19 20 november, City Conference Centre, Stockholm Ansvar för utveckling av omvårdnad en fråga om professionsetik Abstraktbok
Samtal om sjuksköterskans ansvar Ania Willman, Ordförande Svensk sjuksköterskeförening, Prefekt, Professor, Malmö högskola, ania.willman@mah.se Anne Marie Rafferty, Professor of Nursing Policy, King s College London, anne_marie.rafferty@kcl.ac.uk Samtalet mellan professor Anne-Marie Rafferty och professor Ania Willman genomförs med utgångspunkt i professor Raffertys key-note. Med hänvisning till professor Raffertys forskning kommer samtalet att beröra ämnen som nursing policy, sjuksköterskors arbetsvillkor och arbetsmiljö i förhållande till resultat för patienterna, liksom omvårdnad i ett historiskt perspektiv och professionens ansvar för kunskapsområdets utveckling. Vården på villovägar TV på sjukhus Mats Johansson, filosof och medicinetiker, Avdelningen för medicinsk etik, Lunds universitet, mats.johansson@med.lu.se I den västerländska vårdfilosofin har tystnadsplikten alltid haft en framträdande plats. Frågan är om situationen håller på att förändrats? Idag delas information som aldrig förr. Detta påverkar också sjukvården. Men det är inte bara i de nya medierna detta sker. Sjukvård är idag tv-underhållning. Vem som helst kan ta del av patientmöten, personalrumssamtal och operationer. Hur ska vi se på detta? Diskussionen har i viss utsträckning grumlats av juridiska frågor om sekretess med mera. Grundfrågan är dock etisk: går det att rättfärdiga dessa realityserier? Föredraget närmar sig sjukvårdsserier från ett etiskt perspektiv. Närståendes upplevelser av skuld och skam vid vård i livets slutskede Carina Werkander Harstäde, Leg. Sjuksköterska, Filosofie doktor i vårdvetenskap, Lektor i palliativ vård, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet Växjö, carina.harstade@lnu.se Att vara närstående till någon som är döende kan vara en komplex livssituation. Det kan vara den närståendes första konkreta möte med döende och död. Att stå ansikte mot ansikte med döendet hos en nära och kär person kan leda till bitterhet gentemot mycket av det som ses som viktigt i livet. Föredraget har sitt avstamp i närståendes tankar om hur de vill att den sista tiden i livet för den döende skall vara och om de val som de då måste fatta. Föredraget fortsätter med att beskriva begreppen skuld och skam för att skapa en djupare förståelse för vad upplevelserna av skuld och skam kan innebära för närstående vid vård i livets slut. Upplevelser exemplifieras med hjälp av citat och berättelser för att ge en bild av den närståendes situation. Föredraget avslutas med reflektioner kring vad kunskap om skuld- och skamupplevelser hos närstående kan bidra med i vård i livets slutskede sett från patient-, närstående- och sjuksköterskeperspektiv. Komplex och sofistikerat: Omvårdnad relaterat till den sjuka människans fundamentala behov! Birgit H Rasmussen, Professor i omvårdnad med inriktning mot palliativ vård, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, Palliativt utvecklingscentrum, Lunds universitet och Region Skåne, +46706561390, birgit.rasmussen@med.lu.se På ett övergripande plan kan man säga att omvårdnad syftar till att tillgodose människans grundläggande/ fundamentala behov när denna på grund av ohälsa eller sjukdom, tillfälligt eller permanent, ej kan tillgodose sina egna behov. Inte så sällen anses dock omvårdnadshandlingar som t.ex att hjälpa någon med att genomföra sin morgontoalett eller att ge munvård till en person som är döende vara basal eller allmän och kanske till och med en trivial form av vård. I denna presentation kommer jag visa på forskningsresultat och praktiska erfarenheter och argumentera för att vården av svårt sjuka människor, i syfte att tillfredsställa fundamentala mänskliga behov, inte är basal eller trivial men komplex och sofistikerad.
