Sida 1(57) Årsredovisning 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. Sammanfattning Väsentliga händelser Årets uppdrag, fastställt genom den två-åriga vårdöverenskommelsen mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och HSN 4, 5, 7, 11 och 12 har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Sjukhuset har kunnat ge patienter i Göteborgsområdet, Västra Götalandsregionen, andra delar av landet och till patienter från andra länder såväl bassjukvård, högspecialiserad sjukvård som rikssjukvård. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har levererat drygt 2 % mer sjukvård än föregående år och så gott som all beställd vård. Ökningen av vården gäller högspecialiserad, elektiv vård (+3 %), medan länssjukvården endast ökat marginellt. Trots extrasatsningar och nya arbetssätt som påverkat väntetiderna positivt kvarstår dock köer inom vissa specialiteter. Sjukhuset har fortsatt ekonomi i balans och avslutar 2014 med en avvikelse från budget med -0,2 %. Sjukhusledningen har valt att hålla fast vid de tidigare utlagda långsiktiga målen till 2016: 1. Akutsjukvård i toppklass 2. Skapa värde för patienterna 3. Vara ledande universitetssjukhus Alla målen har adresserats med förbättringsprojekt på alla organisatoriska nivåer i sjukhuset och kommer att löpa till dess målen bedöms vara uppfyllda. Akutsjukvården har under året samordnat förbättringsarbetet och ändrat arbetssätten på akutmottagningarna, vilket lett till viss förkortning av väntetiderna trots en ökning av söktrycket med +4 %. Här återstår dock mycket arbete och ytterligare satsningar är att vänta 2015. Under året har tillskapats flera nya så kallade direktinläggningsspår som gör att patienter slipper passera akutmottagningen före inläggning. I tillägg till detta har också så kallade bedömningsbilar skickats ut på prio 2-3-larm. Bilarna är bemannade av erfarna akutsjuksköterskor som i många fall kunnat hjälpa på plats eller lotsa till rätt vårdnivå. Även detta har gjort att många patienter snabbt kunnat få rätt vård utan att behöva besöka akutmottagningen. Under året har akutmottagningen på Mölndals sjukhus bemannats med allmänläkare och distriktssköterskor i tillägg till specialister för att hjälpa den stora patientgrupp som bedöms vara i behov av primärvård. Arbetet har skett som ett regionprojekt och ska utvärderas under 2015. Inledande resultat är mycket positiva. Verksamhetsstyrningen genom värdebaserad hälso- och sjukvård har fortsatt och under året har sammanlagt tio patientgrupper startat sitt arbete med inom vissa områden mycket goda resultat för patienterna i form av förbättrad vårdkvalitet och kortare väntetider, och för ägarna i form av lägre kostnader. Arbetssättet och det breda införandet har väckt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt.
Sida 2(57) Som ett resultat av värdestyrningen har SU inviterats till och accepterat att starta ett forskningsinstitut på Harvard University tillsammans med tre andra sjukhus i USA. I korthet bedrivs forskning för att analysera läkares och andra vårdprofessioners tysta kunskap som ofta visar sig ge oväntat bättre resultat vid jämförelse med etablerade vårdprogram. Avsikten är att stimulera vårdens utveckling med säkra metoder som upprätthåller vetenskaplighet, systematik och minimerar variation. Sammantaget förbättras vårdens resultat och säkerhet samtidigt som nya metoder snabbt kommer patienterna tillgodo. Värdestyrning är även ett viktigt redskap för att nå målet att vara ledande universitetssjukhus speciellt när det gäller att förbättra resultaten för stor patientgrupper med folksjukdomar. Flera högspecialiserade verksamheter vid SU är mycket framgångsrika, inte minst de som erhållit rikssjukvårdsuppdrag. I december 2013 tilldelades SU av rikssjukvårdsnämnden nya tillstånd för barnhjärtkirurgi och hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel (GUCH), tillstånd som började gälla vid halvårsskiftet 2014. Detta är ett erkännande av goda resultat och god kvalitet i dessa verksamheter. De utvärderingar som Socialstyrelsen under 2014 har gjort av andra rikssjukvårdsuppdrag som SU har, hjärt-, lung- och levertransplantation visar även de på god kvalitet och goda resultat. För hjärt- och lungtransplantationer utför SU flest transplantationer i landet trots att vi har endast har ca en tredjedel av landet som upptagningsområde. Detta är ett resultat av systematiskt arbete med donationer och ett vetenskapligt grundat arbete för att kunna tillvarata möjliga organ och transplantera dessa, även över blodgruppsgränserna. Resultaten är också mycket goda ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Även de övriga rikssjukvårdsuppdragen, kraniofacial kirurgi och barnglaukom- och barnkatarakt bedrivs med stor framgång. Den högspecialiserade vården kan stärkas genom strategiska centrumbildningar. Under 2014 etablerades ett Centrum för Avancerad Rekonstruktiv Extremitetskirurgi (CARE) som sammanförde