer saker 21. Skriker eller ropar ihållande Sällan/Aldrig 0 Någon gång/v 1 Dagligen 2 Fl. ggr/dagl. 3 0-63 Poäng Summa Annica Karlsson 042-337712 Ingegerd Olgård Iréne Bengtsson Demenssjuksköterska MAS IFO-chef Höganäs Kommun Örkelljunga Kommun Klippans Kommun

2010-06-01 Bilaga 5 10:3 Sömnprofil Orosprofil Namn: DAG Datum 07.00 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00 X = sömn --- = vaken * = medicin NATT Datum 07.00 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00 Mätning av oro med hjälp av VAS-skalan 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ingen oro måttlig oro värsta tänkbara oro

2010-06-01 Bilaga 6 10:3 Blodtryckslista Namn: Datum Liggande efter 20 minuters vila BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS BLTR PULS Omedelbart efter uppresning Efter 1 minut Efter 3 minuter Efter 5 minuter Efter 10 minuter

2010-06-01 Bilaga 7 10:3 Aggressionsrapportblad Vid varje aggressionstillfälle från vårdtagaren görs en markering för tidpunkt samt markeringar i alla lämpliga rutor, minst ett kryss i varje kolumn. Rapporteringen avser alla tillbud, även mindre allvarliga. Rapportbladet lämnas till enhetschefen. HUR BÖRJADE AGGRESSIONEN? [ ] Ej provocerad VAD ANVÄNDE VÅRDTAGAREN? [ ] Ord, EJ hot VÅRDENHET VART RIKTADES AGRESSIONEN? [ ] Ingen/inget VAD HÄNDE? VAD SKADADES? [ ] Inget/ingen skada DATUM FÖR AGGRES- SIONEN: KLOCKAN: HUR LUGNADES VÅRDTAGAREN? [ ] Av sig själv PROVOCERAD AV [ ] Ord, fysiskt hot [ ] Annat föremål FÖREMÅL [ ] Samtal [ ] Annan vårdtagare [ ] Hand [ ] Vårdpersonal [ ] skadat, användbart [ ] Fördes bort [ ] ADL-hjälp [ ] Fot [ ] Annan vårdtagare [ ] Skadat, kasseras [ ] Fick läkemedel [ ] Krav från personal [ ] Vas [ ] Annan person PERSONER [ ] Fick injektion [ ] Tillrättavisad av personal [ ] Annat (ange vad): [ ] Askfat [ ] Stol [ ] Strypgrepp [ ] Tänder [ ] Kniv [ ] Sax [ ] Annat (ange vad): [ ] Kände sin säkerhet hotad [ ] fick ont < 10 min [ ] fick ont > 10 min [ ] fick huvudskada, rivsår eller dylikt [ ] Behövde behandling, t.ex. vila, värktablett, bandage [ ] Behövde läkarvård [ ] Måste fasthållas [ ] Annat (ange vad): SIGNATUR: DATUM FÖR RAPPORT:

2010-06-01 Bilaga 8 10:3 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV BPSD, BETEENDEMÄSSIGA OCH PSYKOLOGISKA SYMPTOM HOS PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM, BYGGER PÅ SKÅNELISTAN 2010 LÄKEMEDEL: SYMPTOM: Depression Oro/Ångest Psykos Konfusion Sömnstörningar Aggression Ropbeteende Antidepressiva Citalopram 1:a hand X X X Mirtazapin 2:a hand X X X Neuroleptika Haloperidol X X Risperidon X X X Lugnande, sömnmedel Oxazepam X X Zopiklon X Klometiazol X X X 2010-06-01

2010-06-01 Bilaga 9 10:3 Läkemedel som kan ge konfusion Kortison Opioidanalgetika, NSAID, Cox-2-hämmare, Dextropropoxyfen, Kodein, Tramadol Neuroleptika, speciellt högdospreparat Förstämningsläkemedel, speciellt tricykliska antidepressiva läkemedel Ulcusläkemedel Sömnmedel, speciellt långverkande benzodiazepiner Inkontinensläkemedel Ortostatism kan förorsakas av blodtryckssänkande läkemedel Neurologiläkemedel, antiepilektika, L-dopa m. fl. dopaminstimulerande läkemedel

