Kvinnofrid i Västmanland
Du som är eller har varit utsatt för våld eller hot i nära relation. Du som är eller har blivit slagen av din pojkvän, man eller sambo. Du som är eller har blivit utsatt för hedersrelaterat våld. Du som har barn som har bevittnat våld. Du som känner någon som är eller har blivit slagen, hotad eller kränkt. Det är förbjudet i lag att slå eller hota. Våld mot kvinnor är ett brott. Det finns stöd och hjälp att få. Du behöver inte orka ensam....du är inte ensam
Innehåll Inledning 4 Att tänka på 5 Vad händer? 7 efter polisanmälan när socialtjänsten kontaktas när hälso- och sjukvården kontaktas Möjligheter till stöd 9 Möjligheter till skydd 12 Reaktioner 14 Hjälp i kommunen 16 Hjälp av ideella organisationer 17 Möjlighet till ersättning 18 Liten ordlista 20 3
Inledning Den här informationen vänder sig till dig som har utsatts för våld och hot i en nära relation. Det kan vara någon som du har haft eller fortfarande har ett förhållande med, en pojkeller flickvän, make/maka, sambo eller partner. I broschyren kan du läsa om vilken hjälp du kan få och vad som händer när du gör en polisanmälan. Här beskrivs också vanliga reaktioner på våld och hot samt vart du kan vända dig. I broschyren finns även information om möjligheterna att få ersättning för fysiska och/eller känslomässiga skador och problem som brottet har fört med sig. Utgångspunkter för berörda myndigheters arbete när det gäller våld i nära relation är: Vem som helst kan utsättas för våld i nära relation. Den som utsatts för våld i nära relation har grundläggande rättigheter, som till exempel att få korrekt information. Alla ska behandlas lika oberoende av ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionshinder, social ställning och livsstil. Alla brottsoffer ska behandlas med respekt och empati. 4
Att tänka på Polisanmäl det inträffade för din skull Om du har utsatts för brott bör du så snart som möjligt anmäla det till Polisen. Detta underlättar att brottet klaras upp och den misstänkte grips. Du är inte skyldig att anmäla brott, men det är ofta nödvändigt för att dina rättigheter ska kunna tas tillvara. Att bli utsatt för våld och hot av någon du lever eller har levt ihop med är kränkande och känsloladdat. Det kan kännas mycket svårt att anmäla och redogöra för brottet i ett förhör, men berörda myndigheter och organisationer kan hjälpa och underlätta för dig att göra en anmälan. Dokumentera eventuella skador Ofta inträffar dessa brott inom hemmets väggar. Därför finns sällan några vittnen som kan berätta om de brott som du utsatts för. Av denna anledning är det många gånger avgörande att det finns annan bevisning som kan styrka din berättelse. Även om du inte tänker polisanmäla det inträffade är det mycket viktigt att du uppsöker din vårdcentral. Du behöver få dina skador omskötta och dokumenterade för en eventuell framtida polisanmälan och rättegång. Det är också bra om du kan spara de kläder du bar när du utsattes för brottet utan att tvätta dem eftersom de är bevismaterial. Kontakta en hjälp- och stödorganisation Du och barnen (om du har barn) kan behöva prata med någon som förstår hur det känns, eller med personer som har professionell kunskap. Du kan även behöva juridiska råd eftersom den här typen av brott ofta innebär omvälvande förändringar både socialt, psykiskt och ekonomiskt. Känslor som rädsla, vanmakt, otrygghet och frustration är vanliga. Att på egen hand bearbeta detta kan vara mycket svårt. 5