verksamhet med benförankrade titanimplantat efter amputationsskador på armar och ben med verksamhet med sen- och nervförflyttningar efter förlamningstillstånd. Samverkan mellan dessa verksamheter har potential till en mycket kraftfull utveckling med internationell dragningskraft. SU är fortsatt ett attraktivt utbildningssjukhus med höga söktryck för flertalet utbildningar, på väl på grundnivå som senare i utbildningen, t.ex. för AT-läkare. För att ytterligare stärka vår roll som utbildningssjukhus har under 2014 bildats en sammanhållen utbildningsenhet inom SU. För att stärka den kliniska forskningen på SU, och i VGR, har under året skett en fortsatt utbyggnad av Gothia Forum, inklusive Sahlgrenska Biobank. Ett planläggningsarbete har bedrivits för att etablera en klinisk prövningsenhet för barn på DSBUS, vilken kommer att starta under 2015. Under året har SU aktivt arbetat för att patienternas makt och deltagande i vården ska öka i enlighet med intentionerna i den nya Patientlagen. Fler verksamhetsområden/avdelningar anammat så kallad Personcentrerad vård under 2014 som innebär att patienten själv är beslutande över sin vård i samarbete med vårdprofessionerna på ett systematiskt vis. Patienter har också regelmässigt ingått i alla förbättringsprojekt/arbetsgrupper som SU haft under året. Denna insats från patienterna sida är oerhört värdefull, vården får nya kunskaper och en stark förändringsvilja som positivt utvecklat många områden och/eller beslut under 2014. Många verksamheter har nu egna nöjdhetsundersökningar kontinuerligt i vården, vilket ger
Sida 3(57) avsevärt förbättrade möjligheter att förbättra enligt patienternas önskemål. Under året har arbetet med att färdigställa det regionala uppdraget Bild- och Interventionscentrum (BoIC) och planera dess verksamhet ytterligare tagit fart. Verksamhetsområde och chef för det nya Hybrid- och Interventionscentrum är på plats och under året har utbildningar omfattade läkare, sköterskor och undersköterskor från hela regionen pågått. Sjukhusledningen styr nu driftsättningen av BoIC i alla dess delar genom en bred projektgrupp ledd av HR-direktören och detta har ytterligare intensifierat arbetet. BoIC kommer att kunna invigas på tidtabell inom budgetram, årsskiftet 2015/2016. Forskningshuset på Mölndalstomten som ska serva främst rörelseorganens sjukdomar har börjat byggas under året. Huset planeras vara färdigställt 2016 och kommer innebära en avsevärd förstärkning av den redan idag mycket framgångsrika och stora forskningsaktivitet som pågår inom området. SU har deltagit i arbetet med att skapa ett idékoncept för området mellan Sahlgrenska sjukhuset och Medicinarberget; Per Dubbsgatan. Här ska skapas förutsättningar för möten mellan aktörer inom forskning, utveckling, innovation och sjukvård, vilket välkomnas av SU. Frågan ägs av Göteborgs stad och beslut väntas under 2015. I januari 2014 tillfördes SU medel för att öppna 54 nya vårdplatser för att lätta på den svåra överbeläggningssituation som förelåg året före. Generellt över året har detta varit en framgångsrik strategi, överbeläggningarna har minskat i synnerhet som influensasäsongen var ovanligt mild 2014. På grund av svårt rekryteringsläge och brist på lokaler har 6 av dessa 54 vårdplatser inte kunnat öppnas eller hållas disponibla. Det är dock notabelt att antalet betaldagar för behandlingsfärdiga patienter som väntar på annan vårdform inom kommunen ökat 2014 med nästa tre gånger jämfört med 2013, vilket innebär ett fortsatt stort tryck på vårdplatserna. Här kan dock SU bättre planera än vid dramatisk ökning av akut sökande, vilket har i första hand resulterat i en lägre ökning av elektiv vård än önskvärt, vilket naturligtvis påverkar köerna negativt. Några helt nya och unika behandlingsmetoder har kommit fram ur utvecklingsarbete på SU tillsammans med akademiska institutioner i Göteborg och utomlands under året. Under hösten föddes världens första barn efter att modern genomgått livmodertransplantation. Graviditeten ingår i en serie i ett forskningsprojekt lett av kvinnosjukvården i nära samarbete med transplantationscentrum, avdelningen för immunologi och Sahlgrenska akademin (SA). Under året genomfördes för första gången en operation där en artificiell robotarm fästes permanent på muskler och nerver på ett sådant sätt att den styrs av tankarna och därmed liknar en mänsklig arms funktion. Denna världsnyhet inom protesbehandlingar var ett resultat av samarbete mellan SU, SA och Chalmers. Forskare vid SU och SA presenterade ett potentiellt och helt unikt botemedel för metastaserande njurcancer. Försök på människa inleds under 2015. Under 2014 inleddes det konkreta patientarbetet med den storskaliga SCAPIS-studien på Sahlgrenska. Sammanlagt kommer över 30000 personer ingå i studien som ska kartlägga riskfaktorer för folksjukdomar som hjärta- kärl och lungsjukdomar. Slutligen beslutade SU att bli ett helt rökfritt sjukhus. Förbudet inträdde i mars 2014.
