Barnkonventionen och kulturen

Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus www.rattighetsfokus.se Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1

Yttrandefrihet och informationsfrihet (Art. 13) YTTRANDEFRIHET OCH INFORMATIONSFRIHET Artikel 13 1. Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. 2. Utövandet av denna rätt får underkasts vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller (b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten. Yttrandefriheten och informationsfriheten som uttrycks i artikel 13, tillsammans med tankefriheten, samvetsfriheten och religionsfriheten (artikel 14) och föreningsfriheten (artikel 15) definierar barnets medborgerliga rättigheter och friheter. Den är även nära förknippad med barns rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12), rätt till privatliv (artikel 16), rätt till fri tillgång till information genom bland annat massmedia (artikel 17), samt barnets rätt till kultur och konstnärlig verksamhet (artikel 31). Den första paragrafen ger barn rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, medan den andra delen beskriver vilka begränsningar det finns när barn utövar sin rättighet. Rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag Barn ges i denna artikel yttrandefrihet. De har rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag. De enda begränsningar som finns är de som beskrivs i nästa stycke. Barnet har alltså rätt att uttrycka sina tankar och sprida den information de vill, på det sätt de vill. Artikel 13 lyfter fram att barn kan uttrycka sig i tal, skrift eller tryck samt i konstnärlig form. För att inte begränsa barnets yttrandefrihet har man skrivit eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Man var framsynt när man skrev barnkonventionen 1989 och tog bort alla territoriella gränser för informationsspridning, något som förverkligats genom internet. Idag är det svårt att upprätthålla geografiska gränser när information delas över nätet i rasande fart. Denna rättighet ställer krav på att staten säkerställer att barnet har obehindrad tillgång till information och material från olika källor, och rätt att sprida information och tankar på det sätt som barnets själv väljer. Staten och alla offentliga aktörer måste även se till att skydda barnet mot information och material som är skadligt för barnets välfärd (artikel 6 och 17). En utmaning för vuxna som arbetar med och för barn är att garantera barn med funktionsnedsättningar likvärdiga möjligheter till yttrandefrihet. Föräldrarnas eller vårdnadshavarnas ansvar för att ge barnet råd och ledning i utövandet av sina rättigheter (artikel 5) gäller även för denna artikel eftersom föräldraansvaret sträcker sig över barnets utövande av hela barnkonventionen. Det åligger allstå föräldrar eller vårdnadshavare att stödja barnets yttrandefrihet, inom ramarna för vad man får uttrycka, och med respekt för de begränsningar som finns. 2

Begränsningar i yttrandefriheten och informationsfriheten Det är i samspelet mellan principen om yttrandefrihet och begränsningar av samma yttrandefrihet som barnets rättigheter utspelar sig. Barnets yttrandefrihet och rätt att söka, motta och sprida information och material får endast begränsas för att garantera respekten för andras rättigheter och anseende, samt för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen, eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten. Dessa begränsningar måste finnas beskrivna i lagstiftningen. Den allmänna sedligheten är svårdefinierad, på engelska används public security och då blir det lättare att tyda det som att yttrande- och informationsfriheten inte får hota den allmänna säkerheten. Barnets rättigheter och ansvar i relation till yttrandefriheten blir därför att: respektera och försvara sin och andras rättighet att uttrycka sina egna åsikter respektera och försvara sin och andras rättighet att presentera sina åsikter på olika sätt (i tal, skrift, tryck, konstnärlig form, genom t.ex. klädsel eller på andra sätt) inte uttrycka förödmjukande, förnedrande, kränkande och diskriminerande åsikter om andra försvara sin och andras rätt att inte bli förödmjukande, förnedrande, kränkande eller diskriminerande inte sprida förödmjukande, förnedrande, kränkande eller diskriminerande åsikter om andra se till att den information som man sprider respekterar andra personers rättigheter och anseende Respekten för andra personers rättigheter eller anseende innebär att barnet (det samma gäller för vuxna) enbart får sprida information och material (i tal, skrift, tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer) som: respekterar andra personers rättigheter och värdighet behandlar alla människor på ett respektfullt och medmänskligt sätt bekämpar samt inte uttrycker eller sprider förödmjukande, förnedrande, kränkande eller diskriminerande åsikter om andra bekämpar samt inte uttrycker eller sprider stereotypa uppfattningar och fördomar om kön, hudfärg, religion, politiska eller andra uppfattningar, etiska ursprung, nationalitet, sociala status, funktionshinder eller sexuell läggning respektera andras privatliv, familjeliv och hem respektera andras privata korrespondens såsom sms, e-post, brev, privata meddelanden genom sociala medier etc. Andra relaterade artiklar: Artikel 5: Föräldrars ledning och barns utveckling av sina förmågor (Föräldrarnas eller vårdnadshavarnas ansvar för att ge barnet råd och ledning i utövandet av sina rättigheter) Artikel 12: Respekt för barnets åsikter (Rätt att uttrycka sina åsikter och få dessa beaktade) Artikel 14: Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (Rätt att fritt få tänka och lyssna på sitt samvete) Artikel 15: Föreningsfrihet och mötesfrihet (Rätt att uttrycka sina åsikter tillsammans med andra) Artikel 16: Rätt till privatliv och familjeliv (Rätt att få behålla sina tankar för sig själv) Artikel 17: Rätt till information och massmedias roll (Rätt att få tillgång till lämplig information och material från många olika källor) Artikel 29: Utbildningens syfte (Rätt att söka, motta och sprida information i enlighet med utbildningens syfte) Artikel 30: Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till kultur, religion och språk (Rätt att få ta del och sprida information om sin kultur och religion, samt på sitt eget språk) Artikel 31: Rätt till vila, lek och fritid (Rätt till kultur och konstnärlig verksamhet) 3