Socialtjänsten i din kommun har huvudansvaret för att du som utsatts för våld i nära relation får det stöd och den hjälp du behöver. Stödet kan ges både individuellt och/eller i grupp. Du kan alltid kontakta socialtjänsten om du vill veta mer om vilket stöd som du kan få, det kan du göra anonymt om du vill. Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt och följer sekretesslagens bestämmelser. Bor du i Västerås, Arboga eller Köping kan du kontakta Kvinnocentrum, socialtjänstens verksamhet i Västerås för kvinnor utsatta för våld i nära relation. Barn som bevittnat våld är brottsoffer och kan behöva stöd och hjälp. Du kan vända dig till socialtjänsten i din kommun eller Barnahuset, och om du bor i Västerås till barngruppsverksamheten Viva. Du kan också vända dig till kvinnojourer. Det finns även andra ideella organisationer, till exempel brottsofferjourer (se sidorna 16-17). De erbjuder gratis stöd, rådgivning och praktisk hjälp till den som utsatts för brott i nära relation. Du kan antingen kontakta en kvinno- eller brottsofferjour själv, eller be din utredare vid Polisen eller socialtjänsten ge ditt namn till en jour som sedan tar kontakt med dig. Även den som utsatt dig för brottet kan behöva hjälp för att bryta sitt beteende, till exempel genom Kriscentrum för män ivästmanland (se sidan 17). Kriminalvården kan erbjuda behandling för relationsvåld, både på anstalter och i frivård. Alla parter vill genom åtgärder för mannen se till att våldet inte upprepas. Polisanmälan Vid akut fara ringer du 112, annars ringer du 114 14 var du än bor. Polismyndigheten i Västmanlands län, Västgötegatan 7 i Västerås. Brottsofferfrågor inom Polisen Vid Polismyndigheten i Västmanlands län finns en särskild enhet som bland annat arbetar med frågor rörande brottsoffer och personsäkerhet. 6
Vad händer? Efter polisanmälan När Polisen fått kännedom om ett brott inleds en polisutredning, en förundersökning. Om du inte redan har hörts i samband med att du gjorde anmälan kommer Polisen att förhöra dig under förundersökningen. Polisen förhör också den som är misstänkt för brottet och eventuella vittnen. Det är viktigt att känna till att uppgifter som lämnas till Polisen och som redovisas i förhör kan komma att delges den misstänkte. En förundersökning kan leda till att personen åtalas för brottet, men den kan också läggas ned. Det kan bero på att bevisningen inte räcker. Alla anmälningar registreras dock hos Polisen. Om det kommer fram nya uppgifter som kan leda till att brottet klaras upp kan Polisen ta upp förundersökningen igen. I praktiken är alltså en nedlagd förundersökning vilande i avvaktan på mer information. Om åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning för en fällande dom, beslutar han eller hon att väcka åtal. Skulle åklagaren besluta att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning eller att inte väcka åtal, kan du begära överprövning av närmaste högre åklagare. Beslutar åklagaren att väcka åtal lämnar han eller hon in en stämningsansökan till tingsrätten som utfärdar en stämning och beslutar om tidpunkt för huvudförhandling. Det kan vara bra att veta att du som målsägande är skyldig att komma till rättegången. Inför en eventuell rättegång begär domstolen in en personutredning, en kort beskrivning av den misstänktes personliga förhållanden och eventuella behov av särskilda insatser. Personutredningen görs av kriminalvården. I den föreslås även lämplig påföljd i relation till brottet, den misstänktes behov och övriga omständigheter som kan ha betydelse. Om den åtalade vid rättegången fälls för brottet beslutar domstolen om eventuellt straff. 7
När socialtjänsten kontaktas Du kan kontakta socialtjänsten om du vill ha råd, stöd eller ansöka om en särskild insats. När du tar kontakt med socialtjänsten får du prata med en socialsekreterare. Ni kan bestämma en tid för att träffas och prata om vad du behöver ha hjälp med. Bor du i Västerås, Arboga eller Köping kan du i första hand kontakta Kvinnocentrum för att få råd och stöd. Om du ansöker om en behovsprövad insats, till exempel försörjningsstöd eller kontaktperson, gör socialsekreteraren en utredning för att du ska få rätt hjälp. Socialsekreteraren kan, om du ger ditt godkännande, ta in uppgifter från andra som känner till din