Nämndsbudget 2015 Kulturnämnden Foto Martin Schönbeck
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Nämndens ansvar... 4 3 Mål... 9 4 Planering av verksamheten... 10 5 Ekonomi... 24 5.1 Resultaträkning... 26 5.2 Investeringsram... 36 Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 2(37)
1 Sammanfattning I Malmö är kulturpolitiken inte längre avgränsad kultursektorn, utan en viktig del i förvandlingen av Malmö till en hel stad där alla är med. För att nå upp till Malmö stads mål om en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad behöver konstnärliga och kulturella uttryck användas på nya sätt. Det innebär ett arbete inriktat på att dels stärka malmöbornas möjligheter till meningsfulla liv, ökat inflytande, samhörighet och identitet med hjälp av konst och kultur, dels att stärka stadens utveckling och kreativitet med hjälp av konst och kultur. Men också att skapa bra förutsättningar för stadens konstnärer och kulturaktörer. I juni 2014 tog kommunfullmäktige beslut om Malmös nya kulturstrategi. Denna övergripande kulturstrategi är den första i sitt slag i Malmö och utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Under 2015-2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan som ska innehålla prioriterade och tidssatta åtgärder som leder till uppfyllande av kulturmålen i strategin och kommunfullmäktiges målområde sju, - En kreativ stad. Malmö satsar på film. Skolbioverksamheten i Malmö är på stark frammarsch med den nytillträdde skolbiosamordnaren. Verksamhetsmålen för 2015 är att nå 16 000 barn och unga med ett brett och kvalitativt utbud, från förskola till och med gymnasiet. Skolbio skall även utveckla det filmpedagogiska utbudet för flera målgrupper, b.la. i samarbete med festivaler, biograferna och skolförvaltningarna. 2015 öppnar biografen Panora på Bergsgatan och kulturförvaltningen förlägger samarbete kring skolbiovisningar både där och på Spegeln. Dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama som fått en tillfällig hemvist i Malmö bör ses som en fjäder i hatten för och en bekräftelse på den starka ställning Malmö/Skåne har i dokumentärfilmsbranschen. 2015 är det sista året i den treåriga försöksperioden med Malmö som värdstad. Beslut måste tas om Malmö stad ska fortsätta med värdskapet. Läsförmågan sjunker alltmer hos barn i Sverige, särskilt hos pojkar. Ett nytt barnbibliotek - Lilla Slottet planeras på Stadsbiblioteket som ska fokusera på läsfrämjande arbete och lässtimulerande miljö. Den nya biblioteksplan som träder i kraft 2015 lyfter behovet av gemensamma insatser där en organisationsöversyn av folkbiblioteken (stads- och områdesbiblioteken) i Malmö är en åtgärd. Fördelas biblioteksresurserna idag till de områden där behovet av biblioteksverksamheten är som störst? 2015 är Malmö värdstad för Scenkonstbiennalen. Malmö har under de senaste åren etablerat sig som en framgångsrik värdstad för större arrangemang som t.ex. Nordiskt Forum. Signumet är att malmöborna ska känna sig delaktiga och inbjudna, samt att arrangemanget ska genomsyra hela staden. Det innebär att arrangemanget inte bara äger rum i slutna arenor/mässhallar, utan också i det offentliga rummet, öppet och utan kostnad för alla. På Malmö Museer invigs i maj 2015 det nya akvariet som kommer att locka många malmöbor. Dessutom har entrén och reception byggts om och ett nytt kapprum med toaletter på nedervåningen har skapats. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 3(37)
2 Nämndens ansvar Utdrag ur kulturnämndens reglemente. Kulturnämndens uppgifter 1 Kulturnämnden skall företräda och ha det samlade ansvaret för kommunens kulturverksamhet, främja samordning och utveckling inom kulturområdet samt bidra till kulturutbyte och samverkan på regional nivå. Det ankommer på kulturnämnden- om kommunfullmäktige inte beslutar annat- att - ansvara för medelsfördelning inom det samlade kulturområdet, utom såvitt avser bolagsverksamhet för symfoniorkester, drama, musikteater och dans, som är inordnad under kommunstyrelsen. - ansvara för Malmö kommuns konsthallsverksamhet, - förvalta och utveckla Malmö museers samlingar, bevaka arkeologiska och byggnadshistoriska angelägenheter och svara för utställnings- och depositionsverksamhet, - ansvara för kommungemensam biblioteksverksamhet och för samordning med lokalt förlagda stadsdelsbibliotek, - ansvara för samordning, utveckling och utvärdering inom verksamhetsområdet dramatisk teater särskilt med avseende på långsiktiga mål för verksamheten samt att för detta verksamhetsområde svara för beredning av ärenden av ekonomisk karaktär inför beslut av kommunstyrelsen samt att vad avser verksamheterna opera och musikteater och dans i tillämpliga delar ha ansvar enligt ovan, - förvalta donationer som ställs till nämndens förfogande för kulturändamål, - fördela medel till kulturstipendier liksom bidrag till folkbildning och aktiviteter inom kulturområdet, - handha frågor rörande konstnärlig utsmyckning av allmänna platser, - ansvara för samordning av kommungemensamma barnkulturaktiviteter, - i samverkan med stadsområdesnämnderna stödja kulturella verksamheter som initieras och genomförs i de lokala områdena. Kulturnämndens uppdrag Mål 3: En stad för barn och unga Kulturen stimulerar fantasin och öppnar dörrar till andra världar, den kan verka kompensatoriskt samt bidra till känslan av sammanhang och delaktighet. Därför har alla barn och unga rätt till kultur, både i skolan och på fritiden, oavsett ekonomiska eller sociala villkor. Kulturnämnden arbetar systematiskt och strategiskt för målet att alla barn i Malmö ska ha lika möjlighet att uppleva kultur, men också möjlighet till eget skapande. Kulturförvaltningens nya barnkulturenhet har nu ett förvaltningsövergripande, strategiskt uppdrag. Samordning med de nya skolförvaltningarna är ett viktigt liksom samordningen av Skapande skola och organisering och uppdrag för kultur- Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 4(37)
ombuden. Kulturförvaltningen ska erbjuda ett gediget, spännande, och kvalitativt utbud av gratis kulturaktiviteter för barn och unga kopplade till möjligheten att tryggt åka med kultur- och naturbussarna till aktiviteterna året runt. Övervägande delen av aktiviteterna, med undantag för Kulturskolan är riktade till skolan, kompletterat med aktiviteter vid jul-, påsk-, och höstloven. Det kan dock konstateras att behovet av kulturaktiviteter på sommarlovet samt även på helgerna är stort. Både för de lite mindre barnen, men inte minst för unga där sommaren kan vara en tid där man gör val som påverkar resten av livet. Kulturförvaltningens arbete med unga inom ramen för Kultursommar kan utvecklas som resurs på kort och längre sikt för att hjälpa till vid sommar aktiviteterna. Därmed kan staden efterhand utveckla en viktig resurs i form av assistenter/ledare och där bra aktiviteter kan utvecklas som attraherar den unga människan. Mål 7: En kreativ stad I juni 2014 tog kommunfullmäktige beslut om Malmös nya kulturstrategi. Denna övergripande kulturstrategi är den första i sitt slag i Malmö och utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Strategin har utarbetats i dialog mellan stora delar av stadens organisation, det breda kulturlivet och engagerade malmöbor. Även högskolevärlden, regionala aktörer och näringslivet har engagerats. