MÖTESANTECKNINGAR 2014-11-07 Ärendenr: NV-00322-14

1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 010-698 10 47 catarina.ostlund @naturvardsverket.se MÖTESANTECKNINGAR 2014-11-07 Ärendenr: NV-00322-14 NÄRVARANDE Håkan Larsson, Avfall Sverige (förmiddagen) Lars Estlander, Boverket Fredrik Benson, El-kretsen Karolina Petersson, Energimyndigheten Kent Carlsson, Förpacknings- och tidningsinsamlingen (förmiddagen) Anna Säfsten, Göteborgs stad Anders Normann, Ikem David Palm, IVL Svenska Miljöinstitutet Stina Andersson, Kemikalieinspektionen (ersatte Anne-Maria Johansson) Anna Björklund, KTH, Avd för miljöstrat. analys Carl Johan Bernelid, Länsstyrelserna Inger Olofsson, Region Västerbotten/Vännäs kom Jessika Lind-Petrén, Stena Metall Marianne Hedberg, Sveriges Byggindustrier Gunnar Fredriksson, SKL Stina Lindblad, Svenska Naturskyddsföreningen (förmiddagen) Viveke Ihd, Återvinningsindustrierna Lena Callermo, Naturvårdsverket Linda Gårdstam, Naturvårdsverket Catarina Östlund, Naturvårdsverket Christina Jonsson, Naturvårdsverket Staffan Ågren, Naturvårdsverket Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket Jonas Nordanstig, Naturvårdsverket (förmiddagen) Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket (del av eftermiddagen) Matilda Cervenka, examensarbetare Pär Ängerheim, Naturvårdsverket (förmiddagen via Lync) Tid: Onsdagen den 22 oktober 2014 kl 09.30-15.00 Plats: Naturvårdsverket, Valhallavägen 195, Stockholm Lokal: Söderåsen BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(10) 1. Välkomnande Lena Callermo, ordförande i Avfallsrådet välkomnar. Lena konstaterade att det händer mycket inom avfallsrådet. I och med regeringsskiftet finns det en del oklarheter. Det gäller bland annat kommunernas ansvar för insamling av avfall. Vidare pågår förhandlingar inom EU om ändringar i sex avfallsdirektiv. EUkommissionen presenterade i juli sina förslag till ändringar i lagstiftningen, som en del av paketet om cirkulär ekonomi. Miljödepartementet har skickat lagstiftningsförslaget på remiss. Remissen ska besvaras senast den 31 oktober. 2. Bordet runt - Viktigaste avfallsfrågan just nu inom er organisation Fredrik Benson, El-kretsen: Arbetar med det nya WEEE-direktivet och anser att det råder mycket oklarheter kring hur vida insamlingen ska ligga på producenter eller kommuner vilket får medhåll från många runt bordet. Viveke Idh, Återvinningsindustrierna: Håller på med remissvaret om EUkommissionens förslag till nya avfallsregler. Definitionen av kommunalt avfall är problematisk. Definitionen bör inte baseras på vem som samlar in avfallet. Karolina Petersson, Energimyndigheten: Ekodesign direktivet viktig fråga. Fokus är främst energianvändandeprodukter, men det kan även bli aktuellt att ta in andra produkter. I fokus just nu är kylapparater i affären där en bilaga om att end-of-live perspektivet ska beaktas för dessa kylaparater har kommit ut. Undersöker nu om detta går emot WEEE-direktivet. Nytt är att Energimyndigheten ligger under Miljödepartementet. Jessika Lind-Petrén, Stena Metall: Tycker att det är oroande med att det är oklart hur det blir med ansvarsfrågan för insamling av avfall. Berättade om att Stena planerar bygga en ny stor avfallsanläggning i Halmstad, kommer samlokaliseras för en effektivare återvinning. Lars Estlander, Boverket: Fokus på hållbara byggnader. Aktuella projekt är hållbar hantering av naturresurser, ta fram en policy för miljöfaktorer för byggnader, nyckeltal och kriterier för hållbara byggnader, incitament för att miljöanpassa byggnader och ekonomisk finansiering. Deltar i Vinnovas forskningsprojekt om avfallskärl där bland annat utformning och märkning beaktas samt inkastningsproblematik. Nytt är att Boverket nu ligger under Näringsdepartementet. Inger Olofsson, Region Västerbotten/Vännäs kommun: Arbetar med ansvarsfrågan för kommunerna. En viktig fråga i regionen är hur slamfrågan ska lösas. Det finns även stora problem med hur de små kommunerna ska klara av hanteringen av slam från enskilda avlopp, eftersom de oftast är väldigt få personer på kommunen som arbetar med väldigt många olika frågor. Inom

