Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1
Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning av kompressionsstrumpor Konsekvenser 2
Cirkulationsuppbyggnaden 3
Artärer, kapillärer och vener Artärer, kapillärer och vener är kroppens cirkulations uppbyggnad. Man kan säga att de är rör som forslar runt blodet i kroppen. Dessa kallas med ett samlingsnamn för blodkärl. När hjärtat slår skickar de runt blodet i kroppen genom artärerna. Ju längre ifrån hjärtat man kommer förgrenar dessa sig till mindre och mindre blodkärl sk kapillärer. Kapillärernas uppgift är att förse alla celler och vävnader i kroppen med näring samt att transportera bort avfallsprodukter. Venerna är de blodkärl som ska se till att blodet kommer tillbaka till hjärtat. 4
5 Artärer, kapillärer och vener
Venerna Blodet som flyter igenom venerna är mycket mörkare än blodet i artärerna pga. dess lägre syrgashalt. Flödet här är mycket långsammare än i artärerna och inte pulserande. I benets vener är muskelaktiviteten viktigt för att pumpa tillbaka blodet till hjärtat. För att detta ska fungera rent praktiskt är alla venerna utrustade med klaffar som gör att blodflödet riktas upp mot hjärtat. Klaffarnas uppgift är att dirigera blodet så att det endast sker ett flöde uppåt mot hjärtat. Klaffarna skyddar mot det höga tryck som annars skulle bli följden i benens vener när vi står upp. Det finns klaffar med ungefär 5-10 cm mellanrum i benets vener. 6
Sjukdomar i cirkulationsapparaten De vanligaste sjukdomarna som drabbar artärerna och venerna i kroppen är mycket olika. Trombos är en sjukdom som kan drabba både vener och artärer. Trombos innebär en blodlevring inne i kärlet. Orsaken till detta är olika och de ger olika sjukdomsbild och symtom om de sitter i artärerna respektive venerna. En av de vanligaste sjukdomarna i artärerna är atheroscleros (åderförkalkning), vilket innebär att artären helt eller delvis täpps igen vilket kan leda till hjärtinfarkt, stroke eller vävnadsdöd. Detta är en sjukdom som bara sitter i artärerna och orsakar således inga problem i venerna. De vanligaste sjukdomarna i venerna är åderbråck och venös insufficiens. Dessa diagnoser har inget att göra med hjärtinfarkt och stroke men kan obehandlade i värsta fall leda till bensår. 7
Venös s insufficiens 8
Vad är venös insufficiens? Otillräckligt blodflöde genom venerna, framför allt på underbenen. Blodet i venerna kan inte transporteras tillbaka till hjärtat på ett normalt sätt. Orsaken är oftast att en eller flera venklaffar inte håller tätt. Istället för att blodet förs upp till hjärtat förs det vid muskelarbete ner i underbenet vilket ger en ökad ansamling av blod o ett ökat tryck i benens vener ett sk mikroödem uppstår. 9
10 Vad är venös insufficiens?
Vensystemet Vensystemet i benen är uppbyggd i tre delar Det ytliga vensystemet (belägna i fettlagret under huden). Det djupa vensystemet (omger musklerna). Förbindelsekanaler mellan dessa sk perforanter eller kommunikanter. Hudens vensystem är bara ett uppsamlingskärl för det blod som når huden. Blodet transporteras från det ytliga systemet via perforanterna till det djupa systemet, vilket är vensystemets egentliga transport kärl. 11
12 Vensystemet
Venklaffarna och dess funktion Genom muskelkontraktioner vid gång komprimeras de djupa muskelvenerna så att blodet pressas upp till hjärtat när klaffarna är friska. Om klaffarna är skadade fungerar inte pumpmekanismen, och det blir ett omvänt blodflöde ner i benen, en venös insufficiens eller åderbråck bildas. 13
14 Venklaffarna och dess funktion
Två typer av venös insufficiens Primär venös insufficiens kronisk venös insufficiens uppkommer oftast på de djupa venerna Som under en tid succesivt vidgar sig Sekundär venös insufficiens Får man oftast efter tromboser yttrar sig oftast som ytlig insufficiens tex varicer Varicer innebär ytliga slingriga o dilaterade vener i de ytliga kärlen 15
Definition venös s insufficiens 16
