Skanskas lilla gröna. 21 råd om grönt byggande

Skanskas lilla gröna 21 råd om grönt byggande

Innehåll Förord 1 Grön framtid om vägarna dit Läs om varför det är så viktigt med grönt byggande, och få exempel på några användbara verktyg. 2 Grön vilja om politikens möjligheter Hur kan politiker påverka samhällsbyggnadsprocesserna till att bli grönare? Samsyn och långsiktiga spelregler är viktiga ingredienser. Här beskrivs olika vägar att gå. 3 Grön planering om helhetsperspektiv Den som planerar för hur morgondagens samhälle ska se ut har en komplex uppgift. Det handlar om att lyckas tillgodose både dagens och kommande generationers behov och intressen. Här ges exempel på hur man kan göra detta. 4 Gröna vinster om livscykelperspektiv Gröna fastighetsaffärer har visat sig vara goda affärer. Men för att ta reda på hur miljömässig och ekonomiskt lönsam en fastighet är behövs analyser och beräkningar med ett livscykelperspektiv. Skanska 2008, www.skanska.se Produktion: Diplomat PR Formgivning: Form etc. Illustration: Fredrik Stoltz Tryck: Strokirk-Landströms, Lidköping, 2008 Papper: Arctic the Matt Den här boken är tryckt med miljömärkta alternativ. Tryckprocessen och pappret är båda märkta med Svanen, pappret är dessutom märkt med FSC. 5 Gröna hyresgäster om inflytelserika aktörer Omsorg om klimatet är ett grundläggande skäl till att vilja hyra grönt, men det måste också löna sig. Här beskrivs hur hyresgäster och fastighetsägare tillsammans kan driva utvecklingen framåt. 6 Grön kunskap om du vill veta mer Här hittar du boktips och länkar till användbara hemsidor. Fördjupning gröna byggtekniker i bild BV-COC-070410

Förord Från Skanskas sida ser vi stora behov och möjligheter med grönt byggande. De senaste åren har jag arbetat i USA och själv på nära håll sett den snabba utvecklingen där mot ett betydligt mer miljöanpassat och energieffektivt byggande, en utveckling som nu sker på många håll i världen. Med den kompetens som vi har i Skanska, inte minst i Sverige, känner vi ett ansvar att driva på utvecklingen på alla våra hemmamarknader och att få med våra samarbetspartners i detta viktiga arbete. För att lyckas krävs ett helhetstänkande som ställer nya krav på oss samhällsbyggare. Ambitioner inom områden som energi, klimat, material och naturresurser behöver förenas med affärsetik, mångfald, socialt ansvarstagande och mycket annat. I Skanska har vi starka värderingar inom dessa områden som grund för vår verksamhet och vi är fast beslutna att ta vår del av ansvaret. Min förhoppning är att den här skriften ska vara en viktig del i detta arbete. Det finns redan mycket kunskap och framgångsrika exempel som kan användas för att Sverige ska komma längre med ett grönt och mer hållbart samhällsbyggande. Därför finns ingen anledning att vänta, vi kan tillsammans skapa framtidens samhälle redan nu! Stockholm hösten 2008 Johan Karlström VD och koncernchef Skanska 4 Skanskas lilla gröna Förord 5

1. Grön Framtid om vägarna dit 8 Detta är grönt byggande 10 Claes Roxbergh, Skanska Sverige: Låt byggsektorn leda vägen 12 Några exempel på verktyg för grönt byggande 13 Svanenmärkta Hus 16 GreenBuilding 19 Miljöklassning enligt ByggaBo-dialogen 20 Passivhusteknik 24 Tyst Asfalt 26 Projekt: En grönt producerad bro 28 Primärenergin spelar roll i grönt byggande Kapitel 1 Grön Framtid 7