NATURVÅRDSVERKET 3(10) Region Västerbotten finns många kommuner som har mindre än 10 000 invånare. Stina Lindblad, Svenska Naturskyddsföreningen: Vill begränsa användningen av kemikalier. Har tagit fram en rapport om plaster i haven samt förslag på lösningar till detta. Jobbar även med slam. Gruvavfall har också ett stort fokus och kommer att vara huvudfokus för nästa års avfallssatsningar. Anna Björklund, KTH, Avdelning för miljöstrategisk analys: På KTH sustainability behandlas resursfrågor. Det finns ett stort fokus på livscykelanalyser, speciellt med inriktning på sociala aspekter. Där beaktas bland annat normer om sortering av avfall. Görs även sociala livscykelanalyser på elektronikavfall som exporteras till U-länder. Jonas Nordanstig, Naturvårdsverket: Projektledare för regeringsuppdraget om genomförande av producentansvaren för förpackningar, returpapper, elutrustning och batterier. Gunnar Fredriksson, SKL: Håller på med förberedelser inför eventuella Ebolafall och det avfall som då kommer att genereras från vården. Håkan Larsson, Avfall Sverige: Ett fokusområde är deponiskatten och om den ska höjas. Ett annat är hur Avfall Sveriges medlemmar ska förhålla sig till frågan om eventuellt ändrat ansvar för avfallsinsamlingen. Anna Säfsten, Göteborgs stad: Vill jobba med att lyfta avfallsfrågan som den viktigaste miljöfrågan. Stort fokus på var den största nyttan med miljötillsyn görs. Jobbar med frågor som vad vi får påverka och hur vi kan påverka. Kent Carlsson FTI: Driver på i avfallsutredningen som nu har hållit på under 10 år, vill uppnå ett bra samarbete med kommunerna, där bland annat hushållsnära insamling är i fokus. Arbetar efter att vara ett bra återvinningsföretag. Jobbare vidare med det sk fempunktsprogrammet. Stina Andersson, Kemikalieinspektionen: Arbetar med kommissionens avfallspaket med nya återvinningsmål. Belyser att det är konstigt att inte ta i frågan med farliga ämnen vilket är viktigt för en säker återvinning. Ersätter Ann- Marie Johansson. Carl-Johan, Länsstyrelseen i Blekinge: Inväntar resurser och direktiv från nya regeringen. Ingen viktig aktuell avfallsfråga just nu. Jobbar med avfallstransporter vid kusten och avfallsöverskridande transporter. Det är idag länsstyrelserna som ger tillstånd för detta, men det blir en för stor

NATURVÅRDSVERKET 4(10) arbetsbelastning för de små länsstyrelserna. Har också bytt departement till finansdepartementet. David Palm, IVL Svenska miljöinstitutet: Regeringsuppdraget om bygg- och rivningsavfall. Marianne Hedberg, Sveriges byggindustrier: Ersätter Maria Brogren. Anser att det viktigaste är förbättra sorteringen och minska mängden byggavfall. Anders Normann, Ikem, Svenskt näringsliv: Anser att näringslivet berörs av alla frågor. 3. På gång inom avfallsområdet Linda Gårdstam, vice ordförande i Avfallsrådet Pågånglistan delades ut. Som framgår är det mycket på gång, bland annat har Naturvårdsverket en rad uppdrag om avfall. Linda tog upp två saker som inte finns omnämnda i listan: Upplysningstjänsten Hallå konsument som ska starta den 31 mars. Via sociala medier ska konsumenter få hjälp at göra hållbara val. Ett projekt är hyra, leasa, låna alternativ till att köpa nytt. Det ska även finnas checklistor som konsumenter kan använda vid inköp. Det andra är utvärderingen av handboken om avfall för anläggningsendamål. Lena Callermo konstaterar att Naturvårdsverkets uppdrag kan komma att ändras framöver i och med regeringsskiftet. 