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Resultatet är en handfast plan hur konst och kultur ska bidra till att göra Malmö ännu mer demokratiskt, tillåtande och välkomnande. Under 2015-2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan för 2016-2020 att beslutas i fullmäktige. Handlingsplanen ska innehålla prioriterade och tidssatta åtgärder som leder till uppfyllande av kulturmålen och fullmäktiges målområde sju-en kreativ stad. Under 2015-2016 ska kulturnämnden också driva, och vid behov initiera, kommunövergripande nätverk som kan verka under hela implementeringsprocessen för att säkerställa en gemensam inriktning och samverkan. Under 2016-202 ansvarar varje nämnd, förvaltning, styrelse och bolag för genomförande och måluppfyllnad utifrån kulturmålen och den i dialog framtagna handlingsplanen. Malmö Live ska vara en viktig arena för stadens kulturverksamheter och kommunen som helhet ska bidra till att den nya arenan blir en blomstrande mötesplats. Kulturförvaltningen kommer att förlägga verksamhet i och utanför huset, bl.a. kommer Sommarscen de närmsta två åren använda platsen. Kulturförvaltningen bidrar också med personal som arbetar med programsättning i Malmö Live. Kulturstrategi för Malmö stad I juni 2014 tog kommunfullmäktige beslut om Malmös nya kulturstrategi. Denna övergripande kulturstrategi är den första i sitt slag i Malmö och utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Strategin har utarbetats i dialog mellan stora delar av stadens organisation, det breda kulturlivet och engagerade malmöbor. Även högskolevärlden, regionala aktörer och näringslivet har engagerats. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Resultatet är en handfast plan hur konst och kultur ska bidra till att göra Malmö ännu mer demokratiskt, tillåtande och välkomnande. Under 2015-2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan som ska innehålla prioriterade och tidssatta åtgärder som leder till uppfyllande av kulturmålen i strategin och kommunfullmäktiges målområde sju - en kreativ stad. Vision: Malmö - där konst och kultur gör skillnad. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 5(37)
Övergripande strategi: Malmös hållbarhet ska utvecklas och stärkas med hjälp av konst och kultur. Delstrategier: I Malmö är det lätt att vara, I Malmö vill människor vara, I Malmö är det lätt att vara kulturaktör, I Malmö är tanken och ordet fria, I Malmö är det lätt att utvecklas och vara kreativ. Kulturförvaltningens organisation Kulturförvaltningen leds av kulturdirektören och består av sex institutioner och ett kansli med centrala enheter; Kulturstödet, Barnkulturenheten och Sommarscen. Malmös två helägda kulturbolag, Malmö Live Konserthus AB och Malmö Stadsteater är direkt underställda kommunstyrelsen. Kulturnämnden ska dock, enligt bolagsordningarna, informeras om kulturbolagens verksamhet och utveckling. Kulturbolagen ska också följa de övergripande kulturpolitiska mål som fastslagits av kulturnämnden för Malmö kommuns kulturverksamheter. Institutionernas uppdrag Malmö Kulturskola Malmö Kulturskola ska värna om och skapa såväl dagens som morgondagens kulturarv. Med utgångspunkt i FN:s barnkonvention ska Malmö Kulturskola erbjuda alla flickor och pojkar i Malmö möjligheter och verktyg för att skapa, utöva och uppleva olika former av kultur. Malmö Kulturskola ska vara tillgänglig med sin verksamhet för alla barn och unga, oavsett sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar. Målgruppens förväntningar och behov ska vara vägledande för Malmö Kulturskolas utbud, och kulturskolan ska ge en god grund att bygga vidare på för den som önskar fortsatt utbildning inom det konstnärliga området. Malmö Museer Malmö Museer ska utveckla och förvalta samlingarna, utföra arkeologiska och byggnadshistoriska angelägenheter och svara för utställnings- och depositionsverksamhet Malmö Museer ska vara en kreativ och kommunikativ kulturinstitution som är tillgänglig och relevant för alla oavsett bakgrund eller behov. Malmö Museer vill genom samarbete lokalt och globalt och i dialog med medborgarna i staden och regionen, framför allt flickor och pojkar samt kvinnor och män i deras närhet: -öka tillgänglighet och delaktighet - väcka nyfikenhet och engagemang - stimulera till bildning och eget skapande - arbeta för ett hållbart, demokratiskt och jämställt samhälle - skapa möjlighet till insikt, empati och upplevelser för att historia, natur- och kulturarv ska diskuteras, användas, utvecklas, bevaras och angå alla. Malmö Konstmuseum Malmö Konstmuseum skall med utställningar samt förmedling och pedagogiska insatser göra samlingarna av konst och konsthantverk tillgängliga och angelägna för en stor publik. Konstmuseet skall främja förståelsen och intresset för vår tids konst, samt levandegöra konsten och dess samband med samhällets utveckling. Konstmuseet skall vårda, bevara och genom nyförvärv berika museets samling samt vara ledande inom samlandet av framförallt nordisk samtidskonst. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 6(37)
Konstmuseet skall utveckla kunskapen om samlingarna samt bedriva utlånings- och depositionsverksamhet. Genom att samverka med lokala, regionala, nationella och internationella aktörer skall Konstmuseet arbeta för att vara en dynamisk och kreativ plattform för äldre, modern och samtida konst. Malmö Konsthall Malmö Konsthall har som främsta uppgift att visa aktuell och reflekterande samtidskonst. Med lokal, regional, nationell och internationell förankring ska verksamheten sträva mot att ge konstbegreppet en så vid definition som möjligt. Malmö Konsthall har ambitionen att vinna nya besökare genom största möjliga öppenhet och tillgänglighet. För att berika upplevelser av samtidskonsten och stimulera till både intellektuellt och praktiskt arbete, ska Malmö Konsthall utveckla och stärka den konstpedagogiska verksamheten, speciellt med inriktning på barn och unga. Stadsarkivet Malmö stadsarkiv utgör en viktig institution i det demokratiska rummet genom sin uppgift att bevara och presentera stadens gemensamma minne samt möjliggör genom sitt tillsynsuppdrag medborgarnas rätt till insyn i stadens verksamhet. Stadsarkivet är en mötesplats som är öppen och inbjudande för alla. Stadsarkivet arbetar aktivt på att finna lösningar på de utmaningar som ställs genom stadens och teknikens utveckling. Stadsarkivet ska: -svara för vården av de handlingar som överlämnats till Stadsarkivet från kommunal och statlig förvaltning och från den privata sektorn -aktivt tillhandahålla, tillgängliggöra och levandegöra de arkiv som förvaras i Stadsarkivet -vara beredande och verkställande organ åt kommunstyrelsen i dess roll som arkivmyndighet samt utöva tillsyn över och ge råd och stöd till kommunala myndigheters arkiv så att tillgängligheten till dessa främjas -arbeta för ökad kunskap om människans villkor såsom de speglas i arkiven -möjliggöra bevarande av arkivhandlingar oavsett media -professionellt sköta och levandegöra Arbetarrörelsens i Skåne arkiv -tillsammans med Stadsbiblioteket driva och utveckla bibliotek på Stadsarkivet -i samverkan med andra kulturinstitutioner utveckla och utgöra en aktiv part i stadens demokratiska samtal Stadsbiblioteket I enlighet med bibliotekslagen och av fullmäktige beslutad biblioteksplan: Malmö stadsbiblioteks verksamhet ska vara tillgänglig för alla och anpassad till medborgarnas behov. Prioriterad målgrupp är barn och unga. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska samt de nationella minoriteterna. Malmö stadsbibliotek ska upplevas som välkomnande och inspirerande. Utbudet av medier, tjänster och aktiviteter ska präglas av allsidighet, kvalitet och aktualitet och attrahera såväl Malmös befolkning som medborgare i landet och internationellt. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 7(37)