1. Detta är grönt byggande Bostads- och fastighetssektorns energianvändning utgör en mycket stor andel av den samlade klimatpåverkan i Sverige, totalt cirka 25 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Därtill är behoven av att vända transportsektorns utsläpp av koldioxid mycket stor. Detta ställer krav men innebär även en betydande potential och möjlighet för hela bostads- och samhällsplaneringen att aktivt vara med och göra insatser som får positiv verkan på miljö och klimat. Det gröna byggandet är därför en central framtidsfaktor. Denna skrift handlar om grönt byggande. Grönt byggande kan vara såväl hus som infrastruktur och produktion. Det långsiktiga tänkandet livscykelperspektivet är en viktig utgångspunkt i grönt byggande. Grönt byggande omfattar frågor som energi, klimat, materialval, inomhusmiljö samt förvaltning av ekosystem och naturresurser och bör även hantera sociala och ekonomiska aspekter för att bidra till ett hållbart samhällsbyggande. Grönt byggande har påtagligt bättre miljöprestanda än vad lagen och normen kräver och driver därmed på utvecklingen. Grönt samhällsbyggande innebär att hela samhällsplaneringen styrs i en hållbar riktning. Viktiga aspekter är att underlätta en miljöanpassad livsstil, att skapa en infrastruktur för miljöriktig energitillförsel och kommunikation, och att förvalta gröna ytor och andra naturresurser. spårbunden trafik och kollektivtrafik. Det kan även vara vägar med beläggning som reducerar buller, som exempelvis Tyst Asfalt, eller annan beläggning som reducerar rullmotstånd och som därmed minskar bränsleanvändningen och ger upphov till lägre emissioner från trafiken. Med grön infrastuktur menas även infrastruktur för miljöriktig energitillförsel. Gröna byggnader är hus med till exempel låg energianvändning, byggda av sunda och miljöanpassade material och med bra inomhusmiljö. Det finns flera fastställda kriterier på marknaden som ger stöd för att definiera grönt byggande, till exempel Svanen, Miljöklassning enligt ByggaBo-dialogen och EU:s GreenBuilding. Dessa kriterier underlättar för marknadens aktörer att tillsammans verka för ett grönare byggande. Såväl nyproduktion som upprustning och ombyggnad av äldre hus kan miljöanpassas med rätt byggteknik. Grön produktion innebär att byggentreprenörer lever upp till högt ställda miljökrav på byggarbetsplatsen, på kontoret och i de fasta anläggningarna. Det kan exempelvis handla om att minska energianvändningen, använda resurser i byggskedet på ett miljöriktigt sätt eller att använda alternativa bränslen när man tillverkar asfalt och betong. En låg miljöpåverkan i leverantörskedjan är också en viktig del. Grön infrastruktur har en låg miljöpåverkan under drift och liten påverkan på ekosystemen. Det kan vara resursoch energieffektiva transportlösningar som exempelvis 8 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 9

1. Claes Roxbergh, Skanska Sverige: Låt byggsektorn leda vägen Claes Roxbergh är en välkänd profil från politiken. I sitt nya uppdrag för Skanska arbetar han med miljöfrågor för Skanska Sverige. Och han ser stora möjligheter att åstadkomma förändringar och göra byggbranschen till en ledande aktör för att minska klimatpåverkan. Varför är det viktigt att byggsektorn arbetar med miljö- och klimatfrågor? Inom EU står fastigheter för 41 procent och transporter för 31 procent av energianvändningen. Det gör dem till de stora klimatbovarna. Därför är det viktigt att minska deras påverkan genom att bygga så bra nya fastigheter och ny infrastruktur som möjligt, men också att förbättra de befintliga. Hur bidrar Skanska till ett ökat miljö- och klimatfokus inom byggbranschen? Skanska prioriterar grönt byggande. Vi har stor erfarenhet av att bygga och vi utvecklar också olika tekniker och metoder tillsammans med våra kunder. I nya projekt framtagna genom exempelvis utvecklad upphandling och partnering kan vi driva utvecklingen vidare mot nya klimatsmarta lösningar. Ser du några hinder för att öka det gröna byggandet? Det finns en konservatism både när det gäller byggandet av hus och infrastruktur, speciellt när det gäller upphandlingar. Rena utförandeentreprenader är totalt konserverande och hindrar nya idéer och utveckling. Jag tycker att det viktigaste är att gå över till funktionsentreprenader eller OPS, som innebär att beställaren föreskriver en funktion som byggaren måste uppfylla inom en viss tid. Med sådana typer av upphandlingar skulle man också driva fram satsningar inom forskning och utveckling som idag vare sig efterfrågas eller betalar sig. Hur kan man underlätta för mer grönt byggande? Satsa på pilotprojekt som kan driva utvecklingen och som visar vad som är möjligt! I ett pilotprojekt får alla som är med stå en viss risk eftersom man satsar på något nytt. Låt alla medverkande få erfarenheter och se till att de används i nästa projekt och inte blir liggande. Hur grön är byggbranschen om tio år? Om tio år har byggbranschen blivit modern. Precis som bilbranschen utvecklar vi våra produkter i samarbete med våra leverantörer. Då kommer vi ta fram aktivhus som tidvis producerar energi med hjälp av inbyggda solceller i tak och väggmaterial och där lysdioder används som inomhusbelysning. Energianvändningen och klimatpåverkan kommer därmed att reduceras dramatiskt. Om tio år kommer vi också genomföra OPS-projekt med klimatåtaganden. 10 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 11