Rätt till information och massmedias roll (Art. 17) RÄTT TILL INFORMATION OCH MASSMEDIAS ROLL Artikel 17 Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål, (a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29; (b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och nationella och internationella källor; (c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker; (d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning; (e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och 18. Barn har rätt att ta del av information och material från en mängd olika källor, både nationella och internationella. Denna rättighet stärker artikel 13 som ger barnet rätt att fritt söka, motta och sprida information och tankar av alla slag. Detta gäller oavsett om det är i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer, samt ohindrat av nationella gränser. Denna rättighet relaterar till barnets yttrandefrihet och informationsfrihet (art. 13) och rätt att utveckla sin fulla potential (art. 6). Det ger även barnet rätt att skyddas från information och material som är skadligt för barnets hälsa och välbefinnande. En stor del av artikel 17 fokuserar på massmedias roll i relation till barnets rättigheter. Bland annat uttrycks att massmedia ska förse barn med information som svarar mot utbildningens syfte (art. 29) och att massmedia måste bli tillgänglig för barn samt respektera barnets rätt att uttrycka sina åsikter (art. 12). Massmedia har även en nyckelroll i att göra barnkonventionen känd bland barn och vuxna (art. 42). Dessutom har massmedia en viktig roll i att avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter (art. 19, 32-40). Information av socialt och kulturellt värde för barnet samt på minoritetsspråk En rättighet under artikel 17 är att ta del av information av socialt och kulturellt värde för barnet. Alla barn till religiösa eller språkliga minoriteter ska ha rätt till sin egen kultur, att erkänna och utöva sin egen religion och att använda sitt eget språk (art. 30). Artikel 17 kring rätten till information ska ske i enlighet med andan i artikel 29 om respekten för olika nationella värderingar, kulturer och språk respekteras. Massmedia fyller här en viktig funktion genom att tillgängliggöra material och information på bland annat minoritetsspråk. Vikt läggs vid att informationen och materialet ska främja barnets sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Detta relaterar till behovet av utbildning kring barnets hälsa (art. 24) och barnets rätt att utvecklas till sin fulla potential (art. 6). Här handlar det även om rätten att delta i det kulturella och konstnärliga livet (art. 31). 4