Sida 4(57) 2. Verksamheten Rättighetsfrågor Sjukhuset arbetar strategiskt med rättighetsfrågor och har som mål att bemöta alla patienter lika i enlighet med den etiska plattformen. Jämställdhet Ett masterarbete genomfördes under hösten 2014 i syfte att studera väntetider på akutmottagningarna Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. Arbetet visade att även om en manlig och en kvinnlig patient blev triagerade med samma färg, fick kvinnan vänta längre, fick kvinnan vänta 15 minuter längre. Könsskillnader i väntetider påverkades också av patienternas ålder samt socioekonomisk status. Könsskillnaderna försvann bland allvarligt sjuka äldre patienter samt bland patienter från områden med hög socioekonomisk status. Verksamhet Beroende har utifrån ett genusperspektiv skapat särskilda förutsättningar för målgruppen kvinnor med missbruk/beroende och psykisk sjukdom genom en egen mottagning. Mottagningen riktar sig främst till kvinnor som är gravida, kvinnor med små barn, kvinnor som av olika skäl har ett skyddsbehov och även till kvinnor som av andra skäl utifrån det fria vårdvalet önskar komma till en särskild mottagning för kvinnor. SU har en sjukhusövergripande rutin för omhändertagande av våldtagna män och implementering av denna pågår kontinuerligt. Barnets rättigheter Västra Götalandsregionen/SU/KSA deltar sedan juni 2012 i ett tvåårigt nationellt utvecklingsarbete på uppdrag av Socialstyrelsen för stöd till Barn som anhöriga enligt 2 g HSL. Projektet har fokuserat på att göra barnkonventionen känd genom bland annat film, hemsidor och utbildning till medarbetare. Inom Thoraxanestesi arbetar man mycket aktivt med Barn som anhöriga. Verksamhetsområdet har en särskild s.k. barngrupp med representanter från olika personalkategorier. Föreläsningar om avdelningens arbete har hållits vid flera tillfällen, bland annat på Svensk Thoraxkirurgisk förenings årsmöte och även fått positiv uppmärksamhet i media. På mag-tarmmottagningen har man utvecklat en modell för överföring av patienter från barntill vuxensjukvård. Patienterna lotsas in i vuxensjukvården vilket innebär ökade möjligheter att fånga upp ungdomens förväntningar/farhågor inför en livslång kontakt med sjukvården, och stimulera till en ökad delaktighet. Inom logopedverksamheten arbetas med ett kommunikationsstödjande hjälpmedel och IT riktat mot barnsjukvård. Målgruppen är i första hand barn med funktionsnedsättning men också barn, deras föräldrar och andra i vården som har svårigheter med kommunikation t.ex. på grund av bristande kunskaper i svenskt tal- och skriftspråk. I projektet utvecklas en nationell webbresurs där personal och patienter kan få information och ladda ner kommunikationsstödjande bildmaterial att användas i barnsjukvård. En modell för utbildning har också utvecklats, sprids och testas inom SU. Resultaten visar att både barn och föräldrar är
Sida 5(57) bättre förberedda och kan medverka i ökad utsträckning när bilder använts i kommunikationen. Detta innebär färre inställda behandlingar och besök, minskat behov av premedicinering samt kortare vårdtider. Övriga diskrimineringsgrunder Inom verksamheten finns sedan tidigare ett ACT-team (Assertive Community Treatment, vilket innebär uppsökande integrerad samhällsbaserad behandling) i nordost. Under året har ett nytt startats på Hisingen och ett nytt planeras under 2015 i centrum. Teamet erbjuder vård till patienter som är så sjukliga och/eller så alienerade att de inte ens söker vård. Teamets arbetssätt är uppsökande och bygger på case management. Det möjliggör vård till de mest sköra och utsatta människorna i vårt samhälle. Omsorgskoordinatorer finns på flera akutmottagningar. Koordinatorerna förmedlar kontakter från akutmottagningen till kommun/primärvård. Omsorgskoordinatorerna gör en telefonuppföljning av alla patienter över 75 år enligt den nationella metoden webbkollen hemma, ett instrument från SKL. Nya arbetssätt har prövats och anpassats till ung domar. Information och användning av modern teknik har bättre anpassats till den yngre generationen. Resultatet hittills är att andelen som tackar ja till samtalsstöd ökat markant. En handlingsplan gällande akut eller omedelbar nödvändig vård åt gömda/papperslösa personer har upprättats på sjukhuset med utbildningsinsatser riktade till personal inom SU, VGR och samverkanspartners. Omfattande sjukhusövergripande utbildningsinsatser avseende den nya patientlagen har genomförts under året i syfte att förbättra informationen och öka delaktighet Ett arbete kring bemötande av transgender för att skapa enhetlighet och jämlikhet i bemötandet av dessa personer har startat. Inom barnsjukvården arbetar man med att höja medvetenheten och kompetensen inom HBTQ (homosexuella, bisexuella, transsexuella, queerpersoner). En enhet är HBTQ-certifierad (utfärdas av RFSL) och flera inom området planeras att certifieras inom 2015, vilket bland annat innebär ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbt-perspektiv. Utfärdas av RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande). Jämlik vård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (HSL). Det är idag ett stort fokus på hur sjukvården lever upp till ovanstående. En ny patientlag trädde i kraft den 1 januari 2015 vilket ger patienter större rätt till inflytande och val av sin behandling. Förmågan att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla och främja hälsa (hälsolitteracitet) är en möjlighet för många men måste också värnas och
Sida 6(57) säkerställas för den som inte har förmågan. En god uppföljning och ett ledningssystem som stödjer lagkraven är en förutsättning för detta. Att ta med patienter/närstående i ett nära samarbete och arbeta med patienternas fokus är en ledstjärna. Som universitetssjukhus behöver vi tillsammans med patienter och närstående, arbeta strategiskt med att utveckla och följa upp proaktiv hälsofrämjande sjukvård, jämlik vård och patienternas delaktighet, ett arbete som vilar på etiska grunder. Att integrera ett hälsofrämjande förhållningssätt i organisationen bidrar till goda möten. Under året har samtalsutbildning erbjudits medarbetare för att kunna motivera till förändring och öka möjligheten för patienter att vara delaktiga i sin vård och behandling. 2.1 Regionfullmäktiges mål Enlgit regionala anvisningar sker uppföljning av regionfullmärktiges mål i delår augusti Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Redovisning sker under rubriken Verksamhetens miljöarbete nedan. Där redovisas utfall och genomförda insatser för att nå RF mål i korthet. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Tillgänglighet är en stor utmaning för SU och därför föremål för flera åtgärder som beskrivs närmare under 2.4. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Redovisning sker under årsrapportens rubriken Tillgänglighet Vårdgaranti. Där redovisas utfall (inklusive uppföljning av väntande över 90 dagar, se fastställda regionala indikatorer) och genomförda insatser för att nå RF mål i korthet. Detaljerad uppföljning av akutmottagning sker i bilaga. Indikator 14.1 Väntetider förstabesök BUP 88 % får ett första besök inom 30 dagar till BUP. Målvärde: 100 %. Källa: ELVIS. Analys: Ett antal patienter avbokar sitt besök sent och då finns ringa möjlighet att erbjuda besök inom 30 dagar. Vissa remisser behöver returneras för komplettering. Åtgärder: Extra besökstider läggs in vid behov, ibland används akuttider för elektiva besök.