1. Några exempel på verktyg för grönt byggande Att välja miljöriktiga lösningar förutsätter att köparen har lättillgängliga och relevanta fakta att tillgå. Märkningssystem är ett viktigt verktyg för att förenkla kommunikationen mellan köpare och säljare och där själva märkningen innebär en garanti för att vissa kriterier är uppfyllda. Flera olika sektorer, t.ex. livsmedelsbranschen, har utvecklat olika miljömärkningssystem, exempelvis Svanen och KRAV. Förutom att underlätta kommunikationen mellan köpare och säljare driver också märkessystemen på utvecklingen mot mer miljöriktiga produkter. I snabb takt utvecklas nu även olika verktyg och system inom byggsektorn för att underlätta och driva på miljöanpassningen för både beställare, samhällsplanerare och utförare. Här följer ett antal system och verktyg som Skanska engagerat sig i. Svanenmärkta Hus Svanen är ett nordiskt miljömärkningssystem. I Sverige administreras systemet av SIS Miljömärkning. Systemet är mest känt för miljömärkning av tvättmedel och papper, men har utvecklats till att även omfatta exempelvis kök, fönster, gräsklippare, golv och på senare tid även småhus. Svanenmärkningen syftar till att driva på utvecklingen av mer miljöanpassade produkter. Svanenmärkningen är en licens som ett företag kan använda för en produkt eller tjänst genom att uppfylla en mängd olika kriterier. Hus kan få Svanenmärkning om de har liten miljöpåverkan och uppfyller uppställda krav på byggprocess, material och energibehov. Hänsyn ska tas till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från enskilda byggvaror till det färdiga huset. I dag kan villor, parhus och radhus Svanenmärkas. Svanen arbetar också med att ta fram och säkerställa kriterier och kravnivåer för flerbostadshus. Ett Svanenmärkt hus kännetecknas av en god inomhusmiljö, att det är välisolerat och att det har ett effektivt ventilationssystem som ger låg energianvändning. Driftskostnaderna för ett Svanenmärkt hus är låga och byggprodukter och kemiska produkter har kontrollerats för miljöfarliga och hälsoskadliga ämnen. År 2005 blev Skanska först i norden med att Svanenmärka ett småhus konceptet Uniq-hus. Skanskas ambition är nu att även Svanenmärka konceptet ModernaHus med målsättningen att erbjuda Nordens första miljömärkta flerfamiljshus. ModernaHus är direkt sprunget ur den industriella 12 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 13

1. byggmetoden som innebär att byggtiden kan halveras samtidigt som kvaliteten är hög och jämn. Redan i sitt grundutförande påvisar ModernaHus god energieffektivitet, låga driftkostnader, hållbarhet och snabb byggtid. Detta innebär bland annat att livscykelkostnaden och energianvändningen är 30 procent lägre än i traditionella flerfamiljshus*. Under byggprocessen tas även ett samlat grepp över transportplaneringen så att transporterna till och från byggarbetsplatsen minimeras. Skanskas Svanenmärkta projekt Sedan 2005 har Skanska byggt cirka 150 Svanenmärkta Uniq-hus. Det handlar om projekt med 6-20 hus. De flesta finns i södra Sverige. Några av projekten är Domsten i Helsingborg, Falsterbo och Stavstensudde i närheten av Trelleborg. Titta närmare på Skanskas gröna byggtekniker Längst bak i boken hittar du bilder som illustrerar de utmärkande delarna i Skanskas Svanenmärkta hus och ModernaHus. * Beräkningen är gjord på ett åttavåningars punkthus med 32 lägenheter i grundutförande. Krav ställs på innemiljön genom krav på: ingående material god ventilation husbygget material- och kvalitetskontroll för att undvika inbyggda fuktskador Krav ställs också på hur den externa miljön påverkas genom: att miljöfarliga ämnen utesluts att ställa krav på att huset ska kunna drivas med en låg energianvändning att byggavfall tas om hand på ett miljöriktigt sätt en drift- och underhållsplan finns för huset 14 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 15