situation, till exempel sjukvården eller Polisen. Det är viktigt att utredningen går snabbt och att dina synpunkter finns med. Allt sker i samförstånd med dig. Därefter gör socialsekreteraren en bedömning av dina behov och rekommenderar en lämplig hjälpinsats. När hälso- och sjukvården kontaktas När du kommer till en patientmottagning efter det att du blivit utsatt för våld eller sexuellt övergrepp blir du först omhändertagen av en sjuksköterska, barnmorska eller undersköterska. Därefter träffar du en läkare som bedömer och åtgärdar dina skador, gör de undersökningar som behövs samt dokumenterar skadebilden. Ibland fotograferas skadorna för att dokumentationen ska bli så fullständig som möjligt. Skadedokumentationen är underlag för det rättsintyg som läkaren kan utfärda om polis och åklagare begär det. Om du har varit utsatt för ett sexuellt övergrepp erbjuds du en gynekologisk undersökning med provtagning för infektioner, graviditet och spårsäkring. Det är viktigt för din hälsa att du så snart som möjligt söker vård. Men tveka inte att ta kontakt även om det gått en tid sedan du utsattes för våld och övergrepp. Alla undersökningar och provtagningar är frivilliga och du måste ge ditt tillstånd till att rättsintyg skrivs. Det är vanligt att kvinnor får besvär efter misshandel och våldtäkt, såsom oro, nedstämdhet eller så kallat posttraumatiskt stressyndrom. Om du märker att du får besvär som inte går över kan du ta kontakt med familjeläkaren. 8
Möjlighet till stöd Målsägandebiträde Du som har anmält till Polisen att du utsatts för våld i nära relation har i princip rätt till ett eget juridiskt biträde. Det kallas målsägandebiträde och är ofta en advokat. Målsägandebiträdet ska stödja och hjälpa dig och tillvarata dina intressen under förundersökningen och rättegången. Han eller hon ska informera dig om vad som kommer att hända, vilka regler som gäller samt bevaka att förhör sker på ett lämpligt sätt. Du har rätt att ha med dig ett målsägandebiträde redan vid första polisförhöret. Kostnaden för målsägandebiträdet betalas av staten. Har du behov av ett målsägandebiträde? Ta i så fall kontakt med Åklagarmyndigheten ivästerås (021-15 23 00) eller din utredare vid Polisen. Tolk Om du behöver en tolk i samband med att du gör en polisanmälan och under brottsutredningen kan du få hjälp av en sådan utan kostnad för dig. Stödperson Förutom målsägandebiträde har du möjlighet att ta med dig en stödperson under förundersökning och rättegång. Stödpersonen har, till skillnad från målsägandebiträdet, inga juridiska befogenheter, utan fungerar endast som ett moraliskt och känslomässigt stöd. Stödpersonen kan vara någon närstående, en kurator eller en representant från en kvinno- eller brottsofferjour. Du avgör själv om du har behov av en stödperson under förundersökning och/eller rättegång. Du har dock ingen ovillkorlig rätt att ha med dig en stödperson vid förhör under förundersökningen, till skillnad från vad som gäller målsägandebiträde. En stödperson har endast rätt att närvara om förundersökningsledaren anser att det kan ske utan negativa konsekvenser för utredningen. 9
Vittnesstöd För att underlätta situationen för brottsoffer i domstolsprocessen finns det sedan ett par år vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovrätter. De är särskilt utvalda och utbildade personer som informerar om rättegångsförfarandet, och stöder dig inför rättegången. Vittnesstöden erbjuder även praktisk hjälp, till exempel att fylla i ersättningsblanketter och förmedla kontakt med personer som kan besvara frågor om ärendet. Om du vill ha kontakt med ett vittnesstöd, ring Västmanlands Tingsrätt, 021-31 04 00 eller 0703-10 34 32. Rättsskydd, juridisk rådgivning och rättshjälp Har du behov av ytterligare juridisk rådgivning, utöver den hjälp du får av ditt målsägandebiträde och åklagaren, bör du vända dig till ditt