Sida 7(57) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Se årsrapportens rubrik Patientsäkerhet. Förekomst av Vårdrelaterade infektioner mätt genom punktprevalensmätning våren 2014. Måltal 2014: 8 % Utfall 2014: 10,3 % Den nationella punktprevalensmätningen för vårdrelaterade infektioner genomfördes 26 mars 2014. På SU ingick 1557 patienter på somatiska enheter. Resultatet var 10,3 % (161 patienter med VRI) vilket är strax under medelvärdet för alla universitetssjukhus. (Resultat för SU hösten 2013 var 11,3%.) Indikator 18.5 Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 100 000 inv. med tidigare psykiatrisk vård. Då vi inte kan mäta detta redovisas de åtgärder som finns för att underlätta för psykiatrisk patient ska undvika somatisk slutenvård. För undvikbar slutenvård inom somatiken samarbetar läkarna inom psykiatri och somatik. De kontaktar varandra ömsesidigt när problem uppstår eller för att förebygga sjukdom. Inom Psykiatri Psykos har man genomfört flera riktade förebyggande insatser av hälsofrämjande karaktär. Rättspsykiatri följer BMI med mål att minska personer med fetma. Affektiva II har startat en mottagning som snabbt tar emot patienter i behov av kortare behandlingsinsats, vilket förbättrar tillgänglighet inom öppenvården och förhoppningsvis minskar slutenvårdsbehovet inom somatiken för patienter med bland annat självskadebeteende. Inom neuropsykiatrin gör BPSD-teamet (beteende och psykiatrisk demens) hembesök för behandling på boendet eller i hemmet Indikator 17.3 Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre Mål 17,9% Utfall 12,5% För att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar efter utskrivning för personer > 65 år pågår flera aktiviteter inom processgruppen för de mest sjuka äldre:
Sida 8(57) Omsorgskoordinatorer på alla vuxensomatiska akutmottagningar som hjälper de patienter som inte har behov av slutenvård att hamna rätt direkt via kontakt med primärvård och kommun. Tillgång till fysioterapeut och arbetsterapeut på alla akutmottagningar Samarbetsmöten med kommun och primärvård Bedömningsbilen inom ambulanssjukvården gör enklare första insatser och arbetar direkt med kommunens handläggare för att se om patienten kan tas omhand i hemmet istället för att transporteras in till akutmottagning. Andelen dialys i hemmet För att öka andelen patienter som får dialys i hemmet har exempelvis följande åtgärder vidtagits: Njursviktskoordinatorn på njurmottagningen ökar kunskapen om sjukdom och behandling samt stimulerar till egenvård. Information till patienter om behandlingsalternativ när inte transplantation är möjlig. Förutom enskild undervisning erbjuds varje termin fyra temaföreläsningar i ämnena dialys, transplantation, egenvård och njurdonation. Ett samarbetsprojekt har inletts med Kunskapscentrum för jämlik vård, eftersom en ojämn könsfördelning med en lägre andel kvinnor har noterats för patienter med dialys i hemmet Ett arbete har startats för att etablera en enhet för samlad hemterapi inom njurmedicin. Registrering i psykiatrins kvalitetsregister ska öka Under 2014 har psykiatrin arbetat med att förbättra täckningsgrad och resultatuppföljning inom sina kvalitetsregister. Exempelvis har täckningsgraden i registret BipoläR ökat från 17 % 2013 till 35 % 2014 och ett par register (BUSA och ECT) har 100 % täckningsgrad. Antal personer som får biologiska läkemedel vid reumatoid artrit SU har en svagt positiv utveckling med 33,6 % av reumatologins patienter som får biologiska läkemedel vid reumatiod artrit jämfört med 33,2 % 2013. Antalet patienter är 118 per 100 000 invånare. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare SUs arbete med sammanhållen vård har intensifierats i och med utvecklingen av värdebaserad vård som involverar allt fler patientgrupper och processer som löper genom flera verksamheter. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Arbetet med att säkerställa att den vård som bedrivs är jämlik och jämställd växer i och med att fler grupp och perspektiv uppmärksammas. Flertalet kvalitetsindikatorer följs könsuppdelat som en del i regionala genombrottsprojekt om jämlik vård. Vidare finns skriftlig
Sida 9(57) patientinformation från SU på flera olika språk och uppsökande verksamhet sker i ökad omfattning. Se även årsrapportens rubrik Jämlik vård. Indikator 18.1a Deltagande i screeningprogram (%) livmoderhalsscreening Mål: 85 %. Ingen församling ska ligga under 70 %. Resultat: Täckningsgrad inom Göteborgs-området 70 90 %. Aktiviteter för att nå målet: Samordning av olika undersökningar. Information på flera språk. Undersökningsrum med lift för funktionshindrade. Indikator 18.1b Deltagande i screeningprogram(%) mammografi Deltagandet i mammografiscreening 2014 var 87 % (målvärde 85 %). Åtgärder för jämlikhet avseende mammografi 1. Regionala och nationella riktlinjer för screening 2. Kallelser och information på olika språk. 3. Upprepad kallelse vid uteblivet besök. Indikator 18.1c Deltagande i screeningprogram (%) bukaortaaneurysm Mål: > 85 % Resultat: 75 % (preliminära data) Önskat deltagande i bukaortascreeningprogrammet är över 85 %. I nuläget får alla som uteblir första gången en ny kallelse. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Indikator Utfall Mål Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel 80 - Indikator Utfall Mål Kostnaden för bemanningsläkare (mnkr) Redovisas under rubriken Bemanningsföretag Indikator Utfall Mål
Sida 10(57) Kostnaden för bemanningssköterskor (mnkr) Redovisas under rubriken Bemanningsföretag Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Indikator Utfall Mål Andel anställda med erbjuden heltidsanställning 89 % 85 % Indikator Utfall Mål Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap 57 % 60 % Indikator Utfall Mål Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten 66,7 % 70 % Indikator Utfall Mål Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten 71,8 % 80 % Indikator Utfall Mål Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan 71 % 70 % Indikator Utfall Mål Andelen tillfälliga anställningar 15,1 % 14 % 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Det ekonomiska resultatet 2014 var -44 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse på 0,3 %. Resultatavvikelsen är framförallt hänförlig till höga personalkostnader. Inför 2015 satsar sjukhuset på kompetensutveckling och rekryteringsåtgärder för att minska övertid och minimera kostnader för inhyrd personal. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Under 2014 försämrades produktiviteten med 1,1 % mätt i kostnad per sammanvägd vårdprestation, och i enlighet med anvisad beräkningsmodell. Produktivitetssänkningen förklaras av att ökningen av kostnaderna i fasta priser var högre än produktionsökningen. Detta innebär att regionens måltal inte uppfyllts. Produktivitetsutveckling Bild 19 i bildbilagan.
