Kommerskollegium 29:1 BRIC-länderna i världshandeln Brasilien, Ryssland, Indien och Kina i fokus 29 2
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Regeringen säger i Kommerskollegiums instruktion att utgångspunkten är Sveriges intresse av en effektiv inre marknad, ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och av fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. Utifrån denna uppgift strävar vi på tre nivåer efter goda handelsmöjligheter: på EUs inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar, som långsiktiga strukturella analyser. Vi gör också utredningar och publicerar material som syftar till att öka kunskapen om vårt verksamhetsområde och om handelns betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingsarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. www.kommers.se Kommerskollegium, februari 29 första tryckningen. ISBN: 978-91-977354-6-9
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Brasilien... 5 2.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen... 6 2.2 Närings- och handelspolitisk överblick... 6 2.3 Handelns storlek... 7 2.4 Handelns sammansättning... 9 2.5 Viktiga handelspartners... 12 2.6 Investeringar... 12 2.7 Sammanfattning... 12 3. Ryssland... 13 3.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen... 14 3.2 Närings- och handelspolitisk överblick... 14 3.3 Handelns storlek... 15 3.4 Handelns sammansättning... 16 3.5 Viktiga handelspartners... 18 3.6 Investeringar... 19 3.7 Sammanfattning... 2 4. Indien... 21 4.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen... 22 4.2 Närings- och handelspolitisk överblick... 22 4.3 Handelns storlek... 23 4.4 Handelns sammansättning... 24 4.5 Viktiga handelspartners... 26 4.6 Investeringar... 28 4.7 Sammanfattning... 28 5. Kina... 29 5.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen... 3 5.2 Närings- och handelspolitisk överblick... 3 5.3 Handelns storlek... 31 5.4 Handelns sammansättning... 32 5.5 Viktiga handelspartners... 34 5.6 Investeringar... 36 5.7 Sammanfattning... 36 6. BRIC-ländernas varuhandel med Sverige... 38 7. BRIC-ländernas varuhandel med EU... 4 8. Jämförande analys av BRIC-ländernas handel... 44 Sammanfattning av jämförande analys... 51 Källförteckning... 53 Noter... 54 1
Sammanfattning Begreppet BRIC används allt oftare för att referera till tillväxtekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Denna utredning tar ett samlat grepp på BRIC-ländernas handel under den senaste tioårsperioden. Utredningen visar på vissa gemensamma nämnare mellan länderna, bland annat i form av en snabb ökningstakt för handeln som resulterat i utökade världsmarknadsandelar. Samtidigt är skillnaderna mellan BRIC-ländernas handel påfallande i flera avseenden. Bland länderna är Kina den globalt sett klart viktigaste varuhandelsnationen, följd av Ryssland, Indien och Brasilien. Kina kommer inom kort att vara världens ledande exportör av varor. På tjänstehandelsområdet hör Kina och Indien till världens tio främsta handelsnationer, medan Ryssland och Brasilien är mindre framstående globalt. När landets totala internationella handel sätts i relation till storleken av dess BNP framgår att Kina har ett stort och växande handelsberoende. År 27 var kvoten handel/bnp nästan 74 procent, vilket är en fördubbling jämfört med situationen tio år tidigare. Även i Brasilien har handelns betydelse ökat snabbt, men här är kvoten handel/bnp nästan tre gånger lägre än i Kina. Den internationella handelns betydelse för ländernas ekonomier skiljer sig därmed väsentligt. Utredningen visar att en stor del av BRIC-ländernas handel utgörs av så kallade insatsvaror, exempelvis kemikalier, olja, delar och tillbehör, det vill säga varor som omvandlas eller förbrukas i produktion av varor och tjänster. Det finns dock betydande skillnader i sammansättningen av BRIC-ländernas export och import. Bland starka exportintressen på varuhandelsområdet återfinns exempelvis olja och gas i Ryssland, olika tillverkade varor (bland annat kontorsapparater, hemelektronik, telekommunikationsutrustning och kläder) i Kina, jordbruksprodukter i Brasilien och textilvaror och ädelstenar i Indien. På importsidan tar Kina in komponenter till sin tillverkningsindustri till ett stort värde. Ryssland har en omfattande import av verkstadsprodukter (till exempel maskiner och fordon), medan Indien har en stor import av bränslen och mineraliska produkter. Indien utmärker sig också genom att tjänstehandel utgör en betydligt större andel av den totala handeln (varor och tjänster) än vad fallet är i de andra BRIC-länderna. Det är framför allt vissa IT- och affärstjänster som är viktiga för Indien. EU(27) utgör den viktigaste handelspartnern för samtliga BRIC-länder. Om man däremot ser till enskilda länder är USA den största mottagaren av export från såväl Brasilien och Indien som Kina. Även den regionala handeln är emellertid mycket viktig och kringliggande länder hör ofta till BRIC-ländernas främsta handelspartners. Utredningen visar även utvecklingen för Sveriges handel med BRIC-länderna. När det gäller Sveriges totala varuimport under perioden -27 är det framför allt Ryssland och Kina som ökat sina andelar. På exportsidan har andelarna som går till Ryssland och Indien vuxit snabbt, medan andelen av svensk export som går till Kina inte ökat nämnvärt. Sveriges export till Brasilien har minskat relativt andra marknader. Sammanfattningsvis kan konstateras att någon enhetlig BRIC-grupp inte existerar på handelsområdet. Länderna delar en stor ekonomisk tillväxtpotential, men det finns betydande skillnader i den internationella handel som de bedriver. Detta gäller inte minst handelsflödenas storlek och sammansättning. Utredningen är gjord av Björn Arvidsson, Enheten för handel och hållbar utveckling, Kommerskollegium. Raija Korpela och Michael Bratt har bidragit med statistiskt underlag. Ett stort antal medarbetare har lämnat värdefulla synpunkter under utredningsarbetet. 2
1. Inledning
