Bilaga 2 Underlag till regler för minskad klimatpåverkan inom livsmedelsproduktionen - Förpackningar Generellt för förpackningar gäller: att funktionen (skydda och förlänga hållbarheten av ett livsmedel) är optimal så att svinn och kassation hålls nere att förpackningen ska kunna tömmas på livsmedlet att designen ger möjlighet till optimal packning för att minska transportvolymen att minimera förpackningsmaterialmängden för produkten men med bibehållen funktion av förpackningen. att använda förnyelsebart framför konventionella plastmaterial om förpacknings funktion bibehålls. Bakgrund förpackningsmaterial Olika plaster, papper, kartong, metall och aluminium är material som används till livsmedelsförpackningar. Produktionen av materialen ger upphov till olika mängd växthusgaser, Figur 1. Generellt gäller att papper/trågkartong och glas ger upphov till lägst mängd CO2-ekvivalenter per kg. Presenterad data i figur 1 representerar virgint material, förutom för glas, för aluminium till förslutning och för konserv allt återvunnet som inkluderar även produktion genom materialåtervinning. I diagrammet inkluderas ej processbidraget för förädling till tråg, bägare, film etc. (utom för glas) samt ingen avfallshantering är medräknad. Av plasterna är det PET, PS och EPS som ger högst GWP bidrag/kg material. Lägst är GWP bidraget från papper och trågkartong/kg material. Bidraget från glas är också lågt per kg material men bidraget från glasförpackningar är ofta relativt stort på grund av dess höga densitet, dvs. stor mängd glas krävs per förpackning. Glasförpackningens bidrag till växthuseffekten blir särskilt stort vid långa transportsträckor. Aluminium har överlägset störst GWP bidrag per kg material. Dock blir bidraget per förpackning lägre på grund av materialets ringa densitet. Plaster till livsmedelsförpackningar utgörs till största del av virgint material, medan papper och trågkartong kan innehålla större andel återvunnet papper. Det senare gäller även för glas, aluminium och konservmetall. Den vanligaste förnyelsebara plasten för frukt- och gröntförpackningar är PLA. Miljödata saknas för PLA i Ecoinvent databasen och dess GWP bör undersökas för att slutsatser ska kunna dras. 1
Förkortningar plastmaterial: HDPE High density polyetylen LDPE Low density polyetylen PP Polypropylen OPP Orienterad polypropylen PVC Polyvinylklorid LMPVC Low migrating polyvinylklorid, PS Polystyren EPS Expanderad polystyren PET Polyethylene terefthalat PLA Polylacticacid 12000 g CO2 ekv/kg material 10000 8000 6000 4000 2000 0 HDPE PP PET EPS Papper till påsar, oblekt Glas till burk,vitt Aluminium till förslutning Konserv, allt nytt Figur 1. GWP bidraget uttryckt som g CO2-ekvivalenter per kg förpackningsmaterial. (Data från Ecoinvent v 1.3) Återvinning och förbränning Förpackningsmaterialets totala bidrag till växthuseffekten bör även relateras till avfallshanteringen av materialet. Vid återvinning, materialutnyttjande, av materialet med produktion av andra produkter bör energiåtgång och emissioner tillskrivas den nya produkten. Vid förbränning med energiproduktion som följd bör en systemexpansion göras för den energi som slipper att produceras som sedan tillgodoräknas livsmedelsförpackningen. I Sverige är återvinningsgraden hög för alla material (NV rapport 5796, 2008): Plast: materialutnyttjande 38 %, förbränning 43 % 2
Glas: 91 % Aluminiumburk: 83 % Metall: 66 % Pappersåtervinning: materialutnyttjande 72 % Generellt kan sägas att förbränning av plast ger en ökad GWP och materialutnyttjande en minskad GWP i förhållande till bidraget utan inkluderad avfallshantering. För papper är förhållandet tvärtom med en oförändrad GWP vid förbränning och en ökad GWP vid materialutnyttjande (Ecoinvent). Förpackning av färsk frukt och grönsaker Färsk frukt och grönsaker säljs både oförpackade (i lösvikt) och konsumentförpackade. Efter en rundringning till grossister och butikskedjor anger alla att andelen konsumentförpackat ökar men att majoriteten av försäljningen fortfarande är lösvikt. Grossister köper både förpackat och lösvikt som de sedan förpackar själva och säljer