Sida 11(57) 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Sjukhusets mål och utfall 2014 Långsiktiga mål och mätetal Nuläge 2013 Måltal 2014 Utfall 2014 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen (90:e percentilen) 8 timmar < 7 timmar 7 h 46 min Patientupplevelse av information vid akutbesöket enligt 75 80 Uppgift Nationell Patientenkät Fick du tillräcklig information om ditt inkommer i tillstånd (0-100) mars Placering i nationella jämförelser bland universitetssjukhusen 4 3 4 gällande andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom 24 61 % > 70 % 71 % timmar Vi skapar värde för patienten Andel patienter inom sluten somatisk vård med vårdrelaterade infektioner 9,2 % < 8 % 10,3 % Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den 70 80 78 % egna vården, enligt Nationell Patientenkät Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter 59 % > 65 % 66 % beslutad remiss Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd 51 % 65 % 67 % inom 60 dagar efter beslut Andel regionala kvalitetsindikatorer där Sahlgrenska Universitetssjukhuset når regionala måltal 80 % 85 % 85 % Ekonomiskt utfall i jmf med budget 0 (prognos) 0-30 mnkr Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, av 54 indikatorer, i Öppna jämförelser gentemot 4 3 4 andra universitetssjukhus Antal publikationer 1 032 (år 1 090 u.s. 2012) Andel rikssjukvårdsuppdrag 7 av 11 7 av 11 7 av 11 Andel sökande per utbildningsplats - Läkare/plats 7,9 9,0 8,5 - Sjuksköterska/plats 5,8 6,5 4,8 Andel HTA-analyser som leder till beslut i enlighet med 70 % 80 % u.s. evidensläget Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2013-2014 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets uppdrag, som framgår av vårdöverenskommelsen, är att: erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11 och 12 erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårdsregionen som upptagningsområde erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som upptagningsområde
Sida 12(57) bedriva forskning, utbildning och utveckling utgöra medicinsk sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem I tilläggsöverenskommelse till vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från Västra Götalandsregionen och specificeras förändringar i SUs uppdrag för 2014. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2013-2014 har fastställts och redovisning av aktuella frågeställningar sker i årsredovisningens bilaga. Sjukhuset har för 2014 fått utökade uppdrag och finansiering för bland annat Tre vuxen IVA-platser Kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Ordnat införande av nya läkemedel och medicinska metoder år tre Genomförande av vårdprogram för Ovarial cancer inklusive övertag av patienter från andra sjukhus i VGR Koncentration av cystektomibehandlingar från NU och SkaS till sjukhuset. Läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende Utökat uppdrag inom vårdhygien Insatser för ökad tillgänglighet 2014 Kurator och dietist inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Vårdplatser för att lösa överbeläggningar Dessutom har sjukhuset fått finansiering via tilläggsöverenskommelsen för vissa metoder och behandlingar som tidigare har finansierats av Hälso- och sjukvårdsutskottet. Ekonomisk reglering har också gjorts för beslut om regional produktionsstyrning och resurser har förts över från SÄS avseende strålverksamheten. Sjukhuset har också fått ekonomisk kompensation för valfrihet för patienter från Halland. Sjukhuset har haft i uppdrag att arbeta för att uppnå måltal för VGRs kvalitetsindikatorer. Om måltal inte nås ska handlingsplaner tas fram för att få bättre måluppfyllelse. Uppföljning av resultat och handlingsplaner har redovisats till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli efter delårsrapporterna. Sjukhuset har också haft ett uppdrag att sprida kunskap och motivera till hälsosamma levnadsvanor för befolkning, patienter och medarbetare. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Uppdragen berör bland annat följande områden: Rättspsykiatrisk vård Tillgänglighetssatsningar Nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och 2 och solidariskt finansierade läkemedel Patientsäkerhetsarbete
Sida 13(57) Riktade insatser inom psykiatriområdet 2.3.1 Verksamhetens miljöarbete Regionalt långsiktigt mål År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter vara oberoende av fossil energi. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. Regionalt mål 2016 relevant för SU Västra Götalandsregionens transporter ska till 60 procent utföras med förnybar energi. SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU Utfall 2014 2014 Vid nyanskaffning av Andel under året 100 % 100 % fordon, exklusive nyanskaffade fordon ambulanser, ska SU välja som går på förnybar fordon som går på energi. förnybar energi. Antalet resta mil med bil i tjänsten (tjänstebil, förmånsbil och privat bil) per årsarbetare ska 2016 ha minskat jämfört med 2013. Minskning av antal resta mil i tjänsten med bil per årsarbetare. 3 % + 13% (ökning) Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995. I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet ska energianvändningen bli avsevärt effektivare till 2030. Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen ska tas om hand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. År 2020 ska Västra Götalandsregionen leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 procent jämfört med 2012. Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80 procent jämfört med 2010. Alla avdelningar/enheter på SU ska identifiera vilken kontorsutrustning och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används och implementera den lokala rutinen. Mängden hushållsavfall ska 2016 ha minskat jämfört med 2012. Minska miljöpåverkan från inredning. Användningen av kemikalier upptagna på substitutionslistan ska 2016 ha minskat jämfört med 2014. Användningen av miljöoch hälsofarliga kemikalier upptagna på SIN-listan ska 2016 ha minskat jämfört med 2014. Andel avdelningar/enheter som identifierat kontors- och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används. Minskning av mängd hushållsavfall jämfört med 2012. Andel nyinköpta kontorsmöbler som finns med på Gröna Listan. Minskning av använd mängd kemikalier på substitutionslistan (exklusive laboratorier). Minskning av använd mängd kemikalier på SIN-listan inom laboratorieverksamhet. 30 % 40 % 3 % 1 % 50 % 68% 0 % 0 % 0 % 0 %