försäkringsbolag för att få besked om vad rättsskyddet i din hemförsäkring omfattar. Du kan även ha möjlighet till rättshjälp enligt rättshjälpslagen. För att få rättshjälp beviljat krävs att du har uttömt möjligheten till rättsskydd enligt ovan. Vidare ställs krav på att du ska ha vänt dig till en advokat eller biträdande jurist för rådgivning. Rådgivning kan du få i minst en timme och högst två timmar mot en fast avgift. Det finns möjlighet att denna avgift kan sättas ned om dina ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Telefonnummer till advokatbyråer och juridiska byråer finner du i telefonkatalogens gula sidor. Alla advokatbyråer och juridiska byråer är dock inte skyldiga att ge sådan rådgivning enligt rättshjälpslagen. 10
Underrättelse från kriminalvården När en intagen på en kriminalvårdsanstalt avtjänar straff för ett brott som har riktat sig mot ditt liv, din hälsa, frihet eller frid, ska du som drabbats tillfrågas om du vill veta när gärningsmannen får permission. Eller av någon anledning avviker från anstalten samt när gärningsmannen ska friges. För närmare besked kontakta Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping (077-22 80 800). Särskild företrädare för barn Barn som är under 18 år och som blivit utsatta för brott av en närstående där förövaren kan dömas till fängelse, har rätt till en särskild företrädare. Syftet med den särskilde företrädaren är att stärka barnets rätt när vårdnadshavaren eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Den som förordnas som särskild företrädare ska, istället för barnets vårdnadshavare, ta vara på barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Det är åklagaren som ansöker om ett sådant förordnande hos tingsrätten. För mer information kontakta Åklagarkammaren i Västerås (021-15 23 00) eller Polisen. 11
Möjlighet till skydd Så kan samhället skydda dig Under senare år har situationen för personer som utsatts för våld i nära relation uppmärksammats allt mer. Det har bidragit till att det finns många möjligheter till skydd för den som behöver. Observera att de skyddsmöjligheter som beskrivs här intill sätts in först efter en behovsprövning i varje enskilt fall. Besöksförbud Om du har utsatts för våld, hot eller andra trakasserier kan du ansöka om ett så kallat besöksförbud hos Polisen. Åklagaren fattar beslut om din ansökan ska beviljas. Besöksförbud innebär att den som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka, följa efter eller kontakta dig under en viss period. Inte heller du får ta kontakt eller tillåta kontakt. Förbudet gäller även kontakt via brev, sms eller e-post. Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar eller trakasserar dig inte får uppehålla sig i närheten av din bostad eller arbetsplats. Det finns också möjlighet att få ett besöksförbud utfärdat mot den som du bor ihop med som då, under en begränsad tid, inte får vistas i den gemensamma bostaden. Alla som får besöksförbud kontaktas av Polisen. Skyddstelefon Om du är utsatt för allvarliga hot kan du, efter att Polisen har gjort en hot- och riskbedömning, få en så kallad skyddstelefon under en kortare period. Det är en mobiltelefontjänst som gör att din telefon kopplas direkt till Polisens ledningscentral som du kan nå genom ett kortnummer. Där kan personalen se att det är du som ringer och snabbt skicka hjälp. Du som får en skyddstelefon kontaktas sedan varje månad av Polisen för en ny bedömning. Det finns även andra typer av larm som Polisen kan tillhandahålla vid behov. För mer information om skydd, kontakta Personsäkerhetssamordningen på Polismyndigheten i Västmanlands län. 12
