Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-15.012 13-16.012 13-17.012 13-18.012 Styrelseärende 1 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Val av ombud till Göteborg & Co:s, Göteborgsregionens Internationella Skola AB:s (GISAB), Gryning Vård AB:s samt Meritea AB:s bolagsstämmor 2013 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Göteborg & Co:s bolagsstämma den 4 mars, kl. 15.30, utse Lisbeth Boethius (M), Göteborg, att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid GISABs bolagsstämma den 30 maj, kl. 14.30, utse Patrik Karlsson (S), Mölndal, att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning Vård ABs bolagsstämma den 13 juni, kl. 14.00 utse Bo Pettersson (S), Stenungsund, samt att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Meritea ABs bolagsstämma utse förbundsdirektören. Göteborg 2013-01-25 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 12-250.012 Styrelseärende 2 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Adjungering av representant till förbundsstyrelsen efter Rose-Marie Jansson (V), Lerum Rose-Marie Jansson (V), Lerum, har avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i GRs förbundsstyrelse. Fram till dess val förrättas i förbundsfullmäktige den 11 juni föreslår valberedningen förbundsstyrelsen att besluta att adjungera Magnus Pettersson (V), Lerum, till förbundsstyrelsen. Göteborg 2013-02-06 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 12-249.012 Styrelseärende 3 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i sociala styrgruppen efter Rose- Marie Jansson (V), Lerum Rose-Marie Jansson (V), Lerum, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i GRs sociala styrgrupp. Valberedningen föreslår förbundsstyrelsen att besluta att till ny ledamot i sociala styrgruppen efter Rose-Marie Jansson (V), Lerum, utse Anette Holgersson (V), Lerum. Göteborg 2013-02-06 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-21.021 Styrelseärende 4 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år 2014 Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för nästkommande år. Förslag till verksamhetsinriktning och budget 2014 kommer att behandlas av förbundsstyrelsen den 24 maj och av förbundsfullmäktige den 11 juni 2013. Det samrådsunderlag som nu översänds till kommunerna innebär en oförändrad avgiftsnivå jämfört med 2013 om totalt 74,11 kr/invånare och år, baserat på befolkningsmängden per 2012-12-31. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att översända samrådsunderlaget till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 4 april 2013, samt att förklara protokollet under denna paragraf för omedelbart justerat. Göteborg 2013-01-29 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 12-44.10 Styrelseärende 5 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Uthållig tillväxt uppdatering Den 18 februari genomförs det trettonde och sista rådslaget inom arbetet med uppdatering av uthållig tillväxt. Rådslagen kommer att sammanfattas i en rådslagsredogörelse som kommer att vara grund för uppdateringen av Uthållig tillväxt samt kommunfullmäktigekonferensen den 19 mars 2013. Ett utkast av rådslagsredogörelsen kommer att skickas till förbundsstyrelsen den 21 februari 2013 som ett sent utskick. På förbundsstyrelsens möte den 22 februari ges en kort information kring resultaten av rådslagen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna informationen. Göteborg 2013-02-05 Nils-Gunnar Ernstson /Ylva Löf
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-26.22 Styrelseärende 6 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Götalandsbanan, delen Göteborg Mölnlycke Stråket Göteborg Borås har en stor utvecklingspotential som kan realiseras och spela en viktig roll för Västsveriges utveckling. Pendlingssträckan Göteborg Borås har mer än 9,5 miljoner resor varje år, är den tredje största pendlingsrelationen i landet, och med snabbare resmöjligheter kan dessa två arbetsmarknader knytas närmare. Banan ansluter dessutom till Landvetter vilket skapar en järnvägsförbindelse mellan flygplatsen och Göteborg samt möjliggör nya bebyggelseområden. Göteborg Borås är en del av Götalandsbanan som är utpekad i infrastrukturproposition 2012/13:25 och där etappen Järna Linköping samt etappen Mölnlycke Bollebygd bör påbörjas under planperioden 2014 2025. Att få färdigställt järnvägssträckan mellan Göteborg Borås i sin helhet är en ambition hos samtliga berörda parter. Vägen framåt för byggnation av de andra två etapperna av sträckan Göteborg Borås är dock inte fastställd. För sträckan Bollebygd Viareds industriområde har Borås stad i december slutit avtal med trafikverket om att finansiera en utredning av sträckningsalternativ. Det är angeläget att även starta en utredning av sträckningen Göteborg Mölnlycke, och förslaget är att en sådan kan finansieras inom GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppdra till förbundsstyrelsens presidium att söka möjligheter att finansiera en utredning för sträckan Göteborg Mölnlycke, att ge förbundsstyrelsens ordförande i uppdrag att teckna en överenskommelse med Trafikverket om att genomföra en utredning för sträckan Göteborg Mölnlycke, samt att uppdra åt förbundsstyrelsens ordförande att bilda en samarbetsgrupp för hela sträckan Göteborg Borås tillsammans med kommunalförbund och övriga berörda. Göteborg 2013-02-05 Nils-Gunnar Ernstsson /Ylva Löf