Internationellt samarbete Denna artikel uppmuntrar länder att skapa Internationellt samarbete kring att producera, utbyta och sprida information och material för att ge barn tillgång till skrifter, böcker, texter, sagor och all annan form av information från olika kulturer och nationella och internationella källor. Produktion och spridning av barnböcker Artikel 17 fokuserar även på att det är viktigt att producera och sprida barnböcker som gynnar barnets hälsa och utveckling, anpassat efter barnets ålder och skrivet på ett barnanpassat sätt. Detta inkluderar att länder ska sprida barnböcker från andra kulturer och länder som en del av barnets rätt att ta del av information och material från både nationella och internationella källor. Massmedias roll FN:s Kommitté för barnets rättigheter lyfter fram massmedias viktiga roll i att förverkliga barnets rättigheter: Medierna spelar en viktig roll när det gäller att främja medvetenheten om barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Därför uppmanas olika medier, såsom radio och tv, att tillföra ytterligare resurser för att öka barnens delaktighet i utvecklingen av program och låta dem utveckla och leda medieinitiativ om deras rättigheter. (FN:s barnrättskommitté, Rapport Barnets rätt att höras, september 2006, Allmän diskussion.) Artikel 29(1) anger utbildningens syfte och artikel 17 pekar på att massmedia bör se till att den information och det material som produceras ska utgå från dessa mål för att: - fullt ut utveckla varje barns personlighet, anlag, fysiska och psykiska förmåga - varje barn ska utvecklas till sin fulla potential, kunna bli allt det kan bli. - lära varje barn att respektera andra personers rättigheter, föräldrar, barnets egna kulturella identitet och språk, vistelse- och ursprungslandets nationella värden, kulturer som skiljer sig från ens egen samt miljön - förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella, religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. FN:s Kommitté för barnets rättigheter anser att media måste användas mer effektivt för att höja medvetenheten och kunskapen kring sexuella övergrepp och exploatering, HIV/AIDS och andra sexuellt överförbara sjukdomar, in enlighet med att sprida information och material som främjar barnets hälsa och välbefinnande. Riktlinjer för att skydda barnet från skadlig information Alla länder uppmuntras att utveckla lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd. I detta arbete ska man beaktande barnets rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet (art. 13) och att föräldrarna är ytterst ansvariga för sina barns uppfostran och utveckling utifrån principen om barnets bästa och statens skyldighet att ge föräldrarna det stöd de behöver (art. 18). Hänsyn ska även tas till föräldrarnas rättighet och ansvar att ge barnet lämplig ledning i deras förverkligande av sina rättigheter, utifrån barnets fortlöpande utveckling (art. 5). Debatten om huruvida det våld som barn utsätts för genom TV, film, massmedia, internet och spel är skadligt för barnets fysiska och mentala hälsa pågår i många länder. Barnkonventionen föreslår frivilliga, snarare än juridiska, riktlinjer när det gäller information och material som eventuellt kan vara skadligt för barn. I slutändan är det barnets föräldrar eller vårdnadshavare som har det primära ansvaret för att överse sitt barns användande av olika informationskanaler. Staten har ett ansvar att stödja föräldrarna genom att ge dem lämplig information om tv-program, filmer, dataspel osv. 5

Andra relaterade artiklar: Artikel 5: Föräldrars ledning och respekt för barnets utveckling av sina förmågor (Föräldrar ska ge ledning i relation till barnets informationssökning och användande av media) Artikel 6: Rätt till liv, överlevnad och utveckling (Rätt att utveckla sin fulla potential) Artikel 9: Åtskiljande från föräldrar (Rätt till privatliv i processen) Artikel 12: Respekt för barnets åsikter (Rätt att uttrycka sina åsikter i massmedia) Artikel 13: Yttrande- och informationsfrihet (Rätt att fritt söka, motta och sprida information och tankar av alla slag) Artikel 16: Rätt till privatliv och familjeliv (Rätt till sitt privatliv) Artikel 18: Föräldrars delade ansvar för uppfostran och utveckling (Föräldrars ansvar att ge ledning kring barnets användning av media) Artikel 19: Skydd mot övergrepp (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 24 Rätt till hälsa och sjukvård (Massmedias ansvar att sprida information och material som bidrar till barnets hälsa) Artikel 29: Utbildningens syfte (Massmedia ska förse barn med information som svarar mot utbildningens syfte) Artikel30: Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till kultur, religion och språk (Massmedia ska sprida information på minoritetsspråk) Artikel 31: Rätt till lek, vila och fritid (Massmedia ska förespråka barnets rätt till lek, fritid och deltagande i det kulturella och konstnärliga livet) Artikel 32: Skydd mot ekonomiskt utnyttjande (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 33: Skydd mot narkotika (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 34: Skydd mot sexuellt utnyttjande (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 35: Förhindrande av handel med barn (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 36: Skydd mot annat utnyttjande (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 37: Skydd mot tortyr och dödstraff samt frihetsberövande åtgärder (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 38: Skydd mot väpnade konflikter (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 40: En värdig och barnanpassad straffrättslig process och kriminalvård (Massmedia har en viktig roll i att sprida information om barnets rättigheter samt avslöja och rapportera brott mot barnets rättigheter) Artikel 42: Ansvar och prioriteringar (Massmedia är viktig för att göra barnkonventionen känd bland barn och vuxna) 6