4. Regeringsuppdrag om producentansvar Jonas Nordanstig och Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket Yvonne och Jonas informerade om uppdragen. Länk till uppdraget om att utveckla förslag om hantering av textil: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Regeringsuppdrag/Hantering-av-textilier/ Länk till uppdraget om genomförande av producentansvaren för förpackningar, returpapper, elutrustning och batterier: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Regeringsuppdrag/Systemen-med-producentansvar/ Frågor/synpunkter: - avfall har gått från att vara ett problem som man vill bli av med till en efterfrågad resurs. Producentansvaren kanske inte längre behövs.

NATURVÅRDSVERKET 5(10) - insamling och återvinning hänger ihop, ansvaret bör ligga på samma aktör - problem att avfall som inte omfattas av producentansvar hamnar i förpackningsinsamlingen - samrådsprocessen viktig, det är en idéskapande process - frågan ställdes hur NV jobbar med standarder för förpackningar - problematiskt att konkurrera med lägre förpackningsavgifter, bra återvinning viktigt, handlar inte bara om att samla in - textiluppdraget brett, behov av att fokusera Pär Ängerheim, Naturvårdsverket konstaterade att för WEEE finns flera insamlingssystem. 5. EU-kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Catarina Östlund, Naturvårdsverket Catarina berättade om EU-kommissionens förslag till ett paket om cirkulär ekonomi. Paketet består av fyra meddelanden och ett lagstiftningspaket om avfall. Hon refererade också till förre miljökommissionären Janez Potocnics tal om att en övergång till en cirkulär ekonomi är motiverat både av ekonomiska och miljömässiga skäl. http://tedxtalks.ted.com/video/new-environmentalism-and-the- Ci;search%3Atag%3A%22TEDxFlanders%22 Miljödepartementet har remitterad lagstiftningspaketet till berörda aktörer. Sista svarsdag är den 31 oktober 2014. Catarina berättade också om förhandlingarna i rådsarbetsgruppen för miljö där Miljödepartementet och Naturvårdsverket deltar. Under september och oktober har det varit tre möten. De flesta medlemsländerna menar att förslagen till höjda mål är alltför ambitiösa och kommer att bli svåra att nå. Sverige är ett av få länder som driver frågan om giftfri miljö och risker med förekomsten av oönskade ämnen i samband med återvinningen. Frågor/synpunkter: - oklart vad som menas med träförpackningar - den svenska samrådsprocessen kring kommissionens förslag känns inte så genomtänkt. Det pågår en statlig utredning om hur miljöarbetet inom EU bättre kan förankras. http://www.sou.gov.se/sb/d/19370 - KemI förbereder ett långt remissvar. Att det finns förtroende för den återvunna råvaran är viktigt. Hur man ska se på avfallshierarkin är också viktigt, avsteg kan vara befogat. - positivt med förslaget till elektroniskt register för farligt avfall - önskvärt även med mål för verksamhetsavfall, uppdelat på olika branscher - för mycket fokus på insamling, avfallet måste även kunna materialåtervinnas - åtgärder behövs även för bättre återvinning av elektroniken i bilarna