Malmö stadsbibliotek ska verka för fri information, folkbildning, läslust, digital delaktighet samt ge utrymme för självständiga studier och individuell utveckling. Malmö stadsbibliotek ska underlätta för kultur- och föreningslivet i Malmö att använda Malmö stadsbibliotek som scen för sina publika verksamheter. Malmö stadsbibliotek ska samverka med skola, högskola och studieförbund för att utveckla biblioteksverksamheten i Malmö. Malmö stadsbibliotek ska ansvara för och tillsammans med stadsdelsbiblioteken driva en samlad biblioteksutveckling i Malmö stad samt delta aktivt i utvecklingsarbetet på nationell och internationell nivå. De centrala enheternas uppdrag Barnkulturenheten har en förvaltningsövergripande strategisk funktion i arbetet med att utveckla barns och ungas kulturutbud. Detta sker i samarbete med stadens övriga aktörer inom kultur och lärande för barn och unga. Barnkulturenheten ska väcka barns och ungas lust och nyfikenhet för de olika konstformerna genom att kostnadsfritt erbjuda alla flickor och pojkar i Malmö publika och skapande aktiviteter. Sommarscen Malmö presenterar under sommaren scenkonst och film utomhus för alla åldrar, över hela Malmö och med fri entré. Sommarscen ska väcka nyfikenhet och lust för, samt bredda intresset för scenkonst och film. På så sätt bidrar Sommarscen till att Malmö är en levande och attraktiv kulturstad för Malmöbor, besökare och kulturaktörer. Sommarscens arrangörskompetens ska användas av Kulturförvaltningen på central nivå. Kulturstöd Kulturstödet ska bidra till att skapa goda förutsättningar för ett dynamiskt fritt kulturliv i hela Malmö, och därigenom göra Malmö till en attraktiv och socialt hållbar kulturstad för malmöbor, kulturaktörer och besökare. Kulturstödet ska utgöra en resurs för det fria kulturlivet i Malmö genom fördelning av ekonomiskt stöd samt dialog, rådgivning och kompetensutveckling. Kulturstödet ska arbeta för utveckling, nyskapande, kvalitet och samverkan inom Malmös fria kulturliv, där olika konstnärliga former, uttryck och kulturtraditioner ska ges utrymme. Kulturstödet ska verka för att det fria kulturlivet utvecklar breda kontaktytor mot olika publikgrupper samt för ett vidgat deltagande. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 8(37)
3 Mål Kapitel med nämndsmål och åtaganden presenteras separat. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 9(37)
4 Planering av verksamheten Malmö staden där Konst och Kultur gör skillnad. I Malmö är kulturpolitiken inte längre avgränsad kultursektorn, utan en viktig del i förvandlingen av Malmö till en hel stad där alla är med. För att nå upp till Malmö stads mål om en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad behöver konstnärliga och kulturella uttryck användas på nya sätt. Det innebär ett arbete inriktat på att dels stärka malmöbornas möjligheter till meningsfulla liv, ökat inflytande, samhörighet och identitet med hjälp av konst och kultur, dels att stärka stadens utveckling och kreativitet med hjälp av konst och kultur. Men också att skapa bra förutsättningar för stadens konstnärer och kulturaktörer. Idag flyttar människor till attraktiva platser där det finns kultur, puls, och möjlighet till spännande relationer. Malmö är en sådan plats. Företagen med behov av välutbildad arbetskraft följer efter. Unga människor vill bo i attraktiva städer. I Sverige är det Stockholm som gäller och möjligen Malmö, som har goda förutsättningar för att utveckla det moderna urbana livet. Det är den täta staden med cykel-och gångavstånd till det mesta, som är intressant. Som i Malmö. God samhällsservice, gröna miljöer och bra kollektivtrafik är andra förutsättningar för ett bra urbant liv. Det är den levande staden som gäller med stråk, mötesplatser och rikt utbud av kultur. I juni 2014 tog kommunfullmäktige beslut om Malmös nya kulturstrategi. Denna övergripande kulturstrategi är den första i sitt slag i Malmö och utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Det är en hela stadens kulturstrategi där fokus sätts på vad konst och kultur kan betyda ur många olika verksamheters perspektiv och hur stadens hållbarhet kan stärkas med hjälp av konst och kultur. Under 2015-2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan som ska innehålla prioriterade och tidssatta åtgärder som leder till uppfyllande av kulturmålen i strategin och kommunfullmäktiges målområde sju, - En kreativ stad. Barn och unga En grundläggande faktor för att öka den sociala hållbarheten i Malmö är att stärka barnens rätt till kultur. Kulturnämnden arbetar systematiskt och strategiskt för målet att alla barn i Malmö ska ha lika möjlighet att uppleva kultur, men också möjlighet till eget skapande. Kulturförvaltningens barnkulturenhet har ett förvaltningsövergripande, strategiskt uppdrag. Samordning med de nya skolförvaltningarna är ett viktig led liksom samordningen av Skapande skola och organisering och uppdrag för kulturombuden. Kulturnämnden erhöll 2015 ett ökat kommunbidrag från kommunfullmäktige med 2,5 Mkr för en barnkultursatsning. Kulturnämnden har beslutat att den ökade tilldelningen samt ytterligare medel som kulturnämnden har omprioriterat inom ramen ska tilldelas Malmö Kulturskola till både en utökning av El Sistema till Sofielundsskolan och en fortsatt satsning för att öka elevantalet/minska köerna på Malmö Kulturskola. Kulturskolans ordinarie verksamhet når drygt ca 9 procent av Malmös barn, medeltalet i riket är ca 15%. Ett hinder för att kunna delta i Kulturskolan har varit avgifterna och från höstterminen 2014 sänkte kulturnämnden avgifterna till 300 kr. Kultur- naturbussarna har ökat tillgängligheten till kultur och naturaktiviteter. Det finns stor efterfrågan såväl under terminerna som under loven. Under 2015 kommer ett nytt bussavtal att tecknas och parallellt med upphandlingen arbetar förvaltningen med att få tillgång till ett bättre och mer effektivt bokningssystem. Efterfrågan på resor till kultur, kulturarv och miljö är mycket stor Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 10(37)