1. EU GreenBuilding GreenBuilding är en märkning av energieffektiva lokaler. Märkningssystemet lanserades av Europeiska kommissionen 2005 i samband med att EU införde energideklarationer för byggnader. Målet är att minska klimatpåverkan och EU:s beroende av importerade energikällor genom att stimulera fastighetsägare att göra fler energieffektiva investeringar och använda förnyelsebara energikällor, oavsett om man renoverar eller bygger nytt. Systemet används för att bekräfta och uppmärksamma fastighetsägares energiarbete. Det är också ett sätt att informera kunder och hyresgäster om fastighetsägarens miljöambitioner. I Sverige leds och samordnas GreenBuildingmärkningarna av Fastighetsägarna Sverige. En GreenBuilding-byggnad ska vara miljöanpassad och lönsam. Den fastighetsägare som inför ett energiledningssystem och effektiviserar energianvändningen med minst 25 procent i minst en av sina byggnader eller uppför en nybyggnad med energianvändning minst 25 procent under Boverkets krav, kan få byggnaden GreenBuilding-märkt och blir därmed en GreenBuilding Partner. Energikonsulter och leverantörer, som hjälper fastighetsägare att effektivisera sin energianvändning, kallas GreenBuilding Stödjande Företag. Hagaporten III i Solna utanför Stockholm är en Green- Building kontorsfastighet. 16 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 17

1. Skanska-projekt med EU GreenBuildingstandard Skanska deltar som partner i EU-projektet GreenBuilding. I början av 2008 fick Skanska sitt första fastighetsutvecklingsprojekt godkänt som en GreenBuilding Hagaporten III vid Haga Norra i Solna. Det är den första byggnaden i Sverige som godkänts som GreenBuilding mot Boverkets nya och tuffare regler (BBR12). Enligt de tidigare reglerna har bland annat Pfizers svenska huvudkontor i Sollentuna, med Skanska som byggentreprenör, godkänts som GreenBuilding. Även i Göteborg satsar Skanska på GreenBuilding-konceptet. Fastigheten som uppförs i Gårda väntas bli den första byggnaden i Göteborg att uppfylla kraven för EU GreenBuilding-märkning. Ansökan om godkännande är inlämnad. Skanskas ambition är att ytterligare ett flertal nya fastighetsprojekt som Skanska utvecklar i Sverige, Finland och Danmark ska bli godkända som GreenBuilding. Målet är att år 2010 ska snittet för alla Skanskas nyutvecklade fastigheter ligga minst 25 procent under gällande regler för energianvändning, vilket motsvarar kraven enligt GreenBuilding. Miljöklassning enligt ByggaBo-dialogen ByggaBo-dialogens miljöklassningssystem ska bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Klassningssystemet, som finns på marknaden men fortfarande utvecklas, kan användas av byggföretag och fastighetsägare för att kunna effektivisera energihushållningen, förbättra inomhusmiljön och minska användningen av skadliga ämnen. Skanska, som medverkat i ByggaBo-dialogen sedan starten, är en av de ledande krafterna bakom miljöklassningen. Skanska deltar nu också i de tester av systemet som pågår i Hagaporten III, Uniq-hus och ModernaHus. Genom att göra åtaganden och genomföra insatser för en bättre miljö går de medverkande företagen, kommunerna och myndigheterna i spetsen för en hållbar utveckling. De tre områden som särskilt prioriteras är hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv resursanvändning. I ByggaBo-dialogen medverkar: Företag inom bygg- och fastighetssektorn, bland annat Skanska. Myndigheter inom bygg- och fastighetssektorn och kommuner. Företag som levererar varor och tjänster till byggsektorn, t.ex. kreditgivare och försäkringsbolag med flera. 18 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 19

