Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015
Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: A185.830/2015 Omslagsfoto: Polismyndigheten
Innehåll Sammanfattning... 6 Inledning... 12 Rapportens syfte...12 Avgränsningar... 12 Vad är organiserad brottslighet?...12 Kriminella aktörer och fokusområden...12 Kriminella aktörer... 13 Kriminell samverkan...13 Kriminella aktörer baserade i Sverige...13 Kriminella nätverk som baseras på gemensamt ursprung och uppväxt... 14 Kriminella organisationer... 16 Rånnätverk... 18 Avslutande kommentar om kriminella aktörer baserade i Sverige... 18 Kriminella aktörer baserade i Sverige och utlandet...19 Olika kriminella nätverk baserade i Sverige och utlandet... 19 Kriminella entreprenörer... 22 Avslutande kommentar om kriminella nätverk baserade i Sverige och utlandet... 23 Kriminella aktörer baserade i utlandet...23 Mobila kriminella nätverk... 23 Avslutande kommentar om kriminella aktörer baserade utlandet... 25 Idelogiskt motiverade brottsaktiva aktörer...25 Ideologiska motiverade brottsaktiva inom den autonoma miljön... 25 Ideologiskt motiverade brottsaktiva inom vit makt-miljön... 26 Religiöst motiverade brottsaktiva extremister... 26 Andra ideologiskt motiverade brottsaktiva... 27 Avslutande kommentar om ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer... 28 Unga gärningsmän...28 Avslutande kommentar... 29 Ökad våldsanvändning...29 Fokusområde: Möjliggörare... 32 Lägesbeskrivning...32 It-relaterad kompetens... 32 Möjliggörare med ekonomisk kompetens... 32 Kontakter inom offentlig förvaltning... 33 Juridisk kompetens... 33 Andra typer av möjliggörare som bedöms öka i betydelse framöver... 33 Utveckling...33 Fokusområde: Otillåten påverkan, utpressning och korruption... 34 Lägesbeskrivning...34 Otillåten påverkan riktad mot representanter för rättsväsendet... 34 Otillåten påverkan riktad mot yrkesverksamma... 34 Otillåten påverkan mot tillsynsmyndigheter... 34 Otillåten påverkan riktad mot myndigheter som betalar ut bidrag... 35 Otillåten påverkan mot annan myndighetsutövning... 35 Otillåten påverkan riktad mot journalisters yrkesutövning... 35 Annan otillåten påverkan... 35 Otillåten påverkan riktad mot målsäganden och vittnen... 35 Självcensur... 36 Utpressning... 36 Korruption... 37 Match-fixing korruption inom idrottsvärlden... 37 Utveckling...38 Fokusområde: Företag som brottsverktyg... 39 Lägesbeskrivning...39 Kort om ekobrott... 39 Allt fler kriminella aktörer ägnar sig åt ekonomisk brottslighet... 39 Företagen möjliggör en jämnare kriminell inkomst och vardagskonsumtion... 40
Företagen används för att begå skattebrott... 40 Vanliga branscher där företag används för att begå brott... 40 Branscher av mer regional karaktär... 41 Utveckling...41 FOKUSOMRÅDE: Penningtvätt ett område under förändring... 42 Lägesbeskrivning...42 Aktörerna bakom penningtvätten... 42 Metoder för att tvätta pengar... 42 Utlandstransaktioner... 43 Växlingskontor och betalningsförmedlingar... 44 Penningmaskering: vita pengar blir svarta... 44 Terrorfinansiering... 44 Den nya lagstiftningen är ett effektivt verktyg... 45 Utveckling...45 Fokusområde: Bedrägerier... 46 Lägesbeskrivning...46 Bedrägeribrott... 46 De kriminella aktörerna uppvisar en stor spännvid... 46 Bluffakturor... 47 Bedrägerier på annonseringssajter... 47 Bedrägerier via nätfiske... 47 Domänregistreringar... 48 Utveckling...48 Fokusområde: Utnyttjande av välfärdssystemet... 49 Lägesbeskrivning...49 Utveckling...49 Avslutande kommentar...49 Fokusområde: It-brott och it-relaterad brottslighet... 51 Lägesbeskrivning...51 Dataintrång... 51 Brottstjänster... 52 Överbelastningsattacker... 52 Anonymitet på internet... 52 Brottslighet riktad mot Sverige från utländska servrar... 52 Barnpornografi... 53 Utveckling...53 Fokusområde: Narkotika... 54 Lägesbeskrivning...54 Cannabis... 54 Kokain... 54 Amfetamin och metamfetamin... 55 Heroin... 55 Kat... 55 Nya psykoaktiva substanser... 55 Andra preparat... 57 Handel med narkotika via internet... 57 Utveckling...58 Människosmuggling och människohandel... 60 Människosmuggling...60 Människohandel...62 Nya eller nyligen konstaterade problemområden... 66 Miljöbrottslighet...66 Identitetsrelaterad brottslighet...67 Utnyttjande migranter...67 Utlämningsställen...68 Stiftelser och föreningar...68 Brott på distans via internet...68
En utblick i omvärlden... 69 Flödens, kriser och konflikters betydelse i en globaliserad värld...69 Internationaliseringen... 69 Digitaliseringen... 70 Europols bedömning av framtidens brottslighet...70 Avslutande kommentar...71 Slutdiskussion... 72 Utvecklingen inom organiserad brottslighet...72 Tre områden att särskilt uppmärksamma...72
SAMMANFATTNING Sammanfattning Polismyndigheten redovisar i denna rapport en nationell lägesbild över organiserad brottslighet i Sverige. Rapportens syfte är att tillsammans med annan information utgöra ett underlag för att inom polisen prioritera och utveckla arbetet mot organiserad brottslighet. Syftet är också att öka kunskapen om organiserad brottslighet. Aktörer Kriminell samverkan Kriminell samverkan är föränderlig. Den är projektbaserad och sker ofta i löst sammansatta nätverk. Lojaliteter inom kriminella nätverk är inte lika beständiga som tidigare och rörligheten mellan olika kriminella grupperingar ökar. Polisen ser i en större utsträckning en organiserad brottslighet där alla samarbetar med alla. Kriminell samverkan bygger på principen att om den gynnar brottsligheten och ökar de kriminella aktörernas möjligheter till ekonomisk vinning, så sker den. Individernas eventuella tillhörighet till olika kriminella nätverk har mindre betydelse. De aktörer som en kriminell individ söker samverkan med är personer som kan tillföra en viss kompetens och individernas kontaktnät är därför centralt. Olika former av möjliggörare, specialister och insiders, har fått en viktigare roll inom organiserad brottslighet. Aktörerna inom organiserad brottslighet ägnar sig åt flera olika typer av brott och multikriminaliteten är sannolikt en av faktorerna till varför kriminell samverkan bedöms ske mer och mer utanför tidigare fasta strukturer. Multikriminaliteten är ett sätt att sprida risker och att öka möjligheterna till brottsvinster. Den är även ett sätt för den enskilde individen att ständigt utvecklas i sin brottslighet. Kriminella individer bedöms också bli allt mer rörliga geografiskt. Men samtidigt som många kriminella individer i allt större utsträckning samverkar med varandra finns det vissa gränser för samverkan beroende på djupt rotade konflikter. Kriminella aktörer De kriminella aktörerna delas i denna rapport in i tre kategorier: kriminella aktörer baserade i Sverige kriminella aktörer baserade i Sverige och utlandet kriminella aktörer baserade i utlandet ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer Kriminella aktörer baserade i Sverige De flesta kriminella aktörer som är verksamma i Sverige är bosatta här och är svenska medborgare. Även om de är baserade i Sverige har de ofta internationella kontakter som används för att underlätta och möjliggöra brott. Gemensamt ursprung och gemensam uppväxt är förtroendeskapande och sammanhållande faktorer för kriminella nätverk. I Sverige finns ett flertal utsatta geografiska områden som har problem med lokala kriminella nätverk I områdena har lokala kriminella nätverk en märkbar negativ påverkan på tryggheten. Brottsligheten i vissa områdena blir alltmer avancerad och de lokala kriminella nätverkens påverkan sprids då även utanför området. Gemensamt ursprung är en förtroendeskapande och sammanhållande faktor som generellt sett minskar i betydelse och gemensam uppväxt ökar i betydelse. Ursprung som fungerar som förtroendeskapande och sammanhållande faktor kan vara från många olika länder, men vanligaste i Sverige i dag är länder i Mellanöstern och på Balkan. Kontaktnät mot utlandet ger förutsättningar för brottslighet inom många områden. Till exempel möjliggörs människohandel och människosmuggling till Sverige primärt av kriminella nätverk som baseras på ursprung och kontakter i utlandet. I stor utsträckning gäller detta även narkotika- och vapensmuggling. Inom Sverige begår nätverken även andra brott. Kriminella organisationer skiljer sig från andra kriminella nätverk och samverkansformer genom att de har en tydlig och fast organisationsstruktur och att individerna tas upp som medlemmar i organisationen. De är ofta självmarkerande, genom att de bär till exempel västar eller andra klädesplagg för att visa organisationstillhörigheten. De största kriminella organisationerna i Sverige är mc-gängen Hells Angels MC och Bandidos MC. Andra kriminella mc-gäng har ambitioner att expandera i Sverige men har inte etablerat sig i dagsläget. Dessutom finns aktörer som är specialiserade på att genomföra avancerade och grova rån. När kontanthanteringen inom många branscher minskar anpassas brottsligheten och rånen sker mot nya typer av objekt. Gärningsmännen har i större utsträckning börjat ägna sig åt annan brottslighet. 6 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015