men förhoppningen är att ett mer effektivt bokningssystem ska göra att fler barn får möjlighet att resa med oförändrade ekonomiska resurser. Stadsteaterns Teaterkurser har gett många malmöbarn, och deras föräldrar, chansen att komma in i teaterns värld. Unga teatern drog i gång sin verksamhet hösten 2014. En konstnärlig ledare och tre pedagoger har rekryterats. Studion har gjorts om till en barnteaterscen och den första föreställningen som spelades var Lilla Döden Hälsar På. 2015 utvecklas verksamheten ytterligare för att 2016 vara fullt utbyggd. Skolbioverksamheten kommer att utvecklas betydligt framöver med den nytillträdde skolbiosamordnaren. Verksamhetsmålen för 2015 är att nå 16 000 barn och unga med ett brett och kvalitativt utbud, från förskola till och med gymnasiet. Redan etablerade samarbeten med filmfestivaler fortsätter och kontakter med nya samarbetsparter kommer att inledas. Skolbio skall även utveckla det filmpedagogiska utbudet för flera målgrupper, b.la. i samarbete med festivaler, biograferna och skolförvaltningarna. 25 februari 2015 öppnade biografen Panora som kulturförvaltningen byggt och som Folkets Bio driver. Kulturförvaltningen kommer att förlägga skolbiovisningar både där och på Spegeln. Läsförmågan sjunker alltmer hos barn i Sverige, särskilt hos pojkar. Ett nytt barnbibliotek - Lilla Slottet planeras på Stadsbiblioteket som ska sätta fokus på läsfrämjande arbete och lässtimulerande miljö. Den nya biblioteksplan som träder i kraft 2015 lyfter behovet av gemensamma insatser där en organisationsöversyn av folkbiblioteken (stads- och områdesbiblioteken) i Malmö är en åtgärd. Fördelas biblioteksresurserna idag till de områden där behovet av biblioteksverksamheten är som störst? Den kulturella infrastrukturen Kulturnämnden har de senaste åren medvetet arbetat med att stärka den kulturella infrastrukturen. Det har handlat om att öka tillgängligheten och nå nya målgrupper genom att sänka trösklarna. Såväl museerna som Stadsbiblioteket har ökat sina öppettider på helger för att vara öppna när människor är lediga. Även det nya Stadsarkivet på Bergsgatan har förändrat sitt öppethållande och har nu öppet längre på kvällarna. Fri entré på museerna för alla tom 19 år gäller från hösten 2011. Kvällsöppet på Malmö Museer är också ett förslag för att öka tillgängligheten och planeras att genomföras. Kulturnämnden planerar även att införa ett årskort/årsbiljett på museerna, men vill första avvakta nyöppnade av Slottsholmen och invigningen av Akvariet. I Områdesprogrammen finns möjligheten att testa nya arbetsmetoder och trampa nya stigar. Under 2015 kommer kulturnämnden summera sina erfarenheter och integrera de projekt som varit lyckosamma i den ordinarie verksamheten. Ett annat led i att stärka den kulturella infrastrukturen handlar om att förbättra de fysiska lokalerna för kulturlivet; såväl de egna institutionerna som det fria kulturlivet. Alternativt har det också handlat om att etablera kultur i nya mer publika lägen. Att utveckla och skapa nya mötesplatser ligger som ett uppdrag på kulturnämnden. En genomgång av scenkonstlokalerna har pågått det senaste året. Bristen på lokaler för det växande scenkonstområdet av fria aktörer är allt mer akut. Det handlar framförallt om brist på repetitionslokaler, kontor och lager. Risken är att det hämmar scenkonstens utveckling i Malmö. Enheten för kulturstöd har utrett frågan och slutsatsen är att det fria scenkonstområdets lokalmässiga behov bäst kan lösas med nya gemensamma lokaler och resurser. Genom att skapa en plattform med gemensamma resurser kan scenkonstverksamheter som saknar egen lokal och resurser få tillgång till en daglig arbetsplats och därmed möjlighet att utveckla sin verksamhet i samspel Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 11(37)
med andra. Plattformen bör vara en öppen scen med en bred profil i form av en samarbetsorganisation bestående av medlemsföreningar/organisationer. Målgruppen är professionella scenkonstaktörer med bas och huvudsaklig verksamhet i Malmö. Stadsbiblioteket är ett välbesökt bibliotek med drygt 900 000 besök per år; många använder biblioteket för studier och som mötesplats. En ny servering kommer att göra Stadsbiblioteket till en ännu bättre plats att vara på. På Malmö Museer invigs i maj 2015 det nya akvariet som kommer att locka många malmöbor. Dessutom har entrén och reception byggts om och ett nytt kapprum med toaletter på nedervåningen har skapats. Konstmuseets lokaler på Slottsholmen har förra året fått en uppfräschning och sidogallerierna har öppnats upp. Men att ordna ett klimat (ventilation) som fyller Kammarkollegiets krav innebär stora kostnader i storleksklassen 50 miljoner kr. I nuläget kan Konstmuseet enbart visa utställningar byggt på egna samlingar och inte ha utbyte med andra konstinstitutioner, vilket är ett sätt att få ekonomi till större utställningsproduktioner. Malmö befinner sig i ett vägval Ska staden satsa på ett nytt Konstmuseum? Malmö som värdstad 2015 är Malmö värdstad för Scenkonstbiennalen. Malmö har under de senaste åren etablerat sig som en framgångsrik värdstad för större arrangemang som t.e.x. Nordiskt Forum. Signumet är att malmöborna ska känna sig delaktiga och inbjudna, samt att arrangemanget ska genomsyra hela staden. Det innebär att arrangemanget inte bara äger rum i slutna arenor/mässhallar, utan också i det offentliga rummet, öppet och utan kostnad för alla. Malmös position som filmstad är viktig att fortsätta att utveckla. Film som konstform har både en kulturpolitisk sida och en näringslivssida. Filminspelningar skapar arbetstillfällen och omsättning av tjänster och kapital. Dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama som fått en tillfällig hemvist i Malmö bör ses som en fjäder i hatten för och en bekräftelse på den starka ställning Malmö/Skåne har i dokumentärfilmsbranschen. 2015 är det sista året i den treåriga försöksperioden med Malmö som värdstad. Beslut måste tas om Malmö stad ska fortsätta med värdskapet. Arkitektur, form och design är viktiga tvärsektoriella faktorer i samhället och behoven ökar i takt med omställningen till ett hållbart samhälle. Malmö ligger väl till inom Designområdet och har en lång historia med t.ex. Form Design Center. Den förstudie som kulturförvaltningen tagit fram i samarbete med Gatukontoret visar på att Malmö har en stor undergroundscen för relativt oetablerade designers med ambitionen att arbeta hållbart. I Malmö finns idag ca 500 aktörer inom designområdet alltifrån mode till speldesign. Kulturstråk Satsningar på kultur ger synergieffekter. Flera studier visar att en kulturverksamhet ofta drar till sig andra. Med tiden bildas ett kluster. För att underlätta en sådan utveckling, i exempelvis en stadsdel, kan staden skapa stråk. Ett stråk och kluster etableras nu på Möllevången i kvarteren runt Bergsgatan/Friisgatan. Det nya Stadsarkivet på Bergsgatan är betydligt mer publikt, öppet och tillgängligt än tidigare. Tillsammans med Stadsbiblioteket har också ett bibliotek etablerats i lokalerna. Biblioteket kommer ha en profil inriktat mot film, tecknade serier och lokalhistoria. I huset finns också den nya biografen Panora samt kontorslokaler för olika filmaktörer som Film i Skåne. Här finns också en hörsal möjlig att hyra för föreningsliv och civilsamhälle. I kvarteret finns flera filmproduktionsbolag och serieaktörer. Stråket Friisgtan löper från Folkets Park till Konsthallen och Malmö Opera. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 12(37)