Som gemensam benämning för tillväxtekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina används ibland den engelska förkortningen BRIC. Länderna utgör ingen formell gruppering, även om de under 28 höll ett toppmöte för att påbörja ett samarbete kring frågor av gemensamt intresse. 1 Istället är det investmentbanken Goldman Sachs och dess ekonom Jim O Neill som brukar sägas ligga bakom lanseringen av begreppet BRIC. Företaget presenterade år rapporten Dreaming with BRICs: The Path to 25 som argumenterade för att länderna snart skulle inta dominerande positioner i världsekonomin. Ländernas handelspolitik har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Kina och Ryssland har hamnat högt på den handelspolitiska dagordningen i samband med deras förhandlingar om medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO). Brasilien och Indien har varit viktiga aktörer i WTO:s Dohaförhandlingar och agerar också som språkrör för andra utvecklingsländer. Diskussioner om handelspolitiken och de affärsmöjligheter som finns i BRICländerna förs dock ofta utan en samlad bild av hur deras handelsflöden ser ut. Hur stor är egentligen den handel som bedrivs av de fyra länderna? Vilka produkter handlas och med vilka länder är handelsutbytet störst? Syftet med denna utredning är att belysa BRIC-ländernas handel. Särskilt fokus ligger på beskrivning och analys av ländernas handelsflöden under den senaste tioårsperioden. Det statistiska material som används för analysen sträcker sig fram till år 27 eller år beroende på datatillgång. 2 Det senaste decenniet är en förvisso kort men för de studerade länderna mycket dynamisk period. BRIC-ländernas handel relateras till storleken på deras egna ekonomier och andra länders handel. Även sammansättningen av deras handel och vilka handelspartners som är mest betydelsefulla diskuteras, liksom storleken på direktinvesteringstillgångar. Utredningen rymmer också kortare avsnitt som behandlar den socioekonomiska utvecklingsnivån samt inhemskt näringslivsklimat och handelspolitik i respektive BRIC-land. Affärsmöjligheterna är enorma redan idag, men här noteras vissa aspekter där förbättringar skulle kunna innebära ett ytterligare lyft för handeln med länderna. 3 Utöver intresset i sig av att förmedla en god bild av de enskilda ländernas handel öppnar genomgången möjligheter till intressanta jämförelser. Vad förenar ländernas handelsmönster och vad skiljer dem åt? Är BRIC överhuvudtaget ett analytiskt användbart begrepp på handelsområdet idag? Utredningen har följande disposition. Varje land har tilldelats ett kapitel där tabeller och diagram används för att illustrera handeln. I de två nästkommande kapitlen (kap 6 och 7) ligger fokus på Sveriges respektive EU:s varuhandel med BRIC. På basis av granskningen av BRIC-ländernas handelsmönster följer sedan ett kapitel (kap 8) med jämförelser och komparativ analys. Läsare som har begränsat intresse för den detaljerande genomgången av länderna kan därmed hoppa direkt till kapitel 6 8. 4
2. Brasilien
2.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen lika stora tillgångar, medan 1 innebär total ojämlikhet. Brasilien har en ginikoefficient på,57, vilket innebär stor ojämlikhet. 8 Befolkningsmängd (): 189 miljoner Förväntad livslängd (): 72,1 år Yta: 8,5 miljoner km 2 BNP (27): 1 314 miljarder USD BNP, köpkraftsjusterad (PPP) (27): 1 837 miljarder USD BNP, köpkraftsjusterad/capita (27): 9 7 USD Internationell handel som andel av BNP (27): 26,2% Källor: Världsbanken, World Development Indicators 27; IMF, World Economic Outlook database (oktober 28); WTO, International Trade Statistics 28, egen bearbetning 2.2 Närings- och handels - politisk överblick WTO-medlem: Ja, sedan WTO:s grundande i januari 1995 (dessförinnan medlem av GATT sedan juli 1948) Genomsnittlig tullnivå (inte handelsvägd): a) bundna: 31,4% b) tillämpade (27): 12,2% Antal tjänstesektorer med GATS-åtaganden (27): 43 Brasilien står för cirka tre procent av världens totala befolkning och landet är befolkningsmässigt störst i Latinamerika. Brasilien är också den dominerande ekonomin i regionen. 4 Brasiliens ekonomiska tillväxttakt har varit relativt blygsam och på en lägre nivå än det globala genomsnittet det gångna årtiondet. Under de senaste åren har Brasilien gynnats av höga råvarupriser och en ökande efterfrågan på brasilianska produkter inom bioenergi och på jordbruksområdet. Samtidigt har den makroekonomiska stabiliteten förbättrats avsevärt och landet har bland annat kunnat betala av på sin statsskuld. Human Development Index (HDI) är ett mått på mänsklig utveckling som tagits fram av FN:s biståndsorgan, UNDP. Genom en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP bedöms välfärdsnivån. HDI anges på en skala till 1, där ett högre värde indikerar större välfärd. År hade Brasilien ett HDI-värde på,8 vilket placerade landet på 7:e plats av de 177 länder där det fanns uppgifter. 5 Den stabila ekonomiska utvecklingen de senaste åren har medverkat till sociala framsteg. Sysselsättningen har ökat samtidigt som fattigdom och inkomstskillnader har minskat. 6 Det finns mycket som talar för att inkomstutjämningen, åtminstone delvis, hänger samman med landets ökade handel. Brasiliens ekonomi har en struktur där flera viktiga exportsektorer, i vilka landet visat sig vara internationellt konkurrenskraftigt, är arbetskraftsintensiva när det gäller låglönearbetare. 7 När lönerna ökat och fler fått arbete har det medverkat till inkomstutjämning i landet. Stora utmaningar kvarstår emellertid på det sociala området. Trots minskningen av fattigdom och ojämlikhet är nivåerna fortfarande höga. Ginikoefficient är ett mått som visar hur inkomsterna är fördelade. Ginikoefficienten har ett värde mellan och 1, där innebär att alla individer har exakt Källa: WTO Statistics Database Brasilien har under lång tid tagit emot stora investeringar från omvärlden (inklusive Sverige). Brasilien har för många företag fungerat som en plattform för handel med kringliggande länder. Landets stora förändring från en stängd till en globalt integrerad ekonomi började emellertid på slutet av 198-talet. Liberaliseringen av handel- och investeringspolitiken åstadkoms i stor utsträckning genom unilaterala åtgärder. Sedan mitten av 199-talet har regionala och multilaterala handelsförhandlingar dominerat den handelspolitiska dagordningen i Brasilien, men resultaten har varit begränsade. Den ekonomiska integrationen i organisationen Mercosur har inte levt upp till förväntningarna och en välfungerade tullunion finns ännu inte på plats. Diskussioner om det större regionala initiativet Free Trade Area of the Americas (FTAA) har avbrutits eftersom länderna inte kunnat komma överens om bland annat ambitionsnivån för handelsliberaliseringar på olika områden. Brasilien får ibland kritik för utformningen av landets handelspolitik. Andra WTO-medlemmar har bland annat kritiserat förekomsten av höga tulltoppar. Allmänt sett har dock de klassiska gränshindren såsom tullar minskat i landet. Idag anses Brasiliens inhemska regelverk utgöra ett mycket större hinder för handel och investeringar. Trots den positiva utvecklingen på det ekonomiska området de senaste åren hämmas företag verksamma i Brasilien av diverse problem. Till flaskhalsarna hör en dåligt fungerande infrastruktur, krångliga regler vid bedrivandet av näringsverksamhet samt höga kostnader för att få krediter. 