Forskning och våra praktiska erfarenheter visar att de goda omvårdnadshandlingar relaterat till en persons fundamentala behov har en otrolig varierationsvidd och inte bara stödjer den sviktande kroppen vid att upprätthålla funktioner, men också ökar välbefinnande och kan vara en form av tröst och kommunikation. Tyvärr är det så att variationsvidden, djupet i och språket kring omvårdnadshandlingar relaterat till människans fundamentala behov bara i litet omfång beskrivs, diskuteras, problematiseras och teoretiseras i den befintliga omvårdnadslitteraturen. Vi behöver därför lyfta fram, utveckla och beskriva omvårdnadshandlingar relaterat till den sjuka människans fundamentala behov for att de inte ska förbli osynliga och därmed inte prioriterade. Att vara sjuk sjuksköterska Ami Hommel, Leg. Sjuksköterska, docent och klinisk lektor vid ortopedkliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund och lektor vid Health Science Center, Lunds universitet, ami.hommel@med.lu.se Ewa Wallin, Leg. Sjuksköterska, Hudmottagningen, Skånes Universitetssjukhus i Malmö, ewa@qwkonsult.se Föreläsningen utgår från tankar från två sjuksköterskor som båda länge arbetat som sjuksköterskor och dessutom med utbildning av sjuksköterskor. En av dem är avliden men efterlämnade önskan om att föra hennes tankar vidare. Den andra sjuksköterskan, Ewa för tillsammans med en kollega ett samtal om hur är det är att drabbas av allvarlig sjukdom/skada. Positiva men även negativa upplevelser diskuteras och kopplas till våra kärnkompetenser för att lyfta fram tankar till reflektion. Hur ser det ut i vården i dag? Vad behöver vi förändra? Advancing nursing practice the UK experience Karen Hertz, University Hospital of North Staffordshire, karenhertz@btinternet.com The development of Advanced Nurse Practice in the UK, is not a new phenomenon, since the 1980 s and in response to a number of service pressures nurses have been developing roles and taking on new responsibilities in order to provide appropriate and responsive care for patients, to enhance service delivery whilst improving patient care, outcomes and experience. Advanced Practice in the UK is not a registered qualification and has no regulated training or education programme, but is a level of practice which builds on the competencies of all registered nurses. Advanced Practice is distinguished by nurses who within their role have a higher degree of autonomous practice or application of expertise, and they demonstrate this through aspects of research, education and management, but essentially their practice is firmly grounded in direct care provision. The purpose of this presentation is to describe the framework for advanced nurse practice within the UK and demonstrate its utilisation, by using the clinical examples of advanced practice in the care of patients following a fragility fracture. Fyra år med nationell äldresatsning vad är resultatet? Eva Nilsson Bågenholm, Nationell Äldresamordnare, eva.nilsson.bagenholm@regeringskansliet.se, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting, SKL, kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Årliga statsbidrag har syftat till att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Under åren 2011-2014 satsade regeringen drygt 4 miljarder kronor och tillsatte en nationell samordnare för att leda arbetet. Mål för satsningen är att alla ska kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Satsningen syftar till att uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting och att effektivisera användandet av resurser så att vård och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov.
Äldresatsningen har fokuserat på fem huvudområden, god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre samt sammanhållen vård och omsorg. De statliga medlen har huvudsakligen fördelats enligt en prestations- och resultatbaserad modell. Under seminariet redovisas resultat som uppnåtts samt några goda lokala exempel inom de olika områdena. Att navigera i en arkipelag av vårdgivare hur skapas säker vård i hemmet? Mirjam Ekstedt, RN, PhD & Richard Cook, MD, Mirjam.ekstedt@sth.kth.se Ett hållbart sjukvårdsystem kännetecknas av att (människor i) organisationen har förmåga att förutse och upptäcka risker och snabbt kan anpassa sin verksamhet till komplexa situationer på ett för patienten säkert sätt. För att skapa patientsäkerheten i hemsjukvård där många professioner och vårdgivare är involverade behöver vi veta mer om HUR detta går till. I denna fallstudie identifieras förutsättningar för att skapa säker vård inom specialiserad hemsjukvård (ASIH). Kännetecken på ett hållbart system visar sig i organisationens förmåga att skapa frihetsgrader för personalen att i skarpt läge prioritera och skräddarsy lösningar. Exempel på organisationens förmåga att hantera olika målkonflikter och balansera sina resurser nära gränsen för säkerhet beskrivs. Studien visar att hållbara sjukvårdssystem bygger på långsiktiga investeringar och systematiskt lärande på olika nivåer i systemet. BAKGRUND OCH SYFTE. Hälso- och sjukvården har blivit alltmer komplex och präglas av avancerad teknik och potenta behandlingar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört att avancerad vård idag kan ges i hemmen, exempelvis med apparater för syrgasbehandling, dialys, blodtransfusion eller smärtlindring. Det innebär att patienter med en komplex sjukdomsbild, oftast äldre personer med multimorbiditet i allt större grad kan behandlas i hemmet. Den ökade valfriheten och möjligheten att vårdas hemma har ofta idealiserats eftersom den anses öka patienters och närståendes livskvalitet. Men det kan även medföra nya risker. Många vårdgivare och professioner har tillträde till patientens hem och en sammanhållen vårdplan går lätt