2009-03-24 Bilaga 10 10:3 God man och förvaltare Riksdagen har genom lag beslutat att varje kommun ska ha en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Kommunfullmäktige i Höganäs kommun har beslutat att ha en överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden består av politiker tre ledamöter och tre ersättare. Överförmyndarnämnden har tillsyn över god man, förvaltare och förmyndare. Handläggare Ann-Kristin Magnusson har hand om expeditionen och är sekreterare i nämnden. Tillsyn över nämnden har Länsstyrelsen och Justitieombudsmannen (JO). Huvudman Huvudman är den person som har en god man/förvaltare. God man God man är till för personer över arton år som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom, och/eller sörja för sin person. Förvaltare Förvaltare utses när det inte är tillräckligt med god man därför att huvudmannen är ur stånd att vårda sig och sin egendom. När en förvaltare har utsetts kan huvudmannen inte själv bestämma i vissa frågor, men det är alltid huvudmannens behov som bestämmer förvaltarens uppdrag. Uppdraget kan vara avgränsat till att gälla enbart förvaltning av en del av huvudmannens egendom, men det kan även omfatta alla tre delarna (bevaka rätt, förvalta egendom, sörja för person). Förvaltarskap omprövas enligt lag varje år av överförmyndarnämnden. Definitioner Bevaka rätt Detta uppdrag innebär att gode mannen ska se till att huvudmannen inte fråntas sina rättigheter, samt får den hjälp och det skydd som han/hon har rätt till gällande exempelvis ansökningar om bostadsbidrag, insatser enligt LSS, vårdboende, med mera. Förvalta egendom Detta uppdrag innebär att ha ansvar för huvudmannens ekonomi genom att exempelvis betala räkningar, förvalta kapital och fastigheter, deklarera, ansöka om pension/bostadstillägg/socialt bistånd, betala ut fickpengar, kontrollera inköp/kvitton, med mera. Sörja för person Detta uppdrag innebär att motverka att huvudmannen blir ensam, förvissa sig om att huvudmannen mår bra, bevaka att huvudmannen får den vård/bostad/social service/kontaktperson/rekreation som behövs. God man/förvaltare ska besöka huvudmannen minst en gång per månad. God man/förvaltare ska se till att huvudmannen får hjälp med t.ex. klädinköp, flyttning, läkar-/tandläkarbesök.

2009-03-24 Vem kan bli god man/förvaltare? Det ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Sökande kontrolleras hos kronofogden, belastningsregistret, genom lämplighetsintyg, samt via nämndens eventuella tidigare erfarenhet av personen. Överförmyndarnämndens generella regel är att en person inte ska har fler än fem uppdrag samtidigt, men det finns undantag. I överförmyndarnämndens årliga tillsyn ingår bland annat att god man/förvaltare lämnar årsräkning för sin huvudman. Årsräkningen ska innehålla redovisning genom att verifikationer styrker inkomster, utgifter, bankmedel, fastigheter, aktier och fonder. Arvode God man/förvaltare får arvode för uppdraget. Ekonomisk förvaltning arvoderas efter tre olika normalbelopp: Har den ekonomiska förvaltningen varit okomplicerad och föga tidskrävande skall arvodet fastställas till 9 % av basbeloppet. Har förvaltningen varit besvärlig och tidskrävande skall arvodet bestämmas till 12 % av basbeloppet. Har förvaltningen varit särskilt komplicerad på grund av huvudmannen äger fastighet, affärsrörelse eller dylikt skall arvodet motsvara 18 % av basbeloppet. Personlig omvårdnad arvoderas efter tre olika normalbelopp: Vistas huvudmannen på sjukhus eller vårdboende och endast i mindre omfattning varit mottaglig för personlig omvårdnad från gode mannen skall arvodet fastställas till 9 % av basbeloppet. Har gode mannens vårdinsatser varit av större omfattning skall arvodet bestämmas till 12 % av basbeloppet. Har den personliga omvårdnaden varit speciellt krävande skall arvodet utgå med 18 % av basbeloppet. Särskilda insatser: Om god man/förvaltare under året har utfört speciellt arbete för visst ändamål så utgår arvode per timme med belopp motsvarande arvode för kommunalt förtroendevalda. När godmanskap och förvaltarskap ska anordnas eller upphöra Ansökan Ansökan om god man eller förvaltare kan förmyndaren, den enskilde själv om han eller hon fyllt 18 år, den enskildes make/maka eller sambo, närmaste släktingar och överförmyndarnämnden.

2009-03-24 Anmälan Socialnämnden har enligt socialtjänstförordningen 5 kap. 3 skyldighet att anmäla behov av god man till överförmyndarnämnden. Även enligt 15 i LSS ska kommunen anmäla när en person behöver god man. Anmälan kan även komma från sjukvårdsinrättningar, kurator, allmänheten, med flera. Man kan läsa mer om anmälan och vad den ska innehålla i kommunförbundets cirkulär 2001:32. Beslut Tingsrätten prövar och beslutar i ärendet. Läkarintyg krävs både vid anordnande och vid upphörande av god man/förvaltare. Om inte huvudmannen kan yttra sig vid anordnande kontaktas anhöriga. Beslut från tingsrätten skickas till överförmyndarnämnden, huvudmannen, och god man/förvaltare. God man/förvaltare bör kontakta personal/kontaktperson för att presentera sig och lämna ställföreträdarskapet (fullmakt) för förtroendeuppdraget. Vid byte av god man/förvaltare är det överförmyndarnämnden som prövar och beslutar i ärendet. Om huvudmannen avlider upphör omedelbart uppdraget som god man/förvaltare. God man/förvaltare skall därefter inte utföra något i dödsboet. Höganäs kommun har avtal med begravningsbyråer som hämtar den avlidne. De tar också hand om dödsboet om det inte finns några anhöriga. 090325 Ann-Kristine Magnusson tel 337478