Radhusområdet Misteröd i Uddevalla är byggt med passivhusteknik. Passivhusteknik Ett passivhus har cirka 70 procent lägre uppvärmningsbehov jämfört med ett vanligt hus. Resultatet blir bostäder med både bra inomhusmiljö och låga uppvärmningskostnader. Passivhus är byggnader som byggs med extra tjock isolering i väggar, golv och tak. Fönster och dörrar är av hög kvalitet med mycket goda isolervärden. Passivhus är så välisolerade och värmeförlusterna så små att husen inte behöver något traditionellt värmesystem (radiatorer eller golvvärme). Istället kan byggnadens tilluftssystem användas som värmebärare. Den värme som alstras från de boende, de elektriska maskinerna och belysningen kan tillgodose en stor del av byggnadens värmebehov. Den extra energi som behöver tillföras under kalla dagar är mycket låg. Den kan jämföras med att en lägenhet kan hållas varm enbart med värmen från en hårtork. Passivhustekniken kan användas vid såväl renovering av befintliga byggnader som vid nyproduktion och medför lägre driftkostnader. Över tid kan de extrakostnader som tekniken innebär i form av bättre isolering och värmeväxlad ventilation hämtas igen. Primärenergibehovet och koldioxidutsläppen blir också lägre men är beroende av vilket energislag som nyttjas, till exempel el eller fjärrvärme. För nybyggnation av bostäder finns idag en svensk kravspecifikation för passivhus. Det finns vissa grundförutsättningar som ska uppfyllas för att ett nyproducerat hus ska få klassas som passivhus. Här ingår exempelvis en hög lufttäthet, lågt U-värde på fönstren och ett lågt tillfört effektbehov. Därutöver finns en rad parametrar som inte är tvingande, 1. 20 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 21

1. men som ändå bör uppfyllas för att klara energikraven och för att uppnå en god inomhusmiljö. Det handlar om att återvinningen av frånluftsvärmen bör ha hög verkningsgrad, fönsterarean bör begränsas, badrummen bör förses med någon typ av värmekälla, köldbryggorna minimeras, balkonger bör byggas på yttre bärverk och tryckprovning utföras under byggtiden och efter färdigställande. Val av eleffektiv utrustning, A-klassade vitvaror och lågenergilampor rekommenderas. Att använda sig av passivhusteknik blir allt vanligare. I flera EU-länder förespråkas att passivhusbyggande blir standard. I Österrike kommer subventioner för nyproduktion att enbart ges till passivhus från 2015. Storbritannien kommer att ha passivhus som byggnorm 2013. Tyskland inför passivhus som standard 2012 och har som mål att byggnader ska vara oberoende av fossila bränslen år 2020. Danmarks strategi är en minskad energianvändning inom bostadssektorn med 25 procent till 2010 och 75 procent till 2020. Flera andra länder har liknande strategier. Skanska-projekt med passivhusteknik Skanska var bland de första byggföretagen i Sverige att bygga passivhus. Några av de färdigställda objekten är: Radhus och gruppboenden i Misteröd för Uddevallahem Radhus i Glumslöv för Landskronahem Renovering till passivhus av miljonprogramsområdet Brogården för Alingsåshem Hökarängen i Stockholm i samarbete med Svenska Bostäder För KBAB i Karlstad har Skanska byggt det mycket energieffektiva punkthuset Seglet delvis med passivhusteknik Skanska har också pågående bostadsprojekt med passivhusteknik i Stadsskogen för Alingsåshem och egen regi i Ellös på Orust. Titta närmare på Skanskas gröna byggtekniker Längst bak i boken hittar du bilder som illustrerar de utmärkande delarna i Skanskas Passivhusteknik. 22 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 23

Tyst asfalt har en unik struktur som reducerar bullret vid källan. Tyst Asfalt Tyst Asfalt fungerar som ett liggande bullerplank. Det är en bullerdämpande beläggning som minskar den upplevda bullernivån med hälften. Det motsvarar effekten av en hastighetssänkning från 100 till 50 km/h eller en trafikminskning med hela 90 procent. Tyst Asfalt bygger på en unik struktur som reducerar bullret vid källan. Tack vare en teknik där stenarna fäster vid varandra och absorberar ljudet i hålrummen mellan sig, kan bullret dämpas med tre, sex eller nio decibel beroende på hur tjock asfalten är. Med Tyst Asfalt minskar bullret mer än vad traditionella bullerplank eller fasadisolering gör. Det gör det möjligt att bygga bostäder och kontor på platser som tidigare ansetts oattraktiva och bullerstörda. Andra fördelar med Tyst Asfalt är att risken för vattenplaning och antalet partiklar i luften minskar. Dessutom är rullmotståndet lägre vilket minskar bränsleanvändningen och därmed koldioxidutsläppen. Sist, men inte minst, är Tyst Asfalt det mest ekonomiskt lönsamma alternativet för att minska buller. Redan 2003 lade Skanska den första provsträckan med Tyst Asfalt i Sverige. I dag läggs Tyst Asfalt huvudsakligen ut som funktionsentreprenad. Det innebär att Skanska garanterar en bullersänkning med till exempel nio decibel och tar ett helhetsansvar som inkluderar underhåll av vägarna. 1. 24 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 25