NATURVÅRDSVERKET 6(10) - risk att de ambitiösa återvinningsmålen bara ökar de administrativa uppgifterna i norra Europa medan länderna i södra Europa får dispens eftersom de inte kan uppnå målen, därmed hade ett mer realistiskt mål varit önskvärt - viktigt att återvunna materialet inte innehåller farliga ämnen. Även hur olika material ska klassas diskuterades samt spårbarheten av ämnen i avfallet. - det finns risk att förslagen kan medföra att mer avfall klassas som farligt avfall 6. Nya WEEE-förordningen Pär Ängerheim, Naturvårdsverket Pär informerade om den nya förordningen. Krav på butiksinsamling ska införas vid konsumentinköp av nya elektroniska produkter, byte ett mot ett i alla butiker samt att större butiker ska ta emot allt smått elavfall. Nytt är också att det kommer krävas tillstånd för att bedriva ett insamlingssystem. Dessutom tillkommer förtydligande av vad som är en produkt och vad som är avfall för att förhindra att WEEE exporteras till U-länder. Naturvårdsverket jobbar med att ta upp det gamla arbetet med att förtydliga vad som ligger på Naturvårdsverket och vad som ligger på kommunerna gällande tillsynsvägledning. Frågor/synpunkter: Kommer den nya butiksinsamlingen även innefatta internethandel? Ja, gäller även internethandeln. En synpunkt var att det är för lite fokus på återvinning, att det bara är insamlingen som prioriteras. Pär menade att detta inte riktigt stämmer. En fundering var om WEEE i bilar omfattas av direktivet. 7. Regeringsuppdraget bygg- och rivningsavfall David Palm, IVL och Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket Yvonne gjorde en kort presentation av regeringsuppdraget och avfallsdirektivets mål som innebär att senast 2020 ska minst 70 viktprocent av allt icke farligt bygg och rivningsmaterial som uppkommer förberedas för återanvändning eller materialåtervinning alternativt annat materialutnyttjande. David presenterade därefter den forskarrapport som tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget och där olika Åtgärders potential, kostnad och miljöpåverkan för att nå målet har analyserats. Därefter följde en diskussion både om 70 % målet och om åtgärderna för att nå målet. Ett resultat som diskuteraderas var uppgifterna om asfalt. Resultatet från IVL:s forskarrapport visar att den totala mängden asfalt som återvinns i Sverige är cirka 0,9 1,5 miljoner ton per år. 26 % av den återvunna asfalten återvinns i mobila asfaltverk, resterande 74 % återvinns i stationära verk. Men statistiken är

NATURVÅRDSVERKET 7(10) mycket bristfällig och det råder oklarheter om asfalt som återvinns ska räknas med i avfallstatistiken eller inte. Övriga synpunkter: - Viktigt att poängtera hur målet tolkas. Att målet fokuserar på viktprocent och inte inkluderar miljöaspekter, detta bör framföras till kommissionen för eventuell revidering. - Definitionen av bygg- och rivningsavfall upplevdes som otydlig, viktigt att det tolkas lika. - Vikten av bra statistik lyftes. - En annan synpunkt framfördes angående att målet bör tolkas politiskt, dvs att det viktiga är att åtgärder genomförs för denna avfallsström. - En fråga framfördes om det är ok att återvinna asfalt. - Att sortera avfall vid källan är en viktig åtgärd. - IVL rapporten Styrmedel för ökad materialåtervinning - En kartläggning som bland annat föreslår ett pantsystem vid byggnationer nämndes som en bra men mer långsiktig åtgärd. Tyvärr är inte åtgärden aktuell för det pågående uppdraget som har målår 2020. Men ett kapitel kommer att inkluderas i Naturvårdsverkets slutrapport där långsiktiga åtgärder för en mer hållbar bygg och rivningsbransch. Länk till rapport: http://www.ivl.se/download/18.6cf6943a14637f76eab696f/14037015389 55/B2196.pdf Staffan Ågren, Naturvårdsverket informerade om att det finns ett intressant nordiskt projekt där effekterna