Rätt till lek, vila, fritid och kultur (Art. 31) RÄTT TILL LEK, VILA, FRITID OCH KULTUR Artikel 31 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Artikel 31 ger barnet rätt till vila, fritid, lek och rekreation som är anpassade till barnets ålder. Barnet har även rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Staten ska respektera och främja barnets rätt att till fulla delta i det kulturella och konstnärliga livet. Staten har även ett ansvar för att alla barn ges lämpliga och lika möjligheter att delta i kulturella och konstnärliga verksamheter samt i rekreations- och fritidsverksamheter. Grunden för artikel 31 ligger i principen om barnets bästa (artikel 3) och rätten till liv och utveckling (artikel 6). Andra rättigheter som förstärker barnets rätt till vila, fritid och rekreation är artikel 13 (yttrandefrihet och informationsfrihet), artikel 14 (tankefrihet och samvetsfrihet) och artikel 15 (föreningsfrihet och mötesfrihet). Därutöver värnas rättigheterna även i artikel 16 med skydd mot godtyckligt ingripande i privat- och familjeliv och i hemmet samt i artikel 32 om rätt till skydd mot barnarbete. Begreppsförklaring Vila inkluderar barnets grundläggande behov av fysisk och mental avslappning och sömn, fritid är ett vidare begrepp som innebär att barnet har tid och fritid för att göra något som barnet själv vill, rekreation, eller fritidsaktiviteter, täcker in en hel rad av aktiviteter som barnet sysselsätter sig med för sitt eget nöjes skull (såsom sport, konst, hantverk, vetenskapliga eller agrikulturella intressen), och lek är nog mest intressant i barndomen och inkluderar barnens aktiviteter som inte kontrolleras av vuxna och som inte nödvändigtvis följer några regler. Lek är en viktig del av utvecklingen, om barnet saknar förmågan att leka så saknar den ofta viktiga personliga och sociala förmågor. Barnets kulturella rättigheter inkluderar både deras rätt att ha tillgång till kultur och konstnärliga aktiviteter, och deras rätt att själva utföra kulturella eller konstnärliga aktiviteter, både på egen hand och tillsammans med andra barn och vuxna. Ordet kultur syftar i artikel 31 på ett artistiskt uttryck, medan kultur i resten av barnkonventionen syftar till traditioner och seder. Rätt till vila och fritid Vila är nästan lika viktigt för barnets utveckling som mat, bostad, sjukvård och utbildning. Ett övertrött barn har svårt att lära sig nya saker och är känslig för sjukdomar. Det ligger på statens ansvar att genom juridiska och administrativa åtgärder se till att barn som på något sätt arbetar även har tillräckligt med tid för att sova och slappna av. Rätten till fritid handlar om mer än att bara ha tillräckligt med tid att sova om natten. Barn som arbetar (artikel 32) har inte alltid möjlighet att tillgodogöra sig sin utbildning (artikel 28). Artikel 31 är 7