Skyddade personuppgifter Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Det innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan dock personuppgifter skyddas genom så kallad sekretessmarkering. Exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot, förföljelse eller andra trakasserier. Ett annat sätt att skydda den som utsatts för den här typen av brott är så kallad kvarskrivning. Det innebär att du fortfarande är skriven på din gamla folkbokföringsort trots att du flyttat; du bor alltså anonymt på den nya orten. Du kan ansöka om både sekretessmarkering och kvarskrivning hos Skatteverket (0771-778 778). Om du utsätts för mycket allvarliga hot kan du få så kallade fingerade personuppgifter. Det innebär att du byter identitet. Det är dock endast ett fåtal personer i Sverige som får detta skydd. Din gamla identitet försvinner då helt ur folkbokföringen och endast Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket har kännedom om den. Alla ansökningar om fingerade personuppgifter utreds av Rikspolisstyrelsen. Tillstyrker Rikspolisstyrelsen en ansökan lämnar de över den till Stockholms tingsrätt som fattar beslut i ärendet. Om Rikspolisstyrelsen avstyrker kan du göra en ny ansökan direkt hos tingsrätten. Vänd dig till Polisen för mer information om sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Hemligt boende I Västmanlands län finns möjlighet för kvinnor som är utsatta för hot eller våld att bo på ett hemligt boende. Formerna och ansvaret för dessa boenden varierar. I vissa fall har kommunen ett hemligt boende, i andra fall drivs de hemliga boendena av kvinnojourer. För mer information om möjligheten till hemligt boende kan du kontakta socialtjänsten, Polisen eller kvinnojouren i din kommun (se sidorna 16-17). Är du man som utsatts för våld i nära relation, tag kontakt med socialtjänsten i din kommun. Du kan även få råd och stöd av frivilligorganisationen Krisscentrum för män i Västmanland (se sidorna16-17). 13
Reaktioner Reaktioner på våld och hot i nära relation Människor reagerar på våld och hot på en rad olika sätt. Trots de problem och risker som finns med att generalisera reaktionernas omfattning och utveckling finns det ofta, men långt ifrån alltid, gemensamma drag i kriser och krisreaktioner. Exempel på vanliga reaktioner ser du i rutan nedan. Fysiska: Magproblem, förändrade sömn- och matvanor, snabb puls, bröstsmärtor, yrsel, huvudvärk. Känslomässiga: Sorg, ångest, ilska, mardrömmar, känslomässig berg- och dalbana, rädsla, vanmakt, andliga tvivel. Relationsmässiga: Tillitsförlust, känslor av främlingskap gentemot familj, vänner och arbetskamrater. Intellektuella: Minnesstörningar, förvirring, svårigheter att fatta beslut, händelsen spelas upp gång på gång, minnesblixtar. Beteendemässiga: Drogmissbruk, isolering, starka reaktioner på små förändringar i omgivningen, klamra sig fast vid människor, oförmåga att utföra saker man tidigare kunnat. 14
Utöver de beskrivna reaktionerna är det också vanligt att den som utsatts för brott blir förvånad över, och kanske rädd för, sina egna eller andras reaktioner. Kom dock ihåg att många reaktioner anses som helt normala i svåra situationer. Att inte reagera skulle vara mer onormalt. Reaktioner kan även komma hos dem som har bevittnat våld eller hos dem som oroar sig för sin egen eller andras säkerhet. Övergrepp som sker i en nära relation blir extra allvarliga av att de ofta upprepas. De sker dessutom oftast i det egna hemmet, vilket gör att du som utsätts inte har någon fredad plats. Förövaren är också en person som du har eller har haft en relation med och kanske är beroende av såväl känslomässigt och socialt som ekonomiskt. Därför kan dessa brott beskrivas som tillitsbrott. Skuld och klander Det är vanligt att förövaren lägger skulden på offret för att ha provocerat fram övergreppen, men det är också vanligt att den som utsatts för våld och hot i en nära relation skuldbelägger sig själv för det inträffade. Det är viktigt att komma ihåg att du inte har någon skuld i att du drabbats av ett kriminellt övergrepp. Barn som växer upp i våldets närhet Reaktionerna gäller