Sverige har börjat halka efter Varför?

Relevanta dokument
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Temperaturtrend på kortare eller längre sikt

TOTALA UTGIFTERNA

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

BNP Kvartal. 30 juli 2018

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

BNP Kvartal. 29 november 2018

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001

BNP Kvartal. 30 maj 2018

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Vår tid är nu! Svante Axelsson

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

BNP Kvartal. 13 september 2017

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Industriklivet. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge Svante Söderholm, Energimyndigheten

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

FEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

BNP Kvartal. 28 juli 2017

BNP Kvartal. 13 september 2018

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Remissvar på Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader.

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar,

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

BNP Kvartal. 28 februari 2018

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till EU Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Jämtlands läns Energikontor 10 år

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Fakta om Bonus-malus. Bakgrund. Förnyelse av vagnparken. Nya bilars koldioxidutsläpp minskar 1(7)

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Energieffektivisering av transporter

Energihushållning. s i handboken

Miljö, ekonomi och politik 2013

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) M2017/00026Ee

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta?

Mål och målkonflikter; hyresgäster - fastighetsbolag - leverantörer. Kjerstin Ludvig

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Miljö. ekonomi. och politik

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Transkript:

Sverige har börjat halka efter Varför? 1

Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År

Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009

Klimatarbetet har gått bättre än vi vågat tro? Miljömålen 1990-2010 Kyotoavtalet + 4 % Olof Johansson utredning - 2 % Svenska miljömålet - 4 % Idag - 9 % 5

Hushållens konsumtion Livsmedel Utemåltider Alkohol & tobak Förbrukningsvaror Hushållstjänster, sjukvård Kläder & skor Bostad El & bränslen Möbler & inventarier Hushållsutrustning Inköp av fordon Drift av fordon Lokalresor, transporttjänster Fritidsbostad Tele, Radio, TV Resor, hotell Böcker, tidningar, TV-licens etc. Övrig fritid Skattepliktiga förmåner Medelkonsumtion 0 50 100 150 200 250 kr per 1000 kr totala utgifter Källa: Nässén & Holmberg 2007

Hushållens konsumtion Livsmedel Utemåltider Alkohol & tobak Förbrukningsvaror Hushållstjänster, sjukvård Kläder & skor Bostad El & bränslen Möbler & inventarier Hushållsutrustning Inköp av fordon Drift av fordon Lokalresor, transporttjänster Fritidsbostad Tele, Radio, TV Resor, hotell Böcker, tidningar, TV-licens etc. Övrig fritid Skattepliktiga förmåner Medelkonsumtion Hög marginalkonsumtion Låg marginalkonsumtion 0 50 100 150 200 250 kr per 1000 kr totala utgifter Källa: Nässén & Holmberg 2007

8

425 miljarders växling 9

Energi och klimatpolitiska mål Klimatmål - 27+13 till 2020 Förnybarhetsmålet 50% till 2020 Energitjänstedirektivet - 9 % till 2016 ( jmf med 2001/2005) Energiintensitetsmålet - 20 % till 2020 ( jmf med 2008 ) Klimatneutralt Sverige 2050 Kansliet 2007-03-08 10

Energipolitiska målen ett skämt Enegiintensitetsmålet Tillförd energi / BNP = Intensitet (minus 20% från 2008-20020) 568 TWh 2008-672 TWh 2020 = 104 TWh I ökning!!! 1997-2009 = 2.4 % per år I genomsnitt 2008-2020 = 1.5 % per år I genomsnitt Satsning på BNP kan påverka målet mer än satsning på energieffektivisering Kansliet 2007-03-08 11

Energipolitiska målen ett skämt Målet kan jämföras (intensitetsmål) med: Regeringens mål om 1,7 procent per år Energimyndighetens prognos utan nya styrmedel om 1,9 procent per år Den politiska oppositionens 2,4 procent per år EU:s mål om 3,3 procent per år Förnybart.nu:s mål avser slutanvänd energi, övriga mål tillförd energi Kansliet 2007-03-08 12

Naturskyddsföreningens mål Klimatmål Nära noll till 2030 Förnybart 100 % förnybart till 2030 Halvering av energianvändningen till 2030 Kansliet 2007-03-08 13

Vita certifikat I korthet Elcertifikat fast tvärtom Likhet med utsläppshandel - Reglering + marknad Subventioner från energileverantörerna istället ifrån staten Certifikat ett utfärdande som bekräftar energibesparing (feed out avgift / Bubbla för energi ) Kansliet 2007-03-08 14

Grundfrågorna Hur mycket skall energianvändningen minska i relation till vad Vem är ansvarig ( kvotplikiga aktörer ) Vilka åtgärder ger certifikat Vilka är målgrupperna för åtgärdena Vilka energibärare ( jmf ansvariga ) Schablonberäkningar av åtgärder eller från fall till fall Kansliet 2007-03-08 15

Principfrågor Är våra energieffektiviseringsmål tillräckligt ambitiösa? Finns det marknadsmisslyckanden på energimarknanden? Vad motiverar subventioner för förnybar el? Är det billigare att subventionera tillförsel av förnybar el jmf med att subventionera bort energianvändning (inkl el ) Kansliet 2007-03-08 16

Världsbild Minskad energianvändning minskar tillväxten Svensk energianvändning (värme/el) är I princip fossilfri vad är problemet med att slösa Det är det som är lönsamt som genomförs om det inte genomförs är det inte lönsamt, så enkelt är det Minskad energianvändning sänker kostnaden och äts upp av ökad energianvändning rekyleffekten men om ny elproduktion äts upp av ökad energianvändning är det inget problem pryleffekten Det är roligare med plus än minus - Division är en kompromiss Kansliet 2007-03-08 17

Varför räcker det inte med koldioxidskatten för trafiken? Miljöbil 5 års skattebefrielse Supermiljöbilspremie Diffirentierad fordonsskatt Differentierad förmånsbeskattning ( drygt 40 % av marknaden ) Parkeringsförmåner kopplat till miljöbil 130 g/km krav på EU nivå Kansliet 2007-03-08 18

Styrmedel för energieffektivisering idag Energiskatter ( och koldioxidskatten ) Fordonsbeskattningen Normer / regleringar PFE ( energiintensiv industri ) Checkar ( lätt industri ) Energideklarationer ( bostäder ) kartläggning Kartläggning Kartläggning Rådgivning /information Bidrag till specifika investeringar t ex energieffektiva fönster Forskningsprojekt Kansliet 2007-03-08 19

Kansliet 20 20 07-

Energiintensitet (J/h) Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E-post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6 Kansliet 21 20 07-

Bättre med ett system som är någorlunda rätt än exakt fel

www.naturskyddsforeningen.se