Förvaltningsövergripande verksamhet Kulturstrategin Arbetet med framtagandet av en kulturstrategi pågick under drygt två och ett halvt år. Ett brett dialogarbete genomfördes där stora delar av stadens organisationer deltog tillsammans med det breda kulturlivet, intresserade malmöbor och representanter från andra samhällsområden. Kulturstrategin gäller åren 2014-2020. Under 2015 och 2016 ska kulturnämnden i dialog med övriga nämnder och styrelser ta fram en handlingsplan. Under våren kommer fem förvaltningsövergripande dialoger genomföras. Varje dialog har ett av kulturstrategins delmål som tema. Syftet är att förvaltningar och bolag gemensamt ska formulera åtaganden för varje delmål. Dialogerna ska genomföras på olika kulturarenor i Malmö. Handlingsplanen, med en sammanställning och prioritering av åtaganden, är planerad att beslutas av kulturnämnden i juni. Därefter skickas den ut på remiss för att sedan beslutas av kommunstyrelsen i slutet av året. Centralmagasinet Under ett flertal år har stora flyttprojekt av museiföremål genomförts både av Malmö Museer och av Malmö Konstmuseum. Föremål har transporterats från de gamla magasinen på Slottsholmen och Tekniska museet till Centralmagasinet. Under 2015 kommer arbetet att fortgå med fortsatt uppordnande av samlingarna genom bl.a. inventering, konservering, fotografering och katalogisering. Säkerhetsarbetet på Malmö Kulturförvaltnings Centralmagasin kommer att fortsätta och intensifieras under året och ett av de första projekten är att få kameraövervakningen utanför Malmö Konstmuseums målerimagasin på plats. Inbrottslarmet kommer också att ses över och uppgraderas i vissa delar, t.ex. i Stadsarkivets f.d. lokaler i magasinet. Vissa nödutgångar kommer att ses över och uppgradera säkerheten runt. Flera andra säkerhetshöjande åtgärder kommer också att genomföras under året. För att Malmö Museer ska kunna fortsätta sina flyttar och överföra samlingar från magasin på Teknik- och Sjöfartsmuseet till centralmagasinet, så kommer förhoppningsvis magasin 317 inredas med passande förvaringssystem under 2015. Om flytten av tekniska föremål och inredning av magasinet kommer att ske i år beror på om extra medel tilldelas under året. Om detta blir av vet man inget om i nuläget. Under året påbörjas också planeringen med att utöka kontorsdelen ute i Centralmagasinet. Ritningar och en kostnadsbedömning kommer att tas fram som innefattar kontor för ca 15 personer, en målerikonservering, samt konferensrum för ca 40 personer mm. Själva byggnationen kommer troligen att starta först 2016. Jämställdhet - GBA Kulturförvaltningen arbetar utifrån visionen att Malmö skall bli en stad med jämställda verksamheter och en arbetsplats fri från könsdiskriminerande strukturer. För att uppnå konkreta resultat har förvaltningen, på nämndens uppdrag tidigare tagit fram en jämställhetsstrategi. Förvaltningen och dess institutioner samlar könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalyser som ett led i att vidta åtgärder för att öka jämställdheten i kulturförvaltningen och Malmö stad. Under 2015 satsas särskilt på att utveckla arbetet med Gender Budget Analysis på ytterligare kulturinstitutioner utifrån det pilotarbete som gjorts på bl. a Kulturskolan i samarbete med HR- och ekonomiavdelningarna. Under året kommer arbetet att förstärkas genom en extern konsult vars fokus ligger på GBA och på att ge stöd i arbetet med de jämställdhetsanalyser som samtliga institutioner årligen presenterar. Det proaktiva jämställdhetsprojektet 100 år av immigrantkvinnors liv och arbete går in i en ny fas och flyttas vidare från Malmö Museet till Stadsarkivet för att därifrån utveckla arbetet med Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 13(37)
att synliggöra immigrantkvinnors roll i Malmö stads utveckling och samtidigt skapa nya modeller för medborgardialog inom det offentliga kulturlivet. Internationellt Malmökommissionens resultat bekräftar att upplevelse av delaktighet och konkret möjlighet till påverkan i staden har en väsentlig betydelse för medborgarnas välmående. Kulturförvaltningen förstärker och utvecklar satsningarna på jämställdhet, delaktighet, demokrati och yttrandefrihet och verkar för ett kulturliv som har betydelse för alla Malmöbor. Malmö har en stark position i dessa frågor och kulturförvaltningens konkreta satsningar har en ständig internationell dimension i de internationella nätverk som förvaltningen utvecklar, genom t ex fristadsfrågan och de internationella aktörer som får skydd och deltar i Malmös kulturliv. Med start i augusti 2015 och minst tre år framöver kommer Malmö att arrangera en årlig internationell konferens om yttrandefrihet och konstnärlig frihet Safe Havens for Artists at Risk the Malmö Meetings. Förvaltningen utvecklar också de internationella nätverken i förhållande till satsningarna på nationella minoriteters kultur i samarbete med institutionerna. Kulturförvaltningen arbetar med utgångspunkt i att kulturen utgör ett fjärde ben i en hållbar stadsutveckling, och utväxlar därför kunskap och erfarenheter i den frågan på ett antal internationella arenor, såsom Agenda 21 for Culture och Eurocities Culture Forum i år bl. a i anslutning till Malmös värdskap för Eurocities hösten 2015. Samarbetet med Kapstaden i demokrati och yttrandefrihetsfrågor går in i en aktiv fas med konkreta arrangemang som syftar till ömsesidigt erfarenhetsytbyte under året. Filmverksamheten Kulturförvaltningens / Kulturnämndens stora satsning är den nya tre-salongs biografen Panora, på Möllevången i kvarteret Dimman. På biograf Panora, som invigs i februari, kommer Folkets Bio Malmö att erbjuda repertoarfilmvisning, filmfestivaler och andra event, men även arbeta för att bli en nationell scen för ung filmkultur genom verksamhetsdelarna Juniora och Unga Panora och sträva efter att lyfta barnfilmen i Malmö och resten Sverige. Tanken är att utveckla nya modeller för visning av film för barn och unga och utveckla ett koncept som rymmer mer än bara visningen, exempelvis möten med filmkreatörer, samtal och eget skapande. Kulturförvaltningen och Folkets Bio Malmö arbetar tillsammans vidare med detta innehåll. Malmö är en av Sveriges filmfestivaltätaste städer, de största är BUFF, MAFF Malmö Arab Filmfestival samt Nordisk Panorama Nordic Short & Doc Film Festival. Den sistnämnda genomförs med kulturförvaltningen som huvudman under en treårsperiod 2013-15, och utvärderas under tiden gällande fortsatt etablering i Malmö 2016 och framåt. Festivalen, som är Nordens viktigaste mötesplats för den nordiska kort- och dokumentärfilmbranschen, har ökat i omfång både gällande bransch och lokal publik. Den erbjuder malmöpubliken de bästa nordiska kort- och dokumentärfilmerna. Även dokumentärfilmklubben Doc Lounge visar malmöborna ett stort utbud av kvalitativ dokumentärfilm. Malmö stad har gått in med ekonomiskt stöd via Film i Skåne, till den framgångsrika TV-serien Bron, vars tredje säsong spelas in i Malmö och Köpenhamn 2015. TV-serien har hittills sålts till 160 länder. Både Göteborg och Köpenhamn har nyligen satsat på att skapa stödmodeller till film och TV produktioner. Malmö stad har idag ingen filmfond. Samtidigt har antalet förfrågningar om stöd till film- och Tv-produktioner ökat i Malmö de senaste åren, vilket visar på ett växande behov av en sådan. Kulturförvaltningen undersöker därför möjligheterna för Malmö stad att finna en modell för att stödja film- och TV produktioner. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 14(37)