SAMMANFATTNING Kriminella aktörer baserade i Sverige och utlandet Utmärkande för dessa kriminella nätverk är den internationella dimensionen och hur förankring både i utlandet och i Sverige påverkar brottsligheten. Internationella kontakter till hemländer, forna hemländer eller personer med samma ursprung boende i andra länder är en central aspekt i detta. Kontakterna utnyttjas i olika kriminella syften och möjliggör eller förenklar vissa typer av brott, till exempel smugglingsbrott. Kriminella nätverk som är baserade i både Sverige och Afrika, Sydamerika, västra Balkan eller Sydostasien ägnar sig till stor del åt narkotikabrottslighet. Kriminella nätverk baserade i Sverige och på västra Balkan ägnar sig även åt vapensmuggling. Inom den traditionella postsovjetiska organiserade brottsligheten benämns den högsta representanten som Vor v zakone, på svenska tjuv i lagen. Denna struktur finns i Sverige och ägnar sig åt ett flertal brottsområden, till exempel tillgreppsbrott, bedrägerier och välfärdsbrott. Även människohandel bedrivs av kriminella aktörer som är baserade i Sverige och utlandet. Människohandel inom EU med EU-medborgare har ökat de senaste åren. Gärningsmän och offer kommer vanligtvis från samma land. Vissa människohandlare har i större utsträckning utnyttja offren på flera olika sätt för att på att maximera sina brottsvinster. Många kriminella aktörer är att betrakta som entreprenörer. Benämningen används dock här för att visa på de fall där det är ett särskilt tydligt karaktärsdrag för en viss typ av kriminella aktörer. Deras sätt att nätverka kan liknas vid att driva företagsverksamhet. De kriminella entreprenörerna är ofta tongivande individer i sitt kriminella nätverk och har ett brett nätverk. De fungerar som möjliggörare för andra kriminella aktörer, de förenklar deras brottslighet och bidrar med specialistkompetens. De kriminella entreprenörerna återfinns främst inom ekonomisk brottslighet men även gällande avancerad smuggling av till exempel narkotika. Vissa av dem verkar enbart i Sverige men för aktörer inom narkotikabrottslighet är en förankring i utlandet tydlig. Kriminella aktörer baserade i utlandet I rapporten fokuserar detta avsnitt på mobil organiserad brottslighet (MOB) 1 som begås av mobila kriminella nätverk. För de mobila kriminella 1 Med MOB avses det som tidigare omnämndes som organiserad seriebrottslighet. nätverken är Sverige uteslutande ett tillgångsland och nätverken uppehåller sig här enbart för att begå brott. En stor del av mängdbrotten i Sverige begås av sådana nätverk. De kriminella nätverken kommer företrädelsevis från Litauen, Polen och Rumänien och begår många bostadsinbrott i Sverige. De tillskrivs också majoriteten av alla båtmotorstölder, lyxbilsstölder och bildelsstölder. Ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer Idelogiskt motiverade brottsaktiva aktörer har en ideologisk drivkraft bakom sin brottslighet. Detta särskiljer dem från andra aktörer som beskrivits i denna rapport där det är ekonomisk förtjänst som är drivkraften. Även om de i dagsläget bedöms vara begränsade finns kopplingar mellan ideologiskt motiverade brottsaktiva och kriminella aktörer med ekonomisk förtjänst som drivkraft. De mest aktiva inom området brottsaktiv inhemsk extremism är den högerextrema vit makt-miljön, den vänsterextrema autonoma miljön och den religiösa brottsaktiva islamistiska extremistmiljön. Involvering av unga i brott Många ungdomar involveras i brottslighet via vänner, syskon, andra släktingar eller andra äldre personer som de ser upp till. Det handlar sällan om en aktiv rekrytering av unga till organiserad brottslighet, utan snarare om att vissa ungdomar växer in i och involveras i brott. De som involveras är i vissa fall att betrakta som barn snarare än ungdomar, det finns exempel på tolvåringar involverade i organiserad brottslighet. Ungdomar i utsatta geografiska områden bildar ibland en svans till äldre kriminella och får utföra olika uppdrag åt dessa. De kriminella individernas status är stor i vissa utsatta geografiska områden och drivkraften för en del av ungdomarna som involveras i brottslighet är att själva uppnå en sådan status. Kriminella aktörers våldsanvändning En ökad våldsanvändning bland kriminella individer har tidigare konstaterats. Den ökande våldsanvändningen är ett av de största problemen kopplade till organiserad brottslighet. Tillgången till skjutvapen bedöms också vara stor bland kriminella. Kriminella hanterar och brukar skjutvapen i allt större omfattning. Konverterade skjutvapen och automatvapen har blivit vanligare. Våldet från kriminella aktörer ökar både i omfattning och grovhet. Det är alltså fler personer som är mer benägna att använda våld samtidigt som våldet blir grövre. Det är inte sällan som det är personliga POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 7
SAMMANFATTNING konflikter som leder till grovt våld, även i offentliga miljöer. Användandet av grovt våld blir också vanligare bland yngre. Fokusområden I rapporten beskrivs åtta fokusområden. De olika fokusområdena beskriver delar av den organiserade brottsligheten och är utvalda för att de utgör en central del eller på grund av utvecklingen inom området. Fokusområdena ger således inte en fullständig bild av organiserad brottslighet, utan bör betraktas som utvalda fördjupningsområden. Möjliggörare Möjliggörare är insiders och specialister som på något sätt underlättar för kriminella individer att begå brott. De kan ha en särskild kompetens eller en särskild funktion på sin arbetsplats som är till fördel för personer som vill begå brott. Deras betydelse för organiserad brottslighet är stor och inte sällan en förutsättning. Möjliggörarna kan till exempel vara nuvarande eller tidigare anställda på en arbetsplats som kriminella aktörer knyter till sig genom påtryckningar eller ersättningar. Det kan också vara vänner eller familj som medvetet eller omedvetet bistår med information som främjar brottslig verksamhet. Det finns ett mörkertal beträffande personer som via skuldfällor eller utpressning möjliggör brottslighet. Det tycks dock inte vara vanligt att möjliggörare rekryteras med hot och våld. Det bedöms vara vanligare att en möjliggörare får en del i ett brottsupplägg och på så sätt får ekonomisk vinning. Vilka möjliggörare som är mest eftertraktade varierar beroende på kriminella aktörer och brottsupplägg. Otillåten påverkan, utpressning och korruption Kriminella använder otillåten påverkan för att få pengar, inflytande och makt eller för att påverka rättsprocessen eller beslutsfattare. Förekomsten av otillåten påverkan visar hur organiserad brottslighet inverkar på samhället. Det drabbar många olika grupper, ofta sker det i samband med myndighetsutövning eller riktat mot målsägande och vittnen. I utsatta områden där lokala kriminella nätverk förekommer bedöms viljan bland medborgare att anmäla brott och medverka i brottsutredningar som låg. Självcensuren 2 bedöms öka i vissa delar av 2 Självcensur är när personer utifrån en oro för otillåten påverkan undviker att exempelvis fatta ett beslut, underlåter att rapportera iakttagelser eller anmäla brott. Självcensur kan samhället. Även myndighetsutövning bedöms kunna påverkas av självcensur. Otillåten påverkan förekommer gentemot tillsynsmyndigheter och myndigheter som betalar ut bidrag. Även anställda för rättsväsendet bedöms vara utsatta då de i sin vardag arbetar inriktat mot kriminella individer. Utpressning ger en grundinkomst till många kriminella individer. För kriminella är det också ett sätt att skapa och upprätthålla disciplin. Redan tidigare bedömdes utpressning i någon form finnas inom närmast all organiserad brottslighet, och den bedömningen kvarstår. Korruption bedöms finnas inom såväl svenska myndigheter som inom kommuner, men det är oklart hur utbrett det är och vilken samhällspåverkan det har. En allvarlig form av korruption är när kriminella, exempelvis genom vänskapskorruption, kan eller strävar efter att påverka myndighetsbeslut och politiska beslut. En nyligen uppmärksammad form av korruption kopplad till organiserad brottslighet är inom sportvärlden med så kallad match-fixing 3. Ett annat område som bedöms kunna vara av intresse för kriminella aktörer inom organiserad brottslighet är i offentliga upphandlingar. Företag som brottsverktyg Företagen används inom organiserad brottslighet på en rad olika sätt: för penningtvätt, för att begå ekonomisk brottslighet i form av skatte- och bokföringsbrott och som ett brottsverktyg. Polisen ser en utveckling mot ett mer systematiskt brottsligt utnyttjande av företag. Många kriminella använder företag som ett naturligt, återkommande och lönsamt inslag i sin brottslighet. Antalet kriminella aktörerna som har en förmåga och kapacitet att använda företag bedöms bli allt fler. Det är långt ifrån alla som har möjlighet att starta upp ett företag och utnyttja alla de fördelar som det kan ge, men en medvetenhet och strävan efter att utnyttja företag förekommer i allt större utsträckning. bygga på en befogad likväl som en obefogad rädsla för otillåten påverkan. 3 Match-fixing är att med manipulation av matchresultat och matchhändelser, dvs insiderkunskap, göra insatser hos spelbolag och därigenom göra ekonomisk vinst på det resultat eller de matchhändelser som man på förhand kände till. 8 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015