därför en påminnelse om att barn behöver lite tid för sig själva mellan arbete och utbildning. Rätten till privatliv (artikel 16) är också viktigt i detta sammanhang. Det finns olika tolkningar om hur många timmars obligatorisk utbildning barnen ska ha och väldigt många uppfattningar om hur mycket tid läxor får ta. Barn i obligatorisk utbildning har ofta haft en full arbetsdag i skolan, vilket måste beaktas när man ger dem läxor. Om de dessutom har ett extraarbete efter skolan är mycket av deras tid uppbokad. Rätt till lek och fritidsaktiviteter Lek och fritidsaktiviteter kan skiljas åt genom att lek ofta är ostrukturerad och fri från vuxen inblandning (även om vuxna kan leda eller överse leken), medan rekreation i stor utsträckning definieras av vuxna och kan innehålla mycket strukturella delar, såsom sport, framträdande, konst, hantverk, vetenskapliga och matematiska intressen med mera. Varken lek eller fritidsaktiviteter ska vara obligatoriska utan något som barnet själv kan bestämma sig för att göra. Genom lek lär sig barnet många sociala färdigheter såsom förhandling, att dela med sig och självkontroll. Lek är viktig för barnets fysiska och psykiska hälsa. När det handlar om fysisk utveckling är det viktigt att barnets ges till att använda sin kropp på olika sätt. Även om variationen på barnets lek är enorm, och skiftande över tid, så är grundbehoven ganska enkla: barn behöver en trygg och säker plats, tillgång till yta för lek där barnet helst har möjlighet att ändra eller skapa saker i sin utforskning av den fysiska yttre miljön. Barns fritidsaktiviteter kan vara snarlika vuxnas: sport, spel, filmer, hantverk och så vidare. TV- och datorspel, även om de kan erbjuda kultur och underhållning, kan ses som en fritidsaktivitet och anpassas efter barnets ålder. Frågan att ställa sig här är: har barnet jämlika möjligheter till fritidsaktiviteterna? Är resurserna för fritidsaktiviteter jämnt fördelade mellan barn och vuxna? Är vissa barns aktiviteter verkligen fritidsaktiviteter? Barn kan bli övertalade om att delta i fritidsaktiviteter som de aldrig skulle välja på egen hand. Rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet Rätten att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet inkluderar rätten för barnet att göra det på egen hand eller tillsammans med vuxna. Barnen har även rätt att vara både konsumenter och skapar av kultur och konst. Barn ska inte stängas ute ifrån vuxenvärldens kulturella och konstnärliga liv om det inte finns goda grunder för en sådan exkludering (t.ex. att barnet skulle skadas psykologiskt). Barn har rätt att även ta del av kultur och konst som designats med barnet som målgrupp och för barnets eget nöje. Denna rättighet relaterar till barnets rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet (artikel 13) och barnets rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet (artikel 15), tillgång till information och massmedias roll (artikel 17) och minoritets- och urbefolkningars rätt att utöva sin kultur (artikel 30). Eftersom det är barnets intresse som ska vara styrande är barnets åsikter av största vikt (artikel 12). Statens skyldighet Staten har ett ansvar att respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet, och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations och fritidsverksamhet. Barnets ekonomiska bakgrund och maktposition i samhället innebär vanligtvis att de är beroende av den vuxna världen, inklusive myndigheter, för att få tillgång till rekreativa och kulturella möjligheter. 8

Andra relaterade artiklar: Artikel 3: Barnets bästa (Utgör grunden för rätten till lek, vilka, fritid och kultur) Artikel 6: Rätt till liv, överlevnad och utveckling (Utgör grunden för rätten till lek, vilka, fritid och kultur) Artikel 12: Åsiktsfrihet och rätt att göra sig hörd (Rätt att uttrycka sin åsikt om fritidsaktiviteter, lek och vila, samt deltagande i konstnärlig och kulturell verksamhet) Artikel 13: Yttrande- och informationsfrihet (Utveckla sin fulla potential) Artikel14: Tanke-, samvets- och religionsfrihet (Utveckla sin fulla potential) Artikel 15: Förenings- och mötesfrihet (Utveckla sin fulla potential) Artikel 16: Rätt till privat- och familjeliv (Rätt till privatliv) Artikel 17: Rätt till information och massmedias roll (Utveckla sin fulla potential) Artikel 23: Barn med funktionshinder (Rätt att aktivt delta i samhället) Artikel 29: Utbildningens syfte (Utveckla sin fulla potential) Artikel 30: Minoritets- och urbefolkningsbarns rätt till kultur, religion och språk (Rätt att utöva sin kultur) Artikel 32: Skydd mot ekonomiskt utnyttjande (Rätt att balansera arbete med skola och fritid) 9