Sida 14(57) Västra Götalandsregionen ska, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen av läkemedel. Miljöbelastningen av produktion, ordination och kassation har minskat jämfört med 2013. Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat. Antal uthämtade antibiotikarecept utskrivna på SU, förändring jämfört med 2013 Andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner (antal DDD) på rekvisition Minskning >65% + 4,5 % 65 % År 2020 ska vårdens utsläpp av lustgas ha minskat med 75 procent jämfört med 2009. Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med 2009. Öka andelen relevanta verksamheter som använder FaR som metod. Öka andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Mängden utsläppt lustgas ska minska. Andel relevanta verksamheter som använder FaR som metod. Andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Minskad mängd utsläppt lustgas. >50 % 48 % 100 % 90 % 5 % 29 % Transport Under 2014 har alla tjänstebilar funnits i Regionservice ägo, i en så kallad bilpool. Uppgifter om mätarställning registreras i systemet Fleas av den som brukar eller är ansvarig för bilen. Mätarställningen ska registreras varje månad. För 2013 fick körsträckan för en del bilar räknas fram utifrån några få registreringar och för några bilar fanns inga uppgifter alls på grund av bristfällig följsamhet till rapporteringskravet. Gällande förmånsbilar registreras endast körda mil i tjänsten när ersättning begärs. Det finns anledning att misstänka att det körs mer med dessa bilar i tjänsten, men att ersättning inte alltid begärs. Sammantaget innebär detta att det finns en relativt stor osäkerhet i siffrorna för tjänstebilar och förmånsbilar. Målet uppnås inte och fler åtgärder behöver vidtas på detta område. Energi SU ansvarar för att minska användningen av verksamhetselen. Ett första steg i detta arbete är att identifiera all utrustning som kan/ska stängas av när den inte används. En checklista för detta arbete har tagits fram och börjat användas på enheterna. Målet uppnås. Avfall Målet om 3 % minskning av hushållsavfall (det avfall som går till förbränning) uppnås inte på SU. En av anledningarna till detta är att ombyggnation av Miljöstationen på Mölndals sjukhus är försenad, vilket begränsar möjligheterna till sortering av avfall där. Den personal på Regionservice som hanterar avfall på sjukhusen behöver mer utbildning, och vårdpersonalen behöver få mer information om riktlinjer och rutiner för hantering av avfall. Under 2013 genomfördes ett projekt på Centralkliniken på Östra sjukhuset där matavfall från personalutrymmen och avdelningskök sorterades ut. Utifrån resultatet konstaterades att mängden källsorterat avfall skulle kunna öka med 5 % om denna lösning infördes överallt på
Sida 15(57) SU. Inköp I Gröna Listan presenteras inredning som finns upphandlat i regionen och som dessutom är kontrollerat enligt gällande miljökrav. Dessutom finns information om tillgänglighet, hygienoch brandskyddskrav listat. Resultatet är beräknat per artikel. Målet är uppnått, och värt att notera är att merparten av de artiklar som inte finns på Gröna Listan är kabelrännor, datorhållare och liknande. Kemikalier Under 2014 har ett nytt arbetssätt tagits fram för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. En lista med vilka produkter som innehåller kemikalier som ska undvikas har tagits fram under året och den kommer att ligga till grund för arbetet på SU. 2014 kommer användas som basår, varför målet för minskning 2014 enligt denna lista satts till 0 %. Mängden kemikalier på substitutionslistan som använts under 2014 är 452,9 liter respektive 116,4 kg. Inom laboratorieverksamhet används SIN-listan för motsvarande arbete. Mängden kemikalier på SIN-listan som använts 2014 är 489 liter respektive 2,76 kg. Läkemedel Strategiska rådet för läkemedelsfrågor ansvarar för målen om antibiotika. Uppföljning gällande antibiotikaförskrivning sker genom att resultatet för kvartal 4 jämförs med motsvarande period 2013. En ökning har skett totalt sett och målet om minskning uppfylls därmed inte. Hälsofrämjande sjukhus ansvarar för målen rörande fysisk aktivitet på recept och rökstopp i samband med operation. Målen uppfylls inte. Lustgas Lustgasutsläppen från SU har minskat med 29 % sedan 2009, men de senaste året har minskningen varit försumbar. För att klara målet om 75 % minskning av lustgasutsläppen i regionen till år 2020 krävs anläggningar för lustgasdestruktion på förlossningsverksamheterna. Upphandling har gjorts under 2014 och installationen planeras till 2015 eller 2016. 2.4 Vårdgaranti - tillgänglighet Vi skapar värde för patienten Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter beslutad remiss Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut Utfall 2013 helår Målvärde 2014 helår Utfall december 2014 59 % > 65 % 66 % 51 % 65 % 67 %
Sida 16(57) Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. Vårdutbudet avseende operation/behandling som rapporteras till SKL har utvidgats januari 2014 vilket innebär att siffrorna inte är jämförbara med tidigare rapportering. Måluppfyllelse avseende andel patienter som fått genomförda förstabesök respektive operation/behandling innevarande månad jämfört med föregående månad. Målvärde 2014 november 2014 december 2014 Förstabesök 65% 64% 66% Operation/ Behandling 65% 65% 67% Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2013; inklusive måluppfyllelse för perioden. December 2014 December 2013 Utfall Antal 2014-2013 Måluppfyllelse 2014 Måluppfyllelse 2013 Förstabesök 10 549 8 228 2 321 53% 58% Operation/ Behandling 3 004 2 670 334 53% 56% Not: Observera att utfall 2014 inte är jämförbart med utfall 2013 på grund av att beräkning inte är densamma. Fler vårdutbud ingår i uppföljningen jmf med 2013. Tillgänglighet förstabesök Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 78 % på förstabesök inom ortopedi, ögonsjukvård, handkirurgi och hud- och könssjukvård. En djupare analys av ögonsjukvårdens produktion, inflöde och köpt vård genomförs av en intern konsult som stödjer verksamheten med att komma fram till åtgärder. Flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet mottagningstider, erbjuda kvällsmottagningar, ställa högre krav för återbesök, införa sjuksköterskeledda mottagningar och förändra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter är det dock nationell brist på läkare vilket även påverkar SU. Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök december 2013 december 2014 Bild 1 i bildbilagan. Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 69 % på operation inom plastikkirurgi, allmänkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi.