SAMMANFATTNING Penningtvätt Det ligger i sakens natur att kriminella individer håller information om hur penningtvätt genomförs inom slutna kretsar. Om brottsvinster inte tvättas blir de i princip värdelösa för kriminella. Det finns en rad olika metoder för att tvätta pengar,. Ett exempel är att växlingskontor används för både penningtvätt och penningmaskering. Ett problem som lyfts fram är att verksamheten endast är anmälningspliktig och inte tillståndspliktig. Det innebär att om ett kontor stängs, öppnar ett annat nästa dag. Även betallösningar som finns på internet och virtuell valuta används för att tvätta pengar. Användandet av både e-plånböcker och pre-paid-kort bedöms öka. Bedrägerier Allt fler kriminella aktörer med koppling till organiserad brottslighet ägnar sig åt bedrägerier. Enligt preliminär statistik från Brå var bedrägeribrott, sett till antalet anmälda brott, en av de brottskategorier som ökade mest under 2014. Det som skiljer aktörer inom organiserad brottslighet från gärningsmän i övrigt är systematiken och uthålligheten. Individer med koppling till organiserad brottslighet bygger upp verksamheten under en längre tid. De har förmåga att, med hjälp av bl.a. identitetsintrång, bygga upp mindre företagsimperium som de använder i bedrägeriupplägg. Bedrägeribrott kan utföras i stor skala, vilket innebär att även enskilda små vinster blir stora sammantaget. Det tycks ske en trendförskjutning där bedrägerier ingår som en naturlig del i en persons brottskatalog. Utnyttjande av välfärdssystemet Bedrägerier och bidragsbrott riktade mot myndigheter, kommuner och andra som betalar ut olika ekonomiska förmåner sker alltmer systematiskt och utstuderat. Inslaget av företag för att tillskansa sig olika bidrag ökar. Det handlar om både enskilda kriminella aktörer som utnyttjar systemet, och avancerade brottsupplägg av mer systematisk karaktär. Utnyttjandet uppvisar en stor bredd Enskilda personer, företag samt föreningar och stiftelser används för att få olika ekonomiska ersättningar. Utnyttjandet av välfärdssystemet ger direkta ekonomiska fördelar, men i många fall ger det också en person möjlighet att komma in i systemet. De får pensionsgrundande inkomst och möjlighet att kunna söka andra bidrag senare. Bidragsbrotten ger de kriminella underlag för en stabilare tillvaro. Förtjänsten från bidragsbrotten blir en trygg grundinkomst när många andra brottsupplägg inte genererar en automatisk inkomst i slutet av varje månad. It-brott och it-relaterad brottslighet Under de senaste decennierna har it-brottsligheten utvecklats från att vara ett fåtal grupper som hackar mest för prestige och vetgirighet till att bli en kriminell industri som omsätter stora summor pengar. It-brott och it-relaterad brottslighet är en fullt integrerad del av organiserad brottslighet. Det finns inga tendenser till att den utvecklingen skulle avstanna. Det behövs inte någon avancerad it-kunskap för att någon ska kunna begå avancerade it-brott.. Tjänster för olika tekniska brottsupplägg eller genomförande av it-attacker kan också köpas och hyras, så kallade brottstjänster (även kallat crime-as-a-service). Detta gör att kriminella individer och nätverk snabbt kan höja sin kapacitet. Överbelastningsattackernas antal och skadeverkan ökar. Det finns exempel på överbelastningsattacker som påverkat samhällsfunktioner. Sammansättningen av de kriminella aktörer som begår it-brott är inte bara komplex och dynamisk utan den är också väldigt fragmenterad. Varje aktör, från enskilda hackare till sofistikerade kriminella grupperingar, har sitt specifika brottsområde. Det är därför svårt att dra några slutsatser om de kriminella aktörerna i stort. Gärningsmannen behöver inte befinna sig i Sverige för att genomföra it-relaterad brottslighet som riktar sig mot svenska medborgare eller intressen. När itrelaterad brottslighet mot Sverige sker från andra länder är det framförallt från länder som Ryssland, Rumänien, Ukraina och Kina. Narkotika Narkotikabrott är att betrakta som en basinkomst för många kriminella aktörer. Hur stor inkomsten är varierar beroende på om aktören har förmåga att smuggla större partier eller säljer mindre mängder. För många lokala kriminella nätverk som verkar i utsatta geografiska områden utgör narkotikaförsäljningen kärnan i deras verksamhet och är förhållandevis välorganiserad med tydliga roller och uppdrag hos nätverkets medlemmar. Unga personer POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 9
SAMMANFATTNING utnyttjas för att sälja och transportera narkotika i områdema. Narkotikabrottsligheten generar kriminella förtjänster som kan ha en dragningskraft på unga som involverar sig i kriminella nätverk. En konsekvens av narkotikabrottslighet är våld och kriminella uppgörelser som har sin grund i narkotikaskulder eller konflikter om kontroll över narkotikamarknaden. Cannabis fortsätter att vara det preparat som är vanligast i Sverige, följt av amfetamin. Under 2014 blev kristalliserat metamfetamin vanligare i Sverige. Kokain fortsätter nå nya målgrupper och det finns en farhåga för att den normaliseringsprocess liknande som skett för cannabis, kan ske även för kokain. Nya psykoaktiva substanser 4 (NPS) har ökat kraftigt de senaste åren och utvecklingen bedöms fortsätta. De NPS:er som ökar mest är grupperna katinoner och cannabinoider. Generellt sker en stadig utveckling mot en mer diversifierad narkotikamarknad med en blandning av legala och illegala preparat vid sidan av den traditionella marknaden. Vi kan vänta en ökad handel där kriminella aktörer gör ekonomisk vinning på försäljning av traditionella droger, kontrollerade droger, ej kontrollerade droger, läkemedel och övriga missbrukade preparat. Allt fler personer testar flera olika narkotikapreparat. En orsak till utvecklingen är sannolikt försäljningen via internet som gör det lättare för en större målgrupp att få tillgång till olika och nya preparat. Internet fungerar som en distansskapare mellan den kriminella verksamheten och köparen som kan sitta hemma, trygg bakom sin dator, när brottet begås. Det gör att köpet upplevs som anonymt och riskfritt. Att man kan köpa preparat som inte är klassade och därmed inte olagliga bidrar även det till ökad tillgänglighet och distans till missbruket. Narkotika och NPS som köps på internet skickas till mottagare med post eller kurirfrakt. Människosmuggling och människohandel Utöver fokusområden beskrivs också människosmuggling och människohandel i kunskapshöjande syfte. 4 Nya psykoaktiva substanser (NPS) används för att beskriva nya preparat, syntetiska eller naturligt förekommande, som inte är narkotikaklassade enligt svensk lagstiftning. Människosmuggling Många av dem som söker sig till Schengenområdet har Sverige som sitt mål för att söka asyl. Majoriteten av de som söker asyl i Sverige bedöms ha tagit sig till landet med hjälp av människosmugglare. De kriminella nätverken använder flera olika tillvägagångssätt vid smugglingen. Missbruk av äkta passhandlingar, det vill säga användandet av så kallade look-alike-pass för att resa in i EU blir allt vanligare. Användandet av svenska look-alike-pass är omfattande. Ett annat sätt för kriminella nätverk att föra personer till Sverige är att ordna så att de på felaktiga grunder erhåller legal status i landet, exempelvis via skenäktenskap, skenadoptioner och missbruk av arbetstillstånd. Det förekommer att narkotika-, vapen- och människosmuggling är integrerade. Människohandel Människohandel med EU-medborgare har på senare år ökat i omfattning, framför allt för sexuella ändamål. Gärningsmän och offer kommer vanligtvis från samma land. Ofta är det länder där det råder utbredd utsatthet och fattigdom samt förekommer diskriminering av personer tillhörande minoritetsgrupper. Särskilt utsatta offer är kvinnor och barn. Gärningsmännen lurar ofta offer med löften om att tjäna pengar. Situationen när de väl är på plats i Sverige är dock inte alltid den som utlovades och personerna, ofta kvinnor, hamnar i skuldfällor. Det förekommer människohandel med tiggeri som utnyttjandesätt, en bedömning som polisen gör bland annat utifrån fällande domar i Sverige och andra länder. Det är dock, i likhet med människohandel för andra ändamål, svårt att bedöma omfattningen av människohandel för tiggeriändamål. Polisen arbetar med att ta fram en nationell lägesbild avseende människohandel och andra brott kopplat till tiggeri. Nya eller nyligen konstaterade problemområden Att aktörer inom organiserad brottslighet ägnar sig åt miljöbrottslighet är ett sedan tidigare konstaterar problem i Europa. Det är dock först på de senaste åren som kopplingen mellan organiserad brottslighet och miljöbrott i Sverige blivit tydligare. Det finns starka skäl som talar för att den organiserade brottslighet på olika sätt engagerar sig i den svenska avfallsbranschen. Miljöbrott inom avfallssektorn i Sverige begås ofta med hjälp av företag i denna bransch. För att begå 10 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015