av 70 % - målet har undersökts. Länk: http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:724760/fulltext01.pdf 8. Revidering av föreskrifter om innehållet i kommunal avfallsplan Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket har påbörjat arbetet med att revidera föreskrifterna om innehållet i kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). Första delen i arbetet är en uppföljning och utvärdering av de kommunala avfallsplanerna. Alla kommuner har under våren/sommaren getts möjlighet till att besvara en enkät om tillämpningen av föreskrifterna och allmänna råden och behov av ändringar. Även länsstyrelserna har fått besvara en enkät om deras roll i avfallsplaneringen. Kortfattad om kommunenkäten Svarsfrekvensen var lite låg, 46 % av kommunerna hade besvarat enkäten. Enkäten bestod av följande tre delar: - arbetet med att ta fram planen - uppfyllande av föreskrifterna och allmänna råden, samt behov av ändringar i reglerna - om planerna innehåller mål och åtgärder för de prioriterade områdena i nationella avfallsplanen Några av resultaten från kommunernas arbete med att ta fram planerna:

NATURVÅRDSVERKET 8(10) - 90 % hade en plan som var beslutad 2007 eller senare - 54 % hade samarbetat med andra kommuner vid framtagande av planen - 80 % av hade samrått med länsstyrelserna Kommunerna bedömde att det fanns behov av ändringar främst inom följande tre områden: - uppgifter om avfall som kommunen inte ansvarar för - uppgifter om anläggningar för återvinning och bortskaffande - mål och åtgärder för avfall som kommunen inte ansvarar för - särskilt avsnitt om förpackningar Kortfattad om lst-enkäten Ingen länsstyrelse har sammanställt kommunernas planer. Vissa länsstyrelser är aktiva bland annat genom att delta i samråd, medan vissa inte alls jobbar med frågan. Cirka hälften anger att det finns behov av ändringar i reglerna, till exempel för: - uppgifter om avfallsanläggningar - ta bort krav kn planera för övrigt avfall - ta bort krav lst sammanställa planerna - svårt för lst bedöma kapaciteten uppgifter om avfall som kommunen inte ansvarar för - uppgifter om anläggningar för återvinning och bortskaffande Fortsatt arbete För att få ytterligare underlag om behov av ändringar planeras också ett antal djupintervjuer med ett antal kommuner. Referensmöten med olika aktörer kommer att hållas under november/december. Extern remiss planeras att gå ut i början av hösten 2015 och målsättningen är att nya föreskrifter finns på plats i början av 2016. Frågor/synpunkter: - Synpunkter om svarsfrekvensen och hur representativa enkätsvaren är. Kan det bero på att de kommunala bolagen inte har fått enkäten? Svaret är att enkäten har skickats till både kommuner, kommunalförbund och kommunala avfallsbolag. En förklaring kan vara små kommuner helt enkelt inte har tid att prioritera detta. - Kritik framfördes mot att enkäten innehållet en fråga om att i vilken utsträckning kommunerna använder Avfall Sveriges handbok i arbetet med planerna. Denna vägledning bedömdes inte som neutral. Istället bör Naturvårdsverket ta fram vägledningen. - En brist är att ytor för avfallshantering ofta saknas i den fysiska planeringen. - Avfallsplaneringen bör i högre grad vara en del i samhällsplaneringen, få in frågan i översiktsplaneringen. - Oklart vad som avses med förslaget att kommunerna ska planera för avfall från kommuners verksamheter. Vad avses? Naturvårdsverket menade att det är sådant avfalls om uppstår i kommunernas egna verksamheter, t.ex. skolor, äldreomsorg. - Önskvärt att förtydliga syftet med avfallsplaneringen och att bättre samordna med kemikaliefrågorna.