Områdesprogrammen Den utökade budget med 2 Mkr per år som har beviljats kulturnämnden för områdesprogrammen 2012-2015 har gett goda möjligheter för många nya aktörer som annars varken tar del av eller själva skapar kultur att bli delaktiga i Malmös kulturliv. Genom de målsättningar som angetts av kulturnämnden och de metoder som kulturförvaltningen har tillämpat för stöd till kulturprojekt inom områdesprogrammen har stöd kunnat fördelas till en rad uppmärksammade kulturprojekt i de aktuella områdena. Kulturförvaltningen kommer under 2015 att fortsätta arbetet med det särskilda stödet till kulturprojekt inom områdesprogrammen med syfte att ytterligare främja ett vidgat deltagande. Fördelningen stödet ska ske med särskild fokus på geografisk spridning och med hänsyn till projekt med potential att utvecklas även efter att den särskilda stödformen avslutas vid utgången av 2015. Arbetssättet som de senaste åren har använts för att nå nya kulturaktörer och målgrupper ska analyseras och de bäst fungerande metoderna användas för att stärka kulturförvaltningens fortsatta arbete med att nå nya kulturaktörer och nya målgrupper. Fristadsprogrammet Malmös kulturliv har en internationell prägel dels genom stadens befolkningssammansättning, men också genom väl etablerade internationella samarbeten och kontaktytor. Det finns därför goda möjligheter att ytterligare lyfta Malmö till att bli en mer internationell stad som drar nytta av denna samlade kunskapsrikedom. Initiativ som, t.ex. fristadsprogrammet visar att demokrati- och yttrandefrihetsarbete kan få stor och positiv genomslagskraft både inom staden och utåt. Konsten, litteraturen och kulturen är den plats där samtiden fritt skall kunna reflekteras, formuleras, ifrågasättas och utmanas. Malmö, som kosmopolitisk stad, bör ha en framträdande roll i en internationell samtidsdebatt om yttrandefrihet, demokrati och kulturens värde. Under 2014 utökades fristadsprogrammet med ytterligare en fristadsmedlem och med en annan konstart, musik. Till våren 2015 anländer en ny fristadsmedlem som ersätter en tidigare medlem. Scenkonstbiennalen Den 26-31 maj 2015 arrangeras Scenkonstbiennalen i Malmö. Biennalen ägs av Teaterunionen och för värdskapet står Malmö Stadsteater, Malmö Opera och Skånes Dansteater tillsammans med Malmö stad och Region Skåne. Malmö har en möjlighet genom stadens tre stora kulturinstitutioner, det sprudlande kulturlivet, det geografiska läget, stadens högskolor och framför allt medborgare att genomföra den mest omfångsrika scenkonstbiennalen någonsin. Genom ett brett aktivt deltagande från olika delar av Malmös scenkonstliv kan man öppna upp Scenkonstbiennalen till en mötesplats där fler känner sig välkomnande och inkluderande. Arrangemanget ska vara väl synligt i staden. Ambitionen är biennalen i Malmö ska komma fler till del, inte bara branschfolk utan även ge Malmöbor och skolor möjlighet att få ta del av ett stort utbud av kvalitativt bra teater. Malmö Live Malmö Live det nya konsert, kongress och hotellkomplexet står klart våren 2015. Invigning sker den 4 juni en gemensam invigning mellan Malmö stad som äger och driver konserthuset och Nordic Choice som äger och ska driva kongress och hotell. I augusti kommer en veckolång festival arrangeras och då sker också premiären för Malmö Symfoniorkester höstprogram. Projektet Malmö Live ägs av Kommunstyrelsen, en särskild politisk styrgrupp finns för beredning men besluten fattas i KS. Kulturförvaltningen har ingått i projektets samordningsgrupp genom Kulturdirektör Elisabeth Lundgren samt i en operativ grupp där Ditte Nielsen från kulturförvaltningen arbetar på heltid. Den senare har tagit fram programförslag samt invigningsprogram. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 15(37)
Förvaltningen har tagit fram ett förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live som antogs av Kulturnämnden i december 2013 och därefter av Kommunstyrelsen. Det nya bolaget Malmö Live Konserthus AB kommer att besluta hur programmet ska genomföras, inom de ekonomiska ramar och förutsättningar som kommunstyrelsen anger. Kulturnämnden kommer att förlägga verksamhet i och utanför huset för att göra platsen välkänd och välbekant bland malmöborna, bl.a. kommer Sommarscen 2015 ha 12 olika programpunkter på bryggorna. Kulturförvaltningen finansierar personal som arbetar med programsättning samt invigningen. Design Förstudien Design Malmö om design som profilområde för Malmö avslutades under våren 2013. Arbetet fortsätter under 2015 i enlighet med förslagen i förstudien och den handlingsplan som togs fram 2014. Fokus kommer fortsatt ligga på mode och hållbar design som ett första steg. I planen ingår fortsatt nätverksarbete, seminarieserier, olika arrangemang i samarbete med andra förvaltningar inom Malmö Stad, Region Skåne och externa parter samt att följa upp det skånska samarbetet från medverkan i den nationella satsningen under Business of Design Week i Hong Kong 2014, där Sverige var partnerland. Medarbetare-arbetsmiljö Malmö stads kommunfullmäktige har tagit ett poliskt beslut kring att minska antalet timmar arbetade av timavlönade medarbetare på samtliga förvaltningar. I Malmö stads budget för 2015 kan hen läsa: Andelen timmar som utförs av timavlönade medarbetare ska halveras till förmån för trygga anställningsformer (mål 9). Kulturförvaltningen har även egna mål inom området dels för att sänka antalet timmar som timavlönade medarbetare arbetar men även få en större inblick i rekryteringsprocessen av visstidsanställda medarbetare. Anledningen är bland annat för att kunna påverka och öka mångfald i rekrytering av medarbetare. Med utgångspunkt i ovanstående och att flertalet av Kulturförvaltningens verksamheter har ett behov av timavlönade medarbetare som det ser ut idag, vill Kulturförvaltningen undersöka möjligheterna att ha en samlad central resurs/bemanningsenhet för hela förvaltningen. Grundtanken är att utredningen ska ta ett helhetsgrepp i frågor kring bemanning och schemaläggning för att dels minska antalet timavlönade men även underlätta vid till exempel semesterförläggning och beviljandet av tjänstledigheter. Det kan även finnas andra vinster med en central resursenhet såsom kommunikation till medarbetare, professionell utveckling och arbetet med employer branding. Inledningsvis har en omvärldsbevakning påbörjats för att se hur andra organisationer, både internt i Malmö stad och externt, arbetar med liknande frågor. Vidare kommer chefer, schemaläggare, fackligt förtroende och andra nyckelpersoner intervjuas och SWOT-workshopa. Målet är att kunna presentera 2-3 olika alternativ på hur Kulturförvaltningen skulle kunna göra. Ledarskap Under våren 2015 ska HR-avdelningen undersöka hur kulturförvaltningen kan arbeta med en modell för utvärdering av ledarskap samt individuella utvecklingsplaner för chefer. En gemensam modell för utvärdering av ledarskap som i sin tur resulterar i individuella utvecklingsplaner för chefer kan vara ett bra sätt att fånga upp och arbeta vidare med det som medarbetarenkäten visar kring ledarskap. Kränkande särbehandling och trakasserier Under våren 2015 ska HR-avdelningen inleda dialog med samtliga skyddsombud inom förvaltningen kring resultatet av medarbetarenkäten, avseende kränkande särbehandling och trakasserier i syfte att lyssna in vilka åtgärder som krävs för att förbättra detta område. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 16(37)