2010-04-15 Checklista biståndshandläggare Bilaga 11 10:03 Hembesök, vårdplanering. Före hembesök Var så få personer som möjligt. Avsätt gott om tid. Ibland måste man ringa och påminna om bokad tid samma dag. Inhämta så mycket information som möjligt via närstående eller hemvårdspersonal. Ofta är det bra att möta närstående och personal innan, då de kan tala friare. Personalen kan vara tydligare utan att kränka personen. En person med demenssjukdom kan ofta ha några av nedanstående symtom: Närminnesstörningar, vilket innebär att det är svårt med ny information eller lära sig nya saker. Svårt att orientera sig i tid, rum, person och situation. Långsam i tanke och handling. Förändrat, annorlunda beteende. Känslomässiga förändringar. Deprimerad eller omotiverat glättig. Misstänksam. Avsaknad av sjukdomsinsikt. Behöver ingen hjälp. Klarar sig själv. Vid hembesök Sök ögonkontakt. Presentera dig så enkelt som möjligt. Tala långsamt och i korta meningar. Stig försiktigt in i bostaden. Försök inge förtroende och etablera en kontakt. Hitta ett neutralt samtalsämne, t.ex. vädret inledningsvis. Fördel om man känner till familjeförhållanden i förväg. Informera anledningen till besöket i korta och tydliga ordalag. Vänta in, så du ser att personen hinner uppfatta informationen innan du går vidare. Konkret och inte för mycket information på en gång. Behåll lugnet och tålamodet. Ibland måste man göra flera hembesök innan personen känner tillit. Avsluta hembesöket Upprepa enkelt vad ni kommit överens om. Skriv gärna ner det enkelt och läs tillsammans. Lämna namn och telefonnummer.

Glädje och välbefinnande skala 2010-06-01 Bilaga 12 10:3 Namn: DAG Datum 07.00 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00 NATT Datum 07.00 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00 Mätning av oro med hjälp av VAS-skalan 1 Djupt olycklig, väldigt bekymrad eller illa till mods 2 bekymrad, en smula olycklig 3 - neutralläge 4 någorlunda nöjd, belåten och harmonisk 5 mycket glad och gott humör, obekymrad, harmonisk

2010-06-22 Bilaga 13-10:3 Individuell handlingsplan för vårdtagare som kan gå vilse och därmed skadas Kartlägg när det sker. Försök anpassa miljön och tillsynen. Ta hjälp av andra, hemtjänst, kvällsnattpatrull mm. Identitetsband kan användas i samråd med vårdtagaren. Om vårdtagaren inte kan lämna sitt samtycke ska dennes närstående vidtalas. Datum: Namn:..... Personnummer: Enhetschef:..... OAS:.. Handlingsplan:......... Informerade om handlingsplanen: Närstående:.. Vårdtagarens signalement samt vanlig klädsel:...... Vårdtagarens ev. promenadvanor:...... Vårdtagarens ev. tidigare bostadsadresser:..... Tid för eftersökning: tim Tid för kontakt med polis: tim Åtgärder vid ett försvinnande 1. Vid försvinnande företas eftersökning i bostaden och närområdet av hemvårdspersonal och om möjligt närstående. 2. Enhetschef, tjänstgörande sjuksköterska och närstående kontaktas. 3. Enhetschef/sjuksköterska kontaktar polis tel 114 14 eller tel 112 beroende på omständigheter och väderlek. 4. Enhetschef underrättar Vård- och omsorgschef samt MAS.

2010-04-15 Bilaga 14 10:3 Handlingsplan för hot- och våldsituationer Förebyggande åtgärder Utförliga rapporter, omvårdnadsplaner och genomförandeplaner. Rapportera incidenter och varningstecken. Respektera rädsla hos en arbetskamrat. Viktigt att informera vikarier. Regelbunden genomgång av handlingsplan för hot och våld. Regelbunden genomgång av aggressionsrapportblad. Utbildning i bemötande. När situation uppstår Försök att uppträda lugnt. Kontakta, om möjligt, övrig personal. Försök få bort vårdtagaren från övriga boende. Kontakta närmaste chef/sjuksköterska. Finns fara för liv och hälsa kontakta polis dagtid 114 14 eller 112.

2010-04-15 Bilaga 15 10:3 Aktiveringsschema Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag