Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 2002

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 2002 Yearbook of Health and Medical Care 2002

Statistics Health and Medical Care Yearbook of Health and Medical Care 2002 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Information: Helen Flink, Socialstyrelsen, tel 08-555 531 39 e-mail: Helen.Flink@sos.se Anne Lehtiniemi, Statistiska Centralbyrån, tel 08-506 950 20, e-mail: anne.lehtiniemi@scb.se Från trycket: 10 januari 2003 Publicerad på Internet www.sos.se: 18 december 2002 Tidigare publicering: Denna statistik har producerats av Statistiska centralbyrån (SCB) som tidigare publicerade motsvarande statistik i Statistiska meddelanden, serie S Previous publication: This publication has previously been issued in Statistical reports series Social Welfare by Statistics Sweden ISSN 1400-3511 ISBN 91-7201-726-0 Artikelnr 2002-46-1 Printed in Sweden by Ekonomi-Print, Stockholm 2002

Förord Socialstyrelsen presenterar härmed den åttonde utgåvan av Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok, ingående i serien Hälso- och sjukvård. Framtagandet av boken har skett i nära samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Bakgrunden till bokens tillkomst är ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen år 1994 att i samarbete med Landstingsförbundet, Spri och SCB utveckla en till regeringen regelbundet återkommande rapportering av förhållanden inom hälso- och sjukvården. Enligt planerna för att fullgöra uppdraget skall en huvudrapport produceras vart tredje år. De rapporter som givits ut i denna serie är Sjukvården i Sverige 1995 resp. 1998 och Hälso- och sjukvårdsrapport 2001. Utöver de analytiska rapporterna finns också behov av samlad, kontinuerligt och enhetligt framtagen statistik över förhållandena inom hälso- och sjukvården. Sådan statistik skall enligt regeringsuppdraget publiceras varje år. Föreliggande bok är 2002 års utgåva. Boken innehåller uppgifter hämtade dels ur på olika håll framställd officiell statistik och dels ur andra källor. Liksom tidigare år publiceras huvudsakligen redan publicerade uppgifter. Undantagen är främst uppgifter baserade på Socialstyrelsens Patientregister, SCB:s undersökningar om Levnadsförhållanden (ULF), några nationella kvalitetsregister och studien av läkemedelsförbrukning i Jämtlands län. Underlaget till boken har till den övervägande delen har tagits fram av Anne Lehtiniemi vid SCB:s avdelning för Befolkning och välfärd. Hon har också svarat för den slutliga redigeringen av innehållet. I arbetet har från SCB också deltagit programchefen Ulla Brith Rimén. Andra medverkande på samma avdelning är Ingrid Florén. Från Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning har följande personer medverkat: Helen Flink (projektledare), Ann Bonair, Carl-Lennart Carlsson, Ann Clements, Ingemar Eckerlund, Göran Engholm, Örjan Ericsson, Nina Frohm, Håkan Gäbel, Johny Hultin, Pia Maria Jonsson, Tiina Laukkanen, Maud Lindeberg, Sören Lindroth, Sylvia Myrsell, Lars Nyberg, Hans Sundberg, Per-Olov Wester. Dessutom har följande personer medverkat från Epidemiologiskt Centrum inom Socialstyrelsen: Lotti Barlow, Annika Edberg, Leif Forsberg, Clas Hedberg, Andrejs Leimanis, Petra Otterblad Olausson och Curt-Lennart Spetz. Kvalitetsregisterbaserade uppgifter har framtagits av Ulf Stenestrand vid Universitetssjukhuset i Lindköping och Lars Wallentin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (Riks-HIA), Staffan Schön vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping (Svenskt Register för aktiv Uremivård) samt Birgitta Stegmayr vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå (Riks-Stroke).

Docent Göran Boëthius vid Östersunds sjukhus har bidragit med uppgifter från Läkemedelsregistreringen i Jämtlands län, och uppgifter om läkarbesök i Hallands läns landsting har ställts till förfogande av Girija Sintring, Hallands läns landsting. Särskild material som behandlar vårdkostnader för region Skåne har tagits fram av Thor Lithman. Marianne Hanning från Landstingsförbundet har bidragit med uppgifter om och ur den nationella väntetidsdatabasen. Till alla, som på olika sätt bidragit i arbetet, riktar Socialstyrelsen ett varmt tack. Stockholm i december 2002 Bo Lindblom

Innehåll / Contents 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa 1.2 Registrerad ohälsa 1.3 Vårdutnyttjande 1.4 Läkemedelsanvändning 1.5 Dödlighet 1.6 Ohälsans samhällsekonomiska konsekvenser 2 Hälso- och sjukvårdens organisation, lagstiftning och resurser 2.1 Övergripande regler, organisation och struktur 2.2 Sjukhus och vårdplatser 2.3 Personal 2.4 Kapital 3 Prestationer i hälso- och sjukvården 3.1 Öppen vård 3.2 Sluten vård 3.3 Läkemedel 4 Kvalitets- och förändringsaspekter, patientupplevelser 4.1 Allmänhetens syn 4.2 Tillgänglighet 4.3 Medicinsk kvalitet 4.4 Brister inom vården 5 Kostnader 5.1 Totala hälso- och sjukvårdskostnader 5.2 Särskilda hälso- och sjukvårdskostnader 5.3 Kostnader för läkemedel 6 Finansiering 6.1 Finansieringskällor 6.2 Patientavgifter Sida/Page 7 7 24 33 75 83 98 123 123 132 139 160 163 163 184 221 228 229 234 241 274 282 282 298 306 309 309 316 1 Prevalence of illness and poor health in Sweden 1.1 Perceived illness 1.2 Registered illness 1.3 Use of health and medical care services 1.4 Use of pharmaceuticals 1.5 Mortality 1.6 Socio-economic consequences of illness and poor health 2 The organisation, legislation and resources of health and medical care 2.1 Main rules, organisation and structure of health and medical care 2.2 Hospitals and hospital beds 2.3 Personnel 2.4 Capital 3 Performances in the health care sector 3.1 Out-patient care 3.2 In-patient care 3.3 Pharmaceuticals 4 Aspects of quality and change, patient experiences 4.1 The general public s view 4.2 Accessibility 4.3 Medical quality 4.4 Shortcomings in the health and medical care services 5 Costs 5.1 Costs according to the new national accounts 5.2 Special costs for health and medical care 5.3 Costs for pharmaceuticals 6 Financing 6.1 Sources of financing 6.2 Patient fees

7 Forskning och utveckling inom hälsooch sjukvårdssektorn 7.1 Kostnader 7.2 Innovationstakt 8 Övrig statistik 8.1 Befolkning 8.2 Basindex 9 Internationell statistik 10 Tandvård 10.1 Resurser 10.2 Prestationer 10.3 Kostnader 10.4 Finansiering Tabellförteckning Diagramförteckning Sakregister Sida/Page 319 319 325 327 327 334 336 350 364 371 373 383 389 409 414 7 Research and development in the health and medical care sector 7.1 Costs 7.2 Pace of innovation 8 Other statistics 8.1 Population 8.2 Basic index 9 International statistics 10 Dental care 10.1 Resources 10.2 Performances 10.3 Costs 10.4 Financing List of Tables List of Diagrams Subject index Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges..... Uppgift kan ej förekomma..... Inget finns att redovisa (värdet är noll)... Mindre än hälften av den använda enheten........ - 0 0,0 Data not available Category not applicable Magnitude zero Magnitude less than half of unit employed

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 7 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället Det finns ingen definition av begreppet hälsa som gör det möjligt att entydigt skilja mellan friska och sjuka. En människas hälsotillstånd är i varje ögonblick en subjektiv upplevelse, som bara till en del kan mätas på ett objektivt sätt. Bland många förslag till definition av begreppet hälsa är Världshälsoorganisationens (WHO) den mest kända: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. Befolkningens hälsotillstånd brukar ofta beskrivas i termer av frånvaro av hälsa. Det beror på de svårigheter som finns att hitta relevanta mått på begreppet hälsa. Tre olika sätt att värdera eller bedöma individens hälsoförhållanden brukar användas: 1. Medicinsk bedömning, t ex grundad på läkarundersökning 2. Individens egen bedömning, t ex upplevda besvär 3. Samhällets bedömning, t ex befrielse från arbete genom förtidspensionering I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av befolkningens hälsotillstånd utifrån tillgängliga statistikkällor. Uppgifterna är hämtade från bl a Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden, från Socialstyrelsens dödsorsaksregister, cancerregister och patientregister samt från läkemedelsregistrering i Jämtlands län. Vidare återges statistik från Riksförsäkringsverket över ohälsotal, sjukfrånvaro och förtidspensionering. Kapitlet är uppdelat i följande avsnitt: Upplevd ohälsa, Registrerad ohälsa, Vårdutnyttjande, Läkemedelsanvändning, Dödlighet och Ohälsans samhällsekonomiska konsekvenser. 1.1 Upplevd ohälsa Diagram 1 Mäns upplevelser av sitt eget hälsotillstånd. Fördelning på åldersgrupper 2001. Procent 1) Diagram 2 Kvinnors upplevelser av sitt eget hälsotillstånd. Fördelning på åldersgrupper 2001. Procent 1) Procent 100 80 60 Mycket dåligt Dåligt Procent 100 80 60 Mycket dåligt Dåligt Någorlunda Någorlunda 40 40 Gott Gott 20 20 16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Mycket gott Ålder Mycket gott 16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Ålder Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Fråga: Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Är det mycket gott, gott, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

8 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Diagram 3 Andelen (%) män som har upplevt sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt efter 1) 2) ålder, 1975 2001 Diagram 4 Andelen (%) kvinnor som har upplevt sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt efter 1) 2) ålder, 1975 2001 Procent 25 Män Procent 25 Kvinnor 20 20 75-84 år 15 75-84 år 15 65-74 år 65-74 år 10 10 45-64 år 45-64 år 5 25-44 år 5 25-44 år 16-24 år 16-24 år 1975 80 85 90 95 00 1975 80 85 90 95 00 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se nedan. 1) Fråga: Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativen var följande: Är det gott, dåligt eller något däremellan? (under perioden 1975 1995) Är det mycket gott, gott, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt? (sedan 1996 ) 2) Andelen personer som har svarat under åren 1975 1995 att de har dåligt allmänt hälsotillstånd samt under åren 1996 2001 att de har mycket dåligt eller dåligt allmänt hälsotillstånd. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån Undersökningar av levnadsförhållanden Statistiska centralbyrån (SCB) har sedan 1975 genomfört årliga undersökningar av levnadsförhållandena (ULFundersökning) i Sverige. I studien är en av välfärdskomponenterna hälsa. Datainsamlingen sker genom besöksintervjuer och vid intervjutillfället bedömer den intervjuade själv sin hälsa, dvs det är en subjektiv bedömning av det egna hälsotillståndet. Nettourvalet i 2001 års undersökning var ca 7 500 personer i åldern 16 84 år och antal intervjuer ca 5 800, dvs bortfallet var 22 procent. Beskrivning av undersökningen mm finns på Statistiska centralbyråns hemsida. Adressen till hemsidan är www.scb.se.

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 9 Tabell 1 Andel (%) barn och ungdomar t o m 19 år som har någon form av sjukdom, 1) 2) besvär eller funktionshinder som påverkar deras dagliga liv, 2001 Kön Andel (%) barn och ungdomar t o m 19 år som har Antal Någon sjukdom, Allergi Astma Damp Dyslexi Hörsel- Syn- intervjuade något besvär el. nedsätt- nedsätt- föräldrar funktionshinder ning ning Båda könen 19,6 11,7 4,8 0,7 1,3 1,1 4,8 1 740 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Fråga: Har han/hon någon av dessa sjukdomar, något besvär eller funktionshinder som påverkar hans/hennes dagliga liv? Svarsalternativen var: Nej Ja, allergi Ja, astma Ja, damp Ja, dyslexi Ja, hörselnedsättning Ja, synnedsättning Något annat vad?. 2) I undersökningen ingår intervjupersonens eget/egna barn eller sambos barn födda 1982 2001 (t o m 19 år) som bor i intervjupersonens hushåll minst en tredjedel av tiden. Även fosterbarn ingår. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån Undersökning om skolbarnens hälsovanor Forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor har pågått ett drygt decennium. Världshälsoorganisationen accepterade senare projektet som en "WHO Collaborative Study" och läsåret 1985/86 genomfördes den första tobaks- och hälsovaneundersökningen med elva deltagande länder. Den andra datainsamlingen gjordes 1989/90. Tolv länder ingick i undersökningen denna gång. Läsåret 1993/94 genomfördes nästa undersökning i tjugofem länder/regioner och läsåret 1997/98 deltog tjugosju länder i undersökningen. Den senaste undersökningen genomfördes läsåret 2001/02. I HSSÅ99 publicerades uppgifter från denna undersökning.

10 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 2 Andel (%) barn med vissa sjukdomar eller besvär efter kön och ålder, 1988/89 och 1996/97 1) Kön Nedsatt Nedsatt Huvud- Någon Någon allergisk Hösnuva Ålder syn hörsel värk allergi snuva 1988/89 1996/97 1988/89 1996/97 1996/97 1996/97 1988/89 1996/97 1988/89 1996/97 Pojkar 0 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 6 5,3 4,9 2,9 2,1 1,5 21,0 7,4 8,5 6,5 6,5 7 9 10,3 7,6 2,6 3,9 8,2 25,8 11,2 16,3 9,6 14,4 10 12 13,0 13,7 3,3 3,8 10,4 26,6 16,9 18,1 14,3 16,2 13 15 16,6 16,9 2,7 3,2 13,3 26,3 18,4 20,3 16,5 17,8 0 15 11,0 9,7 2,9 3,1 7,4 24,4 13,1 14,8 11,4 12,8 Flickor 0 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 6 4,0 3,1 2,5 1,7 1,3 22,1 6,4 5,3 4,5 4,3 7 9 8,9 10,7 2,5 3,0 6,8 22,4 10,1 8,4 8,4 7,3 10 12 14,3 18,1 3,0 4,0 13,9 24,5 14,7 14,3 11,8 10,9 13 15 21,0 24,2 1,5 1,1 16,5 27,4 11,8 16,0 9,5 13,0 0 15 11,6 12,3 2,4 2,4 8,3 23,7 10,5 10,1 8,2 8,2 Kön Allergisk Någon Eksem Diabetes Psoriasis Ålder astma matallergi 1988/89 1996/97 1996/97 1988/89 1996/97 1988/89 1996/97 1988/89 1996/97 Pojkar 0 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 6 2,2 3,4 8,7 8,5 10,3 0,0 0,2 0,0 0,0 7 9 4,2 9,2 9,4 6,8 8,1 0,0 0,2 0,0 0,2 10 12 6,0 6,2 8,5 8,7 7,9 0,3 0,5 1,8 0,2 13 15 7,5 6,3 10,0 7,0 6,6 0,5 0,8 1,4 0,3 0 15 4,8 6,1 9,1 7,8 8,5 0,2 0,4 0,7 0,1 Flickor 0 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3 6 1,9 3,0 11,4 10,0 12,1 0,0 0,0 0,1 0,3 7 9 3,0 2,8 9,5 10,1 10,2 0,0 0,7 0,2 0,4 10 12 4,7 4,7 9,6 10,1 9,4 0,2 0,7 0,6 0,6 13 15 3,3 4,7 9,8 8,4 8,4 0,4 0,8 1,2 3,2 0 15 3,1 3,7 10,2 9,7 10,3 0,1 0,5 0,5 1,0 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor som ställdes till förälder, t ex: Har han/hon Nedsatt syn? Nedsatt hörsel? Får han/hon astma vid kontakt med pollen eller pälsdjur? Besväras han/hon av eksem under minst 3 månader per år? Har han/hon diabetes? Har han/hon psoriasis? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 11 Tabell 3 Förekomst av långvarig sjukdom eller andra besvär efter kön och ålder, 1985 och 2001 Procent 1) Kön Långvarig I hög grad ned- Nedsatt Rörelse- Nedsatt Nedsatt Ålder sjukdom satt arbetsför- rörelse- hinder hörsel syn måga pga lång- förmåga varig sjukdom 1985 2001 1985 2001 1985 2001 1985 2001 1985 2001 1985 2001 Män 16 24 18,4 25,0 2,2 1,3 0,9 0,4 0,0 0,2 2,8 2,4 0,0 0,0 25 44 24,8 32,2 2,8 5,3 1,8 3,0 0,9 0,9 4,9 9,0 0,3 0,4 45 64 48,5 50,9 14,7 13,6 15,6 11,1 6,5 4,3 18,3 18,3 0,9 0,5 65 74 67,1 78,8 18,4 20,7 39,2 37,7 16,0 15,4 29,1 35,4 2,3 2,7 75 84 77,3 85,2 34,4 31,6 67,1 64,3 33,3 31,5 38,5 37,9 8,2 8,5 16 84 38,6 46,0 9,9 10,9 14,0 13,2 6,1 5,6 13,2 15,9 1,1 1,2 Kvinnor 16 24 20,5 35,2 3,5 3,3 0,8 1,2 0,5 0,2 2,9 3,0 0,0 0,0 25 44 23,2 37,8 3,3 8,0 3,8 5,2 1,3 1,7 4,1 5,8 0,3 0,3 45 64 52,3 57,4 14,7 19,7 19,2 19,0 7,3 6,3 8,3 12,0 0,6 1,0 65 74 71,0 77,6 19,1 19,5 50,4 52,0 21,8 20,8 17,4 12,7 4,5 3,2 75 84 80,6 85,3 35,2 31,1 80,5 75,7 47,4 35,1 28,6 29,6 14,9 13,0 16 84 42,4 53,1 11,5 14,8 20,8 21,5 9,7 8,5 9,0 10,6 2,2 2,1 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor, t ex: Har Du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet? Medför den/de sjukdom(ar) Du har att Din arbetsförmåga är nedsatt i hög grad, i någon mån eller inte alls? Kan Du springa en kortare sträcka, säg 100 meter, om Du har bråttom? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån Diagram 5 Förekomst av långvarig sjukdom och nedsatt 1) 2) arbetsförmåga, 1980 2001. Procent Procent 60 50 Har någon långvarig sjukdom Kvinnor 40 Män 30 20 Har i hög grad nedsatt arbetsförmåga Kvinnor 10 Män 00 1980 1985 1990 1995 2000 Beskrivning av undersökningar om levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Se tabell 3 ovan. 2) Uppgifterna är inte jämförbara med statistik som har publicerats i tidigare HSSÅ. Årets statistik är åldersstandardiserad efter 2000 års befolkningsfördelning. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

12 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 4 Förekomst av långvarig sjukdom m m efter kön och ålder, 1985 och 2001. Procent 1) Sjukdomsgrupp Kön 1985 2001 16 84 år 2) 16 24 år 25 44 år 45 64 år 65 74 år 75 84 år 16 84 år 2) I Infektionssjukdomar m 0,7 0,0 0,2 0,4 1,1 1,7 0,4 kv 0,5 0,8 0,4 0,6 0,3 1,0 0,6 II Tumörer m 0,8 0,0 0,2 0,9 2,7 5,8 1,1 kv 1,5 0,0 0,4 2,6 3,9 3,9 1,8 III Endokrina systemets m 2,7 0,2 1,9 8,0 16,5 11,7 5,9 sjukdomar kv 5,8 1,5 3,9 8,5 21,6 20,0 8,7 Diabetes m 2,0 0,0 1,1 4,1 9,5 7,1 3,2 kv 2,5 0,3 0,4 2,3 8,8 7,6 2,7 IV Blodsjukdomar m 0,3 0,0 0,1 0,2 1,4 2,5 0,4 kv 0,7 0,0 0,5 0,7 0,8 2,6 0,7 V Psykiska störningar m 1,8 2,2 4,4 3,4 2,7 1,7 3,4 kv 3,7 4,1 5,2 6,5 5,0 6,1 5,5 VI Sjukdomar i nervsystemet m 7,1 2,3 3,1 7,4 8,1 20,1 6,2 och sinnesorganen kv 7,3 4,7 5,2 6,9 11,3 22,4 8,1 Ögonsjukdomar m 2,2 1,0 1,1 1,5 3,3 11,0 2,2 kv 3,0 0,9 0,6 1,6 5,1 16,5 3,1 Öronsjukdomar m 2,8 0,8 1,1 3,3 3,8 9,8 2,7 kv 1,5 1,2 1,1 2,5 3,4 6,4 2,4 VII Cirkulationsorganens m 12,7 0,5 1,8 16,2 43,5 54,7 14,5 sjukdomar kv 13,6 0,3 1,8 13,3 35,4 49,9 14,0 Högt blodtryck m 6,9 0,2 1,1 10,8 19,2 18,7 7,3 kv 8,2 0,0 0,9 10,4 22,3 26,4 8,8 Hjärtsjukdomar m 4,5 0,2 0,5 4,6 19,4 25,0 5,5 kv 3,7 0,3 0,2 2,3 9,5 21,0 4,0 VIII Andningsorganens m 4,2 8,1 5,3 3,6 9,9 10,8 6,0 sjukdomar kv 3,2 11,1 5,7 7,6 7,3 6,9 7,3 Bronkit m m m 2,5 3,7 3,0 2,0 7,9 7,1 3,6 kv 2,0 6,0 3,0 5,8 5,5 6,0 4,9 IX Matsmältningsorganens m 2,9 0,9 3,6 3,9 6,3 3,7 3,6 sjukdomar kv 2,9 2,6 3,8 5,3 8,8 9,5 5,3 Mag/tarmsår m 0,6 0,0 0,3 0,8 0,7 0,9 0,5 kv 0,4 0,0 0,1 0,4 0,2 0,4 0,2 X Sjukdomar i urin- eller m 1,5 0,0 0,2 1,1 6,6 7,8 1,7 könsorgan kv 1,7 1,1 0,9 3,8 4,0 3,2 2,4 XII Hudens och underhudens m 2,8 1,6 1,9 1,5 2,2 4,0 1,9 sjukdomar kv 3,7 2,7 2,0 2,6 2,3 2,6 2,4 XIII Sjukdomar i rörelseorganen m 11,1 5,4 12,2 20,4 24,6 25,9 16,3 kv 13,6 8,4 14,1 26,0 35,2 39,4 22,1 Ledbesvär m 3,2 0,4 0,4 1,5 2,7 4,0 1,3 kv 4,6 0,3 1,3 2,2 3,8 3,9 2,0 Ryggvärk m 6,8 3,2 5,9 10,3 11,2 5,7 7,5 kv 6,7 2,8 6,3 10,6 12,1 10,4 8,3 XIV Medfödda missbildningar m 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 0,0 0,1 kv 0,2 1,0 0,3 0,2 0,0 0,8 0,4

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 13 Tabell 4 (forts) Sjukdomsgrupp Kön 1985 2000 16 84 år 2) 16 24 år 25 44 år 45 64 år 65 74 år 75 84 år 16 84 år 2) XVI Symtom och ofullständigt m 5,4 1,5 2,9 3,1 3,6 12,2 3,5 preciserade fall kv 7,7 1,8 2,9 4,8 8,4 14,2 5,1 XVII Skador och förgiftningar m 3,0 7,1 7,6 6,5 6,4 5,2 6,9 kv 2,3 7,4 6,5 6,2 6,3 8,5 6,7 Frakturer m 0,5 0,5 0,3 0,5 1,4 2,1 0,6 kv 1,1 0,5 0,5 0,6 1,7 4,3 1,0 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Har Du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet? Om svaret var JA frågades även Vad är det? Högst sex olika sjukdomar/besvär registrerades. 2) Uppgifterna är inte jämförbara med statistik som har publicerats i tidigare HSSÅ. Årets statistik är åldersstandardiserad efter 2000 års befolkningsfördelning. Källa: Undersökningar om levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån Tabell 5 Andel (%) personer med vissa besvär under en tvåveckorsperiod 1) efter kön och ålder, 1988 och 2001 Ålder Andel personer som under en tvåveckorsperiod ofta känt sig trötta haft besvär med sömnen haft återkommande huvudvärk eller migrän Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 1988 2001 1988 2001 1988 2001 1988 2001 1988 2001 1988 2001 16 24 22,6 48,0 40,0 60,0 4,7 20,7 10,2 26,9 5,6 10,3 16,3 32,5 25 44 26,2 50,8 39,7 59,1 9,4 24,1 12,3 26,7 8,7 12,1 18,2 24,8 45 64 22,0 38,3 34,3 48,9 11,3 22,5 22,7 33,6 7,9 13,3 13,8 21,9 65 74 21,9 35,7 31,9 42,1 18,5 24,2 32,3 37,3 7,0 9,7 10,3 15,3 75 84 28,2 37,4 38,9 51,0 24,7 26,6 39,3 44,6 5,6 6,5 11,3 12,8 16 84 24,0 43,8 37,1 53,2 11,2 23,3 19,9 31,9 7,6 11,6 15,0 22,6 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Har Du ofta känt dig trött under de senaste två veckorna? Har Du haft besvär med sömnen? Har Du haft återkommande huvudvärk eller migrän? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

14 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 6 Andel (%) personer med vissa svåra eller lätta sjukdomar eller besvär efter kön och ålder, 2000 och 2001 1) Ålder Värk i skuldror, Ryggsmärtor, Värk eller smärtor Ängslan, oro nacke eller axlar ryggvärk, ischias, i händer, armbågar, eller ångest eller höftsmärtor ben eller knän 2000 2000 2000 2000 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 16 24 17,9 40,1 19,6 31,7 19,0 26,2 11,6 24,7 25 44 31,2 50,5 32,2 36,6 25,7 24,8 17,2 24,1 45 64 43,6 59,0 40,3 45,0 34,3 46,2 15,4 24,6 65 74 37,8 50,0 39,1 47,4 40,4 48,1 11,2 28,0 75 84 33,5 43,7 33,5 49,7 36,7 52,4 13,3 27,1 16 84 34,4 51,2 34,1 41,2 30,0 37,2 15,0 25,1 Ålder Värk i skuldror, Ryggsmärtor, Värk eller smärtor Ängslan, oro nacke eller axlar ryggvärk, ischias, i händer, armbågar, eller ångest eller höftsmärtor ben eller knän 2001 2001 2001 2001 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 16 24 17,2 36,8 22,8 30,5 18,6 24,0 13,2 27,4 25 44 31,9 50,8 34,2 35,6 24,4 27,1 20,8 27,3 45 64 40,5 54,5 37,6 43,6 31,1 44,0 18,1 25,8 65 74 35,0 48,5 36,3 50,8 42,8 51,6 17,4 31,3 75 84 34,9 40,9 37,2 54,8 41,8 56,0 18,1 29,5 16 84 33,3 49,0 34,2 41,1 28,8 37,8 18,3 27,5 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Jag har redan frågat om sjukdomar men det är några sjukdomar eller besvär som jag för säkerhets skull vill ställa några särskilda frågor om. Har du möjligen något av följande: Värk i skuldror, nacke eller axlar? Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias? Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän? Ängslan, oro eller ångest? Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 15 Tabell 7 Andel (%) av befolkningen som de senaste 12 månaderna har haft vissa lätta eller svåra sjukdomar eller besvär efter kön och ålder, 1991 och 2000 1) Sjukdom/besvär Kön År Ålder 18 24 25 44 45 64 65 75 18 75 därav med svåra besvär Huvudvärk, migrän m 1991 58,8 52,8 37,2 22,0 44,1 7,4 2000 53,6 53,2 35,9 20,1 42,8 7,6 kv 1991 74,2 71,5 58,1 36,9 61,8 15,7 2000 73,7 72,9 55,1 36,4 61,2 16,9 Förkylning, influensa m 1991 85,7 77,0 62,5 52,0 69,9 13,7 2000 82,0 74,1 58,3 49,1 65,9 12,9 kv 1991 87,4 79,0 64,7 55,7 71,5 19,6 2000 81,3 73,2 58,6 49,2 65,1 18,4 Synbesvär/ögonsjukdom som ej m 1991 5,2 4,6 7,3 11,9 6,6 2,3 påtagligt avhjälps av glasögon 2000 3,0 3,8 6,7 14,2 6,1 2,2 kv 1991 4,9 4,4 7,7 18,4 7,8 2,9 2000 4,8 5,2 8,6 17,2 8,2 2,8 Hörselnedsättning m 1991 8,1 10,2 26,2 42,6 19,8 4,1 2000 6,3 9,4 24,5 41,8 18,7 4,5 kv 1991 2,8 4,0 12,5 25,9 10,2 2,3 2000 7,2 4,6 12,1 24,4 10,5 2,4 Smärtor eller värk i bröstet m 1991 5,4 6,0 11,4 15,3 9,0 2,6 2000 7,5 5,3 8,5 13,2 7,6 1,7 kv 1991 2,3 4,9 10,3 13,9 7,8 2,4 2000 7,1 6,7 9,0 13,5 8,5 2,7 Kronisk luftrörskatarr (astma) m 1991 3,2 2,4 4,9 9,4 4,3 1,4 2000 3,9 3,6 5,2 5,3 4,4 1,0 kv 1991 4,9 3,4 5,8 8,3 5,2 1,5 2000 7,1 6,0 7,4 10,9 7,3 2,1 Förstoring av sköldkörteln m 1991 0,5 0,2 0,5 1,6 0,5 0,2 (struma) 2000 0,0 0,2 0,3 0,8 0,3 0,0 kv 1991 0,3 1,4 5,1 8,5 3,7 0,7 2000 0,3 3,2 4,9 8,1 4,3 1,1 Tuberkulos (alla former) m 1991 0,5 0,2 0,4 0,2 0,3 0,1 2000 0,0 0,2 0,2 0,3 0,2 0,0 kv 1991 0,3 0,2 0,4 0,6 0,3 0,2 2000 0,3 0,4 0,1 0,0 0,2 0,1 Värk i skuldror eller axlar m 1991 12,5 21,4 30,2 32,1 24,6 7,2 2000 15,1 26,0 29,8 29,7 26,8 7,7 kv 1991 28,4 35,1 44,5 43,1 38,6 14,6 2000 33,0 42,0 48,3 44,0 43,8 17,2 Propp i hjärtat, hjärtinfarkt m 1991 0,2 0,7 1,6 4,3 1,5 0,7 2000 0,0 0,0 1,6 5,9 1,3 0,6 kv 1991 0,0 0,0 0,3 1,0 0,2 0,1 2000 0,0 0,3 0,9 1,9 0,7 0,3 Propp i hjärnan, stroke 2) m 2000 0,0 0,1 0,7 5,4 1,0 0,4 kv 2000 0,0 0,4 0,6 3,5 0,9 0,4

16 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 7 (forts) Sjukdom/besvär Kön År Ålder 18 24 25 44 45 64 65 75 18 75 därav med svåra besvär Hjärtsvaghet m 1991 0,2 0,6 3,1 11,2 2,9 0,7 2000 0,0 0,2 3,4 11,3 2,7 0,9 kv 1991 0,0 0,6 1,6 8,2 2,1 0,7 2000 0,0 0,5 2,1 11,9 2,7 0,5 Högt blodtryck m 1991 1,2 3,5 15,5 17,5 9,1 1,5 2000 1,6 3,3 13,2 28,3 9,9 2,1 kv 1991 2,1 3,4 12,7 28,2 10,4 2,0 2000 0,7 4,0 12,7 32,3 10,9 2,5 Magont, magvärk m 1991 25,4 22,2 16,0 13,2 19,3 4,3 2000 24,3 22,1 17,3 11,5 19,2 4,9 kv 1991 36,5 28,7 19,7 15,8 24,6 6,8 2000 41,5 30,6 22,3 19,7 27,0 8,3 Magsår m 1991 2,0 1,5 2,6 2,0 1,9 0,6 2000 2,3 2,9 2,4 3,5 2,7 1,1 kv 1991 2,6 2,0 2,8 1,7 2,3 1,1 2000 2,7 3,1 2,6 3,0 2,9 1,4 Ryggsmärtor, ryggvärk, m 1991 30,3 32,3 39,1 32,1 34,2 12,3 höftsmärtor, ischias 2000 22,3 35,9 40,1 38,8 36,4 13,3 kv 1991 33,0 33,9 42,1 43,2 38,0 14,3 2000 29,6 38,0 45,2 49,8 41,5 16,8 Gallbesvär eller gallsten m 1991 0,7 0,9 1,3 3,6 1,4 0,4 2000 0,0 1,0 1,8 3,5 1,5 0,7 kv 1991 1,0 3,1 4,0 6,6 3,7 1,0 2000 0,0 2,5 4,4 6,5 3,5 1,2 Njurbesvär eller njursten m 1991 0,5 2,2 2,7 3,1 2,3 1,1 2000 0,3 1,1 2,4 2,1 1,6 0,9 kv 1991 2,1 1,2 2,1 1,9 1,7 0,8 2000 3,4 1,9 2,3 1,9 2,2 1,0 Hemorrojder, smärtor i m 1991 1,2 3,6 7,6 7,8 5,2 1,1 ändtarmen 2000 0,3 3,8 4,8 8,0 4,4 0,9 kv 1991 2,3 4,5 7,7 9,1 6,0 1,6 2000 2,4 5,2 6,5 11,7 6,3 1,5 Prostata, besvär med m 1991 0,2 1,2 4,1 15,7 4,1 1,1 vattenkastning 2000 1,3 0,7 4,6 17,6 4,3 0,7 Blåskatarr, besvär med kv 1991 5,4 4,6 4,2 10,8 5,7 2,4 vattenkastning 2000 5,4 4,7 6,4 8,4 5,9 2,0 Menstruationsbesvär kv 1991 40,2 30,8 13,1 3).. 26,3 4) 11,0 2000 35,7 23,8 9,8 3).. 19,7 4) 7,2 Komplikationer vid graviditet kv 1991 3,4 6,5 0,6 3).. 4,0 4) 2,5 2000 4,4 5,2 0,4 3).. 3,2 4) 2,2 Andra underlivsbesvär kv 1991 6,7 7,9 7,3 6,2 7,2 2,0 (flytningar, smärtor, framfall mm) 2000 10,4 8,0 5,3 5,9 6,9 2,2 Ljumskbråck m 1991 0,2 1,0 3,5 5,4 2,4 0,6 2000 0,7 1,2 2,6 4,5 2,1 0,8 kv 1991 0,0 0,4 0,5 0,8 0,4 0,1 2000 0,0 0,6 0,6 1,2 0,6 0,2

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 17 Tabell 7 (forts) Sjukdom/besvär Kön År Ålder 18 24 25 44 45 64 65 75 18 75 därav med svåra besvär Åderbråck, bensår m 1991 0,5 1,4 4,3 7,9 3,1 0,5 2000 1,0 0,7 3,4 6,1 2,4 0,4 kv 1991 0,5 4,5 11,5 22,5 9,3 1,9 2000 0,7 3,8 10,2 24,6 8,8 2,0 Bensvullnad, svullna ben m 1991 3,4 1,9 4,6 9,2 4,0 1,1 2000 2,0 2,3 4,2 11,7 4,1 0,8 kv 1991 2,6 8,6 15,9 22,8 12,6 2,6 2000 3,1 7,8 15,4 22,4 12,2 2,6 Värk/smärtor i händer, m 1991 16,7 20,2 27,1 28,0 23,1 7,5 armbågar, ben eller knän 2000 19,3 23,6 25,7 29,3 24,7 8,4 kv 1991 15,7 19,5 36,3 43,1 28,4 12,0 2000 15,6 22,8 40,4 47,5 32,2 12,6 Allmän trötthet m 1991 19,0 17,2 19,1 17,7 18,1 3,0 2000 26,3 29,2 22,6 19,5 25,3 4,7 kv 1991 28,4 28,1 30,7 25,9 28,6 6,5 2000 39,8 42,6 35,4 27,8 37,6 9,9 Sömnbesvär m 1991 7,6 9,0 10,8 15,2 10,3 2,7 2000 12,1 15,6 14,9 14,9 14,9 3,5 kv 1991 6,2 9,5 21,0 29,5 16,1 4,8 2000 20,7 19,2 25,8 32,4 23,7 7,4 Nervösa besvär m 1991 5,4 8,0 10,0 10,1 8,6 2,1 (ängslan, oro, ångest) 2000 11,1 10,1 8,8 8,8 9,6 2,8 kv 1991 10,1 9,5 15,2 22,8 13,7 3,3 2000 22,8 18,1 16,2 17,2 17,8 5,8 Depression, djup nedstämdhet m 1991 5,7 5,1 4,9 4,5 5,0 1,8 2000 5,9 7,3 6,0 6,7 6,6 2,2 kv 1991 7,5 5,4 9,1 8,9 7,5 2,7 2000 17,7 12,6 10,7 9,5 12,0 4,6 Psykisk sjukdom m 1991 0,5 0,6 0,9 1,8 0,9 0,2 2000 0,0 1,0 1,2 0,3 0,9 0,5 kv 1991 0,3 0,4 1,7 1,2 0,9 0,5 2000 0,0 0,9 1,5 1,6 1,2 0,5 Blodvallningar, svettningar m 1991 0,2 1,4 1,8 2,0 1,5 0,5 2000 0,7 1,2 2,2 4,0 1,9 0,4 kv 1991 1,0 3,5 24,3 12,5 11,4 2,7 2000 2,7 4,8 21,5 11,6 11,8 2,5 Hosta m 1991 28,3 25,6 21,4 20,2 23,8 3,0 2000 26,6 23,6 20,6 17,4 22,0 3,0 kv 1991 29,9 25,7 23,6 21,2 24,8 5,3 2000 27,6 20,8 19,6 21,3 21,1 4,8 Andnöd, andfåddhet m 1991 2,2 3,4 7,0 12,8 5,8 1,9 2000 3,6 3,6 7,3 15,7 6,4 1,6 kv 1991 4,1 4,5 8,5 17,6 7,9 2,3 2000 7,8 5,5 8,8 17,6 8,7 2,5

18 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 7 (forts) Sjukdom/besvär Kön År Ålder 18 24 25 44 45 64 65 75 18 75 därav med svåra besvär Yrsel m 1991 3,7 4,1 7,9 11,2 6,3 0,6 2000 4,9 5,5 7,7 12,3 7,2 1,2 kv 1991 9,0 11,6 15,4 22,2 14,3 3,1 2000 14,3 14,5 14,7 22,5 15,7 3,7 Illamående m 1991 16,3 13,9 5,9 5,2 10,4 1,3 2000 13,2 11,1 5,6 6,1 8,6 1,3 kv 1991 24,9 18,9 11,8 9,7 15,9 3,8 2000 25,5 19,9 10,2 7,2 15,1 2,6 Avmagring m 1991 2,5 1,3 1,2 2,7 1,6 0,6 2000 1,6 1,4 1,5 2,7 1,6 0,5 kv 1991 3,9 2,4 2,1 5,2 2,9 0,7 2000 3,4 3,6 1,4 3,3 2,8 0,9 Kräkningar m 1991 9,6 9,7 3,7 3,6 6,8 1,3 2000 6,9 8,0 2,8 1,1 5,1 1,1 kv 1991 14,9 12,1 6,5 4,1 9,3 2,7 2000 10,2 12,1 3,7 2,8 7,5 1,4 Diarré m 1991 14,3 14,9 7,1 4,9 10,8 1,7 2000 11,5 12,5 7,4 5,9 9,7 1,9 kv 1991 11,1 15,1 10,8 6,4 11,8 2,7 2000 13,6 14,0 9,9 7,5 11,5 2,0 Förstoppning m 1991 1,5 1,5 2,5 6,5 2,6 0,6 2000 3,0 2,5 2,4 7,2 3,1 0,6 kv 1991 5,2 6,3 7,3 15,1 7,9 2,1 2000 7,8 9,1 8,6 14,0 9,5 2,2 Överansträngning m 1991 7,6 7,7 5,8 2,2 6,3 0,8 2000 11,5 13,0 7,9 2,7 9,7 1,9 kv 1991 5,9 7,8 8,0 4,1 7,0 1,4 2000 16,3 14,5 13,9 4,9 13,1 3,8 Utslag, eksem, psoriasis m 1991 10,3 13,0 10,0 11,2 11,4 2,0 2000 10,8 11,5 11,0 12,3 11,3 1,3 kv 1991 23,2 17,2 12,8 11,2 15,5 2,9 2000 16,7 14,9 13,2 14,2 14,3 3,0 Elakartad tumör, cancer, m 1991 0,2 0,1 1,4 2,2 0,8 0,6 kräfta 2000 0,3 0,2 0,9 2,4 0,8 0,4 kv 1991 0,3 0,8 1,2 1,5 1,0 0,6 2000 0,0 0,4 0,9 1,9 0,8 0,3 Blodbrist, anemi m 1991 0,0 0,6 0,3 0,2 0,4 0,0 2000 0,0 0,2 0,6 1,9 0,5 0,2 kv 1991 1,5 4,8 4,0 4,2 4,0 0,8 2000 2,0 4,9 3,6 4,0 4,0 0,9 Sockersjuka, diabetes m 1991 0,0 1,3 3,8 6,7 2,7 0,7 2000 0,7 0,7 4,5 12,8 3,6 1,2 kv 1991 0,3 1,2 1,4 8,5 2,4 0,7 2000 0,0 1,1 2,9 9,6 2,8 1,0

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 19 Tabell 7 (forts) Sjukdom/besvär Kön År Ålder 18 24 25 44 45 64 65 75 18 75 därav med svåra besvär Övervikt, fetma m 1991 3,0 8,1 14,1 16,1 10,5 1,2 2000 3,9 10,9 18,1 14,8 13,3 1,9 kv 1991 8,0 10,7 20,0 24,9 15,7 3,6 2000 7,5 13,2 20,9 26,5 17,4 3,9 Organisk nervsjukdom m 1991 0,2 0,6 0,7 1,3 0,7 0,3 (CP, MS, Polio etc) 2000 0,0 0,2 0,8 1,6 0,6 0,3 kv 1991 0,0 0,5 1,1 1,7 0,9 0,4 2000 0,3 0,4 0,7 1,6 0,7 0,4 Bestående besvär av m 1991 9,3 9,3 13,7 11,5 11,0 4,9 olycksfall eller skada 2000 7,9 10,8 10,0 11,2 10,3 3,8 kv 1991 4,6 4,6 9,7 14,1 7,8 3,7 2000 5,4 6,7 7,9 9,3 7,4 3,6 Allergi m 1991 22,4 16,5 10,9 9,9 14,5 2,9 2000 20,1 24,1 13,0 8,6 17,7 2,7 kv 1991 21,6 21,1 17,8 16,4 19,4 4,4 2000 24,8 21,5 19,4 16,3 20,3 4,7 Urinvägsinfektion m 1991 0,2 0,6 0,7 5,4 1,3 0,5 2000 1,6 1,1 1,4 2,9 1,5 0,4 kv 1991 8,2 6,0 4,8 11,4 6,8 2,6 2000 10,5 7,3 6,2 6,5 7,1 2,4 Antal intervjuer m 1991 385 1 065 861 372 2 683. 2000 307 1 033 958 304 2 602. kv 1991 347 1 034 836 406 2 623. 2000 267 1 002 918 353 2 540. Beskrivning av levnadsnivåundersökningen, se nedan. 1) Fråga:Har du under de senaste 12 månaderna haft någon av följande sjukdomar eller besvär? (Om Ja: Intervjupersonen frågas om besvären är lätta eller svåra) Besvären är: Huvudvärk, migrän; förkylning, influensa; mm. 2) Frågan ställs år 2000 men inte år 1991. 3) 45 60 år. 4) 18 60 år. Källa: Levnadsnivåundersökningen år 2000. Institutet för social forskning Levnadsnivåundersökningen Institutet för social forskning (SOFI) har genomfört levnadsnivåundersökningar 1968, 1974, 1981, 1991 och senast år 2000. I 2000 års undersökning intervjuades drygt 5 000 personer om sina levnadsvillkor, bl a om hälsa. Bruttourvalet består av olika befolkningsskikt. Det första skiktet i 2000 års undersökning är de personer som ingått i tidigare omgångar av LNU (födda 1925 1973; totalt 5 506 personer). Det andra skiktet är tilläggsurval av ungdomar (födda 1974 1981; totalt 956 personer). Det tredje skiktet är immigranter som bodde i Sverige den 31 december 1999 (födda 1925 1973; totalt 332 personer). Till 2000 års LNU kopplades också en separat studie av barn och ungdomar (10 18 år) som bodde i samma hushåll som intervjupersonen i LNU (barn-lnu). Det totala bruttourvalet i 2000 års LNU-undersökning var ca 6 800 personer. Det totala bortfallet uppgick till 23,4 procent. På SOFIs hemsida finns en beskrivning av LNU-undersökningen mm. Adressen till hemsidan är www.sofi.su.se.

20 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Diagram 6 Andel (%) av befolkningen i åldern 19 81 år som år 1999 1) 2) angav att de har eller har haft astma, efter kön och ålder Procent 20 16 Män Kvinnor 12 8 4 0 19-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-81 år Beskrivning av den nationella miljöhälsoenkäten 1999, se nedan. 1) Frågor: Har du eller har du haft någon av följande sjukdomar? Astma. Har du av läkare fått diagnosen astma? 2) Andelen avser personer som angav att de har eller har haft astma och/eller har fått läkardiagnosen astma. Källa: Miljöhälsorapport 2001. Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicin, Miljömedicin Stockholms läns landsting Publikationen finns på Socialstyrelsens hemsida. Adressen är www.sos.se/fulltext/111/2001-111-1/sammanfattning.htm. Nationell miljöhälsoenkät 1999 Institutet för Miljömedicin (IMM) har tillsammans med Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns landsting (MME) på uppdrag av Socialstyrelsen utarbetat en rapport Miljöhälsorapport 2001. Detta är den första rapport som beskriver det nationella läget avseende hälsorisker i miljön och miljörelaterad ohälsa. I Miljöhälsorapport 2001 publiceras uppgifter från nationella miljöhälsoenkäten 1999 (NMHE 99). Statistiska centralbyrån genomförde denna undersökning under 1999. Målpopulationen i undersökningen var alla personer mellan 19 och 81 år som varit bosatta i Sverige de senaste fem åren. Man gjorde ett slumpmässigt urval av 750 personer från vart och ett av landets 21 län. Frågeformuläret skickades ut i slutet av mars 1999 till cirka 15 800 personer. 254 personer i urvalet kunde inte nås, t ex på grund av att de hade flyttat utomlands eller avlidit. Nästan 15 500 personer fick till slut enkäten och av dessa svarade ca 11 200 personer, dvs svarsfrekvensen var 72,5 procent. Den nationella miljöhälsoenkäten bestod av frågor om boende, besvärsupplevelser, hälsotillstånd, rök- och kostvanor samt arbete och utbildning. På Socialstyrelsens hemsida finns Miljöhälsorapport 2001 och miljöhälsoenkäten från 1999. Adressen är www.sos.se/fulltext/111/2001-111-1/sammanfattning.htm.

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 21 Tabell 8 Andel (%) personer i olika viktgrupper efter kön och ålder, 1980/81, 1988/89 och 2000/2001 Ålder Underviktig 1) Normalviktig 1) Överviktig 1) Fet 1) Samtliga 1) År Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 16 24 80/81 3,9 10,9 84,1 82,2 10,5 6,4 1,5 0,4 100 100 88/89 4,7 10,3 81,9 82,8 12,2 6,3 1,1 0,6 100 100 00/01 3,4 8,8 75,3 77,3 18,0 12,3 3,3 1,6 100 100 25 44 80/81 0,8 5,2 68,4 80,6 27,1 12,2 3,7 2,0 100 100 88/89 0,6 4,7 64,5 77,0 30,5 15,1 4,5 3,3 100 100 00/01 0,8 2,2 50,3 67,7 40,1 22,1 8,8 8,1 100 100 45 64 80/81 0,8 1,5 50,0 58,5 42,2 31,3 7,0 8,7 100 100 88/89 0,4 1,9 48,2 58,4 43,6 30,9 7,8 8,8 100 100 00/01 0,5 1,3 37,5 53,5 49,4 33,4 12,6 11,7 100 100 65 74 80/81 0,9 3,3 48,8 46,0 42,5 40,7 7,8 10,0 100 100 88/89 1,4 3,3 47,0 51,2 44,3 35,9 7,3 9,6 100 100 00/01 0,4 2,2 37,4 43,0 47,4 40,1 14,9 14,7 100 100 75 84 80/81 1,9 5,4 55,1 53,2 37,4 33,3 5,6 8,1 100 100 88/89 2,1 5,0 56,6 54,9 34,1 32,9 7,2 7,2 100 100 00/01 2,2 3,8 46,5 47,8 43,4 35,2 7,9 13,3 100 100 16 84 80/81 1,4 4,8 62,5 67,8 31,2 22,2 4,9 5,2 100 100 88/89 1,4 4,6 60,2 67,4 33,0 22,4 5,4 5,6 100 100 00/01 1,1 2,9 47,8 59,7 41,2 27,8 9,9 9,7 100 100 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Body Mass Index (BMI) beräknas enligt följande formel : Vikt i kilo / (Längd i m) 2. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar följande gränsvärden: Underviktig = BMI : under 18,5 Normalviktig = BMI : 18,5 24,9 Överviktig = BMI : 25,0 29,9 Fet = BMI: över 29,9 Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

22 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.1 Upplevd ohälsa Tabell 9 Förekomst av sjukdom eller symtom bland befolkningen i åldrarna 16 84 år efter huvudman, 1996 2001. Procent 1) Landsting/motsvarande Andel (%) av befolkningen med 2) Tumörer Diabetes Nerv- Cirkula- Högt Hjärt- Andningssjukdom tionsorga- blodtryck sjukdom organens nens sjd sjd Stockholms län 1,1 2,7 6,6 10,8 5,7 4,0 6,2 Uppsala län 1,6 3,4 7,9 14,0 8,3 4,1 8,2 Södermanlands län 1,3 3,0 8,3 11,2 5,5 3,9 7,9 Östergötlands län 1,0 2,7 5,4 14,0 8,2 4,6 5,9 Jönköpings län 1,4 2,8 8,3 15,5 8,0 6,1 6,4 Kronobergs län 1,0 3,2 6,2 13,7 7,5 4,4 5,5 Kalmar län 1,5 3,6 6,3 14,1 7,4 5,5 4,5 Blekinge län 1,1 2,3 7,8 13,2 7,4 4,7 7,8 Skåne län 1,9 2,4 7,6 12,6 6,4 4,4 6,9 Hallands län 1,2 2,2 5,3 12,6 6,4 5,0 7,6 Västra Götalands län 1,4 2,7 8,3 13,5 8,0 4,2 6,1 Värmlands län 1,4 3,1 4,9 15,4 9,5 4,7 6,4 Örebro län 1,1 3,3 6,5 14,6 9,3 4,5 5,4 Västmanlands län 1,2 2,1 5,9 13,2 7,3 5,7 6,8 Dalarnas län 0,9 3,4 5,4 13,2 7,0 4,9 5,6 Gävleborgs län 1,3 2,9 7,3 17,8 10,5 5,5 6,5 Västernorrlands län 1,0 3,5 6,9 16,3 10,3 5,4 5,8 Jämtlands län 1,2 2,6 7,5 14,8 9,4 5,1 5,0 Västerbottens län 0,6 3,1 8,7 17,8 10,6 5,3 7,0 Norrbottens län 0,9 3,3 5,9 16,6 10,6 4,9 5,4 Gotlands kommun 1,5 0,8 6,0 12,6 7,4 2,5 7,2 Hela riket 1,3 2,8 7,1 13,4 7,6 4,6 6,4

1.1 Upplevd ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 23 Tabell 9 (forts) Landsting/motsvarande Andel (%) av befolkningen med 2) Befolkning Antal som Sjukdom Sjukdom Hud- Sjukdom (1 000 tal) svarat i matsmält- i urin- och sjukdom i rörelseningsorgan könsorgan organ Stockholms län 4,1 1,9 1,8 15,2 1 376 6 380 Uppsala län 4,2 1,9 1,7 18,0 227 1 178 Södermanlands län 3,8 2,1 2,1 19,7 193 1 009 Östergötlands län 4,2 1,4 1,4 17,1 322 1 674 Jönköpings län 4,2 1,9 1,9 18,0 249 1 299 Kronobergs län 5,1 1,7 1,5 17,8 139 723 Kalmar län 3,5 1,4 1,8 17,4 175 921 Blekinge län 2,6 2,9 1,4 16,1 113 584 Skåne län 4,5 1,9 2,0 16,6 850 4 289 Hallands län 4,5 1,2 1,9 16,8 220 1 123 Västra Götalands län 4,5 2,2 2,4 19,4 1 151 5 793 Värmlands län 3,1 1,8 1,9 15,7 216 1 129 Örebro län 3,8 1,0 1,7 15,8 221 1 147 Västmanlands län 4,6 3,0 2,4 21,6 193 1 001 Dalarnas län 2,9 0,9 1,5 18,6 214 1 119 Gävleborgs län 4,1 1,9 2,3 22,5 235 1 216 Västernorrlands län 3,4 1,1 2,5 22,3 203 1 069 Jämtlands län 3,1 3,0 1,3 26,0 113 597 Västerbottens län 3,3 1,9 2,4 21,6 217 1 135 Norrbottens län 3,0 1,6 2,5 20,3 195 1 025 Gotlands kommun 6,3 3,5 1,7 24,9 45 237 Hela riket 4,1 1,9 2,0 18,0 6 866 34 648 Beskrivning av undersökningar av levnadsförhållanden, se sida 8. 1) Frågor: Har Du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet? Om svaret var JA frågades även Vad är det? Högst sex olika sjukdomar/besvär registrerades. 2) Åldersstandardiserat efter rikets befolkningsfördelning 1996 2001. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden. Statistiska centralbyrån

24 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.2 Registrerad ohälsa 1.2 Registrerad ohälsa Tabell 10 Nyregistrerade cancerfall efter tumörlokalisation och kön, 1965, 1985, 1993 och 2000 1) ICD7 Tumörlokalisation Antal fall per 100 000 2) Antal fall Män Kvinnor 1965 1985 1993 2000 1965 1985 1993 2000 2000 140 209 Alla cancerfall 442,6 564,2 577,8 599,4 372,3 429,5 444,9 457,1 45 482 Därav 140 Läpp 5,4 4,6 3,6 2,7 0,5 0,9 0,9 0,9 150 150 Matstrupe 6,1 7,1 6,0 6,6 3,1 2,0 2,6 2,3 378 151 Magsäck 58,7 32,3 22,2 15,6 28,6 15,5 11,0 8,7 1 037 153 Tjocktarm 35,7 42,7 41,9 41,3 31,9 35,4 34,8 33,6 3 275 154 Ändtarm 24,2 27,2 28,3 26,6 14,3 17,7 17,7 17,8 1 929 155 Lever, intrahepatiska, gallvägar, gallblåsa 11,6 16,0 12,2 9,7 12,5 15,8 11,6 7,4 752 155,0 Lever, primär 6,7 8,9 7,0 5,6 3,2 4,7 3,7 2,2 327 157 Bukspottkörtel 17,0 17,3 14,8 10,2 11,9 14,4 12,7 9,1 852 161 Struphuvud, stämband 4,1 5,6 4,0 3,7 0,6 0,5 0,7 0,7 179 162,1 Bronker och lunga, primär 34,8 51,7 45,0 40,8 9,6 16,9 20,8 25,5 2 846 170 Bröst 1,1 0,8 1,0 0,9 83,4 106,2 115,9 134,6 6 383 171 Livmoderhals.... 26,1 12,2 11,4 9,7 448 172 Livmoderkropp.... 19,7 20,7 24,7 26,9 1 292 175 Äggstock, äggledare,... breda livmoderband.... 22,1 22,6 21,2 18,7 878 177 Prostata 98,6 130,2 159,5 197,0.... 7 611 178 Testikel 2,4 4,2 4,3 5,4.... 244 180,0 Njure, njurbäcken 14,5 18,5 14,1 11,4 9,5 10,3 8,9 6,6 783 181 Urinvägar utom njure 21,7 40,1 41,8 41,5 7,8 10,5 11,4 11,8 2 190 190 Melanom i huden 5,6 15,1 18,3 19,6 5,9 14,2 15,9 17,4 1 616 191 Annan tumör i huden 18,2 28,1 38,0 49,9 7,6 11,9 16,3 21,8 2 934 193 Hjärna, övriga nervsystemet 11,4 16,0 15,1 13,5 12,9 16,2 14,9 13,8 1 217 194 Sköldkörtel 2,0 3,0 1,9 1,9 4,9 5,8 4,6 4,6 293 200 Malignt lymfom av Non-Hodgkintyp 8,6 16,7 18,9 18,6 5,4 10,7 13,0 12,3 1 342 201 Lymfogranulomatos (Mb Hodgkin, Mb Sternberg) 4,0 3,0 2,3 2,4 3,2 1,9 1,9 1,6 176 203 Multipelt myelom m m 6,6 9,7 8,1 7,7 4,3 5,5 5,4 4,9 538 204 209 Leukemi, Polycythaemia vera, Myelofibros 14,6 18,8 16,9 17,4 10,0 11,5 10,8 12,0 1 278 Beskrivning av cancerregistret, se nedan. 1) Uppgifterna är inte jämförbara med statistik som har publicerats i tidigare HSSÅ p.g.a. att olika basår har använts vid beräkningarna. 2) Åldersstandardiserat efter 2000 års befolkningsfördelning. Källa: Cancerregistret. Socialstyrelsen Cancerregister Socialstyrelsens cancerregister innehåller uppgifter om alla elakartade (maligna) tumörer och vissa godartade (benigna) tumörer som upptäcks av läkare i Sverige hos personer som är folkbokförda i riket. Registret innehåller även uppgifter om cancer som upptäcks vid obduktion. Registret uppdateras en gång om året då de sex regionala cancerregistren skickar den senaste kompletta årgången till Socialstyrelsen. Beskrivning av cancerregistret finns på Socialstyrelsens hemsida. Adressen är www.sos.se/epc/cancer/introcan.htm.

1.2 Registrerad ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 25 Tabell 11 Nyregistrerade cancerfall efter tumörlokalisation, ålder och kön, 2000 ICD7 Tumörlokalisation Kön Antal Antal fall per 100 000 av befolkningen, åldersgrupperat fall 0 14 15 24 25 44 45 64 65 74 75 84 85 Totalt 140 209 Alla cancerfall m 23 374 15,3 27,6 67,8 520,3 1 999,0 3 111,5 3 152,6 532,9 kv 22 108 13,3 26,4 124,9 660,3 1 318,5 1 630,2 1 545,2 492,9 Därav 140 Läpp m 101 - - 0,1 2,0 6,9 17,5 17,6 2,3 kv 49 - - 0,1 0,6 1,3 5,8 11,4 1,1 150 Matstrupe m 261 - - 0,3 7,6 22,0 32,4 27,2 6,0 kv 117 - - 0,3 2,5 6,3 11,3 15,6 2,6 151 Magsäck m 593-0,2 1,9 12,1 44,2 84,8 120,0 13,5 kv 444 - - 1,2 6,9 29,7 43,9 59,6 9,9 153 Tjocktarm m 1 583 0,2 0,6 2,9 32,3 122,6 250,2 241,5 36,1 kv 1 692 0,1 0,8 4,4 27,0 115,4 185,8 166,7 37,7 154 Ändtarm m 1 041 - - 1,9 25,7 96,0 128,8 134,4 23,7 kv 888-0,2 2,3 19,3 56,3 93,1 71,7 19,8 155 Lever, intrahepatiska, m 381 0,2 0,2 0,2 10,1 32,4 50,7 43,2 8,7 gallvägar, gallblåsa kv 371 0,1-0,4 6,9 26,6 39,3 33,3 8,3 155,0 Lever, primär m 220 0,2 0,2 0,2 6,2 17,6 29,1 22,4 5,0 kv 107 0,1-0,4 2,1 7,3 11,1 7,8 2,4 157 Bukspottkörtel m 405-0,2 0,6 10,3 37,9 51,5 40,0 9,2 kv 447-0,2 0,3 11,0 34,4 39,8 32,6 10,0 161 Struphuvud, m 147 - - 0,2 3,8 14,5 19,5 8,0 3,4 stämband kv 32 - - 0,1 1,0 2,0 3,2 0,7 0,7 162,1 Bronker och lunga, m 1 635-0,2 1,8 42,0 175,4 195,7 94,4 37,3 primär kv 1 211 - - 2,0 43,3 93,5 88,1 21,3 27,0 170 Bröst m 35 - - 0,2 1,3 1,4 4,6 3,2 0,8 kv 6 348-0,2 44,5 263,9 341,1 306,3 331,3 141,5 171 Livmoderhals kv 448-0,4 13,8 11,9 16,1 18,3 14,9 10,0 172 Livmoderkropp kv 1 292-0,2 1,2 42,7 102,3 92,8 53,9 28,8 175 Äggstock, äggledare, breda livmoderband kv 878 0,1 2,6 6,1 33,0 52,0 52,9 24,1 19,6 177 Prostata m 7 611 - - 0,6 136,6 781,9 1 145,2 956,5 173,5 178 Testikel m 244 0,4 5,9 13,2 3,5 1,4 0,4-5,6 180,0 Njure, njurbäcken m 566 0,8 0,2 1,5 15,5 38,7 46,1 27,2 10,6 kv 401 0,9 0,2 0,8 7,6 24,4 31,1 9,2 7,1 181 Urinvägar utom njure m 1 598-0,2 1,9 33,8 140,5 229,4 246,3 36,4 kv 592-0,2 0,8 11,2 42,5 60,2 57,5 13,2 190 Melanom i huden m 797-1,9 8,3 26,4 48,3 71,1 75,2 18,2 kv 819-3,2 12,0 27,5 37,0 42,5 43,3 18,3 191 Annan tumör i huden m 1 779-0,8 2,5 22,4 99,7 305,8 655,8 40,6 kv 1 155 0,1 0,4 2,3 12,7 50,5 119,5 263,9 25,7 193 Hjärna, övriga m 582 5,1 5,0 8,7 21,2 28,6 23,7 14,4 13,3 nervsystemet kv 635 3,1 4,2 7,3 26,2 29,4 22,4 11,4 14,2 194 Sköldkörtel m 81 0,1 0,6 1,0 3,1 4,0 5,4 4,8 1,8 kv 212 0,1 2,6 4,9 6,5 6,5 7,6 11,4 4,7 200 Malignt lymfom m 735 1,1 1,9 2,4 20,3 54,3 90,2 83,2 16,8 av Non-Hodgkintyp kv 607 0,6 0,6 2,9 12,0 38,2 59,9 51,8 13,5 201 Lymfogranulomatos (Mb m 103 0,7 3,4 2,9 1,9 3,8 2,9 3,2 2,3 Hodgkin, Mb Sternberg) kv 73-5,6 1,5 0,9 2,0 2,3 0,7 1,6 203 Multipelt myelom m m m 298 - - 0,7 7,3 23,1 38,6 54,4 6,8 kv 240 - - 0,1 5,9 16,6 24,7 15,6 5,4 204 209 Leukemi, Polycythaemia m 585 4,3 2,9 2,4 15,7 53,2 87,7 64,0 15,8 vera, Myelofibros kv 464 4,8 1,2 2,7 13,3 30,2 54,4 37,6 13,0 Beskrivning av cancerregistret, se sida 24. Källa: Cancerregistret. Socialstyrelsen

26 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 1.2 Registrerad ohälsa Tabell 12 Åldersstandardiserad cancerincidens per 100 000 invånare vad gäller vissa cancerformer efter patienternas hemlandsting/kommun och kön, 2000 1) Landsting/Kommun Tjocktarm 2) Luftstrupe, Bröst 4) Prostata 5) Samtliga lunga m m 3) cancerformer 6) Män Kvinnor Män Kvinnor Kvinnor Män Män Kvinnor Stockholms län 44,7 31,8 39,2 25,2 146,8 218,4 648,8 473,4 Uppsala län 35,9 30,4 50,1 20,2 118,2 177,0 524,0 410,5 Södermanlands län 45,9 28,7 54,5 26,0 112,6 177,4 554,6 407,7 Östergötlands län 40,0 30,0 42,1 29,2 153,3 174,5 588,8 489,0 Jönköpings län 33,0 27,0 45,9 18,4 123,0 159,0 571,2 454,7 Kronobergs län 41,6 44,0 33,1 17,8 151,8 149,8 525,4 466,9 Kalmar län 44,0 41,7 48,7 24,6 123,8 199,5 599,7 443,7 Blekinge län 38,3 32,9 34,0 23,8 136,5 163,2 539,6 442,4 Skåne län 45,9 36,1 52,1 29,8 145,7 218,6 671,6 487,8 Hallands län 58,1 35,1 48,9 19,9 148,5 213,5 651,7 482,0 Västra Götalands län 44,8 37,4 42,1 24,9 133,6 222,9 650,7 475,5 Värmlands län 32,5 25,8 35,6 28,9 120,4 176,6 583,9 441,2 Örebro län 31,2 34,6 38,5 31,6 116,6 180,0 536,3 429,7 Västmanlands län 36,0 41,0 72,2 32,9 114,5 224,5 606,0 429,3 Dalarnas län 33,1 32,1 29,2 27,5 130,5 166,0 489,6 404,9 Gävleborgs län 41,8 29,6 51,9 34,3 125,8 131,1 518,2 439,3 Västernorrlands län 39,3 27,7 40,8 23,7 121,2 158,6 505,4 405,7 Jämtlands län 28,1 26,7 31,2 34,1 111,3 216,2 565,5 435,9 Västerbottens län 41,8 35,3 30,6 22,0 109,2 216,6 566,3 423,9 Norrbottens län 26,6 30,0 31,0 21,9 121,1 149,1 433,5 399,7 Gotlands kommun 38,0 44,3 34,8 19,8 201,8 170,9 497,3 474,1 Hela riket 41,3 33,6 43,1 26,0 134,6 197,0 599,4 457,1 Beskrivning av cancerregistret, se sidan 24. 1) Åldersstandardiserat efter 2000 års befolkningsfördelning. Redovisningen inkluderar fall som upptäckts först vid obduktion (985 år 2000). 2) ICD7: 153. 3) ICD7: 162. 4) ICD7: 170. 5) ICD7: 177. 6) ICD7: 140-209. Källa: Cancerregistret. Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutets (SMI) statistik omfattar kliniska anmälningar enligt smittskyddslagen (54 anmälningsplik-tiga infektionssjukdomar), laboratorieanmälningar enligt smittskyddslagen (55 smittämnen som orsakar de anmälningspliktiga sjukdomarna) samt laboratorieanmälningar av ytterligare några smittämnen enligt den s k frivilliga laboratorierapporten. SMI tar också fram statistik över vaccinationstäckning på barnavårdscentraler och skolor samt sammanställer statistik från landets laboratorier rö-rande antibiotikaresistens. För några år sedan infördes ett nytt system, SmiNet, som möjliggör en avancerad samkörning av de kliniska anmälningarna och laboratorieanmälningarna. I SMIs publikation Smittsamma sjukdomar: Årsrapport från avdelningen för epidemiologi och på institutets hemsida redovisas statistiken fr o m år 2000 med utgångspunkt från när anmälan når SMI, oavsett om den kommer från den behandlande läkaren eller laboratoriet. Statistiken återspeglar verkligheten i högre grad än tidigare eftersom den dåvarande statistiken endast omfattade anmälningar från behandlande läkare. Detta medför dock att uppgifterna i tidigare årsrapporter inte är direkt jämförbara med senare rapporter. Smittskyddsinstitutets statistik redovisas på sidorna 27 29 och 182-183. På Smittskyddinstitutets hemsida finns information om smittsamma sjukdomar samt en omfattande statistisk från de olika övervakningssystemen. Adressen till SMIs hem-sida är www.smittskyddsinstitutet.se

1.2 Registrerad ohälsa 1 Förekomst av sjukdom och ohälsa i samhället 27 Tabell 13 Antal fall av vissa sjukdomar som anmälts enligt smittskyddslagen, 1985 1999 1) 2) Sjukdom År för anmälan 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 9) 1998 1999 AIDS 26 69 121 137 175 198 77 63 73 Amöbainfektion 737 924 1 072 1 755 2 267 527 493 445 464 Atypiska mykobakterier 3).... 52 79 170 133 140 114 137 Campylobacterinfektion 3).... 1 861 4 275 4 485 5 580 5 306 6 543 7 137 EHEC 0157 4)............ 137 72 59 Giardiainfektion 3).... 1 465 2 987 4 061 1 505 1 550 1 475 1 497 Gonorré 5 389 2 243 1 100 617 367 246 246 343 431 Hepatit A 630 215 245 294 274 600 620 233 161 Hepatit B akut 516 313 266 254 211 294 154 136 214 Hepatit B bärare 453 575 1 014 1 469 1 996 1 059 711 821 883 Hepatit C...... 2 359 4 028 2 872 2 358 2 593 2 330 Hepatit D.. 7 5 12 5 8 4 2 9 Hepatit E........ 5 6 5 4 3 Hepatit non A- non E.... 104 145 19 2 4-1 Haemophilus, influenzae typ B, invasiv 4)............ 12 24 13 HIV -infektion 5) 315 396 304 327 390 247 241 250 217 HTLV I/II.......... - 7 5 1 Kikhosta 6)............ 2 490 1 300 1 749 Klamydiainfektion 7).... 29 319 20 986 14 963 13 785 13 905 15 200 16 708 Legionärsjuka 3).... 18 75 42 44 87 76 67 Listerios 15 60 23 28 35 34 18 32 27 Malaria 130 119 180 149 143 161 183 172 155 Meningokockinfektion 78 95 103 130 88 75 75 63 57 Mässling 4)............ 62 6 20 Nefropathia epidemica 3).... 20 197 137 213 118 518 389 Papegojsjuka 117 132 78 52 50 56 40 26 22 Paratyfoidfeber 74 37 42 54 22 29 25 25 95 Pneumokocker res 4)............ 528 491 419 Påssjuka 4)............ 18 25 12 Salmonellainfektion 2 825 3 904 5 005 5 534 4 344 3 562 4 286 4 308 4 884 Shigellainfektion 629 627 768 686 755 561 585 540 473 Stelkramp 2 1-1 1 3 3 2 2 Syfilis, förvärvad 151 116 88 118 96 69 46 42 38 Toxoplasmainfektion 27 22 27 17 8 8 10 11 4 Tuberkulos 8) 702 545 595 519 619 570 449 468 494 Tularemi 60 22 24 2 7 133 10 105 75 Tyfoidfeber 20 34 31 28 22 30 18 23 12 Yersiniainfektion 4)............ 558 558 478 Beskrivning av Smittskyddsinstitutets statistik, se sidan 26. 1) Frekvensen av anmälningar av vissa sjukdomar varierar kraftigt över den här rapporterade perioden. Exempel på detta är amöbainfektion, giardiainfektion och smittsam hepatit B. Variationerna förklaras ibland av variation i invandrargruppers sammansättning. 2) 1997 2001 års statistik redovisas i tabell 14 på sidan 28. Uppgifterna är inte direkt jämförbara med uppgifterna i denna tabell, se sid 26. 3) Fr o m 890701. 4) Fr o m 960101. 5) Rapporteringen av HIV infördes 851101 och då med retroaktiv verkan. Sålunda utgör de presenterade siffrorna inte något exakt antal för respektive år, utan kan även inkludera fall från tidigare år. 6) Fr o m 970101. 7) Fr o m 880401. 8) T o m 1994 baseras statistiken på diagnosår, fr o m 1995 på anmälningsår. 9) Diskrepansen mellan tabell 27 och 28 förklaras av den omläggning som nämns i texten på sidan 26. Källa: Smittsamma sjukdomar i Sverige 1999, epidemiologiska enhetens årsrapport. Smittskyddsinstitutet Publikationen finns på Smittskyddsinstitutets hemsida. Adressen är www.smittskyddsinstitutet.se/archive.asp?thesection=4