också barn som lever i våldets närhet. Även om de inte själva utsatts för brott kan de vara skräckslagna, förtvivlade och frukta för sina egna och anhörigas liv. Att se sin mamma eller annan anhörig misshandlas är bland det svåraste ett barn kan uppleva, det är en allvarlig form av psykisk misshandel. Tilliten rycks undan och familjen är inte den trygghet barnen behöver. Barn kan reagera med att skuldbelägga sig själva för att de inte lyckats stoppa våldet. En form av psykiskt försvar är förnekelse och isolering av känslor. Får inte barnet hjälp att bearbeta sina upplevelser kan det som vuxen få svårt att avgöra när situationer är farliga och lämna dem i tid. Barnet kan också komma att ta efter beteendet. Socialtjänsten i din kommun kan erbjuda stödsamtal och föräldra-/barngrupper. För mer information, kontakta din kommun (se sidan 16). Har dina barn utsatts för brott kan utredningen komma att göras i Barnahuset i Västmanlands län. Där får barnen träffa bland andra polis, socialtjänst och psykolog i en miljö som är så hemlik och trygg som möjligt. 15
Hjälp i kommunen Att vara utsatt för brott skapar många känslor och problem. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att personer som utsatts för brott i hemmet och deras barn får stöd och hjälp. Det kan handla om ekonomiskt, praktiskt och psykologiskt stöd. Flera ideella organisationer arbetar med att stödja och hjälpa den som utsatts för brott. Det kan handla om stödsamtal och kontakter med myndigheter och försäkringsbolag. Här finner du kontaktuppgifter till några sådana myndigheter och organisationer. Polismyndigheten i Västmanlands län tel 114 14, vid akut fara 112 Socialtjänsten kommuner i Västmanlands län och Socialjouren Arboga 0589-870 00 Fagersta 0223-44 000 Hallstahammar 0220-240 00 Kungsör 0227-600 000 Köping 0221-250 00 Norberg 0223-290 00 Sala 0224-550 00 Skinnskatteberg 0222-450 00 Skultuna 021-39 38 00 Surahammar 0220-390 00 Västerås 021-39 13 24 Kvinnocentrum 021-39 37 10 kvinnocentrum@vasteras.se Barngruppen Viva 021-39 36 39 Barnahuset 021-39 22 17 för hela Västmanland Västmanlands läns Socialjour når du på tel 021-39 20 66 eller via 112. Under kvällar, nätter och helger tar Socialjouren hand om akuta sociala ärenden. Det kan gälla information och stöd till enskilda medborgare. Men det kan också vara akuta ingripanden på grund av missbruk, psykisk sjukdom eller barn som far illa. 16
Ideella organisationer länet och nationellt Kvinnojourer Kvinnojouren Sala-Heby, 0224-182 89, 070-550 41 05 kvinnojourensalaheby@telia.com Kvinnojoursföreningen Frida, Fagersta, 0223-128 50, 070-275 19 28 frida1@glocalnet.net Kvinnojouren Ka íta, Hallstahammar/ Surahammar, 0220-290 15 kaita@live.se Kvinnojouren Köping, Arboga, Kungsör, 0221-244 90 info@kvinnojourenkak.se Kvinnojouren och Kvinnohuset, Västerås, 021-12 67 80, 021-12 67 60 kvinnohuset-vasteras@comhem.se Arosdöttrarnas tjej- och kvinnobeskydd, 021-470 75 39, 0704-73 33 75 arosdott.jour@vasteras.abf.se Tjejjourer Tjejjouren Athena, Fagersta, 0223-713 09 Tjejjouren Ronja, Västerås, 021-12 70 10 tjejjouren.ronja@comhem.se Riksorganisationen för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS 08-442 99 30 info@roks.se, www.roks.se Brottsofferjourer Hallstahammar-Surahammar, 0220-173 37 Västra Mälardalen (KAK) 0221-200 91 Sala-Heby, 0224-864 40 Västerås, 021-41 32 60 Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR 08-642 64 01 info@kvinnojour.com www.kvinnojour.com Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 www.kvinnofrid.se Kriscentrum för män i Västmanland 021-41 03 08 kmv@kriscentrum.nu Akutsjukvård Centrallasarettet, Västerås, 021-17 30 00 Sjukvårdsupplysningen, 1177 17