förlorad. Därför accentueras frågor om hur ledarskap och organisation påverkar patientsäkerhetsarbetet. Även frågor om ansvarsstrukturer, maktförhållanden, samt förekomsten av ett proaktivt förhållningssätt i relation till risker blir aktuella. Denna studie ingår i ett på gående forskningsprogram som syftar till att få en bättre förståelse för hur risker identifieras och hanteras i vård av patienter med komplex sjukdomsbild, när den utförs i eller nära patientens hem. Vi studerar hur vårdsystemen utformas på ett sätt så att det skapar förutsättningar för yrkesutövarna i the sharp end att bedriva en säker vård. METOD. Denna fallstudie genomfördes vid enheter som bedriver Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH) inom Stockholms län. Studien är explorativ och vi använder etnografiska metoder för att identifiera centrala processer på individ och organisationsnivå. Vi genomför deltagande observationer med följande tekniker: semistrukturerade observations protokoll, ljudinspelningar, fältanteckningar samt korta individuella intervjuer med nyckelpersoner. Upprepade individuella intervjuer samt fokusgruppsintervjuer genomfrös med patienter, chefer och medlemmar i det multiprofessionella vårdteamet för att fördjupa materialet. Datainsamling och analys sker i iterativa cykler utifrån principer för teorigenererande forskningsmetod som innebär att nya frågor genereras ur dataanalysen som grund för nästa observation/fokusintervju. Transkriberat material från intervjuer och observationer analyseras med kvalitativa forskningsmetoder. Resultatet beskriver kännetecken i systemet som bidrar till hållbar och säker vård. Under oförutsedda händelser framkom olika strategier för att förenkla och effektivisera arbetet innanför systemets säkerhetsgränser. Kännetecken på systemets hållbarhet visas genom organisationers förmåga att skapa frihetsgrader för personalen att i skarpt läge prioritera och skräddarsy lösningar. Exempel på strategier och investeringar på olika nivåer i organisationen framkom. Investeringar, i vissa fall genomförda sedan lång tid tillbaka, utgjorde en grund för förmågan att hantera målkonflikter och snabbt fatta autonoma beslut i akuta situationer. SLUTSATSER. Ett hållbart sjukvårdssystem skapas genom långsiktiga investeringar på olika nivåer, och ett systematiskt lärande i organisationen. Dessa investeringar kommer till uttryck som frihetsgrader för männi-
skor i organisationen att agera effektivt och säkert, när ett system utsätts för ovanlig belastning. Resultaten från studien kan öka kunskapen om förutsättningar för säker vård för patienter med komplexa vårdbehov i sina privata hem. E-hälsans e står det även för etik? Lars Sandman, professor i vårdetik, Högskolan i Borås, lars.sandman@hb.se Vi se en ökande trend mot att patienter själva i ökande grad ska medverka och kunna vara delaktiga i sin vård. Ett viktigt instrument för att underlätta detta är olika tekniska och internetbaserade lösningar som utvecklas inom ramen för det som kallas för e-hälsa. Denna utveckling är, ur ett etiskt perspektiv, på olika sätt positiv inte minst för att det kan minska patientens beroende av hälso- och sjukvården och öka möjligheten att utöva sitt självbestämmande. Samtidigt ger en sådan utveckling upphov till en mängd etiska frågeställningar, inte minst i relation till de grupper som av olika skäl kan ha svårt att utöva självbestämmande eller ta tillvara dessa tekniska och internetbaserade lösningar. I föredraget presenteras en modell för hur man kan analysera och tänka kring de etiska utmaningar som en sådan utveckling ger upphov till. Den etiska modellen tar upp vilken nytta sådan teknologi kan ge, vilken typ av behov den vänder sig till, hur den påverkar tredje part, vilka olika etiska ramar som måste vägas in (rättvisa, jämlikhet, autonomi, integritet, kostnadseffektivitet), vilka strukturer som kan påverka möjligheten att använda teknologin och vad den kan innebära på längre sikt. I föredraget illustreras modellen med en distansteknologi. Är det du som är ERCP n? Behov av patientdelaktighet på agendan! Eva Jangland, specialistsjuksköterska kirurgisk vård, medicine doktor, klinisk lektor, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet och verksamhetsområde kirurgi, Akademiska sjukhuset, eva.jangland@surgsci.uu.se Vården skall vara personcentrerad och patenten skall ha möjlighet att vara delaktig i sin vård. Vad innebär det egentligen i den kliniska vardagen på din avdelning eller mottagning? Lagstiftningen på området är tydlig patienten har här en stark ställning och det är vår skyldighet att patienten görs delaktig och har tillgång till information om sin vård! Tidigare forskning på området visar att när patienten är delaktig uppnås god vårdkvalitet och patientsäkerhet. Samtidigt rapporteras det att vården brister vad gäller information, kontinuitet och bemötande. Frågan blir hur vi uppnår en personcentrerad vård i kliniken där patienten är delaktig, så att det inte bara blir ord i policydokument, kompetensbeskrivningar eller uppnås inom ramen för ett forskningsprojekt. Det är dags att lyfta upp frågan återkommande på agendan i den kliniska vardagen: Vad innebär det att vården skall vara personcentrerad på min avdelning/mottagning? Vilket språk använder vi i vården till patienten eller när vi pratat om patienten? Har det någon betydelse? Vilka möjligheter och hinder finns det i vårt arbete som sjuksköterskor att uppnå att patienten är delaktig i sin vård? I mitt föredrag kommer utgångspunkten vara patientens perspektiv inom kirurgisk vård och akutsjukvård. Jag kommer att lyfta fram och presentera resultat från olika projekt. Jag hoppas kunna inspirera till hur vi som sjuksköterskor kan arbeta mot att vården blir personcentrerad där patienten är en partner i teamet.