Projekt: En grönt producerad bro När Linköpings kommun 2006 bestämde sig för att ersätta en 70 år gammal bro över Tinnerbäcken och bygga om närliggande gator, gick uppdraget till Skanska. Redan i anbudsstadiet presenterade Skanska ett nytt utförande och alternativa konstruktioner, som skulle ge en bättre resurshushållning och lägre miljöpåverkan. Produktionen kunde ske med förhållandevis enkla lösningar, men som ändå krävde tekniskt utvecklingsarbete. Exempelvis gjordes i samråd med Skanska Teknik ändringar i brokonstruktionen för att minska behovet av fyllnings- och konstruktionsmaterial. Genom högre grundläggningsnivå minskade behovet av att transportera enorma mängder schakt- och fyllningsmaterial. Andra viktiga åtgärder för att minska transporterna var att återanvända rivningsmaterialet och att använda lokalt producerat material. Dessutom återanvändes transportvägen till arbetsområdet som parkväg, vilket minskade mängden material som behövde fraktas bort efter det att bygget stod klart. Grön produktion innebar miljövinster vid bygget av St Larsbron i Linköping 1. Projektet har gett avsevärda miljövinster: Minskade CO2-utsläpp med minst 50 ton på lokala transporter Minskade fjärrtransporter från andra länder Minskad tillverkning av krossat bergmaterial Minskad tillverkning och transport av betong Reducering av mängden asfalt Avsevärda besparingar av armeringsjärn Miljövinsterna har dessutom inneburit att produktions kostnaderna blivit lägre. FOTO: STEFAN JERREVÅNG / SCANPIX 26 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 27

1. Primärenergin spelar roll i grönt byggande Primärenergi är den totala mängden resurser som används för att producera energi till våra fastigheter. För att kunna minska utsläppen av koldioxid bör energieffektiva byggnader kombineras med en mer hållbar energitillförsel från förnyelsebara energikällor som sol, vind, biobränsle och äldre vattenkraft. Kommunernas utbyggnad av fjärr- och kraftvärme är en viktig förutsättning för ett grönare byggande och för att minska elanvändningen. Sverige har, till skillnad från många andra länder, ett väl utbyggt fjärrvärmenät på cirka 500 orter. I dag byggs flera av dessa verk om för att även kunna producera kraftvärme, det vill säga el. Förutom att minska elanvändningen är det viktigt att invånarna kan välja el från förnyelsebara källor. Genom att välja vindkraft hos sitt elbolag eller bli andelsägare i ett vindkraftverk är det möjligt att minska primärenergibehovet. Med vindandelar kopplat till fastigheten kan elen levereras via elnätet, oavsett var vindkraftverket är placerat. Energieffektivitet Energieffektivitet är att med en viss insats av energi åstadkomma en relativt stor mängd energitjänster. Den insatta primärenergin omvandlas ofta till energiformer lämpliga för slutlig användning (till exempel el, bränsle, drivmedel). Dessa utnyttjas sedan i apparater och anläggningar för att ge olika energitjänster (belysning, uppvärmning, transporter). Ju högre verkningsgraden är i omvandling och utnyttjande av energi, desto mer energieffektiv sägs den vara. (Definition enligt Nationalencyklopedin) Så bygger man energieffektiva hus 1. Minska elbehovet genom att installera el-effektiva fastighetsaggregat och vitvaror, lågenergilampor och närvarostyrda armaturer. 2. Använd kraftvärmeproducerad fjärrvärme som energikälla. 3. Minska energibehovet för uppvärmning genom enkla åtgärder, t.ex. bättre isolerade fönster. 4. Minska uppvärmningsbehovet med hjälp av kostnadseffektiva åtgärder, t.ex. från- och tilluftssystem med värmeväxling (FTXventilation). Källa: Hur bygger man energieffektiva hus? En studie av Bygg- och energibranschen i samverkan (www.sbuf.se) Den optimala byggnaden har en låg energianvändning och en miljöriktig energitillförsel utifrån lokala förutsättningar. 28 Skanskas lilla gröna Kapitel 1 Grön Framtid 29