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 12-211.9 Styrelseärende 7 2013-02-22 Återremiss från 2012-10-26 Till Förbundsstyrelsen Förslag till GR-medverkan i ledningsgrupp för samverkan mellan kommunalförbunden, Västkom och Västra Götalandsregionen Bakgrund Under 2009 tecknade regeringen samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om att gemensamt skapa en plattform för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten samt angränsande delar av hälso- och sjukvården (82009/4028/ST). Regeringens ambition handlar i grunden om att brukare/klienter/patienter ska erbjudas bästa tillgängliga insatser av professionen inom socialtjänstens samtliga insatsområden, även där regionens verksamheter är berörda. Nytt är att staten, via Socialdepartementet, tecknar årliga överenskommelser med SKL kring utvecklingsinsatser samt att man vänder sig till landets län/regioner, där det förutsätts länsvis samverkan mellan kommunerna och landstinget/regionen inom ett flertal områden. Utgångspunkten för en långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan i Västra Götaland är att bygga på samt utveckla befintliga samverkansstrukturer och formulera tydliga uppdrag/roller. Med hänsyn till de krav på ledning i samverkan som staten och SKL anger kring strukturer för evidensbaserad praktik, utvecklingen av en sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre samt utvecklingen inom andra områden, där medborgaren möter både kommunernas och regionens företrädare, behövs en kraftfull ansats göras för att nå framgång i Västra Götaland. Det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (VGR) fattade 2012-03-15 ett rekommendationsbeslut och uttryckte sin
Göteborgsregionens kommunalförbund viljeinriktning kring tillskapandet av en hållbar struktur för ledning i samverkan mellan de 49 kommunerna och VGR. Skrivelse finns framtagen som beskriver huvudsyftet och innehållet runt en gemensam struktur för ledning i samverkan. Västra Götalandsregionen fastställde förslaget under våren 2012. Ledningsgruppens uppdrag och roll Ledningsgruppen ska på ett övergripande och strategiskt plan driva på, samordna och skapa förutsättningar för länets utveckling med tyngdpunkt på välfärdsområdet. Ledningsgruppen verkar utifrån subsidiaritetsprincipen (lägsta effektiva nivå) på uppdrag av de 49 kommunerna genom de fyra kommunalförbunden/västkom samt VGR och dess ägar-, beställar- och utförarstruktur. Ledningsgruppen samordnar det gemensamma arbetet, med ett uttalat syfte att skapa effektivitet och resultat med ett framtidsinriktat anslag. Arbetet bygger på förankring och samråd med alla berörda parter, i synnerhet med de fem vårdsamverkansgrupperingarna (Fyrbodal, Skaraborg, LGS, SIMBA samt Södra Älvsborg). Inom Göteborgsregionen pågår överläggningar mellan kommunalförbundet och medlemskommunerna om hur representation och mandat ska utformas avseende hälso- och sjukvårdsfrågorna. Tills dess beslut om detta fastställts sker direktsamverkan med GRs medlemskommuner, via LGS och SIMBA, utifrån detta uppdrag. Uppdragshandlingen för ledningsgruppen godkändes av Västkoms styrelse 2012-10-16. Konsekvenser för GR GR har för närvarande inget formellt uppdrag att företräda medlemskommunerna i hälso- och sjukvårdsfrågor eller i frågor som hanteras i olika vårdsamverkansgrupper som LGS (Lokal Vårdsamverkan Göteborg), SIMBA (vårdsamverkan mellersta Bohuslän). Till saken hör också att Lilla Edets kommun ingår i vårdsamverkan Fyrbodal samt att Alingsås och Lerums kommuner ingår i Närvård Södra Älvsborg. En hållbar struktur för ledning i samverkan förutsätter en medverkan från länets största kommunalförbund, inte minst eftersom förbundet utgör kontaktyta mot regionala och nationella aktörer. Även om GR inte har något formellt uppdrag inom detta område är GR via Västkom engagerade i frågan. GR ser det därför som väsentligt att kommunalförbundet får en koppling till
Göteborgsregionens kommunalförbund de vårdsamverkansorganisationer som finns etablerade, i vårt fall i första hand LGS och SIMBA. Förslag till beslut Förbundstyrelsen behandlade ett första förslag 2012-10-26 och beslöt då att återremittera ärendet med uppdrag åt förbundsdirektören att återkomma med en mer ingående beskrivning av samverkansstrukturerna för vård och omsorg i Göteborgsregionen. Efter att ärendet behandlades i förbundsstyrelsen har ett flertal överläggningar genomförts mellan GR och företrädare för LGS och SIMBA. Dessa har lett till ett förslag som innebär att förbundsdirektören tillsammans med företrädare för LGS och SIMBA ingår i ledningsgruppen för samverkan mellan kommunalförbund, Västkom och VGR, den s.k. LISA-gruppen. Med det här förslaget förutsätts också en noggrann förankring och beredning av GRkommuneras representanter gällande de frågor som ska hanteras i LISAgruppen. En mer ingående beskrivning av samverkansstrukturerna för vård och omsorg i Göteborgsregionen biläggs, enligt uppdrag från förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt förbundsdirektören att tillsammans med företrädare från LGS och SIMBA representera GR-kommunerna i ledningsgruppen för samverkan mellan kommunalförbund, Västkom och VGR (LISA), samt att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om att bekräfta detta uppdrag. Göteborg 2013-01-25 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg
Gemensam struktur för ledning och styrning i samverkan mellan kommun och region i Västra Götalands län varför och på vilket sätt? SKL och regeringen har sedan 2010 slutit överenskommelser i syfte att främja en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. I 2012 och 2013 års ÖK inom äldreområdet en förskjutning från frågor som rör primärkommunerna till frågor som rör samverkan mellan kommun/landsting. Ett grundkrav för att få tal del av de statliga bidrag som överenskommelserna innehåller är att det på länsnivå finns en gemensam ledning och styrning i samverkan mellan kommun och landsting. Detta innebär en utmaning för Västra Götalands län. I länet finns fem stycken vårdsamverkansarenor där gemensamma gränssnittfrågor för kommun och landting hanteras 1. Dessutom finns fyra kommunalförbund som hanterar kommungemensamma frågor. 2 Västkom har som uppgift att samordna kommunalförbundens intresse. GR skiljer sig dock från de andra kommunalförbunden genom att inte ha ett hälso-och sjukvårdsuppdrag. Dessutom finns GR:s kommuner representerade i flera av vårdsamverkansarenorna i länet. 1 LGS (Ledningsgrupp för samverkan), SIMBA (Samverkan i Mellersta Bohuslän och Ale), Vårdsamverkan Fyrbodal, Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, Vårdsamverkan Skaraborg. 2 Göteborgsregionens kommunalförbund, Sjuhärad kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund.