Möjlighet till ersättning Det är i första hand den person som utsatt dig för brott som ska ersätta dig för eventuella skador med anledning av brottet. Vill du kräva ersättning av gärningsmannen är åklagaren i princip skyldig att hjälpa dig att föra talan om enskilt anspråk, det vill säga krav på skadestånd, om du begär det. Du kan få hjälp av ditt målsägandebiträde. Om du vill att det enskilda anspråket ska tas upp i samband med rättegången eller få mer information kan du kontakta Åklagarkammaren i Västerås (021-15 23 00) eller Polisen. I de fall domstolen utdömer skadestånd sänds domen automatiskt till Kronofogdemyndigheten som, om du så önskar, kostnadsfritt driver in beloppet. Om gärningsmannen inte har förmåga att betala ett utdömt skadestånd kan du vända dig till ditt försäkringsbolag för att se om du har en försäkring som ersätter skador vid brott. Med sakskada menas skador på föremål eller förlust av föremål genom stöld. Saknar gärningsmannen förmåga att ersätta dig för skadorna och om du inte har någon försäkring som täcker dem, kan du ha rätt till ekonomisk kompensation från staten, så kallad brottsskadeersättning. När det gäller övergrepp i nära relationer måste det finnas en dom som konstaterar brott innan Brottsoffermyndigheten kan besluta om eventuell brottsskadeersättning. Sådan ersättning avser främst personskador och kränkning. Kränkning För att du ska ha rätt till brottskadeersättning för kränkning krävs att brottet har inneburit en allvarlig kränkning av din person, frihet eller frid. Exempel på brott där du kan ha rätt till en kränkningsersättning är sexuella övergrepp, misshandel och överträdelse av besöksförbud. Ersättningens storlek beror på hur allvarlig kränkningen anses ha varit. Observera att även barn som bevittnat våld mot närstående kan ha rätt till ersättning. 18
Skada på din person Du kan få brottskadeersättning för både fysisk och psykisk skada som drabbat dig på grund av brottet eller brotten. Dessa skador kan avse: Kostnader för sjukvård, samtalsterapi och andra utgifter som du eller någon nära anhörig har haft och som har samband med skadan. Inkomstförlust. Fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk), till exempel om du varit inlagd på sjukhus eller genomgått smärtsam behandling. Bestående skador som lyte eller annat stadigvarande men, till exempel ärr, förlust av tänder, nedsatt syn eller hörsel. Särskilda olägenheter till följd av skadan, till exempel mycket påtagliga besvär i arbetslivet. Skadade kläder, glasögon, tandprotes eller liknande ting som du bar på dig vid brottstillfället Ansökan För att du ska kunna få brottsskadeersättning krävs en skriftlig ansökan. Brottsoffermyndigheten tillhandahåller en blankett för detta och ansökan ska i princip vara inlämnad till Brottsoffermyndigheten senast två år efter brottet eller det rättsliga förfarandet. Myndigheten har dock rätt att i vissa fall pröva en ansökan som lämnats in senare. Så kontaktar du Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Box 470, 901 09 UMEÅ E-post: registrator@brottsoffermyndigheten.se Hemsida: www.brottsoffermyndigheten.se Servicetelefon: 090-70 82 00 Fax: 090-17 83 53 19
Liten ordlista Allmän rättshjälp Behovsprövad ekonomisk hjälp för att täcka kostnader i samband med rättegång. Allmänt åtal Åklagaren har rätt att väcka åtal även utan brottsoffrets anmälan. Anmälan till socialtjänsten Ställs till socialtjänsten för att påkalla ett hjälp/stödbehov hos någon annan. Ansökan till socialtjänsten Begäran till socialtjänsten om stödinsats/bistånd. Görs av den enskilde eller legal företrädare. Besöksförbud Förbud för en person att under en viss tid besöka eller kontakta en annan person. Brott En handling, eller en underlåtelse att handla, som är belagd med straff i lagstiftningen. Brottsoffer Den som utsatts för brott (se målsägande). Brottsskadeersättning Ersättning från staten till brottsoffer för skador och lidande till följd av brott. Domstolar Allmänna domstolar: - tingsrätt; domstol i första instans - hovrätt; domstol i andra instans - Högsta