Grön Vilja om politikens möjligheter 2. 32 Inledning 33 Grön ombyggnad av miljonprogrammen 35 Miljonhemmen 36 Projekt: Gårdsten 38 Projekt: Brogården 40 Exempel på gröna åtgärder i miljonprogrammen 42 Ingegerd Löfqvist (m), Alingsås: Våga ta ansvar för miljön våga fatta beslut! 45 Gröna råd Kapitel 2 Grön vilja 31

I många kommuner ökar intresset för miljöfrågorna. Det gäller även för våra bostäder. Miljö- och klimatplaner arbetas fram och gröna lösningar efterfrågas i stort och smått. Det är naturligtvis väldigt positivt! Samtidigt finns det fortfarande ett behov av att sprida kunskap och erfarenheter från framgångsrika gröna ny- och ombyggnader så att de goda ambitionerna kan bli till handling. Klimatutmaningen inom bostadssektorn kräver en kombination av politiskt beslutade åtgärder samt genomtänkta spelregler och handlingsfrihet för bostadsmarknaden. I dag finns alla förutsättningar, både tekniska och kunskapsmässiga, för att bygga mer grönt. Dessutom fortsätter metoder och lösningar att utvecklas i snabb takt. Från politiskt håll behövs samsyn och långsiktiga spelregler. Då kommer olika aktörer att både efterfråga och investera i mera grönt byggande. Den minsta gemensamma nämnaren för de kommuner som kommit längst är just den politiska viljan. I vissa fall har det handlat om enskilda eldsjälar, men allt som oftast om ett gemensamt arbete, över parti- och blockgränserna för att få till stånd en förändring. För dem som vill finns verktyg och kunskap redo att användas. Kommunerna väljer själva hur och var. Men varför inte börja med en klimatsmart ombyggnad av miljonprogrammets bostäder? Med 1,4 miljoner renoveringsmogna lägenheter är det ett gyllene tillfälle att snabbt få effekt i klimatarbetet. Grön ombyggnad av miljonprogrammen Omkring 1,4 miljoner bostäder kom till under rekordåren mellan 1961 och 1975. I dag behöver många av dessa så kallade miljonprogramsområden renoveras. Det handlar om att rusta upp försörjningssystem för el, värme och vatten, och om att renovera tak, fasader och gårdar. Husen, som ofta innehåller farliga ämnen, kan också behöva saneras. Det ställer krav på miljöinventeringar inför varje renovering. Att genomföra dessa omfattande renoveringar är kostsamt. Samtidigt innebär upprustningarna många fördelar för de boende och för husens ägare och inte minst för miljön. Renoveringar med sunda och hållbara material förbättrar bostäderna, medan upprustning av gårdar och kompletteringsbebyggelse med fler upplåtelseformer och utvecklad infrastruktur ger trevligare och tryggare utemiljöer. Renoveringarna gör det också möjligt att komma tillrätta med husens stora energianvändning. Med rätt investeringar kan energianvändningen nästan halveras. SABO, de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, har räknat ut att en halvering av uppvärmningskostnaderna i miljonprogrammens hus skulle innebära så stora besparingar att energirenoveringen i princip blir självfinansierad. Att bygga om miljonprogrammen sparar mycket mer energi än om man bara satsar på energieffektiv nyproduktion. 2. 32 Skanskas lilla gröna Kapitel 2 Grön vilja 33

