Hur fungerar växthuseffekten?



Relevanta dokument
Vad händer med jordens klimat?

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Observationer Förlängda tidsserier

The Arctic boundary layer

Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data

Påverkar människan klimatet?

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Extremhändelser och klimat

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Simulering av möjliga klimatförändringar

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Klimat i förändring. Deliang Chen. August Röhss Professur i Naturgeografi Professor i fysikaliska meteorologi Institutionen för Geovetenskaper

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

Vad Du kanske aldrig fått höra om växthuseffekten

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Växthuseffekten och klimatförändringar

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

Klimat och hydrologi

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI


Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Global Carbon Law Pathway to Paris

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Energiomställning utifrån klimathotet

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare

Regional Carbon Budgets

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatanpassning bland stora företag

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Fatigue Properties in Additive manufactured Titanium & Inconell

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Klimatvariationer och påverkan I Östersjöregionenregionen

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Transkript:

Hur fungerar växthuseffekten? Professor Lennart Bengtsson Environmental System Science Centre University of Reading, UK Max Planck institute for Meteorology Hamburg, Germany

Vad vet vi om växthusgaserna Är känd och påvisad sedan första hälften av 1800- talet. En enkel strålningsbalansräkning visar att jordens temperatur skulle vara ca 33 C lägre utan växthusgasernas inflytande. Den nuvarande koncentrationen av koldioxid bidrar med ca 7C Vattenånga, Koldioxid, Metangas, Freongaser etc är exempel på naturliga och artificiella växthusgaser Det är mycket stora skillnader mellan uppehållstiden i atmosfären, varierande från ca 1 vecka (vattenånga) till 10 000 år eller längre ( som SF6)

Varför varierar jordens klimat Variationer i solstrålningen Variationer i jordbanan Ändringar i atmosfärens sammansättning Variationer i naturliga och antropogena aerosoler Interna variationer i klimatsystemet

Temperaturändringar Den globala temperaturen vid jordytan Regionala temperaturändringar Temperaturen i troposfär och stratosfär

Temperature anomalies Johannessen et al. 2003

Arctic temperatures after Walsh and Polyakov et al. Arctic S urface Air Temperature anomalies from Polyakov et al. (2

TSI (1978-2005) After C Frolich (2005) ISSI, Bern

Vilka är de troliga orsakerna till den globala uppvärmningen under de seanaste 100 åren Externa effekter kan sannolikt uteslutas åtminstone efter 1978 då vi har noggranna satellitmätningar Effekten av vulkaniska aerosoler är numera väl kända efter studier av El Chichon(1984) och Pinatubo(1991). Avkylningen är begränsad till 1+3 år Icke-klimatbetingade ändringar i jordytans albedo kan vidare uteslutas Naturliga variationer är mindre och är mer regionala till sin natur Uteslutningsmetoden ger att den troligaste orsaken är ändringar i atmosfärens sammansättning och i aerosolerna

Annual increase in GHG forcing 1958-2003

Växthuseffekten Kan den observeras Hur stor är den Hur påverkar den temperaturen i atmosfären

The greenhouse effect

The greenhouse effect

An Assessment of Climate Feedbacks in Coupled Ocean- Atmosphere Models Soden and Held, July 2006, Journal of Climate Investigating 14 climate models used in the IPCC 4th assessment using SRES A1B scenario Water vapor provides the largest positive feedback and the strength of this feedback can be estimated assuming constant relative humidity in all models Surface albedo provide a positive feedback for all models Clouds provide the largest source of uncertainty in current model projections, but provide a positive feedback in all models

Hur reagerar klimatsystemet Återkopplingseffekter förstärker uppvärmningen Vattenånga som följer temperaturen Markytans albedo ( mindre snö och is) Senaste modellberäkningar visar att även molneffekten bidrar (huvudsakligen minskade stratiforma moln) Temperaturändringen är ej direkt korrelerad med den direkta strålningseffekten utan snarare med återkopplingseffekterna

The feedback problem

The feedback problem

The feedback problem

Feedback results from different models

Hur stor är växthuseffekten En fördubbling av momentant reducerad utstrålning på ca 4W per m2 Det totala bidraget motsvarar en temperaturökning på 2-4 C På grund av klimatsystemets tröghet anpassar sig klimatet långsamt ( åtskilliga decennier) till denna högre temperatur. klimatsystemet är i obalans då utstrålningen är mindre än instrålningen Följaktligen finns en icke realiserad temperaturhöjning på ca 0.7 C

Climate+Carbon Cycle Feedback Analysis. Results from the C4MIP Model Intercomparison Friedlingstein et al, July 2006, Journal of Climate There was unanimous agreement among models that future climate change will reduce the efficiency of the Earth system to absorb the anthropogenic carbon perturbation. By the end of the 21st century the additional CO2 varied between 20 and 200 ppm, the majority of models lying between 50 and 100 ppm The additional warming ranging between 0.1 and 1.5 C

Naturliga klimatvariationer Klimatet varierar naurligt En av de största bidragen kommer från El Nino Mycket stora klimatvariationer har vi i inte minst i Europa och Arktis Dessa variationer är signifikanta och kan dominera klimatet i flera decennier

Ensemble climate trends averaged for different time-periods (T/decade) 1-30 years 1-80 years

Delworth and Knutson, 2000 Monte-Carlo simulations with a coupled AO GCM: one out five simulations almost perfectly reproduced the observed global temperature variability. obs exp 3

IPCC AR4 Arctic Temperature Anomalies by AOGCMs 20 th Century (20C3M) Courtesy, J Overland 11/20 models have decadal signal PIcntrl (Control Runs) 10/20 models have decadal signal

Predictability of snow in Germany

Köppen climate zones Main groups A: Tropical rainy climate, all months > +18 C B: Dry climate, Evaporation > Precipitation C: Mild humid climate, coldest month +18 C - -3 C D: Snowy - forest climate, coldest month < -3C but warmest > +10 E: Polar climate, warmest month < +10 C ET: Tundra climate, warmest month > 0 C Subgroups f : Moist, no dry seasons w: Dry season in winter s : Dry season in summer

Köppen climate zones ECHAM5 simulated ERA40 determined from analyses.

Present climate Coupled Model T63L31 Future climate

Storm tracks at high NAO ( >2 sd, left) and low NAO ( < 2 sd, right) Intensity and density (top)and generation (below)

Storm track density difference between scenario A1B ( aver. cond. 2071-2100 and ( aver. cond. 1961-1990) for the ECHAM 5 model. NH left and SH right. Note the poleward change of the storm track at the SH

END

Simulation of hurricane trajectory during 30 years ECHAM5 model at T213 resolution T213 Cyclones (>1x10 3 sec -1 ), 1960-1990. Storms with 850 mb max. vorticity stronger than 10-3 s-1 Selected storm trajectory