Hur beter vi oss som sjuksköterskor? Lena Sharp, enhetschef, regionalt Cancer Centrum, Stockholm Gotland, lena.sharp@sll.se Carol Tishelman, Professor, Karolinska Institutet, carol.tishelman@ki.se Både Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkarsällskapet beskriver teamarbete som en kärnkompetens i vården. I en gemensam skrift beskrivs detta som ett viktigt genombrott för tvärprofessionell samverkan i utvecklingsarbete. Att samarbetet mellan de två yrkesgrupperna inte alltid fungerar optimalt är ett faktum. Hur kan ett effektivt samarbete fungera på alla nivåer inom både klinisk vård, utbildning och forskning? Hur agerar vi sjuksköterskor för att förbättra teamarbetet? Under denna session diskuteras samverkan i team och hur detta påverkar faktorer som patientsäkerhet och patienters delaktighet. Konsekvenser för arbetsmiljön belyses också. Föreläsarna reflekterar i ämnet utifrån egna och andras forskningsresultat men också utifrån våra erfarenheter från klinisk vård, ledarskap, utbildning och forskning. Personcentrerad vård en etisk utmaning Marja Schuster, Fil.dr, Leg. Sjuksköterska, Röda Korsets Högskola, Marja.schuster@rkh.se Arbetet som sjuksköterska innebär många, ibland svåra, möten med patienter och närstående. I detta sammanhang används ofta ordet bemötande. Ett gott bemötande utgår från respekten för patientens integritet och självbestämmande. Den unika patienten är i fokus. Det faktum att man alltid talar om en sjuksköterskas bemötande av en patient, och inte tvärtom, illustrerar att det finns en maktasymmetri i den professionella relationen. Det asymmetriska handlar om en grundläggande skillnad mellan en sjuksköterska och en patient där den förstnämnda besitter kunskaper som kan hjälpa en sjuk människa att bli frisk eller få lindring i sitt lidande. Det handlar även om en sjuksköterskas professionella ansvar. Att fokusera på det som skiljer en sjuksköterska och en patient åt är ett sätt att förstå den professionella relationen. Finns det andra sätt? Är det över huvud taget möjligt och fruktbart att beskriva den vårdande, professionella relationen utifrån ett mera ömsesidigt perspektiv med fokus på det som förenar en sjuksköterska och en patient, nämligen de gemensamma villkoren för ett mänskligt liv? Frågor om liv, död och lidande har alltid varit centrala i sjuksköterskeprofessionen. Den existentiella tyngden i arbetet innebär att de professionellas personliga förhållande till människolivets villkor hamnar i för grunden. Det personliga syftar därmed till det mellanmänskliga och ömsesidiga som en dimension i ett professionellt förhållningssätt. Ömsesidighet i professionella möten är dock någonting annat än den ömsesidighet som präglar våra privata vänskapsrelationer. I det professionella mötet accentueras en sjuksköterskas ansvar att värna om och skydda människor i utsatta livssituationer. Att kunna uppfylla detta etiska krav förutsätter en insikt om vad det kan innebära att vara människa. Problematiseringen av vad som händer när vi börjar tala om personer i stället för patienter får även konsekvenser för hur vi ser på relationen mellan profession och person. Vad är skillnaden mellan professionellt, personligt och privat bemötande? Rickard Stenevinge, Kvalitetscontroller, Capio S:t Görans sjukhus, rickard.stenevinge@capiostgoran.se Vad betyder bemötandet för tillfrisknandet hos den enskilda patienten? Hur vill våra patienter bli bemötta? Är lägstanivån på bemötande ett professionellt bemötande? Blir alla patienter professionellt bemötta? Vill alla patienter ha ett personligt bemötande? Är det förbjudet att bemöta patienterna privat?
Mod är nästan lika smittsamt som rädsla Brian Palmer, Universitetslektor, Uppsala Universitet, bripal@gmail.com, www.brianpalmer.org Sophie Scholl lämnade sina lektioner för att i hemlighet distribuera flygblad mot Adolf Hitler; 11-åriga Malala Yousafzai bodde i talibanernas skugga och bloggade om deras brutalitet. Antropologen Brian Palmer är hemsökt av sådana personer som riskerar allt för ett mänskligare samhälle. Han samlar visdom från heroiska liv och tillämpar den på vardagliga frågor om att överleva som idealist i en hård värld. Vad kan våra modigaste samtida och stupade vänner lära oss om hur man lever? Brian Palmers civilkuragekurser på Harvard lockade mer än 600 studenter per termin och ledde till utmärkelse som universitetets bästa lärare. Han är numera verksam vid Uppsala universitet. Tillsammans med kolleger skapade Palmer Raoul Wallenberg-kalendern, en skildring av 365 hjältar som trycktes i över 100 000 exemplar i tre språk och lästes upp på Sveriges Radio varje dag av 2013. Samma år skrev han och Ola Larsmo boken 101 historiska hjältar. Att stå upp som visselblåsare! Elisabet Olsson, Leg. Sjuksköterska/Hälsokoordinator, Asyl- och flyktinghälsovården Kalmar landsting, elisabetho@ltkalmar.se I min föreläsning kommer jag att dela mina erfarenheter av att vara en visselblåsare/sanningssägare. Det är Folkhälsomyndighetens riktlinjer som jag som sjuksköterska vid Asyl- och flyktinghälsovården följer vid en inledande hälsoundersökning. I riktlinjerna betonas speciellt barnens psykiska hälsa, det var under de samtalen med barnen som det framkom att de inte fick skolmat och inte heller hela skoldagar. Detta fick mig att fundera på vad som stod skrivet i skollagen och agera både som privatperson och som sjuksköterska. Jag kommer att berätta min historia, varför jag agerade, vad det har inneburit för de asylsökande barnen och även för mig. Konsekvenserna av ett ställningstagande som kan innebära utanförskap, ensamhet, kritik, glädje, tillfredsställelse. Att agera när jag har kraften, det får vara rätt tidpunkt så jag orkar med hela vägen. Att välja vem jag talar med inom media, att vara förberedd inför intervjuerna. Söka stöd och