NATURVÅRDSVERKET 9(10) - Länsstyrelsens roll är viktig. - Kommunerna har svårt att få in uppgifter om avfall och avfallsanläggningar. Viktigt tydliggöra vad dessa uppgifter ska användas till. 9. Regeringsuppdrag om hållbar konsumtion, Nordiska projekten om textil och plast Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Sanna informerade om regeringsuppdraget om förslag på åtgärder som kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Flera av förslagen berör avfallsområdet. Bland annat föreslår NV att verket får i uppdrag att ta fram styrmedel för som leder till att produkternas tid i konsumentledet ökar, till exempel genom förbättrad kvalitet, funktionsansvar och ökad möjlighet att reparera och återanvända produkter. Sanna informerade också om de nordiska projekten, se vidare i pågånglistan. Därefter blev det en diskussion om riskerna med farliga ämnen vid återvinning. Bland synpunkterna framfördes att nya produkter innehåller farliga ämnen likaväl som återvunna produkter. Följdfrågan var om det finns fakta som visar att återvunna produkter i högre grad innehåller farliga ämnen jämfört med produkter producerade av jungfrulig råvara? Återvinning av plast togs upp som svår genom att det finns så många olika plastsorter och tillsatser. Bristen på tillsyn ett problem. En synpunkt var att om målet är ett totalt giftfritt samhälle så blir det ingen materialåtervinning. Enighet fanns om att särskilt farliga ämnen måste fasas ut. Behov av bättre kommunikation mellan olika aktörer lyftes också fram. KemI informerade om att det tagit fram en rapport med en intervjustudie om olika företags inställning till materialåtervinning. http://www.kemi.se/sv/innehall/nyheter/sa-ser-tio-foretag-pa-atervunnetmaterial-och-farliga-amnen/ 10. Nya avfallsstatistiken och information om ändring i rapportering av bygg- och rivningsavfall Christina Jonsson och Staffan Ågren, Naturvårdsverket Christina presenterade avfallsstatistiken för 2012 som skickades in till EU i juni 2014. Avfallsstatistiken finns sammanställd i Naturvårdsverkets rapport Avfall i Sverige 2012. Staffan Ågren berättade om de nya kraven om att i miljörapporterna rapportera om bygg- och rivningsavfall. Ändringen innebär att det tillkommit en obligatorisk emissionsdel för bygg- och rivningsavfall. Berörda är tillståndspliktiga anläggningar som tar emot bygg- och rivningsavfall. En kommentar var att det upplevs som svårt att separera bygg- och rivningsavfall från hushållen och från verksamheter. Staffan kommenterade att

NATURVÅRDSVERKET 10(10) de största bristerna är att de utökade kraven på rapportering inte omfattar anmälningspliktiga anläggningar. 11. Ordning och reda i förebyggande arbetet Gunnar Fredriksson, Sveriges kommuner och landsting Gunnar höll en presentation om hur kommunerna kan arbeta med avfallsförebyggande. Han menade att den första frågan man bör ställa sig är varför det överhuvudtaget blir avfall. Han visade också hur det översta steget i avfallshierarkin om avfallsförebyggande skulle kunna delas upp i följande steg: Återanvända Avfall Minska svinn Process Materialsnåla och hållbara produkter Avstå konsumtion Mötesdeltagarna var i stort positiva till trappan. Gunnar tog också upp att kommunen kan jobba med förebyggande utifrån olika roller såsom verksamhetsutövare, ansvarig för hushållsavfall, tillsynsmyndighet och kommunikation med medborgare. 12. Avslutning Lena Callermo, Naturvårdsverket Lena avslutade dagen och tackade deltagarna. Hon informerade om att detta var det sista mötet i Avfallsrådet för 2014. Under 2014 har bara två möten hållits, tidigare år har vi brukat träffas tre gånger. Hon ställde frågan om hur många gånger deltagarna tycker det är lämpligt att ha möten. Det fanns olika åsikter om detta. Naturvårdsverket kommer skicka ut en enklare utvärdering till deltagarna om hur de tycker Avfallsrådet har fungerat under 2014.