Geografi 15.9.2008 Fråga 1: Naturligt trädlösa områden på jorden Vad är de? Var finns de? Varför finns de just där? Naturligt trädlösa områden: - Grässlätter och buskmarker Savannerna på tropiska zonen och stäpperna i den tempererade zonen. Inne på kontinenterna och runt öknarna. Ex: prärierna i Nordamerika, pampas i Sydamerika, stäpperna i mellersta Asien och savanner som omger de tropiska regnskogarna i Afrika och Sydamerika. - Öknar och halvöknar Uppstår p.g.a torka i områdena kring vändkretsarna där det är ständigt höjdtryck. Torkan förvärras på kontinenternas västkuster av kalla havsströmmar. På fastlandet är de torraste områdena sådana som är isolerade från havet av berg. - Vattendrag och våtmarker I våtmarkerna blir skogen småväxt, eftersom trädens rötter behöver syre. - Karga berg, steniga fält och branter I bergiga områden har träden svårt att hitta jord att rota sig, problem med kyla och vind - Tundra och bergsväxtlighet Växtligheten kring glaciärerna utgörs av gräs, ris, lavar och mossa. Fråga 2: Tidszoner (Se bifogat prov). a) Personen är framme i London kl. 13.35. Han reser från den östeuropeiska tidszonen (meridianen som ligger 30 grader öster om Greenwich, GMT+2), till nollmeridianen vid Greenwich (GMT). Klockan flyttas två timmar bakåt.
b) Personen måste ringa klockan kl. 03.00 på morgonnatten. Tokyo ligger 135 grader öster om nollmeridianen (GMT+9) och Los Angeles 120 grader väster om nollmeridianen (GMT-8). Tidsskillnaden mellan tidszonerna är 17 timmar. c) Vilka faktorer inverkar på tidszonernas gränser? Tidszonerna är ett system som människorna har uppfunnit för att veta vad klockan är i olika delar av världen. Datumgränsen går mitt i det obebodda Stilla havet. Jorden är indelad i 24 tidszoner, som följer meridianerna. På ett dygn (24h) vrider sig jorden 360 grader runt sin axel. En tidszon är alltså 15 meridianer bred. Räkningen börjar från nollmeridianen i Greenwich (Greenwich Mean Time). De andra tidszonernas medelmeridian ligger på de östliga och västliga meridianerna 15, 30, 45 osv. Tidszonerna följer (om möjligt) landsgränserna, så att befolkningen i ett land ska kunna leva enligt samma tid. I stora länder som Ryssland, USA, Canada och Australien är flera tidszoner i användning. Sommar- och vintertid samt gränsdragningen mellan tidszonerna spelar en roll också för företagsverksamhet och internationellt samarbete. Fråga 3: Definiera begreppen a) konurbation: En stadskedja formad av ett antal stora städer som har växt ihop. De olika delarna är ändå självständiga och har bevarat sina egna särdrag. b) HDI: Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder. Jämfört med BNP hävdas HDI ge en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. c) ekologiskt fotspår: Ett mått på mängden resurser som en människa förbrukar. Det är uttryckt i den areal av förnyelsebara resurser som behövs för att försörja en människa eller ett land. I snitt har varje människa på jorden ett avtryck på två hektar. Beskriver hur stor naturyta som krävs för att producera och assimilera (ta hand om) det avfall en person producerar. d) anekumen:
En term för obeboeliga områden. Dit hör bland annat glaciärerna i Antarktis och på Grönland, de högsta bergstrakterna och de torraste öknarna. e) invandrare: Invandring, eller immigration, betyder varaktig inflyttning från ett land till ett annat. En invandrare är alltså en person som har flyttat från ett land till ett annat i syfte att stanna. f) markanvändning: Markanvändning innebär att utnyttja ett områdes egenskaper vid planering och byggande. Rätt geologisk/geoteknisk information i tidiga skeden av plan- och byggprocessen medför de största geovinsterna - lägre markbyggnadskostnader och att mindre negativa konsekvenser för miljö och naturresurser. Fråga 4: Nordsjö hamn a) Hurdant är ett bra läge för ett transport- och distributionscentrum? - Bra lands- och järnvägsförbindelser är viktiga för godstransporten. Därför är det bra om transport- och distributionscentrumet ligger vid en knutpunkt där det är lätt att lagra och styra varorna vidare åt olika håll. - Ett område som är beläget utanför tätorterna, eftersom transport- och distributionscentrumet kräver mycket utrymme och orsakar mycket oljud. - Ett område där marken är förmånlig och där det finns möjlighet att planlägga området för transport- och distributionscentrumets bruk. - Det ska inte ligga nära grundvattensområden, eftersom transporterna förutsätter att det finns möjlighet att tanka transportfordonen. - Det är bra om transport- och distributionscentrumet är beläget nära ett bosättningscentrum, eftersom det behövs arbetskraft. b) Betydelsen för huvudstadsregionens trafikströmmar?