förankra sitt beslut hos familj och chefen. Jag kommer fortsätta vara visselblåsare/sanningssägare och särskilt för att skydda och hjälpa barnen. Vad är det vi ska säga om bra matvanor och hur ska vi få till det? Åsa Brugård Konde, Nutritionist Rådgivningsenheten, livsmedelsverket asa.brugardkonde@slv.se Sofia Trygg Lycke, Specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, Vårdutvecklingsledare: Utbildare i MI, Medlem i MINT Motivationel Interviewing Network of Trainers, Handlingsprogrammet för övervikt och fetma, HPÖ och FaR i SLL, Delprojektledare Levnadsvaneprojektet, Svensk Sjuksköterskeförening CeFAM fortbildning. sofia.trygg-lycke@sll.se Hösten 2013 kom nya nordiska näringsrekommendationer, som också antagits som de svenska näringsrekommendationerna. Livsmedelsverket arbetar nu med en översyn av de svenska kostråden, med utgångspunkt i näringsrekommendationerna och resultatet från en undersökning av svenskarnas matvanor. Kunskaper om ma tens miljöpåverkan är en annan viktig pusselbit och målet är att kunna presentera råd som är hållbara både för individen och för miljön. Exakt hur råden kommer att se ut är inte klart ännu, men de kommer att handla om följande: Energibalans och fysisk aktivitet Grönsaker och frukt Fisk Rött kött och chark Fullkorn Matfett Mejeriprodukter Salt Socker
Sammanfattningsvis handlar det om att äta varierat, inte för mycket och att röra på sig samt att äta mer vegetabilier och mindre animalier. Underlaget för de nya kostråden läggs ut på remiss på www.livsmedelsverket. se och planen är att lansera de nya råden i början av 2015. Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården samtalar minst om med patienter enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hälsofrämjande metoder 2011. De råd som hälso- och sjukvården ska ge ska stämma överens med Livsmedelsverkets kostråd. Då matvanor ofta är väldigt personliga, kan det vara ett laddat ämne att ta upp för diskussion. Samtidigt kan många hälsovinster vinnas med relativt små förändringar vilket gör matvanor till ett självklart ämne att samtala om med de människor som har behov av det, då vi möter dem sjukvården. I dessa samtal behöver man ofta individanpassa generella råd som ett första steg mot mera hälsosamma matvanor. I föreläsningen ges förslag på hur man kan göra detta och hur man bemöter personer som har mycket att vinna på att göra förändringar men inte är beredda att göra det. I föreläsningen finns plats för samtal och diskussion. Nyttan med ICN:s etiska kod och Svensk sjuksköterskeförenings värdegrund för omvårdnad Catrine Jacobsson, PhD, universitetslektor, institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet, omvårdnads strateg, Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting, vice ordförande Svensk sjuk sköterskeförening och ordförande Sjuksköterskornas etiska råd, catrine.jacobsson@umu.se Sjuksköterskornas internationella etiska kod, utgiven av International Council of Nurses (ICN) ger tydlig vägledning vad gäller det professionella ansvaret och sjuksköterskors uppgifter i hela världen. Koden tar tydlig ställning för mänskliga rättigheter och detta är av stor betydelse eftersom ICN:s medlemsorganisationer utgörs av sjuksköterskeorganisationer från 100-talet länder. Kraften i den etiska koden är att den samlar och manar världens alla sjuksköterskor till ett gemensamt förhållningssätt oberoende av landets lagar och politik. Innehållet i den nyligen reviderade koden har utökats med klargörande text i vissa stycken. Sjuksköterskan och allmänheten, är ett sådant exempel där det tydligt lyfts fram att sjuksköterskan ska verka för jämlikhet och social rättvisa när det gäller fördelning av resurser, tillgång till hälso- och sjukvård samt andra vård- och omsorgstjänster. Detta tydliga ställningstagande för människors rätt till vård, liv och hälsa är högaktuellt och manar alla sjuksköterskor till handling. Svensk sjuksköterskeförening har utvecklat och publicerat en nationell Värdegrund för omvårdnad (2010) med tillhörande Dialogduk (2012). Syftet med Värdegrunden är att komplettera ICN:s etiska kod och tydliggöra de värden som är viktiga för omvårdnad. Syftet med Dialogduken är att skapa goda förutsättningar för att i vården och på lärosäten reflektera över vilka värden som eventuellt hotas i konkreta vårdsituationer. Ytterst handlar uppmärksamhet på etiska överväganden, och reflektion över dessa, om att skydda enskilda personers/ patienters värdighet och rätt till självbestämmande samt mana till handling när människors hälsa hotas. Vård och omsorg förväntas vara personcentrerad, säker och jämlik, och det kan därför inte nog poängteras, att i en alltmer effektiv och produktionsinriktad vård finns ett stort behov av att den professionella sjuksköterskan tar ansvar för att medkänslan för människors behov och sårbarhet hålls vid liv och modigt agerar utifrån professionella värden. Etik i praktiken Dialogduken Cecilia Lundmark, Leg Sjuksköterska, Etisk vägledare, Ledamot i Sjuksköterskornas etiska råd, Kvalitetstrategiska avdelningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset, cecilia.lundmark@vgregion.se Hur kan vi använda oss av Värdegrund för omvårdnad i det praktiska vårdarbetet? En kort presentation av Dialogduken och dess möjligheter att fånga upp det etiskt svåra i dagliga omvårdnadsarbetet. Våra personliga värderingar har betydelse för hur vi interagerar. Uppmärksamhet på och medvetandegörande av värderingar är en förutsättning för att utveckla förmågan till etisk medvetenhet. Reflektion av gemensamma värden i strävan att bli medveten är en form av träning för att hålla den empatiska förmågan och medkänslan för människors beroende och sårbarhet vid liv. Dialogduken är ett verktyg för att möjliggöra den etiska reflektionen och att hålla den i rörelse.