9 I den undersökning (Ease of Doing Business) som görs av Världsbanken av hur lätt det är att göra affärer rankas Brasilien först som nummer 125 av världens länder (181 länder ingår). 1 Undersök- 6
ningen rymmer en mängd faktorer som påverkar hur lätt det är att bedriva näringsverksamhet. Bland faktorerna som ges en kvantitativ uppskattning kan nämnas hur lätt det är att starta företag, anställa arbetskraft och upprätthålla kontrakt, kvaliteten på kreditlagstiftning och skydd för investeringar. I rutan nedan visas Brasiliens värden för några faktorer som ingår i undersökningen. Tid som krävs för att starta företag 11 152 dagar (OECD-genomsnitt: 13,4) Antal dokument som krävs för att handla över gränsen 12 import: 7 (OECD-genomsnitt: 5,1) export: 8 (OECD-genomsnitt: 4,5) Källa: Världsbanken, Doing Business Rank 29 (http://www.doingbusiness.org/) Transparency International rangordnar 18 länder med utgångspunkt i hur de uppfattas av expertis och befolkning när det gäller grad av korruption. 13 I denna ranking hamnade Brasilien på 8:e plats år 28. Länderna delas in på en skala till 1 ( står för hög korruption och 1 för mycket låg korruption). Brasiliens poäng på 3,5 kan exempelvis jämföras med Sverige, Danmark och Finland som alla har en poäng över 9. Brasilien har varit mycket aktivt i WTO och dess pågående förhandlingsrunda, bland annat genom sin ledande roll i G2. 14 Brasilien hör till de länder som har mycket att tjäna på ett framgångsrikt resultat av Dohaförhandlingarna, bland annat eftersom landet möter höga kvarvarande tullar vid export av jordbruksprodukter och livsmedel till många OECD-länder. 2.3 Handelns storlek Värdet av Brasiliens varuhandel har ökat väsentligt under den senaste tioårsperioden. Värdet av varuimporten har fördubblats och varuexporten har mer än tredubblats vid en jämförelse mellan och 27 (se figur 2.1). Det är främst de senaste åren som handeln tagit ordentlig fart. Importen hade dessförinnan minskat under några år, vilket reflekterade den svaga ekonomiska tillväxten i Brasilien i början av -talet. Handelns värdeökning är således betydande, även om en stor del kan tillskrivas att priset på varorna som handlas har stigit. Handelsvolymen har inte ökat lika kraftigt som handelsvärdet. Handelns storlek anges i amerikanska dollar (USD) och kan även påverkas av växelkursförändringar. Brasilien är en mer betydelsefull exportör än importör på varuhandelsområdet. Med ett exportvärde av 161 miljarder USD år 27 stod Brasilien för 1,2 procent av världens totala varuexport. Landet var på 24:e plats bland världens ledande exportländer. Varuimporten samma år uppgick till 127 miljarder USD. Detta innebar att Brasilien stod för,9 procent av världens totala varuimport och var på 28:e plats bland världens importörer. De senaste årens kraftigt ökande export har gjort att Brasilien gått från en negativ handelsbalans till ett betydande handelsöverskott. Sedan har handelbalansen varit positiv varje år. 27 var överskottet 34 miljarder USD. Storleken på Brasiliens tjänstehandel har i likhet med varuhandeln ökat kraftigt under perioden -27 (se figur 2.2). Brasilien är den ledande Figur 2.1 Brasiliens varuhandel, 27 Miljarder (USD) 18 Export 16 Import Handelsbalans 14 12 1 8 6 4 2 Figur 2.2 Brasiliens tjänstehandel, 27 Miljarder (USD) 35 Export 3 Import 25 Tjänstebalans 2 15 1 5 5 1 2 27 15 27 Källa: WTO Statistics Database Källa: WTO Statistics Database 7
tjänstehandelsnationen i Syd- och Centralamerika och ökningstakten för framför allt importen har varit snabb under de senaste åren. Under 27 var exporten knappt 23 miljarder USD, medan importen uppgick till knappt 35 miljarder USD. Tjänstehandel är till sin karaktär svår att mäta, vilket gör statistiktillgången begränsad. I utredningen används WTO:s statistik för tjänstehandel. Denna statistik fångar inte det leveranssätt som kallas lokal etablering, det vill säga när ett företag investerar i sin nya marknad. Det är svårt att bedöma storleken på dessa tjänstehandelsinvesteringar, men det finns uppskattningar som tyder på att de kan vara lika, eller mer, betydelsefulla som de tre andra leveranssätten sammantaget. 15 Tjänstehandel genom lokal etablering ingår i de direktinvesteringar som diskuteras i separat avsnitt i slutet av respektive landkapitel. Som framgår av senare avsnitt är Brasilien ett land där det finns stora utländska direktinvesteringstillgångar. I förhållande till övriga världen har Brasilien en mindre framskjuten position på tjänstehandels- än på varuhandelsområdet. År 27 stod Brasilien för,7 procent av världens totala tjänstehandelsexport och var placerat på 31:a plats på listan över värl- dens ledande exportländer. Som importörsland var Brasilien något mer betydelsefullt. Landet var på 26:e plats på listan över världens ledande importörer, med 1,1 procent av världens totala tjänstehandelsimport. Brasilien har haft ett underskott i tjänstebalansen 16 under hela den undersökta perioden. Underskottet har legat mellan 5 och 12 miljarder USD. I tabell 2.1 ges en samlad bild av värdeutvecklingen av Brasiliens varu- respektive tjänstehandel under perioden 27. I figur 2.3 visas utvecklingen av Brasiliens andelar av världshandeln för varor respektive tjänster under perioden 27. Brasiliens andel av världens varuexport har ökat något, medan