Organisering i länet unikt för landet Forum för kommungemensamma frågor Forum för gränssnittsfrågor mellan kommun, sjukhus och primärvård Göteborgsregionens kommunalförbund LGS (Ledningsgrupp för samverkan) SIMBA (Samverkan i Mellersta Bohuslän och Ale) Fyrbodals kommunalförbund* Vårdsamverkan Fyrbodal Sjuhärads kommunalförbund* Närvårdsamverkan Södra Älvsborg * har ett hälso- och sjukvårdsuppdrag www.grkom.se Skaraborgs kommunalförbund* Vårdsamverkan Skaraborg GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Organisering i vår delregion Forum för kommungemensamma frågor Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg Härryda Mölndal Öckerö Partille Tjörn Stenungssund Kungälv Ale Lilla Edet Alingsås Lerum Kungsbacka (tillhör Hallands län) Forum för gränssnittsfrågor mellan kommun, sjukhus och primärvård LGS (Ledningsgrupp för samverkan) Göteborg, Härryda, Mölndal, Öckerö, Partille SIMBA (Samverkan i Mellersta Bohuslän och Ale) Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale Vårdsamverkan Fyrbodal Lilla Edet Närvårdsamverkan Södra Älvsborg Alingsås, Lerum www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Samverkan mellan kommunerna och VGR idag Möjlig hanteringsordning i länet Krav på styrning och ledning i samverkan 49 kommuner Utvecklingsmedel och prestationsbaserad bidrag! XXX MKR Fyra kommunalförbund Västkom, med uppgift att samordna de fyra kommunalförbundens intresse VGK Kommunalförbundsdirektörer Västkoms direktör Subsidiaritetsprincipen gäller! Enbart frågor som är gemensamma för samtliga kommuner/vgr. LISA Ledning i samverkan VGR Regionstyrelsen Regionledning för sjukvård www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 12-212.20 Styrelseärende 8 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Revidering av nationell respektive regional trafikslagsövergripande plan I december togs regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem". Propositionen innehåller förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Totalt rör det sig om 522 miljarder kronor. Därefter fattade regeringen beslut om direktiven för åtgärdsplaneringen. Regeringen uppdrar åt Trafikverket att upprätta ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025 och åt länsplaneupprättarna för respektive län en regional trafikslagsövergripande plan för samma period. Trafikverket ska redovisa uppdraget till Näringsdepartementet senast den 13 juni 2013. Västra Götalandsregionen ska redovisa förslag till regional trafikslagsövergripande plan till Näringsdepartementet senast den 16 december 2013. Mer om direktivet och arbetet med revideringen av regional respektive nationell plan ges på sammanträdet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna informationen. Göteborg 2013-01-28 Nils-Gunnar Ernstson /Ylva Löf Cecilia Kvist
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-22.41 Styrelseärende 9 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Delfinansiering av Europa Direkt Göteborgsregionen (EDGR) 2013-2017 Göteborgs stad (Kulturförvaltningen) har under perioden 2009-2012 varit värdorganisation för Europa Direkt GR, Göteborgsregionens Europa Direktkontor. Verksamheten har haft sin bas på Göteborgs stadsbibliotek, med vissa arrangemang förlagda även i övriga GR-kommuner. EDGR har under denna tid byggt på ett partnerskap i vilket förutom värdkommunen Göteborg, även ingått övriga GR-kommuner samt Västra Götalandsregionen, vilka parter tillsammans med EU-kommissionen svarat för finansieringen, där GRs årliga bidrag varit 200 000 kr. Inför den nya programperioden 2013-2017 har kulturförvaltningen sökt, och även fått beviljat bidrag från EU-kommissionen under de närmaste fem åren. Verksamheten ska liksom tidigare syfta till att aktivt informera om EU, och tillgängliggöra information om EU:s verksamhet för invånarna i såväl Göteborg som övriga Göteborgsregionen. Detta sker genom debatter, föreläsningar, informationstjänster m.m. Här har GR särskilt framhållit vikten av att föra ut fler arrangemang till samtliga medlemskommuner då dessa hitintills varit av ganska blygsam omfattning. Detta ska följas upp återkommande i EDGRs styrgrupp i vilken GR ingår. EDGR har personal motsvarande 1/1 årsarbetare, fördelat på tre personer, och verksamheten bedrivs under Stadsbibliotekets ombyggnad med bas i Stadsmuseet, men beräknas kunna flytta tillbaka till Stadsbiblioteket våren 2014. Finansieringen av EDGR är årsvis uppbyggd enligt följande:
Göteborgsregionens kommunalförbund Bidrag från EU-kommissionen 20.000 Göteborgs stad 14.517 VGR 22.338 GR 22.338 (SEK 200.000) Totalt 79.193 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att GR ska ingå i partnerskapet för Europa Direkt Göteborgsregionen för 2013-2017 tillsammans med Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen, samt att för GRs del godkänna förslag till medfinansiering med 200 000 kr per år under förutsättning att aktiviteter i större utsträckning erbjuds samtliga medlemskommuner. Göteborg 2013-01-24 Nils-Gunnar Ernstson
Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 10 2013-02-22 EU-projekt inom ramen för sociala styrgruppens ansvarsområde Inom sociala styrgruppen har Europeiska Socialfonden (ESF) beviljat ett flertal projekt med GR Kompetens som projektägare. Sociala styrgruppen beslöt 2012-11-01 att förbundsstyrelsen ska informeras om pågående ESFprojekt inom ramen för sociala styrgruppens område. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna informationen till protokollet.
Göteborgsregionens kommunalförbund Informationsärende 2013-01-18 Lars-Göran Jansson EU-projekt inom ramen för sociala styrgruppens ansvarsområde Gro Organisatoriskt lärande i GöteborgsRegionen Finansiering från Europeiska Socialfonden (ESF) 15 mkr Deltagare: Kommunerna Ale, Kungälv, Härryda, Lerum, Partille, Stenungsund Ca 1.000 personer, personal från funktionshinderområdet, samt Härrydas måltidsservice Projekttid: 2010-2012 Syfte: Kompetensutveckling, skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete. Exempel på aktiviteter: -kollegiegranskning -studiecirklar -handledning -arbetsskuggning -webbaserade utbildningar -seminarier, dialogmöten, konferenser, nätverk -transnationellt utbyte Varje deltagande kommun har vid projektets slut tagit fram en handlingsplan för hur man ska arbeta efter projektets slut. MMGR Mobility for multipliers Finansiering från Leonardo da Vinciprogrammet 0,3 mkr
Göteborgsregionens kommunalförbund Deltagare: Kommunerna Göteborg, Partille, Härryda, Mölndal samt GR och West Sweden. 35 deltagare besök kollegor i 11 länder Tid: 2010-2012 Syfte: -individuell kompetensutveckling -sprida erfarenheter till kollegor -använda nya erfarenheter i arbetet -ingå i europeiska nätverk -använda kontakterna för framtida EU-projekt Aktiviteter: Deltagarna kunde under en vecka följa, jobbskugga, kollegor i andra EU-länder. MMGR tilldelades Internationella Programkontorets Kvalitetspris 2012 för bästa projekt inom Leonardo da Vinci, Praktik och utbyten. Samtidigt Finansiering med 12,5 mkr från ESF Deltagare: Kommunerna Alingsås, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund, Öckerö Ca 800 personer från socialtjänst och skola Projekttid: 2012-2014 Syfte: Utveckla metoder så att socialtjänst och skola kan ge samordnade och samtidiga insatser i tid till barn i utsatta miljöer Exempel på aktiviteter: -man utgår från Pilotverkstäder medarbetare i varje kommunarbetar med tio case där parterna ska samverka -till stöd finns lokala utvecklingskonton i varje kommun, att användas för att nå projektmålen på lokal nivå -projektarbetet är avsett att växlas upp till att omfatta varje kommuns ordinarie arbete -regionala aktiviteter som konferenser, utbyten, seminarier, ledarskapsprogram -transnationellt utbyte
Göteborgsregionens kommunalförbund GRAF GR Arbete och Funktionshinder Finansiering med 8,4 mkr från ESF Deltagare: Kommunerna Härryda, Lerum (kommunen men även genom utföraren Bräcke diakoni), Mölndal (kommunen men även genom utföraren Attendo), Partille, Stenungsund Ca 500 personer, medarbetare och chefer med uppgift att stödja personer med funktionsnedsättning att komma i arbete Projekttid: 2012-2014 Syfte: -höja personalens kompetens ifråga om funktionshinder kopplat till arbete -skapa hållbara strukturer för organiserat lärande -skapa förändring av arbetsmetoder och organisatoriska strukturer -öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa att få och behålla arbete Samarbete sker i projektet med Af, Försäkringskassan, brukarorganisationer m fl. Exempel på aktiviteter: -utbildningar i metoderna Supported Employment och IPS -föreläsningar tillsammans med externa samverkansparter -seminarier och utbildningar kring samverkan -stödjande insatser kring att utvärdera vardagsarbetet i förhållande till ny kunskap -transnationellt utbyte IT-piloterna Finansiering med 2,8 mkr från ESF Deltagare: Kommunerna Ale, Göteborg (Majorna/Linné), Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille Ca 84 personer (arbetslösa ungdomar med IT-teknisk kompetens) Projekttid: 2012-2013 Syfte: Ta tillvara de arbetslösa ungdomarnas kompetens så den kommer äldreomsorgen till nytta. Skapa ökade möjligheter för ungdomar att få tillträde till arbetsmarknaden.