SAMMANFATTNING avfallsbrott krävs en organisationsgrad som omfattar exempelvis kapital, expertkunskap och infrastruktur för uppgiften samt en fasad att verka bakom. Det finns inget som tyder på att den gräns-överskridande miljöbrottsligheten kommer att minska. Utvecklingen med identitetsrelaterad brottslighet är allvarsam. Inom ekobrottsområdet noteras att allt fler falska intyg och identiteter förekommer. Denna utveckling möjliggör olika former av bedrägerier och brottsupplägg där personer fungerar som målvakter i bolag. Kriminella nätverk i Sverige utnyttjar systematiskt migranter i sin brottslighet. Samma eller liknande brottsupplägg har noterats av andra länder inom EU och problematiken syns nu tydligare även i Sverige. Utnyttjandet riktar sig både mot EU-och tredjelandsmedborgare. Utlämningsställen finns på tusentals ställen i landet. De lämnar dagligen ut varor till privatpersoner och företag. Kopplat till den ökande internetförsäljningen av narkotika och den omfattande bedrägeribrottsligheten används de också i brottsliga syften. I takt med att utlämningsställena får en allt viktigare funktion är det troligt att fler kriminella individer kommer att försöka få inflytande över sådana. En ny trend som uppmärksammats är att stiftelser och föreningar används för brottsliga syften. Det är något som polisen och samverkande myndigheter uppmärksammat. Det förekommer att föreningar och stiftelser bildas av kriminella personer. Brott som begås på internet behöver inte ske i Sverige. Dessutom blir de tekniska förutsättningarna i utredningen mer komplicerade när förövare kan dölja sig med anonymiseringstjänster och när plattformar och infrastruktur som används för att sprida budskapet inte sällan finns i utlandet. Slutdiskussion Utvecklingen inom organiserad brottslighet Kriminell samverkan är föränderlig. Olika modus, samverkansformer och samhällsförändringar ger möjlighet till nya brott. De tydligaste slutsatserna är: kriminell samverkan är gränslös. organiserad brottslighet breder ut sig och blir samtidigt mer specialiserad. den förutspådda övergången till allt mer ekonomisk brottslighet och bedrägerier har skett. Tre områden att särskilt uppmärksamma Tre områden uppmärksammas särskilt eftersom de har en allvarlig påverkan för tilliten i samhället, uppvisar en ökande brottsutveckling och skapar otrygghet: otillåten påverkan och korruption bedrägerier, utnyttjande av välfärdssystemet och den identitetsrelaterade brottsligheten den ökande våldsanvändningen och situationen i vissa utsatta geografiska områden POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 11
INLEDNING Inledning Polismyndigheten redovisar i denna rapport en nationell lägesbild av organiserad brottslighet i Sverige. Rapporten är avsedd att produceras vartannat år. Rapportens syfte Enligt regeringens regleringsbrev för polisen 2015 ska brottsligheten minska och människors trygghet öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Polismyndigheten bidra till en sådan utveckling. Det är utgångspunkten för rapporten. Rapporten ska utgöra ett underlag för polisen att prioritera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Syftet är också att öka kunskapen om organiserad brottslighet. Rapporten utgör även underlag för polisens bidrag till nationella underrättelsecentrets (NUC) produktion av strategiska beslutsunderlag. Avgränsningar Rapporten ger inte en fullständig bild av organiserad brottslighet, utan ger en övergripande beskrivning av organiserad brottslighet i Sverige. I rapporten beskrivs inte heller så kallade livsstilskriminella eller vaneförbrytare utan endast organiserad brottslighet. Rapporten är inte ett uppföljningsdokument. Vad är organiserad brottslighet? Det finns många definitioner av organiserad brottslighet. Internationellt har diskussionen om vad som definierar organiserad brottslighet pågått i decennier. 5 EU har en definition av organiserad brottslighet som utgår från elva kriterier, varav sex ska vara uppfyllda för att det ska anses vara organiserad brottslighet. 6 Det finns ingen svensk definition av organiserad brottslighet, men polisen stödjer sig på EU:s definition. 5 Brå, Organiserad brottslighet i Stockholm, Göteborg och Malmö Polisers bild, 2015 kommande rapport under 2015. 6 Förteckningen finns i dokumentet 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2. Definitionen innebär fyra grundläggande kriterier som ska vara uppfyllda: samarbete mellan fler än två personer, lång eller obegränsad utsträckning i tiden, misstanke om allvarliga kriminella handlingar och strävan efter vinning och/eller makt. Utöver det ska ytterligare två av följande kriterier uppfyllas: egna tilldelade uppgifter åt var och en, någon form av disciplin och kontroll, verksamhet på internationell nivå, användande av våld eller andra metoder för hot, användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer, deltagande i penningtvätt samt otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin. Organiserad brottslighet är mångfacetterad och föränderlig. Det finns inga enkla förklaringsmodeller som inbegriper alla dess dimensioner. Inte heller finns det någon åtgärd som ensam angriper och bekämpar alla delar av organiserad brottslighet. Det finns inte en organiserad brottslighet utan flera, vilket gör det mer lämpligt att beskriva dessa istället för att försöka pressa ner dem i en och samma form för organiserad brottslighet. 7 Antagandet är att de flesta kriminella individer och kriminella nätverk med koppling till organiserad brottslighet är multikriminella. Detta innebär att organiserad brottslighet inte begränsar sig till vissa brottsområden. Kriminella ägnar sig åt den brottslighet som de anser att de, utifrån sina och sitt nätverks förutsättningar, kan göra störst vinster på i förhållande till de risker som brottsligheten innebär. De kriminella strukturerna inom organiserad brottslighet är uppbyggda av kriminella individer. Dessa individer har alla ett kontaktnät bestående av andra kriminella individer och deras samverkan i brott är vad vi beskriver som kriminella nätverk. För att kunna genomföra olika brottsupplägg behöver de kriminella individerna samverka med andra som har de kompetenser som krävs för ett specifikt brottsupplägg. De olika individerna tillför således olika kompetenser till nätverket. Kriminella aktörer och fokusområden Att kategorisera de kriminella aktörerna är inte okomplicerat. I den här rapporten delas kriminella aktörer in efter förankringen i Sverige: Kriminella aktörer baserade i Sverige Kriminella aktörer baserade i Sverige och utlandet Kriminella aktörer som är baserade i utlandet ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer I rapporten beskrivs åtta fokusområden. De olika fokusområdena beskriver delar av den organiserade brottsligheten och är utvalda för att de utgör en central del av problematiken eller på grund av utvecklingen inom området. Fokusområdena ger alltså inte en fullständig bild av organiserad brottslighet, utan bör betraktas som utvalda fördjupningsområden. Utöver fokusområdena beskrivs också människosmuggling och människohandel i kunskapshöjande syfte. 7 Brå, Organiserad brottslighet i Stockholm, Göteborg och Malmö Polisers bild, 2015 kommande rapport under 2015. 12 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015