Att bemöta och vårda personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende Kent-Inge Perseius, psykiatrisjuksköterska, docent i hälsovetenskap. Röda Korsets Högskola, Stockholm, kent-inge.perseius@rkh.se Personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende har ofta en mycket svår livssituation. Kunskapsbristen och mytbildningen inom området är stor och begreppet borderline blir lätt en stämpel. Självskadebeteende verkar vara ett växande problem bland ungdomar. Även om självskadebeteende hos en ung person i sig inte innebär att vederbörande håller på att utveckla emotionell instabilitet kan det vara tecken på psykisk ohälsa av detta slag. I över tio år har Kent-Inge bedrivit forskning och handlett personal inom området. 2013 kom han ut med boken Att tämja en vulkan om emotionell instabilitet och självskadebeteende. Med utgångspunkt i berättelser från de drabbade själva och deras närstående går boken igenom forskningsfronten på området. Den behandlar vad emotionell instabilitet är, problem som tillståndet kan föra med sig och vad man kan göra åt dessa problem. Våren 2014 ansvarade Kent-Inge för en uppdragsutbildning inom ramen för Nationella självskadeprojektet (www.nationellasjalvskadeprojektet.se) där fokus var att bemöta och vårda personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende. Föreläsningen kommer att fokusera på tips och råd kring bemötande och vårdande av denna på många sätt utmanande grupp patienter. Implementering av personcentrerad vård Marianne Inde, Verksamhetsutvecklare, Magister i omvårdnad, Allmänpsykiatriska slutenvården, Landstinget i Värmland, Marianne.inde@liv.se I min presentation beskriver jag den patientnärmre vården som ett användbart och beprövat verktyg för att uppnå den personcentrerade och säkra vård, som utgår från patientens behov och individuella resurser. Sedan år 2013 är arbetssättet beforskat och en godkänd vetenskaplig artikel väntar på att publiceras (2014) i tidsskriften International Journal of Health Care Assurance med titeln Implementation of Patient Focused Care: Before After Effects. Huvudhypotesen i studien var att ju mer personalen följer strukturerna i den patientnärmre vården, desto mer positivt kommer de att uppleva arbetsklimatet och vårdkvaliteten. Sammantaget leder detta till att patienterna kommer att uppleva vårdkvaliteten mer positivt. I forskningsteamet ingår Bodil Wilde-Larson, professor, Marianne Inde, magister i omvårdnad, Annika Carlson, magister i omvårdnad, Gun Nordstöm professor, Gerry Larsson professor och Ingrid Rystedt universitetslektor. Läs mer på www.liv.se/pnv. Just nu har jag uppdraget att implementera patientnärmre vård inom den psykiatriska slutenvården i Värmland. Patientnärmre vård är sedan mitten av 2000-talet ett välkänt arbetssätt inom slutenvården i Sverige. Ursprunget är Patient Focused Care eller Patient Centered Care och härstammar från USA. Patientnärmre vård innebär ett strukturerat arbetssätt utifrån patientens fokus och har en positiv inverkan på vårdkvalitet och arbetsklimat. Arbetsmodellen utvecklades ursprungligen år 1999 vid en kirurgisk vårdavdelning i Karlstad och har haft stor spridning i landet, så också inom landstinget i Värmland. Kärnan i den patientnärmre vården utgår från fem grundstenar, som tillsammans formar ett hus, ett sjukhus eller en vårdavdelning/vårdmottagning där varje sten interagerar med de övriga; alla är beroende av varandra för att nå en god och säker vård. Grundstenarna är; en levande värdegrund som speglas i attityder och förhållningssätt och skapar ett innovativt arbetsklimat, en organisation som stödjer följsamhet till de specifika strukturer som utvecklats inom den patientnärmre vården, välfungerande arbetsteam och ett närvarande ledarskap. Huvudresultatet utifrån den vetenskapliga studien är lovande beträffande arbetssättet patientnärmre vård eftersom den övergripande hypotesen till stor del bekräftades. Patienterna skattar sin upplevda vård generellt väldigt högt. Bland andra visar nedanstående tre frågeställningar på mer än 90 procent nöjda patienter och förutsätter ett personcentrerat och delaktigt arbetssätt, viktiga förutsättningar för den patientnärmre vården: vården styrdes av mina behov snarare än av personalens rutiner effektiv smärtlindring sjuksköterskan var tillgänglig
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Matthias Lidin Specialistsjuksköterska i Kardiologi, Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset, matthias.lidin@ karolinska.se BAKGRUND. Livsstilsrelaterade sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer är ledande orsaker till för tidig död i världen. Enligt WHO (2010) ligger fysisk inaktivitet på fjärde plats bland orsaker till förtidig död i världen. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken att dö i förtid och förebygger många livsstilrelaterade sjukdomar. Ett personcentrerat samtal betyder att hela personen som autonom individ sätts i fokus och inte enbart sjukdomstillståndet. Omvårdnaden blir mer personlig och tillgodoser personens behov. INNEHÅLL. Denna föreläsning kommer att handla om levnadsvanan fysisk aktivitet och sjuksköterskans roll för att hjälpa personer att öka sin otillräckliga fysiska aktivitet genom beteendeförändring. Föreläsningen kommer att utgå ifrån det personcentrerade samtalet och komma med förslag på tillägg/verktyg som kan vara till hjälp för beteendeförändring. Stillasittande beteende som riskfaktor ingår i föreläsningen samt smarta val utifrån ett person- centrerat förhållningssätt som kan ligga till grund för att öka fysisk aktivitetsnivå och minska stillasittande tid. Levnadsvanor vid sjukdom etiska aspekter Sölvi Vejby, ssk hematologen/samordnare levnadsvanor HFS vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala solvi.vejby@akademiska.se BAKGRUND. Personer som diagnostiseras och lever med sjukdom orsakad av ohälsosamma levnadsvanor kan innebära en utmaning för oss som arbetar i vården vårt sätt att hantera och bemöta dessa kan sättas på prov. Att få en cancerdiagnos är skrämmande och innebär stora påfrestningar för den enskilde och dennes nätverk hur kan vi ge en professionell och evidensbaserad omvårdnad baserad på ett hälsofrämjande förhållningssätt i en sådan situation? INNEHÅLL. Föreläsningen kommer att belysa etiska aspekter vid samtal om levnadsvanor med personer som redan är sjuka. Vad innebär ett etiskt förhållningssätt och vilken kunskap behöver vi? När blir mina värderingar patientens och vilken grund baserar jag min omvårdnad på? När är det etisk rätt att informera om levnadsvanornas betydelse för personer med sjukdom? Jämlik vård exempel från Angereds Närsjukhus Susann Strang, Universitetslektor, docent, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, susann.strang@gu.se, 031-786 60 39, http://www.caresci.gu.se Angereds Närsjukhus är ett sjukhus under byggnation som beräknas bli klar 2015. Vid en behovsanalys som gjorts av Angereds Närsjukhus, framkom det att livsstilssjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, KOL, stress, diabetes, alkoholrelaterade sjukdomar är överrepresenterade i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg. Över hälften av medborgarna är födda utanför Sverige, vilket medför att det talas många olika språk och det finns många olika traditioner. Detta ställer höga krav på sjukvården eftersom syftet är att kunna göra vården tillgänglig, begriplig och välkomnande för medborgarna. För att kunna förbättra folkhälsan i dessa områden, är det viktigt med god tillgänglighet, förståelse och bemötande. För att kunna arbeta för bättre hälsa inom närsjukvård i ett mångkulturellt samhälle, är det nödvändigt att ständigt förbättra dagens vård och organisation genom nytänkande, flexibilitet och samarbete. Några exempel från Angereds Närsjukhus belyser detta: Ett projektet handlade om ta med dig en vän som gjordes för att öka deltagandet i cellprovstagning i nordöstra Göteborg genom utplacerade cellprovsbussar och utökade tider för att ta provet. Via webben, sociala medier och vykort uppmuntras och informeras kvinnorna om vikten av att ta cellprov. Detta arbete resulterade i en ökning av antalet cellprover med hela 40 procent! Ett annat exempel är arbetet med KOL, där Angereds Närsjukhus erbjuder allmänheten fri spirometri med drop-in varje månad och där man arbetar med hembesök och aktiv rökavvänjning. Avslutningsvis kommer utmaningar och svårigheter med att arbeta som sjuksköterska i Angered att belysas och diskuteras.
Papperslösas rätt till vård Rosengrenskas/Röda Korsets arbete med vård för människor som vistas i Sverige utan tillstånd Anne Sjögren, sjuksköterska/teamledare från Rosengrenska/Röda Korset i Göteborg, 031-741 62 07 anne@rosengrenska.org Sedan 16 år finns ett idéellt medicinskt arbete i Göteborg runt en av vår planets mest utsatta grupper de papperslösa eller gömda flyktingar som vi kallade dem då vi startade verksamheten. Sverige brukar arbeta för en jämlik vård, för en vård enligt behov, vetenskap och beprövad erfarenhet. Samtidigt lever vi i en globaliserad värld. De människor som vistas i Sverige är inte enbart de svenska medborgarna det är människor med olika status och mycket olika bakgrund. Asylsökande, turister, människor som sökt arbetstillstånd, anknytning till släktingar i Sverige eller annat uppehållstillstånd, vittnen i rättegångar etcetera. Andra väsentligheter är om det är barn eller vuxna. Det finns olika rätt till vård som skiljer sig väsentligt beroende på patientens juridiska status. Oftast är den faktiska tillgången till vård en ekonomisk fråga. 1998 startade därför det frivilliga medicinska nätverket Rosengrenska stiftelsen. På den tiden fanns inte någon garanterad hjälp att få ens vid barnafödslar, för diabetes eller för barn med astma. 