vidare till sina kunder. Något generellt om hur stor andel som säljs förpackat går inte att uttala sig om utan beror på vilken frukt eller grönsak det gäller. En stor volym av frukten (äpple, apelsin, banan) säljs i lösvikt, men konsumentanpassade förpackningar med känd vikt som ofta har ett lägre kilopris ökar i omfattning, exempelvis apelsiner i nät, päron i korg. Konsumentförpackade apelsiner i nät uppgavs ha ökat i försäljning. Vindruvor är ett exempel på frukt som nästan uteslutande säljs konsumentförpackad idag då svinnet och kassationen då är betydligt lägre än vid lösviktsförsäljning. Ekologiska produkter får inte, om butiken inte är KRAV-certifierad, säljas i lösvikt, vilket med den ökade efterfrågan på ekologisk frukt och grönsaker medfört en ökad försäljning av förpackade produkter. Enligt en rapport från England (Garnett, 2006) köptes där år 2004-2005 69,3 % av all frukt och grönsaker förpackad och enbart 30,7 % i lösvikt. Detta var en 2 % ökning sedan 2002 för förpackad frukt och grönsaker. Motsvarande statistik om försäljning i Sverige har inte kunnat erhållas. Förpackningsmaterial för färsk frukt och grönsaker Det dominerande förpackningsmaterialet för frukt och grönt är olika typer av petroleumbaserade plaster i form av tråg, påsar, film eller nät, tabell 1. Pappersförpackningar, påsar och tråg, förekommer också men i betydligt mindre omfattning. Glas och metall förekommer inte som förpackningsmaterial för färsk frukt och grönsaker. Framförallt fyra olika plastmaterial används till tråg: PET, PP, PS och EPS. Till plastpåsar används främst LDPE, HPDE och PP, till sträckfilm främst LDPE och krympfilm LMPVC och LDPE. Papper/kartong förkommer som tråg och påsar. I Sverige dominerar plasttrågen bland frukt och grönsaker medan i Danmark är övervägande delen av tråg av papper/kartong. Som skäl till detta angavs, vid rundringning bland grossister och butiker, vara priset (papperstråg dyrare), mer fuktkänslig och att produkten får sämre hållbarhet. 3
Tabell 1. Vanliga förpackningsalternativ för frukt och grönsaker med angivna plastmaterial, vikter och uträknad GWP (enligt Ecoinvent; ingår material och förpackningstillverkning, ej medtaget avfalls- eller återvinningshantering) GWP gco 2 ekv/ förpackning GWP g CO 2- ekv/kg förpackad produkt Produkt exempel Produktvikt Förpackning Material Vikt tråg (g) Vikt film (g) Tomat, blandade cocktail 250 g tråg m lock (clam) PET 15 45 168 Vindruvor 500g tråg m lock (clam) PET 27 76 152 Ruccola 150g tråg m film PP/OPP 12 3,7 42 210 Ruccola 100 g påse OPP eller LDPE 4 eller 6 11 eller 16 a 110 eller 160 Tomat, cocktail på kvist 400 g tråg m film PP/OPP 7 3,7 28 70 Tomat, plommon 500g tråg m film PP/OPP 11 2,7 39 78 Champinjon 250 g tråg m film PS/OPP 8 3 35 140 Äpplen 800g tråg m film EPS/LMPVC 9 2,5 37 b 46 Soppgrönsaker 500g tråg m film papper/lmpvc 15 3 16 b 32 Gurka 350 g krympfilm LDPE 5 12 b 34 Äpplen 1kg påse LDPE 6 15 15 broccolli bukett ca 250 plastfilm LDPE 5 12 48 Avokado 1kg 1kg nät/alu klämmor PP/alu 1,6 (nät) 0,4 (klämma) 8 b 8 Lösvikt påse HDPE 4 10 Lösvikt påse papper oblekt 10 (påse) 1 a= Ofta gaspackat, bidrag från gaspackprocessen ej inkluderat; b= processbidrag från film krympning respektive produktion av nät ej inkluderat Resultaten i tabell 1 är exempel på frukt och grönt förpackningar och GWP är framräknat dels per förpackning och dels per kg förpackad produkt. PET-trågen med lock ger högst bidrag då dessa är tyngst (mest material/förpackning). PP-plasttråg med OPP-film ger av plasttrågen förhållandevis lägst GWP bidrag. Nätförpackningen ger lågt GWP-bidrag. Lösviktspåsen i oblekt papper ger tveklöst det lägsta GWP-bidraget av alla förpackningar. En stor del av den ekologiska frukten och grönsakerna är förpackade med PLA-tråg och eller film. Faktorer som påverkas av konsumentförpackad frukt och grönsaker: Svinn och kassation Mängd sekundärförpackning Spårbarhet och produktinformation Underlätta för konsumenten Minskat svinn Förpackningen ger i många fall en bättre eller längre hållbarhet för frukt och grönsaker men hur mycket mindre svinn och kassation i butik, som