Definition Venös insufficiens Ett icke normalt fungerande vensystem som beror på klaffinsufficiens eller obstruktion av det venösa återflödet. Blodet i benens vener kan inte transporteras tillbaka till hjärtat på ett normalt sätt oftast orsakat av att en eller flera klaffar inte håller tätt. Blodet förs vid muskelarbete ner i underbenet istället för upp till hjärtat vilket leder till ökad ansamling av blod och ett högre tryck i benets vener. 17
Symptom och riskfaktorer 18
Symptom Tidiga tecken på venös insufficiens Tunga ben Trötta ben Ödem av varierad grad Sena tecken på venös insufficiens Missfärgad hyperpigmentering Eksem Hudatrofi Sår 19
Riskfaktorer Ärftlighet Ålder Kön (kvinnor mer drabbade) Antal graviditeter Övervikt Stillasittande livsstil 20
Prevalens och prevention 21
Prevalens Stor sjukdom i västvärlden 30-50 % av den vuxna befolkningen är drabbade Varav ca 40 % i Sverige Sjukdomen ökar med stigande ålder 70 % av de drabbade lider av djup venös insufficiens Dubbelt så vanligt bland kvinnor Kostnad 2 milliarder kr per år för skötsel av bensår orsakade av venös insufficiens 22
Prevention Äta näringsriktigt och varierat Motionera regelbundet, stärker skelettet minskar övervikten håller muskelpumpen igång Bedöma riskfaktorerna Sätta in behandling i tid 23
Behandling venös s insufficiens 24
Behandling Kompressionsstrumpor/ kompressionslinda Kompression är den enda medicinen för venösa besvär i det djupa vensystemet. Förstörda venklaffar blir aldrig bra av sig själv, därför är användning av strumpa/linda varje dag ett måste. Vilka besvär man har avgör viken kompressionsklass man ska använda. Kompression från tårna, kraftigast över fot och ankelregionen för att sedan börja avta något vid vadmuskeln (se bild till hö). Vanligtvis räcker kompressionsbehandling upp till knäet. Syftet med kompressionsbehandling är att förbättra återflödet av blod från det drabbade benet och på så sätt minska det mikroödem som har uppkommit vid skada av kärlen. 25
26 Hur fungerar kompression?
Kompressionsbehandling Kompressionsstrumpor/ kompressionslinda Strumpan/lindan fungerar genom att den hjälper till att pressa ihop venerna, särskilt när man använder vadmuskeln. Detta tryck som strumpan/lindan utövar ger venerna den hjälp de behöver för att pressa blodet tillbaka till hjärtat. På detta sätt undviker man trötta och verkande ben och minskar svullnaden. 27
Skillnaden mellan stöd- och kompressionsstrumpa Den första skillnaden mellan en stödstrumpa och en kompressionsstrumpa är ändamålet. En kompressionsstrumpa är en medicinskt behandlandestrumpa som vid en del diagnoser ersätter läkemedel. En stödstrumpa är en funktionsstrumpa som verkar genom att lindra och motverka symptom snarare än att behandla dem. Detta innebär att det ställs större kvar på en kompressionsstrumpa både vad gäller material och tillverkning. Den största skillnaden mellan en stödstrumpa och en kompressionsstrumpa ligger i tryckprofilen (se bild till hö). En kompressionsstrumpa måste ha en mer exakt tryckprofil. Vilket innebär att gradienterna måste uppfyllas till 100 % för att man ska få den bästa medicinska effekten av strumpan. 28
Måste jag ta alla mått vid utprovning av kompressionsstrumpor? Utprovning av kompressionsstrumpor görs efter speciella anatomiska punkter för att man ska få den bästa effekten av den exakta tryckprofilen. De anatomiska punkterna är väl utvalda för att man ska få bästa passform i förhållande till tryckgradienterna. De anatomiska punkterna är indelade i omkretsmått och längdmått. Patienten ska vara liggande, sittande eller stående (välj efter eget tycke) vi rekommenderar liggande för er arbetsställning. Vi rekommenderar att man börjar mäta längdmåtten. Eftersom de anatomiska punkterna är samma för både längdmåtten och omkretsmåtten kan det vara bra att markera med en penna var du har tagit längdmåtten för att sedan lättare kunna mäta ut omkretsmåtten på samma nivå som längdmåtten. 29
30 Utprovning av kompressionsstrumpa
31
Venosan och Varitex från n Inverdia 32
33
34
35 Konsekvenserna av venös insufficiens