INLEDNING Kriminella aktörer Det har alltid funnits en samverkan mellan kriminella individer och grupper. Tidigare fanns det tydliga gränser för samverkan. En del personer med koppling till olika kriminella nätverk eller organisationer samverkade aldrig med varandra. Dessa gränser är i mångt och mycket utraderade, men det finns fortsatt vissa gränsdragningar som har en avgörande betydelse för samverkansformer. Kriminell samverkan Kriminell samverkan är föränderlig. Den sker projektbaserat i löst sammansatta nätverk. De kriminella aktörerna är i regel multikriminella och samverkan sker därför med olika individer beroende på vilken brottslighet som ska ske. En utveckling som skett är att lojaliteter för kriminella individer ändras mer flyktigt än vad som tidigare varit fallet. Lojaliteter inom kriminella nätverk inte är lika beständiga som tidigare och att rörligheten mellan olika kriminella grupperingar ökar. Polisen ser nu i större utsträckning en organiserad brottslighet där alla samarbetar med alla. Polisen ser nu i större utsträckning en organiserad brottslighet där alla samarbetar med alla. Kontaktnäten förändras hela tiden och skillnaderna mellan kontakter med kriminella syften och kontakter av mer social karaktär är inte alltid uppenbara. Aktörerna inom organiserad brottslighet ägnar sig åt flera olika typer av brott, så kallad multikriminalitet. Det är sannolikt en av faktorerna till varför kriminell samverkan bedöms ske mer och mer utanför tidigare fasta strukturer. Multikriminaliteten är ett sätt att sprida risker och att öka möjligheterna till brottsvinster. Den är även ett sätt för den enskilde individen att utveckla förmågan att begå brott. Kriminell samverkan sker för att den möjliggör eller underlättar brottslighet och/eller ökar de kriminella aktörernas möjligheter till ekonomisk vinning. Individernas eventuella tillhörighet till olika kriminella nätverk har mindre betydelse. En utveckling som påvisar den allt mer flyktiga aspekten av kriminell samverkan är att medlemskap i kriminella organisationer som Hells Angels MC och Bandidos MC, som tidigare ansetts vara ett engagemang för livet, inte längre är det. Under de senaste åren har det förekommit att kriminella individer gått från den ena kriminella organisationen till den andra, något som tidigare varit närmast omöjligt. Även för vissa kriminella nätverk som har ett gemensamt ursprung som förtroendeskapande och sammanhållande faktor, har ursprunget minskande betydelse och ersätts av eller kompletteras med andra faktorer. Framförallt ersätts den med den förtroendeskapande och sammanhållande faktorn gemensam uppväxt eller gemensamt bostadsområde. För de kriminella nätverk som styrs från andra länder bedöms kriminell samverkan i större utsträckning vara baserad på gemensamt ursprung. Detta hindrar dock inte dessa nätverk från att samverka med andra kriminella nätverk. Kriminella individer i mobila kriminella nätverk (nätverk som endast tillfälligt uppehåller sig i landet med brottslighet som enda syfte) samverkar främst med personer från samma land när de begår brott i Sverige. Samverkan sker på grund av behov av viss kompetens för att begå brott. De kriminella individernas kontaktnät är därför centralt för att de ska nå framgång i sin brottslighet. Till exempel kan en kriminell individ med ekonomisk kompetens sakna våldskapacitet som behövs för att kunna hota samarbetspartners eller konkurrenter. Olika former av specialister och insiders, så kallade möjliggörare, har fått en viktigare roll inom organiserad brottslighet. Möjliggörarna samverkar ofta med en rad olika kriminella aktörer och är därför centrala i flera olika brottsupplägg. Kriminella individer samverkar inte bara mer och mer med varandra utan bedöms även bli mer och mer rörliga geografiskt. Kriminella individer samverkar inte bara mer och mer med varandra utan bedöms även bli mer och mer rörliga geografiskt. Det har blivit vanligare att kriminella individer bor på en ort men begår brott på en annan ort eller i ett annat land. En utveckling är också att kriminella individer från Sverige bosätter sig utomlands. Utlandsvistelsen underlättar för individerna att bygga nya eller vidga sitt befintliga kriminella nätverk med personer i det nya hemlandet. Kriminella aktörer baserade i Sverige POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 13
INLEDNING De flesta kriminella aktörer som är verksamma i Sverige är bosatta här och är svenska medborgare. Även om de är baserade i Sverige har de ofta internationella kontakter som används för att underlätta och möjliggöra brott. Kriminella nätverk som baseras på gemensamt ursprung och uppväxt Gemensamt ursprung och uppväxt är förtroendeskapande och sammanhållande faktorer för kriminella nätverk. Till dessa hör så kallade lokala kriminella nätverk, som har stor påverkan på lokalsamhället i socioekonomiskt utsatta områden. Även övriga kriminella nätverk som beskrivs i detta avsnitt har ofta en likande negativ påverkan på lokalsamhället och samverkar med lokala kriminella nätverk. Ett lokalt kriminellt nätverk som består av många yngre personer kan till exempel utgöra en så kallad svans till kriminella individer i nätverk som baseras på gemensamt ursprung och som begår mer avancerade brott. Nätverksstruktur Ofta samvarierar olika förtroendeskapande och sammanhållande faktorerna. Gemensamt ursprung som grund för förtroende och samverkan mellan kriminella minskar generellt i betydelse till förmån för gemensam uppväxt. Hierarkier är i regel inte tydliga mellan de kriminella individerna. Likväl finns ofta en rangordning och vissa kriminella individer har större makt och inflytande inom nätverket. Kriminella individer i utsatta geografiska områden bedöms inte ingå i strukturerade nätverk utan mer löst sammansatta nätverk med en bred förankring i ungdomsmiljön. De kriminella individer som står för påverkan i områdena kan grovt delas in i ett yngre och ett äldre skikt. Kriminella individer i utsatta geografiska områden bedöms inte ingå i strukturerade nätverk utan mer löst sammansatta nätverk med en bred förankring i ungdomsmiljön. De yngre individerna ingår vanligen i löst sammansätta nätverk som är centrerade kring ett par tongivande individer. De yngre individerna utgör ofta en så kallad svans. De äldre individerna i utsatta geografiska områden ingår i mer fasta konstellationer och har utvecklat sin brottslighet över tid. Samverkan mellan äldre individer i områdena präglas mer av sammanhållande och förtroendeskapande faktorer som vänskap och ursprung än den geografiska platsen. Det förekommer att äldre individer flyttar från det geografiskt utsatta området men fortsätter utnyttja yngre individer i området som lokala narkotikaförsäljare. Vissa av de äldre individerna har förmåga att göra en kriminell karriär. De har i högre utsträckning än de yngre förmåga att förvalta sina brottsvinster. I takt med att de äldre individerna ökar sitt kriminella inflytande minskar deras delaktighet i direkta våldsyttringar men de bevakar sina intressen i pågående konflikter i utsatta områden. Problematiken med lokala kriminella nätverk finns i både större städer och små orter med endast ett par tusen invånare. VAD ÄR UTSATTA GEOGRAFISKA OMRÅDEN? Med utsatta geografiska områden menas geografiskt avgränsade områden där lokala kriminella nätverk har ett tydligt genomslag i lokalsamhället. De utsatta geografiska områdena karaktäriseras vanligen av en låg socioekonomisk status och de kriminellas genomslag förefaller vara knutet till den sociala kontexten i områdena, snarare än att kriminella individer har en tydlig avsikt att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Den påverkan från kriminella som sker i områdena kan utgöras av direkta påtryckningar exempelvis genom hot och utpressning eller indirekt genom offentliga våldshandlingar och ett utåtagerande missnöje som riktar sig mot samhället. Effekten av den påverkan som sker är att medborgare som bor eller vistas i området bedöms uppleva otrygghet. I många fall finns det en minskad benägenhet att anmäla brott och samverka i förundersökningar i de geografiskt utsatta områdena. Flera av de utsatta geografiska områdena ingår i regeringens urbana utvecklingsområde och uppfyller därmed regeringens statistiska krav för att klassas som socioekonomiskt utsatta områden präglade av utanförskap. Brå menar att det i de tre storstäderna finns områden som präglas av: etnisk och ekonomisk segregation, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och höga ohälsotal. De ursprung som fungerar som förtroendeskapande och sammanhållande faktor kan vara från många olika länder, men vanligaste i Sverige i dag är länder i Mellanöstern och på Balkan. Kriminella nätverk som baseras på gemensamt ursprung i andra länder finns i både storstäderna och andra städer i landet. Ursprunget bedöms vara en viktig förtroende- 14 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015