andelen av varuimporten har minskat. På tjänstehandelsområdet hade Brasilien en något högre världsmarknadsandel på exportsidan år 27 än ett årtionde tidigare, medan landets andel av världsimporten var ungefär likvärdig. På det stora hela har det inte skett några dramatiska förändringar av Brasiliens andelar av världshandeln. Figur 2.4 visar hur stor Brasiliens internationella handel (export och import) har varit i relation till landets samlade produktion av varor och tjänster Tabell 2.1 Brasiliens varu- och tjänstehandel, 27 Värden i miljarder USD 27 Varor export 51,1 48, 55,1 58,2 6,4 73,1 96,7 118,5 137,8 16,6 Varor import 61,1 51,9 59,1 58,6 49,7 5,9 66,4 77,6 95,9 126,6 Tjänster export 7,1 6,9 9, 8,7 8,8 9,6 11,6 14,9 17,9 22,6 Tjänster import 15,7 13,4 15,6 15,8 13,5 14,4 16,1 22,4 27,1 34,8 Källa: WTO Statistics Database Figur 2.3 Brasiliens andel av världens varu- och tjänstehandel (export respektive import), 27 Figur 2.4 Brasiliens totalhandel som andel av BNP, 27 Andel (%) 2, 1,5 Varuexport Varuimport Tjänsteexport Tjänsteimport Andel (%) 35 3 25 1, 2 15,5 1 5, 27 27 Källa: WTO Statistics Database, egen bearbetning Anm.: Brasiliens varuexport som andel av världens totala varuexport, Brasiliens tjänsteimport som andel av världens totala tjänsteimport etcetera. Källor: WTO International Trade Statistics 28 och IMF World Economic Outlook database (oktober 28), egen bearbetning. Anm.: I totalhandel ingår export och import av varor och tjänster. 8
(BNP). Under den senaste tioårsperioden har kvoten handel/bnp ökat med över 1 procentenheter (från 16 procent till 26,2 procent 27). Att kvotens storlek är större än för tio år sedan understryker handelns ökade betydelse för Brasilien och är ett tecken på att landet integrerats mer i världsekonomin. Ökningen skedde främst i slutet av 199-talet och början av -talet, medan ekonomin och handeln vuxit i ungefär samma takt de senaste åren. En anledning till den tidigare låga nivån för handel i förhållande till BNP kan vara de importsubstitutionsprogram som Brasilien använt sig av under perioden efter andra världskriget. Denna politik bidrog till att reducera importen, samtidigt som exportsektorn inte utvecklades till att bli konkurrenskraftig. Med en förändrad politik de senaste 15 åren har kvoten handel/bnp i Brasilien stigit till en nivå som är likvärdig med exempelvis situationen i USA, men som fortfarande är betydligt lägre än många andra länder (inklusive resten av BRIC-länderna). 2.4 Handelns sammansättning En analys av sammansättningen av Brasiliens varuhandel under perioden 1997 visar att tillverkade varor har varit den största exportkategorin (se figur 2.5). År stod dessa varor för drygt hälften av det totala exportvärdet. Jordbrukssektorn har dock en större betydelse än vad som är fallet i exempelvis OECD-länderna. Jordbruksvaror stod för runt en tredjedel av den totala exporten, som bland annat inkluderar kött, kaffe, socker och soja- Tabell 2.2 Brasiliens varuhandel, olika varugruppers (SITC-avd.) betydelse, Export Import Produkter (sitc avd.) I storleksordning Andel (%) Produkter (sitc avd.) I storleksordning Andel (%) Maskiner och apparater samt transportmedel 24,2 Maskiner och apparater samt transportmedel 37,4 Livsmedel och levande djur 18,4 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 18,8 Bearbetade varor, i huvudsak efter material 18,1 Produkter av kemiska och närstående industrier 18, Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 16,4 Bearbetade varor, i huvudsak efter material 11,4 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 7,7 Diverse färdiga varor 6,2 Produkter av kemiska och närstående industrier 6,7 Livsmedel och levande djur 3,8 Diverse färdiga varor 3,7 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 3,7 Övriga varor 2,4 Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter,3 Drycker och tobak 1,3 Drycker och tobak,3 Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter 1, Övriga varor, Källa: UN Comtrade Figur 2.5 Brasiliens varuhandel, sammansättning, 1997 % 1 Export % 1 Import 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 1997 1997 Tillverkade varor Bränslen och mineraliska prod. Jordbruksvaror Tillverkade varor Bränslen och mineraliska prod. Jordbruksvaror Källa: WTO Statistics Database 9
bönor till stora värden. Landet har också vuxit fram som världens största exportör av etanol. Betydelsen av figurens tredje kategori, bränslen och mineraliska produkter, har ökat i Brasilien. År stod produkterna inom denna kategori för en femtedel av den totala exporten, en fördubbling av dess andel över tioårsperioden. Sedan dess har nya fyndigheter av olja och gas gjorts utanför den brasilianska kusten och det är möjligt att produkterna kommer att öka ytterligare i betydelse i Brasiliens export. Importen utgjordes år till dryga två tredjedelar av tillverkade varor, medan jordbruksvarorna stod för endast 6 procent samma år. Importandelen som utgörs av bränslen och mineraliska produkter har ökat de senaste åren, en utveckling som delvis är ett resultat av stigande världsmarknadspriser för dessa produkter. I tabell 2.2 ges mer detaljerad information om handelns sammansättning. Tabellen visar hur stor del av handeln som faller inom olika varugrupper och återigen framgår den stora betydelsen av jordbruksprodukter i exporten. Den största exportkategorin är ändå maskiner och apparater samt transportmedel. I denna varugrupp ingår exempelvis Brasiliens tämligen stora fordonsexport. I den tredje största varugruppen bearbetade varor ingår bland annat trävaror samt järn- och stålprodukter. Importen domineras av maskiner och apparater Figur 2.6 Brasiliens varuhandel, indelad efter slutanvändning, % 1 Export % 1 Import 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 Konsumtionsvaror Insatsvaror Kapitalvaror Konsumtionsvaror Insatsvaror Kapitalvaror Källa: UN Comtrade Database, BEC-klassificering Figur 2.7 Brasiliens tjänstehandel, sammansättning, 1997 % 1 Export % 1 Import 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 1997 1997 Övriga kommersiella tjänster Turism Transporter Övriga kommersiella tjänster Turism Transporter Källa: WTO Statistics Database 1