Samtliga chefer inom förvaltningen ska arbeta med att förankra Malmö stads policy om kränkande särbehandling och trakasserier till exempel genom information på arbetsplatsträffar. Under våren 2015 kommer det att tas fram en modell för att arbeta med värdegrundsfrågor och bemötandefrågor som omfattar alla förvaltningens medarbetare där det interna perspektivet, hur vi bemöter varandra som medarbetare är i fokus. Medarbetarsamtal Nya mallar för medarbetarsamtal ska implementeras och samtliga chefer kommer att erbjudas utbildning i samtalsteknik. Kommunikation Kulturförvaltningens kommunikationsavdelning har som uppdrag att stödja verksamheterna i kommunikationsfrågor. 2015 är ytterligare samordning, ökad effektivitet, fördjupad kunskap och kostnadsbesparingar i fokus. Från årsskiftet har den centrala kommunikationsavdelningens ansvar utökats och omfattar nu, förutom de centrala enheterna, även verksamheten på Malmö Museer, Malmö Kulturskola och Stadsarkivet. Konkret innebär det att ytterligare två medarbetare nu tillhör den centrala kommunikationsavdelningen. Förändringen innebär att fokus under första delen av 2015 är att utveckla arbetsformerna på den utökade avdelningen med målsättningen att landa i det mest optimala sättet att arbeta. Målsättningen är att kunna erbjuda ett ännu bättre stöd till förvaltningens verksamheter och till malmöborna. Kommunikationsarbetet kan delas upp två olika dimensioner, dels baskommunikation, dvs löpande kommunikationsarbete, och dels projektkommunikation, dvs kommunikation av särskilda satsningar och kampanjer. En genomgripande analys av förvaltningens kommunikationssystem kommer att genomföras under året för att lättare kunna göra prioriteringar och resursoptimera Planerad/prioriterad verksamhet 2015 för kulturförvaltningens institutioner och centrala enheter Stadsbiblioteket Stadsbibliotekets prioriterade målgrupper under 2015 är flickor och pojkar, unga kvinnor och män mellan 19 och 26 år, kvinnor och män som har annat modersmål än svenska, samt malmöbor som har funktionsnedsättningar eller vuxenstuderar. Målgruppsanpassningen ska prägla alla de möten användarna har med Stadsbibliotekets verksamhet: litteraturförmedling, arrangemang, medieinköp, kommunikation samt i fokus- och referensgrupper. Under 2015 genomförs ett antal riktade insatser efter genomförd målgruppsanalys. Målsättningarna i den nya biblioteksplan som tagits fram för perioden 2015-2019 ska stärka samarbetet mellan Stadsbiblioteket, folk- och skolbibliotek och andra aktörer i Malmö stad. Utgångspunkt för samarbete är bl.a. Malmökommissionens slutrapport. Insatser kommer att göras för att minska effekterna av skillnader i utbildningsnivå och stärka språkkunskaper samt erbjuda arenor för engagemang och uttryck. Stadsbiblioteket ska vara en aktiv part i utvecklingsinsatser i Malmö, både som initiativtagare och samarbetspart. Nya kompetenser som byggs genom samarbeten och laborativt arbete, ofta tillsammans med besökarna, ska delas med andra. Stadsbiblioteket tar under året ansvar för att sprida nya kompetenser och vara en kompetensnod för lokala och regionala aktörer. Som en del av Kulturförvaltningens målsättning att verka för demokrati och allas lika rätt stärks under året samarbetet med Stadsarkivet kring kulturarvsfrågor bl.a. genom gemensamma arrangemang. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 17(37)
2016 invigs en ny avdelning för pojkar och flickor mellan 0 och 8 år på Stadsbiblioteket, Lilla Slottet. Under 2015 utvecklas det framtagna konceptet vidare genom laborativt arbete med barnen och barnens vuxna. Nya modeller för presentationen av böckerna tas fram med målet att barnen själva ska kunna hitta utan att alltid kunna läsa själva. Kompetensutveckling av personalen ska utveckla nya sätt att möta barnen och arbeta inspirerande i deras resa mot läsande, lärande och skapande. Aktiviteter planeras för att stärka tillgängligheten till Stadsbibliotekets lokaler. En ny servering med scenplats för författarsamtal m.m. invigs. Tillsammans med ny entreprenör ska verksamheten integreras i biblioteksverksamheten. Samarbetet med Utbildningsförvaltningen genom Malmö lärcentrum fortsätter. Med utgångspunkt i digitala lärresurser erbjuder Stadsbiblioteket en digital lärmiljö som stödjer alla vuxna i lärande. Under 2015 slutförs hbt-certifieringsprocessen på Stadsbiblioteket. Under året genomförs en fördjupad genusbudgetanalys av arrangemangsverksamheten kopplad till vilka delar av Malmö deltagarna kommer ifrån. Fördjupad kompetens kring jämställdhetsarbete och målgruppsanalyser byggs under året. Malmö Museer Det omfattande förnyelsearbete som bedrivits på Malmö Museer de senaste åren kommer att nå en kulmen genom öppnandet av det nya akvariet i början av maj. En huvudinriktning under året blir därför att konsolidera och utveckla det som skapats. Byggnadsarbetena för akvariet avslutas vid årsskiftet och sedan vidtar arbetet med att färdigställa själva utställningen inklusive utplacering av djuren och inkörning av de olika tekniska systemen. I det nya akvariet kommer besökarna även att hitta information, upplevelser och fördjupning i ett nytt digitalt skyltsystem. Hela produktionen görs i dialog med olika grupper av brukare, bland annat med barn med särskilda behov. I akvariebygget ingår också de nya publikutrymmen med kapprum och toaletter som inretts i källarplanet. Science Center Malmö invigdes sommaren 2014 och det EU-stödda projekt som stått bakom skapandet av SCM avslutas formellt vid årsskiftet 2014/15. Malmö Museer är nu ett erkänt Science Center och medlem i Svenska Science Centerföreningen. Arbetet kommer under 2015 att inriktas på att förankra verksamheten både inom museet och mot besökarna. En del som kommer att utvecklas vidare under året är de ungdomsguider (18-25 år) som utbildas för att kunna verka som guider inom museet men även som en resurs för Malmö stads verksamhet med Technical Visits. Museets arbete med lärande för hållbar utveckling fortsätter och inriktas bland annat mot att i samarbete med andra förvaltningar skapa en arena för detta lärande i Kommendanthuset. I denna arena inkluderas även ett fortsatt arbete kring frågor om globala hållbarhetsfrågor i samarbete med frivilligorganisationer som tidigare bedrivits inom det Sida-stödda projektet Globalen. Vid krigsslutet 1945 kom tusentals människor från de tyska koncentrationslägren till Skåne. Många offentliga institutioner gjordes om till flyktingförläggningar och dit hörde även Malmö Museum. 2015 har det gått 70 år sedan dessa händelser. På museet planeras en utställning med målet att öka kunskapen om historien, bidra till igenkänning och dra paralleller till flyktingars situation då och nu. Genom goda exempel kommer utställningen att diskutera mänskliga rättigheter och civilkurage, moraliska dilemman och ansvar. Symbolföremålet för denna berättelse är en av de vita bussarna som finns deponerad på museet. Om möjligt kommer även en vandringsutställning med samma tema att tas fram. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 18(37)