Vinsterna med att rusta upp landets miljonprogramsområden är alltså stora. Men för att skapa en trygg och hållbar förnyelse krävs gemensamma krafter från kommunpolitiker, fastighetsägare, byggherrar och entreprenörer. De är också viktigt att de boende är delaktiga. Att deras tankar och önskemål tas tillvara har visat sig vara avgörande i de områden som redan har renoverats. För att ombyggnaden ska bli framgångsrik behövs därför en gemensam plattform där alla inblandade har möjlighet att aktivt påverka förnyelsens utformning och genomförande. MiljonHemmet MiljonHemmet är ett koncept som Skanska utvecklar för att förbättra upprustningen av miljonprogrammets områden. Med hjälp av olika verktyg kan renoveringarna effektiviseras och kvalitetssäkras. Då förutsättningarna och behoven skiljer sig åt i olika områden, går det inte att ta fram en paketlösning. Varje områdes behov måste bedömas utifrån sina förutsättningar. Skanskas koncept syftar till att skapa flexibilitet och ett antal verktyg som kombinerade eller enskilt kan bidra till en framgångsrik process under hela upprustningsarbetet. Detta gäller såväl de tekniska delarna som mer mänskliga aspekter på hur de boende kan involveras och hur information och kommunikation mellan olika inblandade parter kan hanteras. Bland de verktyg som utvecklas ingår metoder för energieffektivisering, miljösanering, klimatskalsrenovering, betongåtgärder, gårdsutveckling, installationslösningar, kommunikation och boendedialog. 2. Titta närmare på Skanskas gröna byggtekniker Längst bak i boken hittar du bilder som illustrerar de utmärkande delarna i Skanskas koncept MiljonHemmet. 34 Skanskas lilla gröna Kapitel 2 Grön vilja 35

Projektet Solhus1 i miljonprogramsområdet Västra Gårdsten utanför Göteborg. Projekt: Gårdsten Det är inte konstigt att nationella och internationella besökare strömmat till Gårdsten de senaste åren. Priser och utmärkelser har duggat tätt över denna förort utanför Göteborg. 2006 gick exempelvis det prestigefyllda Stora Samhällsbyggarpriset till Östra Gårdsten. Området är ett av de första miljonprogramsområden som renoverats. Utmärkelserna är ett resultat och ett erkännande av ett långsiktigt och lyckosamt arbete. Redan tidigt i projektet riktades uppmärksamheten mot miljöåtgärder och sociala åtgärder. De boendes delaktighet har haft stor betydelse. 2. I Västra Gårdsten genomfördes projektet Solhus1. Projektet omfattade tre kvarter med sammanlagt 255 lägenheter. För Solhusen har man bland annat monterat solfångare, tilläggsisolerat, installerat värmeåtervinning och installerat individuell mätning för el, värme samt varm- och kallvatten. Detta ger kraftigt minskad energianvändning. Exempel på uppnådda resultat i Solhus1, Västra Gårdsten: Genom renoveringarna har fjärrvärmebehovet minskat från drygt 270 till cirka 145 KWh per år och kvadratmeter. Elanvändningen har minskat från cirka 50 till 35 KWh per år och kvadratmeter. Vattenanvändningen har minskat från 2,36 till 1,63 m 3 per år och kvadratmeter. 36 Skanskas lilla gröna Kapitel 2 Grön vilja 37

Projekt: Brogården I februari 2008 påbörjades en omfattande upprustning av Alingsås sista miljonprogram, Brogården med 300 lägenheter. Ägaren Alingsåshem renoverar med passivhusteknik för att minska energianvändningen. Ombyggnaden är upphandlad efter en partneringmodell och innebär att alla byggnadsprojekt under en femårsperiod kommer att utföras av samma entreprenör, Skanska. (Läs mer om partnering i kapitel 4 Gröna vinster) Förutom stambyte och isolering innebär renoveringen att husen får nya fasader med utanpåliggande balkonger, vilket både minskar köldbryggorna och ger större boyta. Fönstren blir energieffektiva med låga U-värden. De boende får också nya tapeter och golv samt energieffektiva vitvaror. Efter renoveringen väntas energianvändningen sjunka från 216 kwh till 92 kwh per kvm. Det är bättre än nybyggnadsstandard. 2. Upprustningen av miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås utförs med passivhusteknik. Arbetet utförs i nära dialog med de boende. Inför renoveringen tillfrågades hyresgästerna om hur de trivdes och vilka tankar och frågor som fanns inför ombyggnaden. De informeras sedan kontinuerligt på möten och genom Brogårdsbladet, ett gemensamt informationsblad från Alingsåshem och Hyresgästföreningen. När första etappen, som bland annat innebär en provlägenhet, är klar kommer projektet att utvärderas. Hela ombyggnaden väntas ta fyra till fem år, men redan i dag har Brogården blivit ett föredöme i Sverige och internationellt. 38 Skanskas lilla gröna Kapitel 2 Grön vilja 39