2008 gick Rosengrenska tillsammans med Röda Korset runt frågan. Hundratals läkare, sjuksköterskor, psykologer, tandläkare, sjukgymnaster, och andra har under åren mött bortåt 5000 papperslösa människor. Det har varit många dramatiska situationer. De som vistas i Sverige utan tillstånd är en mycket heterogen grupp. Vad de har gemensamt är just en brist på tillstånd att vistas här. Många av de papperslösa är traumatiserade med fruktansvärda upplevelser i bagaget och en mycket oviss framtid. Sverige har fått kritik från olika håll under årens lopp. Bland annat från FN:s specielle rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt. Sverige är känt som ett av de länder som kritiserar andra för bristande mänskliga rättigheter. Samtidigt fick vi denna hårda kritik. Rosengrenska och Röda Korset är 2 av totalt 65 organisationer som finns bakom ett ställningstagande Rätt till Vård-initiativet. Frågan om en diskriminering av en utsatt grupp har engagerat många organisationer från olika perspektiv. Hälsan ses som en viktig humanitär fråga, en mänsklig rättighet med ett vårdetiskt grundläggande fundament och det finns mycket att säga runt rätt till vård som en folkhälsofråga. Att ibland avvisa människor som lider svårt leder också till arbetsmiljöproblem. Oron för sjuka som avvisas i vården leder till empatisk stress och även oro för att själv ha agerat fel som legitimerad. 1 juli 2013 kom en ny lag 2013:407 Om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Mer än ett år har gått sedan dess. Hur har vården i Sverige fungerat för de papperslösa? Vad ser vi i frivilligorganisationerna? Mycket fungerar väl, trots att lagen är skriven med begränsningen vård som inte kan anstå. 23 vårdyrkesorganisationer har 2014 undertecknat ett ställningstagande mot detta begrepp. Vård som inte kan anstå är inte ett användbart begrepp i vården. Vård ska ges på lika villkor, efter behov och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Prioriteringsprinciperna måste gälla i vården, allt annat är oetiskt. Diskussionerna och kampen om vård på lika villkor fortsätter, med nya frågeställningar och eventuellt nya grupper. Moral och mod sjuksköterskans egna ansvar Anna Forsberg, professor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation, Lunds Universitet, Institutionen för Hälsovetenskap samt Skånes Universitetssjukhus, Avdelningen för Transplantation och hjärtsjukvård, anna.forsberg@med.lu.se alternativt anna.forsberg@skane.se Personer som blir patienter inom högteknologisk vård är ofta svårt sjuka och medvetna om att tekniken utgör en viktig resurs i deras behandling och vård. När de överlämnar sig i händerna på vårdarna sker detta i en tillit och förväntan om att få hjälp. Människan föds med en grundläggande tillit. Att lita till andra är nödvändigt för människan på samma sätt som det är nödvändigt att lita till sina sinnen. Patienten litar på att andra människor, i detta fall vårdpersonalen, vill honom eller henne väl, att de har goda avsikter, att de talar sanning och att de håller sina löften. I alla fall tills motsatsen är bevisad. För tilliten gör oss också sårbara, nakna för varandra och utelämnade åt varandra. I tillit lägger vi våra liv i andras händer. Ju mer utsatt patienten är, desto större ansvar för henne. Vårdpersonalens makt och ansvar växer i relation till klyftan mellan dem och den andre, det vill säga patienten.
Genom olika vetenskapliga studier genomförda inom högteknologisk vård; intensivvård, anestesi och pre-hospital akutsjukvård kommer detta föredrag att illustrera betydelsen av sjuksköterskans moral och mod samt betydelsen av att ta ansvar. Vi är varandras värld och varandras öde. Människor möter varandra, normalt sett, med en naturlig tillit och förväntar sig att den andre ska visa omsorg. Denna förväntan ställer ett etiskt krav på sjuksköterskan, ett krav på att ta tillvara på det förtroende den andre visar genom sin tillit, ett krav att bemöta den andre med omsorg, ett krav att genom handling bekräfta den andres värde som människa. Den högteknologiska vårdmiljön kan i sig själv sägas utgöra ett vårdlidande. Risken är stor att tekniken bidrar till kränkningar då tekniken blir en barriär för mötet mellan vårdare och patient. Kränkningar i en vårdsituation sänder ett budskap till den kränkta, ett budskap som säger att du räknas inte, vad du vill och önskar är ovidkommande, du har ingen makt över din kropp och ditt liv. Den som kränker tar makten ifrån patienten, och kränkningen riskerar inte bara att beröva patienten hennes grundläggande tillit till andra människor. Det gör henne också maktlös och skamsen och får henne att tvivla på sin egen mänsklighet. Enligt filosofen Hanna Arendt skapar människan sitt moraliska värde genom sitt sätt att handla eller inte handla. Sjuksköterskan visar sitt moraliska värde genom sitt sätt att handla mot patienten. Det har ingenting med begåvning eller intelligens att göra. Det handlar om eftertanke, om reflektion och att ta ansvar för sina handlingar som vårdare av sårbara personer som önskar bli tagna på allvar. Utifrån forskningen kommer detta föredrag också att peka på lösningar och möjligheter till att visa mod, ta ansvar och att som sjuksköterska upprätthålla sitt moraliska värde. Att blunda med öppna ögon Lena Sundström, författare, journalist lslenasundstrom@gmail.com Hjältar finns dom? Lena Sundström är en prisbelönt journalist och författare som har skrivit mycket om de stora och svåra frågorna, som rasism, rättsosäkerhet och storpolitik och hur det påverkar vanliga människors vardagsliv. Här pratar hon om olika typer av civilkurage genom tiderna. När man tittar tillbaka på historien är det ofta lätt att se vilka som handlade rätt och vilka som handlade fel. Medan det kan vara mycket svårare att navigera i sin egen samtid.