- Trafiken minskar i stadskärnan, men ökar på den yttre ringvägen och korsningarna till den. Därmed ökar också riskerna för rusning och olyckor där. - Järnvägstrafiken ökar, vilket troligen minskar trafiken på landsvägarna. - Partiaffärerna kan flytta ut längs med ringvägarna och utanför den, vilket minskar trafiken i centrum. c) Vilka slags miljöskador kan orsakas av logistikcentrumen? - Rusning och buller i de närliggande områdena. - Avgaser och andra utsläpp ökar. - På områden med lerig mark kan tung trafik orsaka skakningar i marken, vilket kan skada byggnader. - Stora asfalterade områden kan samla vatten och orsaka eller förvärra översvämningar. - Bensindistributionen och transporten av kemikalier kan leda till nedsmutsning av grundvatten och jordmån. - Stora utjämnade områden för lagring och trafik tar utrymme av växt- och djurarter (t.ex. flygekorren). - Eventuella utsläpp i Östersjön. Fråga 5: Risker med urbaniseringen på jorden - Befolkningen koncentreras i städerna: Landsbygden avfolkas. Problem både i de stockade städerna och på den isolerade landsbygden. Största delen av stadsbefolkningen i världen bor i u-länder, där urbaniseringstakten är snabbast och problemen mest tillspetsade. Största delen av storstäderna i världen finns i u-länder. Svårt att hindra att städerna växer. - Förändringar i omgivningen:
Städernas tillväxt kräver mer mark, vatten och energi av de omgivande områdena för att tillgodose stadsbefolkningens behov. - Trafiken ökar: Trafikstockningar Föroreningar Försämrad luftkvalitet - Slumområden uppstår: Kåkstäder som växer oberoende av jordägande- eller stadsplaneringsregler. Rucklen är ofta belägna i områden där det finns risk för jordskred eller översvämningar. Grundförutsättningarna för livet är inte tryggade, bristande infrastruktur - Påverkar befolkningens välmående (i storstäder både i u- och i-länder): Bostadslöshet Arbetslöshet Kriminalitet Droger Prostitution Utslagning Obefintlig hälsovård och utbildning Sjukdomar, t.ex. tuberkulos och diarré Hög barndödlighet Brist på rent vatten Bristfällig eller obefintlig avfallshantering Bristfälligt eller obefintligt avloppssystem Elektricitet finns sällan Klyftan mellan rika och fattiga växer Problem med barnens rättigheter tillspetsas i slumområdena Fråga 6: Regionala risker i Finland Risker förknippade med naturen:
- Frost en orsak till nödår under tidigare århundraden - Våröversvämningar speciellt i Österbotten översvämning av isdammar och efter långa regnperioder - Jordskred vid störtregn, speciellt på leriga områden - Stormar vinterstormar där skadorna täcker större områden och tromber där skadorna täcker mindre områden - Vintrar tungt snötäcke som kan orsaka snöskred om det rasar ner, tjälsskador på vägar, trafik, byggnader, menförestider under höst och vår - Radonstrålning Vid bergsområden av granit, t.ex. i sydöstra Finland - Sjukdomsspridning Risker förknippade med människans och naturens beroendeförhållande: - Föroreningar och övergödning av vattendra, t.ex. Östersjön - Klimatförändringen medeltemperaturen stiger det regnar mer eventuella förändringar med Golfströmmen mer stormar större risk för översvämningar - Uttunning av ozonskiktet - Kemikalisering föroreningar försurning övergödning
- Biodiversiteten lider Kärr och våtmarker drabbas Åsar och dyner drabbas, t.ex. Salpausselkä - Strålning Kärnkraftsolyckor Risker förknippade med mänskligheten: - Ökande regionala skillnader P.g.a. urbaniseringen Segregation mellan stadsdelar Problem förknippade med långa avstånd - Ojämlikhet bland befolkningen Utslagning Arbetslöshet - Minoritetskulturernas ställning: Samerna Finlandssvenskarna - En åldrande befolkning Arbetskraftsbrist - Kriminalitet Speciellt i städerna Droger - Militära säkerhetsrisker Terrorism Datasäkerhet Den sårbara infrastrukturen