INLEDNING skapande och sammanhållande faktor för flera av dessa nätverk. Brottslighet Mulitkriminaliteten är övervägande för kriminella nätverk som baseras på gemensamt ursprung och uppväxt. Hantering av både narkotika och vapen är vanligt. Detta underlättas av att individerna har ett gott internationellt kontaktnät. Andra brottsområden som förekommer är indrivning, utpressning, ekonomisk brottslighet och bedrägerier. Människosmuggling till Sverige utförs primärt av kriminella nätverk som baseras på ursprung i andra länder. För dessa kriminella nätverk är urspunget en betydande underlättande faktor. Inom kriminella nätverk som organiserar människosmuggling förekommer flera kvinnor, även som organisatörer. Kriminella nätverk som har ett visst brottsligt fokus mot att smuggla människor har utvecklat brottsligheten de senaste åren. De kriminella nätverkens brottslighet bedöms fortsätta att öka i omfattning. Kontaktnätet i utlandet underlättar också för kriminella individer med ursprung i en viss region att smuggla narkotika och vapen. Det finns nätverk som har kapacitet att smuggla stora volymer vapen. Smugglingsbrottslighet kominberas inte sällan med andra brott, till exempel bedrägerier. Kriminella nätverk baserade på ursprung och lokala kriminella nätverk har tydliga likheter vad gäller lokal påverkan. De besitter ofta ett högt våldskapital som påverkar medborgarna i området. Våldskapitalet kan även användas för att utöva otillåten påverkan mot målsägande och vittnen, samt genomföra utpressning och bötning för ekonomisk vinning. Det förekommer en ovilja bland medborgare att delta i rättsprocesser mot dessa aktörer. Precis som många andra kriminella aktörer tillskansar sig även aktörerna som beskrivs i detta avsnitt bidrag som de inte är berättigade till. I utsatta geografiska områden ägnar sig de yngre individerna åt narkotikaförsäljning i mindre skala (försäljning till yngre personer och missbrukare), stölder och inbrott i närområdet. De äldre individerna begår i större utsträckning avancerade stölder och kan vara de som organiserar narkotikahandeln till områdena. Deras brottslighet är att betrakta som mer strukturerad, jämfört med de yngre individernas, och en del av organiserad brottslighet. Det är framförallt i samband med konflikter om den lokala narkotikaförsäljningen som våldsamheter i de utsatta geografiska områdena sker. Det är större mängder narkotika som hanteras i de utsatta områdena. Narkotika anses vara den enskilt största förklaringsfaktorn till det våld som förekommer i områden där lokala kriminella nätverk verkar. Narkotikabrottsligheten kan leda till utpressning som i sin tur leder till våld. En bedömning är att brottsligheten i utsatta geografiska områden i större mån än tidigare inkluderar bidragsbrott och andra former av bedrägeribrott. Brottsligheten utvecklas också till att bli mer avancerad och de lokala kriminella nätverkens påverkan sprids då utanför lokalområdet. I de utsatta geografiska områdena upplevs misstron mot samhället vara utbredd och på flera platser uttrycks det tydligt att polisen inte är välkommen i området. I det vardagliga polisarbetet tar det sig uttryck i att obevakade polisbilar angrips, exempelvis genom sönderskurna däck. I flera fall bedöms det finnas en otrygghet hos de som arbetar med annan myndighetsutövning eller på företag lokaliserade i områdena. I vissa utsatta geografiska områden har det förekommit upplopp med bland annat skadegörelse och bilbränder, så kallad social oro. Vid dessa tillfällen angrips polis och andra samhällsaktörer. Ofta drabbas näringslivet hårt av skadegörelsen och i några fall har situationen lett till att företag avvecklat sin verksamhet i vissa områden. Den negativa påverkan är även stor på tryggheten för boende i området. I vissa områden bedöms kriminella individer ha ett inflytande som skapar möjligheter att starta och avsluta upplopp. Avslutande kommentar om aktörer baserade på gemensamt ursprung och uppväxt Det är tydligt att det finns kriminella nätverk där gemensamt ursprung får mindre och mindre relevans som förtroendeskapande faktor och där andra förtroendeskapande faktorer som exempelvis gemensam uppväxt eller att man bor i samma bostadsområde blir viktigare. Utvecklingen för vissa kriminella aktörer är sådan att ju starkare förankrade individerna i ett kriminellt nätverk är i Sverige, desto mindre effekt får ursprunget som sammanhållande faktor. Detta innebär dock inte att de internationella kontakterna har förlorat sin betydelse. Det finns kriminella nätverk där gemensamt ursprung är en viktig företroendeskapande och sammanhållande faktor. POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 15
INLEDNING Ursprunget kan även underlätta brottslighet, exempelvis vid vapensmuggling eller smuggling av människor. De insatser som polisen har genomfört har gett polisen kunskap om hur de kriminella strukturerna fungerar. Det hjälper inte att plocka bort en person för att få påverkan på brottsligheten, eftersom den inte är toppstyrd. För polisens del innebär det att åtgärder måste ske under lång tid och riktat mot flera individer. Det hjälper inte att plocka bort en person för att få påverkan på brottsligheten, eftersom den inte är toppstyrd. Brottsligheten i utsatta geografiska områden utvecklas och blir mer avancerad. Detta tillsammans med framförallt den påverkan som sker gentemot lokalsamhället gör att lokala kriminella nätverk i utsatta områden är en av polisens största utmaningar. De lokala kriminella nätverkens påverkan i lokalsamhället är i flera fall stor. Narkotikabrottslighet och våldsbrott är en stor del av den brottslighet som sker i utsatta geografiska områden, men problematiken varierar. Det är därför viktigt att insatser anpassas efter situationen i det specifika området. Brottsligheten i områdena sker inte isolerad från omvärlden och blicken måste därför lyftas för att se hur de kriminella aktörerna agerar och samverkar även utanför området. Inte minst handlar det om att se indikationer på dold brottslighet. Även om varje område är unikt bör erfarenheter från andra områden tas tillvara för att se vilka arbetsmetoder som varit framgångsrika. En annan tydlig del av brottsligheten är den otillåtna påverkan som utövas av de kriminella individerna i områdena. En utveckling som särskilt bör beaktas är att personer avstår från att delta i rättsprocesser även utan att direkta hot förekommit. Polisen arbete med att stärka sitt förtroende i dessa områden görs bland annat genom att bekämpa sådan brottslighet som är av enkel beskaffenhet. I takt med att den synliga brottsligheten bekämpas ökar förtroendet för polisen i området vilket kan bidra till att medborgare i områdena blir mer villiga att anmäla brott och delta i rättsprocesser. Detta underlättar sedan polisens arbete att kartlägga och lagföra strategiska personer i områdena. Arbetet i områdena behöver dock ske på flera nivåer och involvera fler samhällsaktörer än polisen. Detta är centralt då den socioekonomiska utsattheten i områdena är en bidragande faktor till den rådande situationen. Kriminella organisationer Kriminella organisationer skiljer sig från andra kriminella nätverk och samverkansformer genom att de har en tydlig och fast organisationsstruktur och att individerna tas upp som medlemmar i organisationen. De är ofta självmarkerande, genom att de bär till exempel västar eller andra klädesplagg för att visa organisationstillhörigheten. Den förtroendeskapande och sammanhållande faktorn för de kriminella aktörerna är tillhörigheten genom medlemskapet och dess status. I flera fall är organisationerna en del av en internationell rörelse. Hells Angels MC och Bandidos MC De kriminella organisationer som idag har störst nationell spridning i Sverige är Hells Angels MC (HAMC) och Bandidos MC (BMC). Både HAMC och BMC är internationella organisationer. Relationer mellan klubbar och medlemmar i olika länder byggs och upprätthålls genom internationella träffar. Nätverksstruktur Den sammanhållande faktorn för kriminella individer inom HAMC och BMC är gemenskapen inom organisationen. Ett medlemskap i HAMC är avsett att vara för livet. Så är dock inte fallet i dagsläget och rörligheten inom MC-miljön är högre idag än vad den varit tidigare. Processen för att bli medlem i HAMC är lång. För att bli medlem behöver en individ inte ha en tydlig koppling till mc-klubbar sedan tidigare. Inom HAMC i Europa finns en utveckling mot att nya medlemmar inte längre är så kallade bikers utan i stället unga män med ett lågt eller obefintligt intresse för motorcyklar. Inom BMC är kopplingen till mcintresset lägre än inom HAMC. Omsättningen av medlemmar och supporters är större inom BMC än HAMC. I Sverige finns det i delar av landet skillnader mellan den äldre generationen och den yngre generationen. Den yngre generationen är ofta de som börjat som medlemmar i Red and White Crew (RWC), en undergruppering till HAMC. HAMC är det kriminella mc-gäng som funnits längst i Sverige och är också det mest stabila av landets kriminella mc-gäng. Det finns idag fjorton fullvärdiga avdelningar i Sverige utspridda i landet. 16 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015