samt transportmedel. Här ingår såväl tyngre maskiner som kontorsapparater, elektronik, telekommunikationsutrustning, fordon och fordonsdelar. Jämte den växande importen av mineraliska bränslen har Brasilien också en stor import av kemiska produkter. Ett annat sätt att belysa varuhandelns sammansättning är att dela in handlade varor efter uppskattad slutanvändning. I figur 2.6 har de olika produkterna klassificerats i tre grupper: kapital varor, insatsvaror och konsumtionsvaror. 17 Indelningen ger en grov bild av förädlingsgraden i Brasiliens handel. Här framgår att en stor andel av Brasiliens handel rör sig om insatsvaror (till exempel maskindelar och bränslen). Betydelsen av denna kategori har också ökat de senaste åren, vilket nog i viss utsträckning kan hänföras till höjda världsmarknadspriser på energiprodukter. Av figuren framgår också att konsumtionsvaror står för en större andel i Brasiliens export än vad fallet är i importen. Detta återspeglar bland annat Brasiliens stora export av livsmedelsprodukter. I figur 2.7 visas en grov nedbrytning av sammansättningen av Brasiliens tjänstehandel i tre kategorier: transporter, turism och övriga kommersiella tjänster. Turismtjänsternas betydelse har ökat under perioden och stod för 24 procent av den totala exporten. I export av turismtjänster ingår inkommande utländska besökare i landet och deras Tabell 2.3 Brasiliens viktigaste handelspartners (varuhandel), 27 Värden i miljarder USD Mottagare av Brasiliens export Leverantörer av Brasiliens import Placering Land Värde Andel (%) Placering Land Värde Andel (%) 1 USA 25,3 15,8% 1 USA 18,9 15,7% 2 Argentina 14,4 9,% 2 Kina 12,6 1,5% 3 Kina 1,7 6,7% 3 Argentina 1,4 8,6% 4 Nederländerna 8,8 5,5% 4 Tyskland 8,7 7,2% 5 Tyskland 7,2 4,5% 5 Nigeria 5,3 4,4% 6 Venezuela 4,7 2,9% 6 Japan 4,6 3,8% 7 Italien 4,5 2,8% 7 Frankrike 3,5 2,9% 8 Japan 4,3 2,7% 8 Chile 3,5 2,9% 9 Chile 4,3 2,7% 9 Sydkorea 3,4 2,8% 1 Mexico 4,3 2,7% 1 Italien 3,4 2,8% 12 Ryssland 3,7 2,3% 14 Indien 2,2 1,8% 35 Indien 1,,6% 18 Ryssland 1,7 1,4% Källa: UN Comtrade. Anm.: 1,8 procent av exportvärdet har ospecificerade mottagare. EU(27) mottog 25,2 procent av Brasiliens export och levererade 22,2 procent av Brasiliens import. Tabell 2.4 Utländska direktinvesteringstillgångar i Brasilien, 1997 Miljarder USD 1997 Utlandsägda direktinvesteringstillgångar i Brasilien 66 89 86 13 122 11 133 161 196 222 Andel av världens samlade FDI-stock (ingående) 1,9% 2,1% 1,8% 1,8% 2,% 1,5% 1,6% 1,7% 1,9% 1,8% Källa: UNCTAD, World Investment Report 27 Tabell 2.5 Brasilianska direktinvesteringstillgångar i utlandet, 1997 Miljarder USD 1997 Brasilianska direktinvesteringstillgångar i utlandet 45 48 5 52 5 54 55 69 79 87 Andel av världens samlade FDI-stock (utgående) 1,2% 1,1%,9%,8%,7%,7%,6%,7%,7%,7% Källa: UNCTAD, World Investment Report 27 11
utgifter för boende, mat, besök i museer med mera. Däremot ingår inte utgifterna för resan till landet i kategorin turismtjänster. Samma år stod transporttjänster för 19 procent av exporten, medan resterande 57 procent utgjordes av övriga kommersiella tjänster. I kategorin övriga kommersiella tjänster ingår bland annat olika typer av affärstjänster (exempelvis juridiska tjänster, redovisnings-, ledningsoch PR-tjänster), IT-tjänster, banktjänster, försäkringstjänster, forskning och utveckling, byggtjänster och royalties. I importen har andelen för övriga kommersiella tjänster ökat avsevärt. 1997 stod denna kategori för 29 procent av den totala importen medan andelen ökat till 55 procent. Att betydelsen av denna kategori ökar är en utvecklingstrend som även kan observeras i världen som helhet, men som är betydligt mer markant i Brasilien. 2.5 Viktiga handelspartners I tabell 2.3 visas Brasiliens viktigaste partnerländer på varuhandelsområdet. USA är det enskilda land som står för den största andelen av Brasiliens import och export. Om EU-länderna tas sammantaget utgör de dock en viktigare handelspartner för Brasilien. EU(27) stod för drygt 22 procent av Brasiliens import år 27 och mottog drygt 25 procent av Brasiliens export. Bland EU-länderna är Tyskland den största leverantören till Brasilien och den näst största mottagaren av Brasiliens export efter Nederländerna, som via sina stora hamnar tar emot många varor. Bland länderna i Syd- och Centralamerika hör Argentina, Venezuela, Chile och Mexico till de tio viktigaste mottagarna av Brasiliens export. Argentina och Chile finns även med på tio-i-topplistan över länder från vilka Brasilien importerar mest. Mot bakgrund av de höga målsättningar som presenterats för regionens olika ekonomiska integrationsprojekt (till exempel Mercosur) kan förmodas att förhoppningar funnits om ännu större handel med grannländerna. 2.6 Investeringar De utländska direktinvesteringarna i Brasilien har ökat. Landets andel av världens totala direktinvesteringstillgångar har dock varit tämligen konstant runt 2 procent (se tabell 2.4). Data för perioden fram till visar att USA och Caymanöarna liksom EUländerna Nederländerna, Frankrike, Portugal, Spanien och Tyskland hör till viktiga källor för de utländska direktinvesteringarna i Brasilien. 18 Även svenska företag har stått för stora investeringar i landet. Brasiliens direktinvesteringstillgångar i utlandet har också ökat i absoluta tal, men faktiskt minskat som andel av världens samlade utgående investeringar (se tabell 2.5). Brasiliens största transnationella företag vad gäller utländska tillgångar är Petrobras (olja och energiprodukter) och Companhia Vale do Rio Doce (gruvdrift). 2.7 Sammanfattning Internationell handel har en allt större betydelse för den brasilianska ekonomin. Under perioden 27 har kvoten handel/bnp ökat med drygt 1 procentenheter. Värdet av Brasiliens varuhandel har ökat snabbt de senaste åren i den undersökta perioden, vilket skapat ett överskott i handelsbalansen. Brasilien har en, jämfört med andra länder, mycket stor export av jordbruksprodukter. Maskiner, apparater och transportmedel utgör den största importposten även om importandelarna för bränslen och kemiska produkter ökat. USA och EU är Brasiliens viktigaste handelspartners, även om grannländerna, däribland Argentina, också står för en betydande andel av handeln. På tjänstehandelsområdet är Brasilien en dominerande aktör regionalt, men har en mindre framskjuten position i världshandeln. Brasilien tar emot utländska direktinvesteringar till ett relativt stort värde. De brasilianska direktinvesteringstillgångarna i utlandet är något mer begränsade. 12