- Globalisationen av världsekonomin Företag flyttar utomlands Ensidig produktionsstruktur Flyktingar och invandrare Fråga 7: Ytformernas betydelse för bosättningens lokalisering i det område du undersökte på kursen i regionstudier. Rita karta eller profil. Bedömning enligt hur bra skribenten kan visa på vilka sätt ytformerna bestämmer bosättningens placering, gestalta sitt område i text och kartform och använda geografiska begrepp. Noggrann karta med teckenförklaringar, skala och väderstreck. Fråga 8: A. Avläs kartan (Se bifogat prov). a) Skalan är 1:15000. Avståndet fågelvägen 1350 m. b) I svaret ska man beskriva vägen som vandraren går, t.ex. höjdväxlingarna, hur branta bergssluttningarna är och vad som täcker marken. c) Kärret bromsar upp vägen för vandraren, men det skulle ta ännu längre att gå längs små stigar. Vägen som vandraren har valt (över bergsområden och branten) är ändå inte den snabbaste vägen. Den snabbaste vägen skulle vara mer österut, öster om bergsområdet där terrängen är jämnare. B. Definiera följande GIS-termer: a) databassökning: Ur en databas för geografisk information kan man plocka ut information enligt givna kriterier (läges- eller attributdata )Ex: alla stater i Afrika med en befolkning på > 1 miljon. b) överlagringsanalys (överlappningsanalys):
Analysmetod i vilken olika geografiska data granskas samtidigt (visuellt eller matematiskt) så att man ser hur de hänger samman. Ex: jordartskarta + markanvändningskarta c) satellitfotografering: Kartering eller fotografering från rymden. Satelliten registrerar oftast strålning som reflekteras frn jordytan. Förenhetligar informationsinsamling över stora områden. Ex: vädersatelliter, naturresurssatelliter Fråga +9: Monsuner a) Vad inverkar på uppkomsten? Monsuner: Årstidsvindar som regleras av fördelningen av hög- och lågtryck och passadvindarnas förskjutning (solens höjd på himlen, södra och norra halvklotet) b) Betydelse för ekonomin på området? - Regelbundna monsunregn är viktiga för jordbruket och mathushållningen på området. T.ex. risodlingen är beroende av regnen. - Om regnen kommer tidigt är åkrarna inte ännu redo för odling. - Om regnen kommer sent blir skörden liten och befolkningen går hungrig. - Hettan före monsunen gör det tyngre att arbeta utomhus. - När regnet kommer blir luften renare och svalare. - Störtregn som orsakar översvämningar leder till stora ekonomiska förluster, ökar dödligheten och stör trafiken. - Om infrastrukturen förstörs kan det ha långvariga ekonomiska följder. - Den torra vintermonsunen är ekonomiskt lönsam för området, eftersom det kommer många turister. c) Risker och orsaker till ökade risker? Risker: - Tropiska cykloner/tyfoner
- Störtregn Översvämningar där människor och djur drunknar eller begravs i lera, byggnader rasar, trafiken och eldistributionen inte fungerar och hela infrastrukturen kan förstöras. Husdjur dör och skördar går förlorade. Hungersnöd och brist på rent vatten, vilket i sin tur leder till oroligheter. Sjukdomar sprids, t.ex. diarré, denguefeber och malaria. Hettan före monsunerna kan leda till vätskebrist och död för gamla och sjuka människor. Sjukhusen fylls och medicinerna räcker inte till. Orsaker till ökade risker: - Klimatförändringen Snön på Himalaya smälter och ökar risken för översvämningar - Erosion som följd av störtregnen - Befolkningsökningen - Skogsskövling d) Hur kan man förbereda sig? - Flödena kan jämnas ut med uppdämningsbassänger, fårorna kan breddas eller muddras och våtmarke rekonstrueras. - Säkerhetsvallarna runt floderna kan byggas högre och vattnet kan ledas i kanaler. - Konstgjorda höjder för evakuering på översvämningsområdena. - Skogen dämpar vattenströmmarna och hindrar skred, bra att plantera ny skog och att ta vara på den befintliga skogen. - Ingen bebyggelse i farligaste områdena.
- Handlingsplaner för evakuering och för hur alla ska få mat, vatten och mediciner om en kris drabbar området. Fråga +10: Världens kulturkretsar a) Skissa en världskarta med världens indelning i kulturkretsar. På kartan ska synas t.ex. 1. Den västerländska kulturkretsen 2. Den muslimska kulturkretsen 3. Den afrikanska kulturkretsen 4. Den indiska kulturkretsen 5. Den östasiatiska kulturkretsen 6. Den sydöstasiatiska kulturkretsen 7. Den oceaniska kulturkretsen b) Beskriv särdragen för de olika kulturkretsarna. Av svaret ska framgå vilka kulturella, samhälleliga och ekonomiska förhållanden som karaktäriserar olika kulturkretsar. T.ex. typiskt för den muslimska kulturen är islam, det arabiska språket, olja, nomadism och odling vid oaser. Undvik ändå generaliseringar. c) Vad menas med en minoritetskultur? Ge exempel. En minoritetskultur är en kultur som på grund av någon eller några egenskaper skiljer sig från majoritetskulturen. De här skillnaderna kan t.ex. vara religiösa eller språkliga. Det finns otaliga minoritetskulturer i världen. Förhållandena mellan majoritetskulturerna och minoritetskulturerna varierar från en frisinnad samlevnad till konflikter och diskriminering. Exempel på minoritetskulturer i Europa är romernas, samernas, baskernas och kurdernas kulturer.