Sida 17(57) Rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor pågår. En del verksamheter saknar tillgänglig och jämnt operationsutrymme. Prioritering av canceroperationer ger en undanträngning för andra planerade operationer. Flera verksamheteter har utfört extra operationer utanför kontorstid för att minska köerna. Under sommaren ökades kapaciteten för bröstcanceroperationer genom bättre schemaläggning och produktionsplanering vilket gav en jämnare vårdproduktion jämfört med tidigare år. SU anlitar andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner. De till oss tilldelade volymerna för köpt vård har minskat vilket resulterar i sämre tillgänglighet. Inom regionens sjukhus har det bildats nätverk för operationskoordinering för att öka tillgängligheten för patienterna. Flera patienter har dock så komplicerade och komplexa sjukdomar som efter operation kräver intensivvård och den högspecialiserade sjukvård som SU kan erbjuda. Denna vård kan inte externa leverantörer alltid erbjuda. Därför finns patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Under förra året utvecklades produktionsplanering av operationskapaciteten inom sjukhuset ytterligare. Fler operationsavdelningar arbetar numera enligt fastställd planeringsmodell. Utöver fortsatt införande och ytterligare utveckling av produktionsplanering inom fler verksamheter sker även mer detaljplanering inom olika produktfamiljer. Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på operation/behandling december 2013 december 2014. Bild 2 i bildbilagan. Tillgänglighet koloskopi/gastroskopi Samordning av planeringslistor och registreringsrutiner pågår för att öka tillgängligheten. Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2013; inklusive måluppfyllelse. December 2014 December 2013 Utfall Antal 2014-2013 Måluppfyllelse 2014 Måluppfyllelse 2013 Koloskopi 122 103 19 72% 77% Gastroskopi 53 201-148 83% 61% Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad; inklusive måluppfyllelse för perioden. December 2014 November 2014 Utfall Antal Dec-nov Måluppfyllelse Dec 2014 Måluppfyllelse Nov 2014 Koloskopi 122 121 1 72% 74%
Sida 18(57) Gastroskopi 53 102-49 83% 72% Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 60 dagar var i december 122, vilket var 19 (18 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för koloskopi var 72 % i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (77 %). En bidragande orsak till sämre måluppfyllelse är ökat inflöde till följda av etablerat screeningprogram. Dessutom är fler av koloskopierna på SU av komplicerad art. Den totala produktionen av koloskopier 2014 var 4 923 st., en ökning med cirka 800 st. jämfört med 2013. Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 60 dagar var i december 53, vilket var 148 (74 %) färre jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för gastroskopi var 83 % i december vilket var högre än motsvarande period föregående år (61 %). Antal patienter väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi under året, inklusive måluppfyllelse. Bild 3 i bildbilagan. Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn erbjuds patienterna specialistläkarbesök inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Detta mål uppfylls till 100 %. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Målvärde 100 %. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin föregående månad. Specialitet Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden nov dec nov dec Allmän kirurgi 8 57 88 % 98 % Gynekologi 0 1 100 % 100 % Hudsjukvård 71 93 100 % 100 % Lungmedicin 21 23 100 % 96 % Ortopedi 2 2 100 % 100 % Urologi 42 48 100 % 98 % Öron-näs-halssjukvård 20 26 100 % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin under året.