3. Ryssland
3.1 Allmänt om den ekonomiska och sociala situationen 3.2 Närings- och handelspolitisk överblick Befolkningsmängd (): 143 miljoner Förväntad livslängd (): 65,6 år Yta: 17,1 miljoner km 2 (världens till ytan största land) BNP (27): 1 29 miljarder USD BNP, köpkraftsjusterad (PPP) (27): 2 9 miljarder USD BNP, köpkraftsjusterad/capita (27): 14 75 USD Internationell handel som andel av BNP (27): 52,4% Källor: Världsbanken, World Development Indicators 27; IMF, World Economic Outlook database (oktober 28); WTO, International Trade Statistics 28, egen bearbetning Ryssland har upplevt ett stort ekonomiskt uppsving den senaste tioårsperioden och gått från en synnerligen ansträngd situation till stora budgetöverskott och makroekonomisk stabilitet. BNP har vuxit mycket kraftigt och den statliga utlandsskulden hade i mitten av 28 nästan helt betalats av. Bakom förvandlingen ligger landets enorma råvarutillgångar av bland annat olja, gas och kol. När råvarupriserna stigit under -talet har detta inneburit kraftigt ökade importintäkter för Ryssland. Stödd av inflödet av likvida medel från handeln har den ekonomiska utvecklingen drivits av en ökad inhemsk konsumtion. Den ekonomiska situationen är samtidigt inte oproblematisk. Den globala finansiella krisen under andra halvåret 28 har satt stort avtryck i Ryssland där börsens värde rasat och valutan försvagats. Under de senaste åren har annars inflationen hört till de större ekonomiska orosmolnen, eftersom importintäkterna bidragit till ett tryck uppåt på prisläget. En annan utmaning rör tillväxtens diversifiering och uthållighet. Idag är landet beroende av olja och gas, medan många sektorer i tillverkningsindustrin har en låg produktivitet. 19 Rysslands HDI-värde (sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP) var,82 och landet var därmed på 67:e plats av de 177 länder där det fanns uppgifter år. 2 Den sociala situationen i Ryssland har förbättrats i flera avseenden. I takt med att BNP har vuxit har medelinkomsten ökat mycket kraftigt och antalet fattiga har minskat betydligt. När det gäller inkomstfördelningen har Ryssland en ginikoefficient på,399. 21 De sociala problemen såsom exempelvis hög alkoholkonsumtion är utbredda i landet, vilket bland annat avspeglas i en låg medellivslängd. 22 Detta gäller särskilt männen vars genomsnittliga förväntade livslängd bara är drygt 6 år. WTO-medlem: Nej, ansökningsförhandlingar pågår Genomsnittlig tullnivå (inte handelsvägd): a) bundna: inte medlem i WTO b) tillämpade (27): 11,% Antal tjänstesektorer med GATS-åtaganden: inte medlem i WTO Källa: WTO Statistics Database Ryssland är inte medlem i WTO. Landet ansökte om medlemskap redan 1993, men det är först under -talet som förhandlingstakten ökat. Förhandlingarna har medfört förbättringar av landets handelspolitik, då lagstiftning och regelverk på många områden anpassats för att uppfylla WTO:s krav. Ryssland har dessutom avslutat bilaterala förhandlingar om bättre villkor för marknadstillträde med flertalet intresserade WTO-medlemmar. Åtaganden om förbättrat marknadstillträde i form tullsänkningar med mera som gjorts av landet kommer dock inte att träda i kraft förrän ett eventuellt medlemskap är klart. I avsaknad av WTO-medlemskap finns det fortfarande en stor osäkerhet kring landets handelsregim. Tullstrukturen är komplex med höga tulltoppar och stor förekomst av specifika tullar 23. Förutsebarheten för företag som handlar och gör investeringar är begränsad. De senaste åren har Ryssland även fått negativ uppmärksamhet för oväntade statliga ingrepp i ekonomin. Exempelvis har möjligheter till utländska investeringar i så kallade strategiska sektorer påverkats. Även kvaliteten och tillämpningen av inhemska regelverk får kritik. Detta gäller bland annat det immaterialrättsliga området, där det förekommer varumärkesintrång och piratkopiering. I Världsbankens ranking (Ease of Doing Business) av hur lätt det är att göra affärer hamnar Ryssland på plats 12 (av 181 länder). 24 Till problemen hör långsamma och komplexa procedurer vid handel över ryska gränsen och stor förekomst av korruption. Tid som krävs för att starta företag: 29 dagar (OECD-genomsnitt: 13,4) Antal dokument som krävs för att handla över gränsen: import: 13 (OECD-genomsnitt: 5,1) export: 8 (OECD-genomsnitt: 4,5) Källa: Världsbanken, Doing Business Rank 29 (http://www.doingbusiness. org/). För förklaring av måtten se också noter i avsnitt 2.2 i denna utredning. 14
Transparency International rangordnar 18 länder med utgångspunkt i hur de uppfattas av expertis och befolkning när det gäller grad av korruption. I denna ranking hamnade Ryssland först på 147:e plats år 28 med en poäng på 2,1 på en skala till 1, där står för hög korruption och 1 för mycket låg korruption. 25 Detta innebär att landet har en sämre placering än många fattiga utvecklingsländer. Ryssland har relativt få frihandelsavtal. Det finns dock ett antal handelsöverenskommelser med andra forna Sovjetstater och även ett partnerskaps- och samarbetsavtal med EU som rymmer handelskomponenter. Ett WTO-medlemskap skulle förmodligen öka aktiviteten när det gäller att förhandla frihandelsavtal. Det finns exempelvis planer på ett frihandelsavtal med EU efter WTO-anslutningens fullbordande. 3.3 Handelns storlek Värdet av Rysslands varuhandel har ökat mycket kraftigt under det gångna årtiondet. Detta gäller särskilt varuexporten vars värde mer än fyrdubblats vid en jämförelse mellan och 27. Här är det dock viktigt att påminna om att landet upplevde en finansiell kris och att de inhemska ekonomiska problemen var mycket stora på den tiden. 