Under 2015 planeras museet att göra samtidsdokumentationer med fokus på jämställdhet och integration. Till dessa hör ett fortsatt arbete med projektet Kvinna 100 om immigrantkvinnors berättelser, fortsatt fotografiskt samarbete med Seved, planerad fotografisk och etnologisk dokumentation i samarbete med FC Rosengård men fokus på spelarna samt ett projekt om ungdomars användande av sociala medier som kommunikation. Under 2015 fortsätter Malmö Museer, med inspiration i metodik från Storbritannien, att utveckla dialogen med medborgarna för att tillsammans med dem utveckla verksamheten på ett jämlikt och demokratiskt sätt. Malmö Kulturskola Året 2015 är ett år då Malmö Kulturskola har fått budgetmässiga förutsättningar för att med full kraft kunna fortsätta arbetet med att svara på de två frågor som ställdes av den förra kulturnämnden: Hur når Malmö Kulturskola fler barn, och hur når Malmö Kulturskola ut i alla stadsdelar? El Sistema Holma/Kroksbäck: I arbetet med att nå ut till alla stadsdelar har El Sistema (musikundervisning i grupp flera dagar i veckan) visat sig vara oväntat framgångsrikt. El Sistema startades hösten 2013 och involverar nu över 500 flickor och pojkar i området Holma/Kroksbäck. Höstterminen -15 kommer nya barnkullar underifrån, samtidigt som avhoppen från El Sistema är få. Genom den budgetförstärkning som gjorts kommer Malmö Kulturskola kunna ta emot samtliga flickor och pojkar som vill vara med i El Sistema. El Sistema Seved: Den nya stora satsningen är starten av ett nytt El Sistema på Sofielundsskolan hösten 2015. Tre lärare tre dagar i veckan kommer att rekryteras efter samma modell som finns i Holma/Kroksbäck. Malmö Kulturskola bedriver för närvarande inget arbete potentiella El Sistema-elever till skillnad mot Holma och Kroksbäck, där en grund var lagd med kör och rytmik. Elevrekryteringen kommer antagligen att ta längre tid på Sofielundskolan, men slutmålet är givetvis att nå en lika hög andel elever som på Holma/Kroksbäck. Malmö Kulturskola har förutom El Sistema följande prioriterade utmaningar 2015: Minska kön: cirka 800 barn köar för att komma in på Malmö Kulturskola, och givetvis pågår ett utvecklingsarbete för att tillgodose behoven. Effektiviteten har ökat med 25 % (antal elever/lärare) de senaste 4 åren, men nu finns det också medel för att nyrekrytera ny lärarkraft för t ex piano, bas(elbas och kontrabas) och dans. I kölvattnet av Stadsteaterns Stora Teaterkurs för alla tredjeklassare har det uppstått ett behov hos Malmös flickor och pojkar att spela teater. En utökning på teatersidan finns det för avsikt att genomföra. Helst ska detta göras med kombinationen drama/skrivande då det inte finns någon skrivarkurs för närvarande på Malmö Kulturskola, vilket det finns ett uppenbart behov av. Det behövs fler kurser som är riktade till funktionshindrade barn där en särskild metodik måste användas, som t ex inom dans. Malmö Kulturskolas elevantal har växt kraftigt och med det behovet av lokaler. Just nu undersöks i fall f d estetiska programmets lokaler på Heleneholmsskolan går att nyttja. Malmö Konstmuseum På våren fortsätter "Baltiska speglingar" som visar konstmuseets sekelskiftessamling med utgångspunkt i den ryska konst som blev kvar i Malmö från Baltiska utställningen 1914 när första Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 19(37)
världskriget bröt ut. Cirka 200 verk av ett 70-tal danska, svenska, finska, tyska och ryska konstnärer. Under våren genomförs den årliga utdelningen av konstnärsstipendier och bidrag från Aase och Richard Björklunds Fond, Emil Olssons Fond och Ellen Trotzigs Fond. Under sommaren planeras ett mindre projekt i samarbete med Sommarscen som förlägger en av sina större scener på borggården invid Malmöhus. Konstmuseets bidrag till "Bästa Biennalen" i Region Skåne är projektet Vi har en viktig grej på gång! som med utgångspunkt i den samtida seriekonsten visar på konsten att förändra med bild. Projektet vänder sig främst till barn och unga och innefattar workshops och speciella serietecknardagar. Curatorer är Nina Beckmann, vd för Grafikens Hus och Sara Teleman, illustratör och författare. Hösten ägnas åt en större samtidskonstutställning som undersöker det postsekulära samhället i samarbete med SALT Istanbul och Museum of Contemporary Art i Warszawa. Cirka 30 verk av ett 20-tal konstnärer från Libanon, Turkiet, USA, Egypten och Polen. Curatorer: Galit Eilat (verksam i Holon/Israel, Köln och Eindhoven) och Sebastian Cichocki (Warszawa). Tre "artists books" kommer att produceras med konstnärerna Petra Bauer: affischprojektet Vad kvinnorna vilja, Christodoulos Panayiotou: Excavating the Excavation om den svenska cypernexpeditionen samt Sofia Hultin: I m Every Lesbian om Malmös lesbiska historia. Den reviderade överenskommelsen om gemensamma resurser mellan Malmö Museer och Malmö Konstmuseum kommer att implementeras. Under året kommer de vakanser som uppstått under 2014 att tillsättas. Kommunikation Arbetet med att konsolidera Konstmuseets varumärke intensifieras för att nå nya besökargrupper och förankra samt profilera verksamheten inom regionens konst- och kulturliv. Publikundersökning De publikundersökningar som genomfördes 2013 utvärderas och följs upp med en ny undersökning som fokuserar bl a var besökarna kommer ifrån och huruvida de är förstagångsbesökare eller ej. Vård och bevarande av samlingen Arbetet med att inordna och bereda plats för de delar av samlingen som nyligen flyttats till Centralmagasinet fortsätter. Rutinerna för inventering av samlingen ska utvärderas och ses över. En vårdplan, för de delar av samlingen som är i behov av konservatorsåtgärder samt en plan för preventiva åtgärder ska upprättas av extern konsult i samarbete med museet. Tillgänglighet - publicera samlingen på nätet Möjligheterna till extern finansiering av publicering av samlingen på nätet kommer att undersökas. Låneverksamhet Utlån från samlingen till konstmuseer och konsthallar inom Sverige och internationellt fortsätter under året i oförminskad skala. Bland annat planeras en stor utställning med Konstmuseets verk av C F Hill på Nivågaard i Danmark. Kulturnämnden, Nämndsbudget 2015 20(37)