INLEDNING Fullvärdiga BMC-avdelningar finns idag i på flera håll i landet. BMC är störst i storstäder men bedöms märkas tydligare på mindre orter. Den brottslighet som begås av kriminella medlemmar och nätverkens påverkan på lokalsamhället skiljer sig åt mellan de olika avdelningarna. HAMC är en hierarkisk organisation men beslut fattas demokratiskt och varje fullvärdig medlem har en röst vid omröstningar. BMC är en mer toppstyrd organisation än HAMC och de enskilda avdelningarna har således mindre autonomi. Både HAMC och BMC är internationella organisationer och relationer mellan klubbar och medlemmar i olika länder byggs och upprätthålls genom internationella träffar. Genom att vara en del i en internationell organisation har både HAMC och BMC ett internationellt nätverk. Brottslighet Brottsligheten som begås av kriminella medlemmarna i HAMC och BMC kan delas in i tre typer, konfliktrelaterad brottslighet, brottslighet styrd av lokal avdelning och individuell brottslighet. Den konfliktrelaterade brottsligheten, består främst av våldsbrott såsom exempelvis misshandel, mord och allmänfarlig ödeläggelse. BMC är det kriminella mcgäng vars medlemmar traditionellt sett varit mest synligt brottsaktiva i Sverige. Varumärkesrelaterad brottslighet är brottslighet där varumärket används i brottsligheten och klubben har en central betydelse och styr brottsligheten. Detta gäller utpressning och beskyddarverksamhet. Det är vanligt, eftersom det är hierarkiska organisationer, att brott läggs ut som uppdrag till individer längre ner i hierarkin. Individuell brottslighet är den brottslighet som de kriminella individerna själva utför och från vilken de får sina sidoinkomster. Detta kan vara flera olika former av brottslighet som exempelvis bedrägerier, narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet. Ofta begås inte brottsligheten med utgångspunkt i klubben utan enskilda individer begår brott i samverkan med andra kriminella medlemmar eller med andra kriminella individer i deras personliga nätverk. Utpressning betraktas som en grundläggande brottslighet inom HAMC och BMC. Utpressning ger en grundinkomst till klubbarna och medlemmarna, men kan även finansiera andra brottsupplägg. Utpressningen kan ofta genomföras utan användande av våld på grund av den våldskapacitet som organisationen förknippas med. HAMC och BMC ägnar sig även åt olika former av ekonomisk brottslighet. Inte sällan kan näringsverksamheten vara del av ekonomisk brottslighet. Kapaciteten för att begå brott skiljer sig åt mellan klubbarnas avdelningar och medlemmarna. Även de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt. Om brott begås i HAMC:s eller BMC:s namn ska en viss del av brottsvinsten tillfalla klubben. Vid behov använder man sig även av olika möjliggörare i sin brottslighet. Klubbarna kan i sin tur erbjuda ett våldskapital som möjliggörare inom t.ex. ekonomisk brottslighet inte alltid själva besitter. HAMC:s och BMC:s varumärke är starkt förknippat med en våldskapacitet och denna förstärks bland annat genom medierapporteringen om organisationen. Genom att bära en HAMC-väst eller andra attribut eller hänvisa till organisationen kan denna våldskapacitet användas utan att något faktiskt våldsutövande krävs. Den kända våldskapaciteten kan användas både mot enskilda individer, kriminella och icke kriminella samt mot representanter för organisationer, företag och myndigheter. Inom HAMC är man dock mån om att balansera på gränsen till vad som kan anses som brottslighet när brott såsom utpressning begås. Kan utpressning genomföras med subtila medel och utan våld eller direkt hot så görs det. Det är inte heller generellt sett i organisationens intresse att begå sådana handlingar som ådrar sig polisens uppmärksamhet och därmed leder till ökad bevakning från polisen. HAMC använder företag i sin brottsliga verksamhet och bedöms även ha som ambition att utveckla denna sida av sin brottsliga verksamhet genom att rekrytera personer med ekonomisk kompetens. Det finns indikationer på om att HAMC har kontakter inom svenska myndigheter som syftar till att få information som kan gynna dess brottsliga verksamhet. Övriga kriminella organisationer Kriminella individer har sedan tidigt 2000-tal bedrivit kriminell verksamhet under namnet Original Gangsters (OG) i Jönköpingsområdet. OG kan inte betraktas som en renodlad kriminell organisation men personer med koppling till grupperingen har kunnat knytas till ett antal grova brott i Jönköpings POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 17
INLEDNING län under 2014. De bedöms i dagsläget inte vara ett problem med nationell spridning. Outlaws MC har vid två tillfällen etablerat sig i Sverige men har hindrats dels av HAMB och BMC och dels på grund av polisiära insatser. Andra kriminella aktörer inom organisationsstrukturer som har ambitionen att expandera i Sverige är för närvarande Satudarah MC och Rockmachine MC som idag har varsin avdelning i södra Sverige. Avslutande kommentar om kriminella organisationer Även om olika avdelningar inom HAMC och BMC har olika kapacitet avseende brottslighet finns det en styrka i att de är delar av en större organisationsstruktur, nationellt men även internationellt. Detta innebär att de har möjlighet att kraftsamla och samordna på ett sätt som särskiljer dem från andra kriminella nätverk i Sverige. De har också genom sin organisationsstruktur en stor förmåga att upprätthålla nätverk över tid. Att de även är en del av en internationell organisation är en förenklande faktor inom vissa brottsområden och den förstärkta kontakten mot länder i Östeuropa bör uppmärksammas. De kriminella mc-gängens tydliga självmarkering och varumärkesbyggande gör att de är kända, inte bara av kriminella utan även av vanliga medborgare. För många representerar de därför bilden av organiserad brottslighet. Genom deras tydliga varumärke behöver de inte reproducera sin våldskapacitet i samma utsträckning som andra kriminella aktörer som inte har lika tydliga attribut. Detta ger dem en särställning gällande sådan brottslighet som utpressning. De kriminella mc-gäng bedöms ha sin största påverkan på mindre samhällen, exempelvis genom att deras närvaro påverkar den upplevda tryggheten i lokalsamhället. Detta behöver inte enbart gälla orter där fullvärdiga klubbar finns utan kan även gälla orter där det finns andra mc-klubbar som på olika sätt är knutna till HAMC eller BMC. På mindre orter är sannolikheten större att de tongivande aktörerna i de kriminella mc-gängen är kända inte bara av individer inom kriminella kretsar och polisen, utan av allmänheten. Rånnätverk Personer som begår rån är som många andra kriminella aktörer ofta multikriminella. Hur de samverkar vid rånupplägg särskiljer dem dock. Det som avses med rån i detta stycke är i första hand avancerade brottsupplägg som kräver en omfattande planering och flera personers deltagande. Nätverksstruktur Nätverken består ofta av en sluten kärna på ett flertal personer där en eller flera av dessa har förmågan att kunna planera avancerade brottsupplägg avseende rån. Nätverkets kärna samverkar med experter och olika kompetenser efter behov och är mycket försiktiga med vilka individer de samverkar med. Denna slutna kärna har en förmåga att hålla sin information inom gruppen, med reducerad risk för spridning till personer utanför gruppen. Brottslighet För avancerade rån blir vinst allt mindre i förhållande till insats tack vara högre säkerhet och minskad kontanthantering hos många företag. Gärningsmän som begår grova rån bedöms vara multikriminella och genomför även ekonomisk brottslighet, bedrägerier, narkotikabrott och stölder. En aktuell utveckling är att gärningsmän som begår rån i större utsträckning ägnar sig mer åt andra brottsområden. En förutsättning för att kunna genomföra de mer välplanerade rånen är att få tillgång till värdefull och avgörande information om ett rånobjekt, genom s.k. insiders. Dessa kan exempelvis vara personer som genom sitt arbete har information om säkerhet vid rånobjekt. Avslutande kommentar om rånnätverk Rånbrottsligheten bedöms i dagsläget, i sina mer avancerade former, vara en brottslighet på nedgång. Det är dock en allvarlig brottslighet som får ekonomiska effekter för drabbade företag, speciellt inom vissa specifikt utsatta branscher. Brotten innebär risk för tredjeman att skadas och påverkar tryggheten i samhället. Det våld som användes vid flera rån mot växlingskontor under 2014 var allvarligt. Avslutande kommentar om kriminella aktörer baserade i Sverige Det är tydligt att kriminella aktörer baserade i Sverige samverkar allt mer över tidigare gränser. Även kriminella mc-gäng samverkar med många andra kriminella aktörer. De olika nätverken påverkar samhället på olika sätt. Vissa gör det relativt synligt, företrädesvis lokala kriminella nätverk i utsatta geografiska områden. De har också en tydlig påverkan på ungas involvering i 18 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015