26 Den största exporttillväxten har skett de senaste fem åren i perioden (se figur 3.1). Råvaror och bränslen utgör Rysslands största exportvaror och internationella prisökningar på dessa varor har bidragit till utvecklingen. Även växelkursförändringar påverkar värdet av den internationella handeln. Under 27 deprecierade exempelvis dollarn i förhållande till rubeln, vilket ökade dollarvärdet av den ryska exporten. Med ett exportvärde på 355 miljarder USD år 27 stod Ryssland för 2,5 procent av världens totala varuexport och var på 12:e plats bland världens ledande exportländer. Varuimporten uppgick samma år till 223 miljarder USD, vilket utgjorde 1,6 procent av världens totala varuimport. Landet var på 16:e plats bland världens ledande importörer. Rysslands stora export innebär också att landets handelsbalans varit positiv under hela perioden. Det som hänt de senaste åren är att överskottet ökat kraftigt i takt med den växande handeln. var handelsöverskottet 17 miljarder USD, medan det 27 ökat till 132 miljarder USD. Rysslands tjänstehandel 27 har inte utvecklats lika snabbt som varuhandeln. 27 stod Ryssland för 1,2 procent av världens totala tjänstehandelsexport och var på 25:e plats på listan över världens ledande exportländer. Ryssland är alltså mindre betydelsefullt som leverantör av tjänster än som exportör av varor. Detta är kanske inte så märkligt med tanke på att den inhemska tjänstesektorn var väldigt eftersatt under Sovjettiden, då många tjänster inte ens kunde köpas. Ryssland stod för en något större andel av världens totala tjänsteimport (1,9 procent) och var på 16:e plats på listan över ledande importörer 27. År 27 uppgick tjänsteimporten till knappt 58 miljarder USD, vilket var en stor ökning jämfört med föregående år (se figur 3.2). Tjänsteexporten uppgick till 39 miljarder USD. Ryssland har följaktligen ett underskott i tjänstebalansen, något som också kännetecknat hela den undersökta tioårsperioden. Sedan slutet av 199-talet har storleken på Figur 3.1 Rysslands varuhandel, 27 Miljarder (USD) 4 Export 35 Import Handelsbalans 3 25 2 Figur 3.2 Rysslands tjänstehandel, 27 Miljarder (USD) 6 Export 5 Import Tjänstebalans 4 3 2 15 1 5 1 1 27 2 27 Källa: WTO Statistics Database Källa: WTO Statistics Database 15
Figur 3.5 visar den enorma dominansen för bränslen och mineraliska produkter i sammansättningen av Rysslands varuexport. År stod dessa varor för 73 procent av Rysslands totala exportvärde. Denna andel är givetvis mycket hög jämfört med situationen i många andra länder. Även exportvärdena för jordbruksvaror och tillverkade varor har vuxit under perioden, men ökningstakten för bränslen och mineraliska produkter har varit klart högst. På importsidan har betydelsen av tillverkade varor ökat i förhållande till de andra kategorierna. Jordbrukssektorn har relativt sett minskat i betydelse under tioårsperioden. Importvärdet för jordunderskottet ökat både i absoluta tal och som andel av den totala tjänstehandeln. I tabell 3.1 ges en samlad bild av värdeutvecklingen av Rysslands varu- respektive tjänstehandel under perioden 27. I figur 3.3 visas utvecklingen av Rysslands andelar av världshandeln för varor respektive tjänster under perioden 27. Rysslands position som varuhandelsnation har förstärkts på senare år. Särskilt Rysslands andel av världens varuexport har ökat sedan början av -talet. Efter en nedgång i slutet av 199-talet har Ryssland även förstärkt sin betydelse som handelsnation på tjänstehandelsområdet. Rysslands världsmarknadsandelar på tjänstehandelsområdet ligger dock på en betydligt lägre nivå än vad fallet är för landets varuhandel. Figur 3.4 visar hur stor Rysslands internationella handel (export och import) har varit i relation till landets samlade produktion av varor och tjänster (BNP) under perioden 27. Kvoten handel/ BNP var 7 procent, men har sedan minskat. År 27 var kvoten 52,4 procent vilket fortfarande är högt jämfört med många andra länder. Som tidigare konstaterats har handeln vuxit mycket kraftigt under de senaste åren. Att kvoten handel/ BNP samtidigt inte ökat innebär att BNP har haft en ännu snabbare tillväxt. BNP-utvecklingen hänger samman med ett högre värde för utvunnen olja och gas. Även en starkare inhemsk konsumtion har bidragit. 3.4 Handelns sammansättning Tabell 3.1 Rysslands varu- och tjänstehandel, 27 Värden i miljarder USD 27 Varor export 74,9 75,7 15,6 11,9 17,3 135,9 183,2 243,8 33,9 355,2 Varor import 58, 39,5 44,7 53,8 61, 76,1 97,4 125,4 164,3 223,4 Tjänster export 12,4 9,1 9,6 11,2 13,5 16,1 2,5 24,7 3,9 39,1 Tjänster import 16,5 13,4 16,2 19,8 22,9 26,5 32,2 37,9 43,8 57,8 Källa: WTO Statistics Database Figur 3.3 Rysslands andel av världens varu- och tjänstehandel (export respektive import), 27 Figur 3.4 Rysslands totalhandel som andel av BNP, 27 Andel (%) 3, 2,5 2, Varuexport Varuimport Tjänsteexport Tjänsteimport Andel (%) 8 7 6 5 1,5 4 1,,5 3 2 1, 27 27 Källa: WTO Statistics Database, egen bearbetning Anm.: Rysslands varuexport som andel av världens totala varuexport, Rysslands tjänsteimport som andel av världens totala tjänsteimport etcetera. Källor: WTO International Trade Statistics 28 och IMF World Economic Outlook database (oktober 28), egen bearbetning. Anm.: I totalhandel ingår export och import av varor och tjänster. 16
bruksvarorna har visserligen ökat under - talet, men ökningstakten har varit lägre än för de tillverkade varorna. Betydelsen av mineraliska bränslen i Rysslands export framgår tydligt av den mer detaljerade statistiken i tabell 3.2. I jämförelse med olja och gas har Ryssland en mycket liten export av exempelvis maskiner och apparater samt transportmedel. Att Ryssland har en begränsad export av maskiner och apparater hänger samman med låg produktivitet inom tillverkningsindustrin. Många sektorer har problem med den internationella konkurrenskraften. I varugruppen maskiner och apparater samt transportmedel har Ryssland istället en omfattande import. Här ingår exempelvis personbilar och andra fordon, tyngre maskiner, kontorsapparater samt elektronik och telekommunikationsutrustning. I varugruppen bearbetade varor som följer därefter ingår bland annat järn- och stål-, samt pappersprodukter. Även kemiska produkter utgör en viktig importkategori. Karaktären av Rysslands varuexport framgår kanske ännu tydligare av figur 3.6. Handelns olika produkter har här klassificerats i tre grupper: kapitalvaror, insatsvaror och konsumtionsvaror. 