Sida 19(57) Bild 4 i bildbilagan. Inom allmän kirurgi fick 57 patienter läkarbesök inom garantitiden (på 14 dagar) under december medan en patient fick vänta längre på läkarbesök, totalt 17 dagar. Inom lungmedicin fick 22 patienter läkarbesök inom garantitiden medan en patient fick vänta 18 dagar. Till de verksamheter som inte nådde garantitiden till 100 % återförs resultatet med krav på förbättring. Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2014 Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2014 kan grovt delas in i 3 grupper Regional Tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård SU-intern satsning med stöd av VÖK 2014 Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Regional tillgänglighetssatsning Enligt beslut i regionstyrelsen den 10 december 2013 ska tillgänglighetssatsningar göras inom ett antal områden på sjukhusen inom VGR. Basvolymer är framtagna per område och periodiserade per månad. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. Tillgänglighetssatsningarna gäller första besök samt behandlingar inom givna områden. Budgeterat värde för 2014 års regionala tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion uppgår till cirka 76 mnkr. Av planerad tillgänglighetsatsning på 5400 första besök och 2170 operationer har SU utfört 3 479 (61 %) första besök och 1 608 (69 %) operationer utöver basvolym till ekonomiskt värde på cirka 68 mnkr. De största avvikelserna i volym räknat finns inom Hud första besök och Ortopedi operationer. Anledningen till avvikelserna är att rekrytering av hudläkare tog länge tid än planerat respektive att ortopeden saknade operationsutrymme samt att det är brist på ryggkirurger. Det har även varit svårt att rekrytera handkirurger och operationssjuksköterskor till plastikkirurgen. Tilldelning och utfall 2014 redovisas i tabell nedan. Uppföljning regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion, 2014. Bild 5 i bildbilagan. Köpt vårdgarantivård Ortopedi och ögonverksamheten har störst problem med tillgänglighet och har genom regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal
Sida 20(57) väntande, se tabell nedan. Övriga tillgänglighetsavtal inom regionen avslutades 2014. I de fall där patient åberopar sin vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med externa vårdgivare. Viss vård har under hösten direktupphandlats exempelvis hud första besök samt kirurgi första besök och eventuell efterföljande operation. Köpt vårdgarantivård, skickade betalningsförbindelser 2014 Beviljad volym externa köp Skickade betalnings-förbindelser minus returer Returer Ortopedi besök 3 368 3 368 645 Ortopedi operation 475 369 19 Ögon besök 4 993 4 644 140 Ögon katarakt 4 888 3 120 131 Ögon operation övr 410 404 11 Hud 560 530 30 Kirurgi besök 28 28 0 Kirurgi operation 11 41 0 Kärlkirurgi, varicer besök/op 279 257 34 Summa 15 012 12 761 1 010 Första besök ortopedi har den största andelen remisser som returneras, 20 %. Anledningen är framförallt att patient inte vill resa men även att leverantör inte har specifik kapacitet. Ekonomiskt utfall avseende köpt vård redovisas under avsnitt ekonomi. Tillgänglighetssatsning inom VÖK 2014, 33,4 mnkr samt tillkommande 5 mnkr SU har med stöd av Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård 2013-2014 mellan hälsooch sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och SU planerat ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2014 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. Denna satsning har ett ekonomisk värde på 33,4 mnkr och omfattar: 4 500 öppenvårdsbesök exempelvis BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögon läkarbesök och sjukvårdande behandlingar glaukomsjukvård, hjärtmottagning, onkologi 15 600 medicinska undersökningar exempelvis radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn, ögonbottenfotografering förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, 2 st bedömningsbilar till ambulansverksamheten, särskild satsning på strålbehandling samt ögonsdiabetesvård Flera av satsningarna startade redan under 2013. I samband med delårsbokslut augusti 2014 konstaterades att flera av satsningarna inom diagnostik/medicinska undersökningar och BUP redan utfört planerad helårsvolym. Med fokus på ökad tillgänglighet beslutades att de skulle fortsätta även under hösten. Den tillkommande kostnaden beräknades till cirka 10 mnkr. SU fick då ytterligare 5 mnkr för finansiering av satsningen. Hela satsningen är utförd med några få justeringar. Totalt utfördes drygt 4500 besök och 28 500 medicinska undersökningar. Kostnaden för satsningen är värderad till 45 mnkr.
Sida 21(57) SU-intern satsning Förutom de regionala satsningarna och satsningar finansierade inom VÖK har SU planerat och startat ytterligare satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2014. Denna satsning har ett planerat ekonomisk värde på 35 mnkr utöver budget och omfattar främst kirurgi: 2500 öppenvårdsbesök; gynekologi, reumatologi, reproduktionsmedicin, glaukomsjukvård 526 operationer; benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi, hjärtoperationer Onkologi strålbehandling Totalt utfördes 643 besök och 257 operationer till en kostnad på 23,5 mnkr. Allmän kirurgi operationer erhöll i bokslut 2014 en delfinansiering inom ramen för regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion med 3,8 mnkr. Koloskopier Utökad tillgänglighetssatsning 2014 SU har tilldelats en tillgänglighetssatsning om 1395 koloskopier för 2014 en utökning om 700 jämfört 2013. Basvolym är fastställd sedan tidigare till 3773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,6 mnkr. Respektive verksamhet har fått rörlig ersättning motsvarande rapporterat utfall utöver basvolym, totalt 1 150 st. till ett ekonomiskt värde om 4,6 mnkr. En ökning jämfört 2013 då SU fick ersättning för 301 koloskopier utöver basvolym Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering 2014 Enligt beslut 131210 regionstyrelsen (RS) samlas all volym och ersättning kopplat till obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer med fördelning 150 operationer område 5 och 135 operationer område 2. Detta innebär att den basvolym på 207 operationer som finansierades genom VÖK fördes till RS samt den tilläggsbeställning som finansierats genom fakturering HSU fördes till RS. Sjukhuset har under 2014 prestationsersatts för utförd produktion, budgeterat värde 18,5 mnkr. Sammantaget har SU utfört 251 obesitasoperationer. Under 2014 startades ett projekt att även operera barn. Område 1 har utfört 9 fetmaoperationer under perioden. 2.5 Beläggning Inom somatisk vård har överbeläggningar under året varierat mellan 2,7 och 5,9 per 100 vårdplatser med högst värden i januari, under sommarmånaderna och i december, då vårdplatsantalet reduceras. Inom psykiatrisk vård, där andelen överbeläggningar är lägre, noterades högst värden i juli och december (decembervärdet har inte kunnat kvalitetssäkras). Jämfört med 2013 var andelen överbeläggningar i år lägre under våren men väsentligen oförändrad under resten av året.