INLEDNING brottslighet och står för en ansenlig del av våldet i de kriminella miljöerna. Andra kriminella aktörer som ägnar sig åt mer avancerad brottslighet är inte lika synliga och brottsligheten kan därför vara svårare att kartlägga. De kriminella personerna högst upp i hierarkin kan ofta distansera sig från genomförandet av brotten. De kriminella mc-gängen skiljer ut sig som kriminella organisationer med tydliga hierarkier och självmarkering. De kan kraftsamla med hjälp av organisationen och deras självmarkerande attribut medför att de har ett synligt våldskapital både gentemot kriminella och medborgare. Kriminella aktörer baserade i Sverige och utlandet I avsnittet beskrivs kriminella nätverk som har sin grund i ett gemensamt ursprung och är baserade i Sverige men även i utlandet. Utmärkande för dessa kriminella nätverk är just den internationella dimensionen och hur förankring både i utlandet och i Sverige påverkar brottsligheten. Internationella kontakter till hemländer, forna hemländer eller personer med samma ursprung boende i andra länder är en central aspekt i detta. Kontakterna utnyttjas i olika kriminella syften och möjliggör eller förenklar vissa typer av brott, till exempel smugglingsbrott. Som föregående avsnitt visade, är det dock inte endast dessa aktörer som använder internationella kontakter i sin brottslighet. Utmärkande för dessa kriminella nätverk är just den internationella dimensionen och hur förankring både i utlandet och i Sverige påverkar brottsligheten. De kriminella aktörer som beskrivs i detta avsnitt är förankrade i Sverige i varierande grad. För vissa kriminella aktörer baserade i Sverige och i utlandet finns huvuddelen av nätverket, och ofta även huvudmännen, i ett annat land. I andra fall finns förankringen i både Sverige och utlandet utan att det klart kan sägas att styrningen endast sker utifrån. Olika kriminella nätverk baserade i Sverige och utlandet Både allmänna beskrivningar och exempel från kriminella nätverk användas för att beskriva nätverken. Under denna rubrik beskrivs olika geografiska områden för att belysa var, förutom i Sverige, som nätverken är baserade. Sedan krigen på västra Balkan under 1990-talet har regionen varit en av de vanligaste transitregionerna för illegala varor avsedda för den europeiska marknaden. Det rättsvakuum som uppstod under krigen öppnade upp för ökad smuggling och kriminella nätverk började utnyttja kontaktnäten som uppstod i Europa genom flyktingströmmarna från Balkan. Kriminella nätverk med ursprung i länder på västra Balkan finns i många länder i Europa. Det sovjetiska totalitära samhället innebar ett omfattande kontrollsystem och politiserat rättsystem med låg rättsäkerhet och utan likhet inför lagen. Misstro mot, och vilseledande av, statsmakten blev normen i samhället och något som inte sällan är tydligt i dessa kriminella nätverks brottslighet i Sverige. Tjuvar i lagen är den kriminella struktur från regionen som bedöms ha störst spridning och påverkan i Sverige. Tjuvar i lagen samarbetar dock i Sverige med andra nätverk från regionen däribland kriminella nätverk som baseras på ursprung i Tjetjenien. Sydamerika har en central roll avseende narkotikahanteringen. Kriminella nätverk som baseras på ursprung i Sydamerika som är verksamma i Sverige består främst av kriminella individer med ursprung i länder som är viktiga i handel med narkotika. Kriminella nätverk som baseras på ursprung i främst Chile och Colombia har kommit att bedriva en brottslig verksamhet i Sverige som vuxit de senaste åren. Kriminella nätverk som baseras på ursprung i Afrika vilka är verksamma i Sverige består främst av kriminella individer med ursprung i Västafrika eller Somalia. Precis som för kriminella nätverk baserade i Sydamerika är narkotika central del av brottsligheten. Kriminella nätverk som baseras på ursprung i Sydostasien förekommer i Sverige och består främst av kriminella individer med ursprung i Vietnam. Det kan misstänkas att det också förekommer kriminella nätverk som baseras på gemensamt ursprung i Kina. Den internationella erfarenheten är att dessa nätverk är hierarkiska och mycket slutna, vilket försvårar både underrättelsearbete och utredningsarbete. Nätverksstruktur Det varierar från nätverk till nätverk hur beständig samverkan är över tid och hur brottsligheten delas mellan Sverige och utlandet. Vanligt är att det inte endast är Sverige som är målet utan nätverket finns ofta i stora delar av Europa liksom i andra länder. Främst gäller detta länder som är viktiga avseende POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 19
INLEDNING produktion, distribution och försäljning av de varor som nätverken smugglar. Tjuvar i lagen i Sverige skiljer dock särskilt ut sig genom att vara del av en internationell struktur som är tydligare organisationslikt i sin uppbyggnad. Inom den traditionella postsovjetiska organiserade brottsligheten benämns dess högsta representant som vor v zakone, på svenska tjuv i lagen. Strukturen är idag väletablerad inom EU och fortsätter sprida sitt inflytande inom unionen. De kriminella aktörerna som är aktiva i Sverige har genom strukturen ett stort internationellt nätverk. De kriminella aktörerna ser Västeuropa som en lättillgänglig kriminell marknad där det går att göra stora vinster. Systemet med tjuv i lagen är hierarkiskt uppbyggt i tre nivåer där tjuvar i lagen är överst, under dem finns kriminella auktoriteter och underst själva utförarna. Alla inom systemet ska betala till den gemensamma kassan som benämns som obsjtjak. Pengarna i dessa kommer de högsta tjuvarna i lagen till del men från den betalas även ersättning till familjer ut när någon som är en del av systemet avtjänar fängelsestraff. De högsta inom strukturen åtnjuter en stor respekt inom den brottsliga världen men även i andra sammanhang i sina hemländer där tjuvar i lagen även har kopplingar in i statsförvaltningen. I Sverige är de personer som tillhör denna struktur ofta från Georgien, Azerbajdzjan, Vitryssland och Armenien men även från andra tidigare sovjetstater. Kriminella nätverk som baseras på ursprung i Tjetjenien som förekommer i Sverige ställer sig utanför det svenska samhället exempelvis genom att inte ha arbeten eller ta emot bidrag. De kriminella aktörerna inom de tjetjenska nätverken bedöms ha en bred samverkan med andra kriminella aktörer från regionen, däribland tjuvar i lagen men samverkanspartners varierar utifrån vilken brottslighet som är aktuell. Det finns kriminella aktörer i Sverige vars brottslighet styrs av kriminella nätverk på västra Balkan. Dessa nätverk agerar inte bara mot Sverige utan har inom sitt nätverk hela smugglingsrutten genom Europa och är även etablerade i Sydamerika. Även om dessa nätverks smuggling till Sverige går via exempelvis Nederländerna eller Belgien så går kontakterna via Balkan. De kriminella aktörerna i Sverige är i dessa nätverk bara ett yttre led i brottsligheten. De kriminella nätverken baserade i Sverige och Västafrika är ofta löst sammansatta och kan förändras snabbt, både avseende vilka individer som ingår i nätverken och vilka roller olika individer har i den brottsliga verksamheten. Andra nätverk är dock mer bestående över tid, detta gäller inte sälla de som ägnar sig åt människosmuggling såsom somaliska kriminella nätverk. För dessa kriminella nätverk fungerar individerna i utlandet som kontaktpunkter och logistiker. De kriminella nätverk som baseras på ursprung i Västafrika är huvudsakligen verksamma i större svenska städer. De kriminella aktörerna är både män och kvinnor. Kvinnor har också ledande funktioner, företrädesvis avseende prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Kriminella nätverken med ursprung i Sydamerika är sällan beständiga över längre tidsperioder i Sverige. Det är vanligt att de kriminella individerna som ingår i dessa nätverk uppehåller sig tillfälligt i Sverige ett antal månader, begår brott och sedan återvänder till hemländerna. Ett flertal kriminella individer med ursprung i Colombia är dock förhållandevis etablerade i det svenska samhället, med fast bostad och ett legalt arbete som ofta är lågavlönat. Dessa lever under ordnade omständigheter utan att tilldra sig myndigheters uppmärksamhet samtidigt som de är centrala i brottslig verksamhet och förmedlar kontakter för narkotikasmuggling. Kriminella nätverk som baseras på ursprung i Vietnam verksamma i Sverige präglas av en stark hierarki, med tydliga roller för olika aktörer. Det gemensamma ursprunget är en sammanhållande faktor. Nätverken har kopplingar till andra vietnamesiska nätverk i flera länder i Europa. Nära samverkan finns mellan nätverk i Sverige och Norge. Brottslighet De kriminella aktörerna är multikriminella men det centrala brottsområdet i Sverige är smugglingsbrott. Vanligt är smuggling av vapen och narkotika men även människor. Försäljning av de illegala varorna är som en följd också del av brottsligheten. Tillgreppsbrottslighet förekommer och att genomförarna befinner sig tillfälligt i Sverige bedöms vara en fördel för denna brottslighet. Tjuvar i lagen avviker genom att deras brottslighet även till stor del inkluderar bedrägerier mot företag och myndigheter i Sverige. I Sverige kan systemet med tjuv i lagen kopplas till flera skilda brottsområden och brottsligheten förekommer i hela landet. På de lägsta nivåerna inom brottsligheten genereras vinsterna genom olika 20 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015