28 Som ett resultat av den stora råvaruexporten står så kallade insatsvaror för 9-95 procent av exporten, medan kapitalvaror och konsumtionsvaror följaktligen står för en mycket låg andel. Rysslands import var år ganska jämnt fördelad mellan kapitalvaror (3 procent), insatsvaror (4 procent) och konsumtionsvaror (3 procent). I figur 3.7 visas en grov nedbrytning av sammansättningen av Rysslands tjänstehandel i tre kategorier: Tabell 3.2 Rysslands varuhandel, olika varugruppers (SITC-avd.) betydelse, Export Import Produkter (sitc avd.) I storleksordning Andel (%) Produkter (sitc avd.) I storleksordning Andel (%) Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 62,9 Maskiner och apparater samt transportmedel 43,4 Bearbetade varor, i huvudsak efter material 14,5 Bearbetade varor, i huvudsak efter material 12,5 Övriga varor 8,5 Produkter av kemiska och närstående industrier 12,2 Maskiner och apparater samt transportmedel 4,1 Livsmedel och levande djur 11,9 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 3,8 Diverse färdiga varor 7,7 Produkter av kemiska och närstående industrier 3,8 Övriga varor 5,4 Livsmedel och levande djur 1,2 Råvaror, icke ätbara, utom bränslen 3,1 Diverse färdiga varor,7 Drycker och tobak 1,7 Drycker och tobak,2 Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström 1,3 Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter,1 Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter,5 Källa: UN Comtrade Figur 3.5 Rysslands varuhandel, sammansättning, 1997 % 1 Export % 1 Import 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 1997 1997 Tillverkade varor Bränslen och mineraliska prod. Jordbruksvaror Tillverkade varor Bränslen och mineraliska prod. Jordbruksvaror Källa: WTO Statistics Database 17
transporter, turism och övriga kommersiella tjänster. I Rysslands tjänsteexport finns en tydlig trend under -talet, med en allt större andel för övriga kommersiella tjänster, där bland annat olika affärstjänster ingår. Kategorin övriga kommersiella tjänster har ökat från 23 procent av den totala exporten 1997 till 42 procent. I Rysslands tjänsteimport står turism för en nästan lika hög andel som kategorin övriga kommersiella tjänster. Att turismen står för en hög andel kan vara ett resultat av att den ökande ryska medelklassen har pengar att spendera på resor. Detta kan ha motverkat den neråtgående trend för turismen relativt de andra kategorierna som kan observeras i många andra länder. 3.5 Viktiga handelspartners I tabell 3.3 visas Rysslands viktigaste partnerländer på varuhandelsområdet. En stor andel av Rysslands export går till EU-medlemsstater. EU(27) stod för 45,6 procent av Rysslands import år 27 och mottog hela 55,8 procent av Rysslands export. Nederländerna, med den stora hamnen i Rotterdam, hamnar överst på listan över mottagare av Rysslands export. Även på importsidan toppas statistiken av ett europeiskt land. Tyskland, som är världens största exportland, är också den största leverantören till Ryssland. På importsidan finns länder som Kina, Japan och USA med högre upp på listan än Figur 3.6 Rysslands varuhandel, indelad efter slutanvändning, % 1 Export % 1 Import 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 Konsumtionsvaror Insatsvaror Kapitalvaror Konsumtionsvaror Insatsvaror Kapitalvaror Källa: UN Comtrade Database, BEC-klassificering Figur 3.7 Rysslands tjänstehandel, sammansättning, 1997 % 1 Export % 1 Import 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 1997 1997 Övriga kommersiella tjänster Turism Transporter Övriga kommersiella tjänster Turism Transporter Källa: WTO Statistics Database 18
på motsvarande lista för exporten. Noterbart är även att Finland finns med bland Rysslands tio största leverantörsländer. Det är få länder som tidigare var en del av Sovjetunionen som kvalar in på topplistorna. Flera av dessa länder, exempelvis de baltiska staterna, är för små för att uppbåda särskilt stora handelsflöden. Den viktigaste handelspartnern bland de forna Sovjetrepublikerna är Ukraina som tog emot knappt fem procent av Rysslands varuexport 27 och levererade hela sju procent av Rysslands import. Kazakstan tog emot 3,4 procent av Rysslands varuexport 27. För dessa länder, liksom för många andra grannländer i regionen, är Ryssland den viktigaste handelspartnern. 3.6 Investeringar De utländska direktinvesteringstillgångarna i Ryssland var i princip obefintliga i slutet av 199-talet. Sedan dess har det skett en snabb ökning och år fanns det investeringar på nästan 2 miljarder USD noterade (se tabell 3.4). De ökade investeringarna i Ryssland har också inneburit att landet står för en högre andel av världens samlade direktinvesteringstillgångar. Bland de sektorer som attraherat direktinvesteringar till ett stort värde i Ryssland återfinns energisektorn och detaljhandeln. 29 Större investeringar har även gjorts i bank- och försäkringsbolag på senare år. 3 Detta går i linje med en Tabell 3.3 Rysslands viktigaste handelspartners (varuhandel), 27 Värden i miljarder USD Mottagare av Rysslands export Leverantörer av Rysslands import Placering Land Värde Andel (%) Placering Land Värde Andel (%) 1 Nederländerna 42,9 12,2% 1 Tyskland 26,6 13,9% 2 Italien 27,5 7,8% 2 Kina 24,4 12,8% 3 Tyskland 26,3 7,5% 3 Ukraina 13,3 7,% 4 Turkiet 18,4 5,2% 4 Japan 12,7 6,7% 5 Ukraina 16,4 4,7% 5 USA 9,5 5,% 6 Kina 15,9 4,5% 6 Sydkorea 8,8 4,6% 7 Schweiz 14,6 4,1% 7 Italien 8,5 4,5% 8 Polen 13,3 3,8% 8 Frankrike 7,8 4,1% 9 Kazakstan 11,9 3,4% 9 Storbritannien 5,6 3,% 1 Storbritannien 11,6 3,3% 1 Finland 5, 2,6% 22 Indien 4, 1,1% 14 Brasilien 4,1 2,2% 4 Brasilien 1,1,3% 27 Indien 1,3,7% Källa: UN Comtrade Anm.: 4,9 procent av exportvärdet har ospecificerade mottagare. EU(27) mottog 55,8 procent av Rysslands export och levererade 45,6 procent av Rysslands import. Tabell 3.4 Utländska direktinvesteringstillgångar i Ryssland, 1997 Miljarder USD 1997 Utlandsägda direktinvesteringstillgångar i Ryssland 1 1 32 53 71 97 118 169 198 Andel av världens samlade FDI-stock (ingående),%,%,%,6%,9% 1,% 1,2% 1,2% 1,7% 1,6% Källa: UNCTAD, World Investment Report 27 Tabell 3.5 Ryska direktinvesteringstillgångar i utlandet, 1997 Miljarder USD 1997 Ryska direktinvesterings - tillgångar i utlandet 3 3 1 2 44 62 91 17 139 157 Andel av världens samlade FDI-stock (utgående),1%,1%,%,3%,6%,8% 1,% 1,% 1,3% 1,3% Källa: UNCTAD, World Investment Report 27 19