domstolen; domstol i sista instans Förvaltningsdomstolar: - länsrätt; domstol i första instans - kammarrätt; domstol i andra instans - regeringsrätt; domstol i sista instans Enskilt anspråk Brottsoffers möjlighet att i brottmål begära skadestånd av gärningsmannen. Förundersökning Den utredning som görs under ledning av polis eller åklagare för att utreda ett brott. Grov fridskränkning/kvinnofridskränkning Upprepade straffbara handlingar som riktar sig mot barn eller andra närstående personer respektive mot närstående kvinnor och som varit ett led i en upprepad kränkning av den utsatta personens integritet och haft som syfte att allvarligt skada dennes självkänsla. Hedersrelaterat våld Tvång, våld och mord i hederns namn är en kulturspecifik företeelse i samhällen med patrialkala familjesystem. 20
Huvudförhandling Rättegång. Målsägande Används i lagstiftningen som beteckning på den mot vilken brott är begånget (se brottsoffer). Målsägandebiträde Juridiskt biträde, ofta en advokat. Påföljd Det allmännas sanktion på ett brott. Påföljderna är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård med mera. Råd och stöd Flera insatser inom Råd och Stöd, Individ- och familj är tillgängliga för boende i Västerås utan föregående biståndsbeslut. Rättsintyg Läkarutlåtande om en skadas omfattning, uppkomstsätt, allvarlighetsgrad och eventuella men som utförs på begäran av en rättsvårdande myndighet (till exempel polismyndighet, åklagarmyndighet eller domstol). Strafföreläggande Åklagaren kan vid enklare erkända brott förelägga böter utan att vända sig till domstol. Stödperson Ger stöd åt brottsoffret inför och under rättegång (utan juridiska befogenheter). Stödpersonen kan vara någon närstående, en vän, en kurator eller en representant från en kvinnoeller brottsofferjour. Särskild företrädare för barn Förordnas av tingsrätten att företräda ett barn och tillvarata dennes rätt inför och under rättegång. Tilltalad Används i domstolen som beteckning på den som är åtalad för brottet. Vittnesstöd Erbjuder stöd och praktisk hjälp åt brottsoffer och vittnen inför rättegång. Åklagare Den som för det allmännas (statens) talan om brott i domstol. Åtal Åklagarens (eller enskild persons) talan inför domstol om ansvar för brott, dvs en begäran om att domstolen skall döma någon för ett brott till ett straff, t ex fängelse. Åtalsunderlåtelse Beslut av åklagare att inte väcka åtal på grund av t ex gärningsmannens ålder. Överklagande Möjlighet att få ett mål prövat i högre instans om man inte är nöjd med domen eller möjlighet att få ett myndighetsbeslut prövat i högre instans om man inte är nöjd. 21
22 Anteckningar
Kvinnofrid i Västmanland Broschyren Du kvinna kvinnofrid i Västmanland har utarbetats av Länsstyrelsen i Västmanlands län efter en mall som hämtats från Tryggare Uppsala län. Frågor besvaras av jämställdhetsfunktionen vid Länsstyrelsen, tel 021-19 50 00. Information finns även på Länsstyrelsen hemsida, www.lansstyrelsen.se/vastmanland. Kvinnofrid i Västmanland Utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län Produktion: Journalistgruppen Media 21 Textunderlag: Tryggare Uppsala län Illustration: Leyla Atak Tryck: Arkpressen, maj 2009 23
Till dig som utsatts för våld i nära relation Den information som finns här vänder sig till dig som utsatts för våld och hot i en nära relation. Gärningsmannen kan vara någon som du har haft eller kanske fortfarande har ett förhållande med, till exempel en pojk- eller flickvän, make/maka, sambo eller partner. I den här broschyren hittar du information om vad som händer med din polisanmälan, samt vilken hjälp du kan få. Du kan även läsa om vanliga reaktioner på våld och hot. Och vart du kan vända dig för att få hjälp och stöd. Slutligen kan du läsa om dina möjligheter att få ersättning för de fysiska och/eller känslomässiga skador och problem som brottet givit upphov till.