Göteborgsregionens kommunalförbund Exempel på aktiviteter: -ungdomarna utbildas i äldreomsorgsverksamhet, pedagogik för äldre, och hur man kan använda ny teknik tillsammans med personal och brukare -utbildningsträffar -arbetsplatsförlagd praktik -transnationellt utbyte IT-lyftet Finansiering med 6,0 mkr från ESF Deltagare: Kommunerna Ale, Göteborg (Majorna/Linné), Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille Ca 500 personer anställda inom äldreomsorgen Projekttid: 2012-2014 Syfte: -utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom användande av ny teknik -förändrade arbetssätt -ungdomarna stödjer personal och brukare i användningen av ny teknik -föreläsningar, arbetsplatsträffar, studiecirklar, fokusgrupper, erfarenhetsutbyte, nätverkande Exempel på aktiviteter: -användande av spelkonsoler som Playstation och Wii -internetkunskap för att förenkla t ex. bokning av resor, deklarationer, söka bostadsbidrag -bibehålla och utveckla sociala kontakter via t ex. Skype och Facebook -fortsätta med saker man gjort men har svårt att nu klara av t ex. att man trots synproblem med hjälp av läsplatta kan läsa eller lösa korsord -Att med hjälp av t ex. läsplatta och översättningsprogram överbrygga språksvårigheter
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-27.70 Styrelseärende 11 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Prolongering av avtal om regional SFI (svenska för invandrare) Sedan 1 juli 2011 finns ett samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen. Avtalet, som löper ut 30 juni, innehåller inriktningar för akademiker och särskilda undervisningsgrupper samt en yrkesförberedande inriktning. Om avtalet prolongeras till att gälla även hösten 2013 skulle det komma i fas med ett eventuellt nytt avtal för yrkesinriktad vuxenutbildning som skulle gälla från 2014. Förbundsstyrelsen föreslås, under förutsättning att Utbildningsgruppen 7 februari för sin del godkänt förslaget, besluta att rekommendera kommunerna att prolongera gällande samverkansavtal för regional SFI att gälla även hösten 2013, att kommunernas svar ska vara GR tillhanda senast 31 maj, samt att förklara förbundsstyrelsens beslut omedelbart justerat. Göteborg 7 februari 2013 Nils-Gunnar Ernstsson /Börje Rådesjö
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-19.69 Styrelseärende 12 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Västbus, redigerade och kompletterade riktlinjer Kommunerna och regionen i Västra Götaland har ett gemensamt avtal kring samverkan av insatser till barn och unga med behov av båda parters vårdinsatser. Avtalet kallas populärt Västbus, och under 2011/2012 har en översyn av riktlinjerna genomförts under arbetsledning av den etablerade styrgruppen för Västbus. Det ursprungliga förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen, för kommunernas del även politiskt hos ansvariga nämnder. Synpunkterna som inkommit har resulterat i ett förslag till redigerade och kompletterade riktlinjer i enlighet med bilagor. Västkoms arbetsutskott beslutade att ta upp ärendet i samrådet med Västra Götalandsregionen varvid parterna kom överens om att godkänna innehållet i de nya riktlinjerna samt att parterna var för sig fattar erforderliga beslut. Västkoms styrelse beslöt 2012-11-16 respektive 2012-12-18 att godkänna förslaget till nya riktlinjer för samverkan huvudmännen emellan avseende barn och unga med sammansatt social och psykiatrisk problematik, enligt bilagor. Styrelsen beslöt även att rekommendera de fyra delregionala kommunalförbunden att för sin del godkänna riktlinjerna samt att rekommendera medlemskommunerna att fatta samma beslut. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för sin del godkänna redigerade och kompletterade riktlinjer för Väsbus, samt att rekommendera medlemskommunerna att godkänna riktlinjerna. Göteborg 2012-01-28 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg
Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter riktlinjer antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005
1. Gemensamma grundläggande värderingar Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensamma riktlinjer. Texten i riktlinjerna avser barn och unga, för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om det inte är uppenbart att barnets behov omgående kräver specialistvård. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och därmed kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Barnets intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Barnets behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. 2
2. Förtydligande av målgrupp och ansvar Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Ansvar basnivå/specialistnivå 1 Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och i förskola/skola. Både bas- och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och bedöma barn, att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser. Basnivån når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, förskola/skola (inklusive elevhälsan) och primärvården (där vårdcentraler, mödra- och barnhälsovård liksom ungdomsmottagningarna ingår). Elevhälsan är främst förebyggande och hälsofrämjande. Den är ett stöd för rektor och arbetslag och ska vid behov göra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn som behöver få insatser från specialistnivån. Primärvården ska tillgodose barns behov av rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver insatser från specialistnivån. Primärvården arbetar hälsofrämjande. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnet skrivs in i förskoleklass eller skolan och det är barnhälsovårdens ansvar att följa upp när detta sker. Primärvården skall göra en första bedömning av symtom och sjukdomstillstånd inklusive utredning och behandling på allmänmedicinsk nivå. En liten andel barn behöver specialistnivåns resurser. Till specialistnivån hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) och socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. Hit hör även HVB (hem för vård eller boende) samt de särskilda ungdomshemmen. Specialistnivån svarar för konsultation, utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras. Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Regionen har ansvar för all hälso- och sjukvård där Hälso- och sjukvårdsavtalet inte föreskriver annat. 1 Västbus riktlinjer gäller såväl offentliga som privata utförare. 3
3. Samverkansskyldighet - Informationsskyldighet Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det är en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för andra huvudmän För att samordna arbetet finns en länsövergripande styrgrupp för Västbus. 4. Gemensam kompetensutveckling Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. All personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för sin personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna i syfte att skapa en gemensam bas för utveckling av samverkan kring målgruppen regionalt och delregionalt. Gemensam utbildning för hela Västra Götaland skall genomföras årligen. Den regionala styrgruppen ansvarar för utbildningens innehåll. Genomförandet sker delregionalt. 4
5. Samverkan kring det enskilda barnet Skola Socialtjänst BUP Habiliterigen Primärvård Västbus Andra viktiga aktörer Barnet och familjen Barnet har behov av insatser från olika organisationer Gemensam, skriftlig individuell plan upprättas Vård och behandling genomförs. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar Västbus Uppföljning/utvärdering Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker i huvudsak enligt ovanstående modell 2. Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 2 Avseende det pedagogiska ansvaret, var god se Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn 5
1. Handläggare/ behandlare/ rektor inom någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Handläggare/ behandlare/ rektor och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet(er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in. 3. Aktuell verksamhet kallar till nätverksmöte Västbus. Det lagstadgade ansvaret för samverkan medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder nätverksmötet. 4. Syftet med nätverksmöte Västbus är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifrån sitt kompetensområde. 5. En individuell plan som tydliggör målen upprättas av företrädare för berörda verksamheter tillsammans med barnet/familjen. Av den individuella planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar för beslutad insats, dess omfattning och kostnadsansvar. 6
6. Ansvar för boende, sociala insatser, psykiatrisk utredning, vård och behandling vid placering utanför hemmet I nedanstående figur visas schematiskt olika kombinationer av ansvarfördelning mellan socialtjänsten och psykiatrin. Boende och sociala insatser genom socialtjänsten Boende och sociala insatser genom socialtjänsten + Psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation från Psykiatrin Psykiatrisk heldygnsvård och behandling från Psykiatrin Förtydligande av den mellersta rutan: Barnets behov tillgodoses genom boende och sociala insatser utanför det egna hemmet som socialtjänsten ansvarar för och bekostar. Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet till berörd personal inom socialtjänsten, skola, familjehem/ HVB (Hem för vård eller boende) och särskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse). I de fall barnet vistas i familjehem, HVB-hem eller särskilda ungdomshem och är i behov av psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet, kan denna ske antingen genom att barnet kommer till psykiatrisk mottagning eller att psykiatrin ansvarar för denna insats på familjehemmet/institutionen. Psykiatrin ger vid behov konsultation rörande barnet till berörd personal/familjehem Då placering sker akut bör ansvarsfördelning/kostnadsansvar vara klarlagt senast 5 dagar efter placeringen. 7. Organisering, avvikelserapportering och uppföljning av riktlinjerna lokalt/delregionalt/regionalt Västbus organisering Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppföljningen finns en styrgrupp. Till den skall kommunalförbunden tillsammans med regionen utse följande representanter: Två representanter från respektive delregional ledningsgrupp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter från skola och socialtjänst. Två representanter från Primärvården. Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan adjungera ytterligare en representant vid behov. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen. 7