förpackningen medverkar till är svårt att finna kvantitativa data om. Enligt en studie från Packforsk var kassationen av ett tjugotal utvalda livsmedelsprodukter störst för lösviktstomater, 3,44 % och isbergsallad 2,82 %. I kommunikation med handeln uppges svinnet, oavsett förpackning, på frukt och grönsaker ligga på mellan 3-5,5 %. Uppfattningen i handeln och hos grossister är att kassationen minskar med konsumentförpackat framförallt för klämkänsliga produkter som avokado, tomater och vindruvor, men ingen statistik finns. Dock kan konsumentförpackat också innebära att hela förpackningen ratas om något exemplar i förpackningen är dåligt. Gurka är 4
ett exempel på produkt som uteslutande säljs förpackad då krympfilmen klart förlänger gurkans hållbarhet. En livscykelanalys krävs för att med säkerhet kunna bedöma om en eventuell minskad kassation och svinn av förpackade frukt och grönsaker uppvägs av de resurser och energi förpackningen kräver. Mängd sekundärförpackning Uppfattningen är att det krävs mindre mängd sekundärförpackning till redan konsumentförpackad frukt och grönsaker då de på grund av primärförpackningen är bättre skyddad för kläm- och stötskador. Konsumentförpackningar innebär dock att volymen av produkterna ökar och således även transportvolymen. Det blir svårare att packa transporterna optimalt och effektivt. Spårbarhet och produktinformation I vår kommunikation med grossist och handel har många uppgett att förpackningen också är till för spårbarheten av produkterna, detta gäller då i synnerhet för de ekologiska varorna. Det ställs i dag höga krav på spårbarhet av livsmedelsprodukter och en konsumentförpackad produkt är lättare att märka än vad lösviktsfrukt och grönt är. Det framgick även att annan produktinformation om frukten/grönsaken eller recept för användning ibland medföljer konsumentförpackningarna, vilket säljer bättre. Underlätta för konsumenten Förpackad frukt/grönsaker förenklar för konsumenten att snabbt ta en känd mängd produkt. Ofta säljs konsumentförpackat i formatet storpack till ett lägre pris vilket säljer bättre. Även att förpackade produkter är mer hygiensikt har framförts som säljargument. Slutsatser förpackningar frukt och grönsaker Förutsatt att inte hållbarheten, spillet eller kassationen försämras bör En analys ske för om produkten behöver konsumentförpackas separat till butik. Mängden förpackningsmaterial minimeras. Förpackningar av aluminium och glas har stor klimatpåverkan per kg produkt. PET tråg med lock enbart användas till tunga produkter ex vindruvor, i övrigt rekommenderas PP-tråg med OPP/LDPE film Småbladig sallad ex ruccola förpackas i plastpåse (OPP, LDPE), ej i plasttråg, definitivt inte platstråg med lock (clam). För lösvikt bör oblekta pappåsar användas så långt det är möjligt. Papp/kartong tråg bör användas framför EPS-tråg för äpplen och rotfrukter. Överväga om nät kan användas för ej stöttåliga produkter i större utsträckning i stället för plasttråg eller plastpåse. Förpackningsmaterial för cerealier Papper/kartong är det dominerande förpackningsmaterial som används för mjöl och gryn som antingen påsar eller askar/boxar. Svinnet för cerealier i butiksled är vanligtvis lågt <0,1% och påverkas främst av att förpackningar går sönder. 5
Förslag till regler för förpackningar PET, Polystyren och expanderad polystyren får inte användas på produkter som ska klimatmärkas. Blekt papper ska bytas ut mot oblekt papper. Om funktionen av förpackningen kräver blekt papper ska detta motiveras. Referenser Personlig kommunikation med en rad aktörer inom grossist, butik och förpackningsleverantörer. Naturvårdsverket, 2008, Samla in, återvinn. Uppföljning av producentansvar för 2006. rapport 5796. Ahlqvist E& palm D. Spill och kassationer en studie över hur mycket livsmedel som förstörs i livsmedelsbutiker, Packforsk rapport 193, 2000 Garnett T. Fruit and vegetables & UK greenhouse gas emission: Exploring the relationship, Working paper produced as part of the work of the food climate research network, 2006, Centre of Environmental Strategy, University of Surrey. Databasen Ecoinvent version 1.3 6