Delregional ledningsgrupp Delregionala ledningsgrupper eller motsvarande ska finnas inom varje sjukhus- /kommunalförbundsområde. Ledningsgruppen äger linjeansvaret för samverkan och ska gemensamt ansvara för genomförandet. Gruppen består av: - Verksamhetschefer för barn- och ungdomspsykiatri - Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar - Företrädare för primärvård - Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Lokal Västbusgrupp Struktur och rutiner för samverkan på lokal (kommun-) nivå formeras utifrån lokala förutsättningar. Rutin för avvikelserapportering Avvikelserapport upprättas i ett ärende: Då Västbus riktlinjer inte följs. Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utförs. Då parterna inte kommer överens. Tillvägagångssätt vid oenighet: Avvikelserapport lämnas till den lokala Västbusgruppen. Ärendet presenteras i lokal Västbusgrupp för diskussion och analys. Den lokala Västbusgruppen för ärendet vidare till den delregionala ledningsgruppen för vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Rutin för uppföljning av riktlinjerna Ordförande i de lokala Västbusgrupperna och delregional grupp träffas en gång per år för: Dialog och information Erfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Följa upp hur riktlinjer och rutiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Inventera och initiera lokala utbildningsbehov De lokala Västbusgrupperna sammanställer årligen uppgifterna nedan och sänder till delregional grupp senast sista februari: Sin sammansättning, namn på medlemmar, funktion och organisationstillhörighet Antal möten i lokal Västbusgrupp De utbildningsinsatser som gjorts lokalt Antal avvikelserapporter och analys 8
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (reviderade 2012). Riktlinjerna kallas vardagligt för Västbus. Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Det strategiska utvecklingsarbetet sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och i delregionala ledningsgrupper. För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen av Västbus finns en Västra Götalands gemensam styrgrupp. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen Västra Götalandsregionen och VästKom. Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik". Texten nedan avser familjehemsplacerade barn och unga, men för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Två huvudsyften med Västbus särskilda riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga - förbättra livsvillkoren för familjehemsplacerade barn
- förtydliga vilket ansvar förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har i sina respektive uppdrag för familjehemsplacerade barn. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan placeringskommun/avlämnande skola vistelsekommun/mottagande skola Hälso- och sjukvårdshuvudmannens specialist- respektive primärvård, tandvård involverade yrkesgrupper. Riktlinjerna omfattar alla familjehemsplacerade barn och skolverksamhet från förskola t.o.m. gymnasieskola. Familjehemsplaceringar ska som andra insatser i socialtjänsten bygga på evidensbaserad praktik d.v.s. bästa tillgängliga kunskap. I evidensbaserad praktik integreras här barnets behov av insatser, barnets perspektiv, bästa vetenskapliga kunskap om insatsers effekter och de professionellas expertis. Forskning visar bl.a. att skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter det är viktigt att satsa på att förbättra främst den psykiska men även den somatiska hälsan för att motverka den ökade utsattheten sammanbrott d.v.s. avbrutna familjehemsplaceringar ökar risken för dåliga utfall Chefer och personal som möter familjehemsplacerade barn ska ha kunskaper om de särskilda riskerna familjehemsplacerade barn är utsatta för. Det är lika viktigt som att familjehemsföräldrarna får kunskap om dessa särskilda risker. Samråd ska ske mellan placeringskommunen och den kommande vistelsekommunen innan barnet blir placerat, för att klargöra vilka nya åtagande som vistelsekommunen står inför tydliggöra ansvarsfördelning mellan kommunerna gällande kostnader för de särskilda stödinsatser som kan komma behövas tydliggöra att insatser enligt SoL (socialtjänstlagen) anknyter till ett socialt behov medan insatser enligt SL (skollagen) utgår från pedagogiska bedömningar.
Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten Socialtjänsten i placeringskommunen ska utreda, bedöma och underrätta sig i ärendet inför beslut om att godkänna familjehemmet. Socialtjänsten ska - inhämta samtycke om uppgiftsöverlämnande från vårdnadshavare (gäller inte om barnet placerats med stöd av lag om särskilda bestämmelser för vård av unga, LVU) - informera socialtjänsten i vistelsekommunen om placeringen - informera avlämnande och mottagande skola om att barnet familjehemplaceras - informera barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen om att barnet familjehemsplaceras. Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Se även under rubrik Hälso- och sjukvårdens ansvar. Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Resultatet av hälsoundersökningen rapporteras av sjukvården till socialtjänsten i placeringskommunen. Socialtjänsten överlämnar resultatet av hälsoundersökningen till skolsköterska eller skolläkare i mottagande skola. Rutiner för bevakning av det familjehemsplacerade barnets hälsa ska ingå i uppföljningen enligt BBiC. Gällande ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m., hänvisas till SKLs nuvarande cirkulär 2006:18 med samman namn, eller det cirkulär som det kan komma att ersättas av. Särskild uppmärksamhet på den unges sociala situation ska iakttas inför att barnet fyller 18 år. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att det ska finnas en lokal samtyckesblankett för att förenkla hanteringen av sekretessbelagd information. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att en lokal uppföljningsmall överlämnas till ansvarig rektor i mottagande skola för att använda vid mottagandet av familjehemsplacerad elev. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument.
Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar inte för familjehemsvården efter att en överflyttning av vårdnaden har skett. Ansvaret vid behov av sociala insatser övergår då till vistelsekommunen. Placeringskommunens ansvar avlämnande skola: Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande förskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Skolan där eleven tidigare har gått (avlämnande skola) ansvarar för att upprättade handlingar lämnas över till mottagande skola. För handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter skall vårdnadshavares samtycke först inhämtas. Vistelsekommunens ansvar mottagande skola Rektor i mottagande skola ska besluta om åtgärder utifrån befintlig medicinsk/psykologisk journal, social utredning, individuell utvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att möte genomförs tillsammans med familjehemsföräldrar, socialtjänsten från placeringskommunen och avlämnande skola. Målsättningen är att mötet äger rum innan barnet börjar skolan. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta om socialtjänsten gör bedömning att det är för barnets bästa. Om det befaras att en elev inte kommer nå kunskapskraven som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn, se skollagen 2010:800 kap 3 8-9. Rektorn ska därefter se till att behoven utreds och i förekommande fall se till att eleven får särskilt stöd i skolarbetet. Om särskilt stöd ges ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektor ansvarar för att skolan genomför uppföljningsmöten, där både vårdnadshavare, familjehemsföräldrar och socialtjänsten medverkar. Om barnet är placerat enligt LVU avgör socialtjänsten i placerande kommun om vårdnadshavare ska medverka. Rektor/förskolechef ska varje termin särskilt följa upp barn och elever som är familjehemsplacerade. Hälso- och sjukvårdens ansvar Enligt Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för ansvarsfördelning mellan barnpsykiatrin, barnmedicin, habilitering och primärvård har
VG Primärvård/Vårdcentral (där vårdnadshavare/familjehemsförälder/barnet är listad) ansvar för basal hälsovård för somatisk och psykisk hälsa inom första linjens hälsooch sjukvård Specialistnivån inom Barnmedicin respektive Barn- och ungdomspsykiatrin ansvar för måttliga till svåra/allvarliga fysiska respektive psykiska tillstånd, För barn under sex år ska vistelsekommunens BVC underrättas av den BVC där barnet är listad. Barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen ska efter socialtjänstens information om att barnet har blivit familjehemsplacerat i sin tur underrätta barnhälsovård, primärvård och tandvård i vistelsekommunen Den tandvårdsklinik där barnet är listat (vald klinik) ska meddelas av socialtjänsten att barnet är familjehemsplacerat, den valda kliniken underrättar omedelbart vistelsekommunens Folktandvård att göra en omlistning av barnet. Socialtjänsten meddelar vistelsekommunens Folktandvård när barnet flyttas tillbaka, som omedelbart meddelar den tidigare valda kliniken att göra en ny omlistning. För uppgifter om var barnet är listat kan närmsta Hälso- och sjukvårdsnämnds kansli i Västra Götalandsregionen kontaktas. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Hälsoundersökningen görs av vårdcentralen i placeringskommunen. Förslag på mall för hälsoundersökning finns på Västra Götalandsregionens hemsida. LÄNK Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Se under rubrik Placeringskommunens ansvar Socialtjänsten, fjärde punkten. Uppföljning och utvärdering av dessa riktlinjer Västbus Västra Götalandsgemensamma styrgrupp har ansvar för uppföljning av riktlinjerna.
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-19.69 Styrelseärende 13 2013-02-22 Till Förbundsstyrelsen Handlingsplan Mest sjuka äldre VästKoms styrelse beslutade den 18 december 2012 att rekommendera de 49 kommunerna i länet att ansluta sig till förslagen i bifogad handlingsplan för Mest sjuka äldre. Planen har tagits fram som en grund för samarbetet mellan huvudmännen för att åstadkomma förbättringar för gruppen Mest sjuka äldre samt att därigenom ge kommunerna i länet möjlighet att söka de statliga stimulansmedel som kan erhållas under 2013 i enlighet med det nationella avtalet mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Förbundsstyrelsen föreslås besluta att rekommendera medlemskommunerna att ansluta sig till förslagen i handlingsplan för Mest sjuka äldre. Göteborg 2012-01-28 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg
VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Till Kommunstyrelsen 2013-01-25 Kommunerna i Västra Götaland Handlingsplan Mest sjuka äldre Under 2012 tog VG-regionen fram en handlingsplan avseende hälso- och sjukvård för åldersgruppen 65 år. Handlingsplanen heter Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland och har fokus på bl.a. gruppen Mest sjuka äldre. Planen skulle, enligt direktiven, tas fram i bred samverkan med regionens olika aktörer samt med den kommunala vård- och omsorgsverksamheten. Vidare skulle arbetet synkroniseras med övriga utredningar med bäring på äldre samt den kommande överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Arbetet med att ta fram planen har skett i bred samverkan mellan representanter från kommun, primärvård och länssjukvård i de fem delregionala vårdssamverkansgrupperna. Representanter för de äldre har deltagit med synpunkter i fokusgrupper, workshops och pensionärsträffar. Arbetet har efterhand förankrats i närvårdssamverkans- och ledningsgrupper och kontinuerligt stämts av i en partssammansatt styrgrupp. Planen, som biläggs, är antagen inom VG-regionen men saknar formell förankring hos de 49 kommunerna, även om planen varit föremål för remissomgång i de fem vårdsamverkansarenorna, där samtliga kommuner finns representerade, direkt eller indirekt. Ett gemensamt antagande av planen är en av förutsättningarna för att länets kommuner och VG-regionen skall få ta del av de statliga stimulansmedel som kan erhållas utifrån regeringens överenskommelse med SKL (Regeringsbeslut: S2012/8765/FST ) VästKoms kansli har vid genomgång av planen inte funnit, att den på något sätt föreslår förändringar av ansvarsgränser mellan huvudmännen, vilket bör underlätta för kommunerna att ansluta sig till handlingsplanen. Rekommendation från VästKoms styrelse VästKoms styrelse beslutade den 18 december 2012 att rekommendera de 49 kommunerna i länet att ansluta sig till förslagen i handlingsplanen. Detta som en grund för samarbetet mellan huvudmännen för att åstadkomma förbättringar för gruppen Mest sjuka äldre samt att därigenom ge kommunerna i länet möjlighet att söka de statliga stimulansmedel som kan erhållas under 2013 i enlighet med det nationella avtalet mellan regeringen och SKL. VästKom dag som ovan Dan Gustafsson VästKom Tfn. 031-40 32 90 Pg. 63 00 80 0 Org.nr 858501-2084 Box 5154 Fax 031-703 73 49 Bg. 5105 9723 402 26 Göteborg