Kvinnors rätt i samhället?

Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle C-uppsats 15 hp Kvinnors rätt i samhället? - en analys av den rådande kvinnosynen i Tidskrift för hemmet 1859 och Dagny 1886 Womens rights in the society? - an analysis of the current attitude to women in Tidskrift för hemmet 1859 and Dagny 1886 Maria Kvist Handledare: Nils Andersson Examinator: Malin Thor Tureby Historia med kulturanalys 61-90 hp VT 2012

Sammanfattning Maria Kvist (2011) Kvinnors rätt i samhället? en analys av den rådande kvinnosynen i Tidskrift för hemmet 1859 och Dagny 1886 Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av reform för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt. De vill arbeta för ett mer jämställt samhälle. Resultaten visar också att det skett en förändring mellan de år som tidningarna först gavs ut då fokus har flyttats från att kvinnorna ska få arbete till att de har arbete men borde få mer jämställda löner. Nyckelord: Kvinnosyn, ideologianalys, uppfostran, utbildning, arbete, idealkvinnan 2

Innehåll Sammanfattning 2 Innehåll 3 1. Inledning 5 2. Syfte och frågeställning 6 3. Historisk bakgrund 7 3.1 1800-talets Sverige 7 3.2 Kvinnorörelser 9 3.3 Sophie Adlersparre och Tidskrift för hemmet 10 3.4 Dagny 11 4. Forskningsläget 12 5. Metod & Teori 16 5.1 Ideologianalys 16 5.2 Urval och avgränsningar 17 5.3 Presentation av tidskrifterna källkritik 19 6. Presentation och analys av empirin 21 6.1 Uppfostran 22 6.1.1 Tidskrift för hemmet 21 6.1.2 Dagny 23 6.2 Utbildning/bildning 24 6.2.1 Tidskrift för hemmet 24 6.2.2 Dagny 25 6.3 Arbete 28 6.3.1 Tidskrift för hemmet 28 6.3.2 Dagny 30 6.4 Idealkvinnan 32 6.4.1 Tidskrift för hemmet 32 6.4.2 Dagny 33 3

7. Slutdiskussion 35 9. Käll- och litteraturförteckning 39 4

1. Inledning I dagens samhälle diskuteras genus oftast i form av kvinnliga rättigheter och jämställdhet mellan man och kvinna. Man kan också märka att det finns många yrken som än idag är könskodade, det vill säga att yrket är mansdominerat eller vice versa. En manlig barnmorska eller en kvinnlig brandman är något som skapar reaktioner. Denna undersökning bygger på två tidskrifter som kom ut på 1800-talet, Tidskrift för hemmet som kom ut första gången 1859 och Dagny som kom ut 1886. 1 Dessa två tidskrifter är intressanta att undersöka eftersom de skrevs och utgavs av kvinnliga skribenter, för första gången någonsin i svensk historia. Det intressanta blir att undersöka om vad kvinnorna skrev om och vad de ville få fram. Jag vill se om skribenternas uppfattning på kvinnosynen i samhället visas och om de skriver något för att förändra den. Idén till uppsatsen fick jag efter min temakurs Kvinnligt och Manligt som jag läste vid Lunds universitet som en del av min utbildning inom historia. Jag fann det väldigt intressant att se hur människor i Sverige genom åren har försökt påverka den rådande kvinnosynen som funnits. Jag känner också att uppsatsens ämne är relevant eftersom det än idag, både i Sverige men framförallt i andra delar av världen, finns rådande genussystem som gynnar det ena könet mer än det andra. Tidskrifterna som ligger till grund för undersökningen är bara ett av många uttryck som finns i svensk historia för att ändra på den rådande manliga hierarkin i samhället. Till exempel var det under min undersökningsperiod (1859-1886), närmare bestämt 1884, som en ogift kvinna blev myndig vid samma ålder som en man. 2 Det var med andra ord en händelserik period i Sverige, med många pionjärer som försökte förändra samhället och få sin röst hörd. 1 http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/02/ 2011-05-24. 2 Englund & Kåreland 2008 s. 14. 5

2. Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken kvinnosyn de kvinnliga skribenterna i Tidskrift för hemmet och Dagny ansåg existerade i samhället och om de skrev något kring kvinnans utveckling till en mer jämställd medborgare. Eftersom mycket av den tidigare forskningen riktar sig till vilka de kvinnliga skribenterna var och vad det var som gjorde det möjligt för dem att skriva, saknar jag forskning kring vilken betydelse tidskrifterna hade och vilken syn av samhället som tidskrifterna visar. Undersökningen görs också för att se om det finns någon skillnad på tidskrifternas innehåll då det skiljer över tjugo år mellan deras utgivning. Undersökningen baseras på de första årgångarna från båda tidskrifterna men eftersom det kom ut olika många lösnummer (4 i Tidskrift för hemmet och 12 i Dagny) avgränsar jag min undersökning till de fyra första lösnumren för båda tidskrifterna. Eftersom Dagny är arvtagaren efter Tidskrift för hemmet görs också undersökningen för att de om det finns någon förändring över tid från 1859 till 1886. För att nå syftet kommer uppsatsens undersökning struktureras med följande frågor: Hur ser kvinnosynen ut i Tidskrift för hemmet och Dagny? Vad skriver skribenterna om kring kvinnans och hennes roll i samhället? Kan man se en förändring över tid från 1859 till 1886? Skiljer sig innehållet i Tidskrift för hemmet och Dagny åt? Och i så fall, på vilket sätt? 6

3. Historisk bakgrund 3.1 1800-talets Sverige Samhället under 1800-talet i Sverige, och på många andra ställen, genomgick ett industrikapitalistiskt genombrott, som ofta också kallas den industriella revolutionen. Arbetarna gick från att arbeta med hantverk i små bodar till att bli anställda på stora fabriker. 3 Detta var en tid då det hände mycket på arbetsmarknaden, man började bilda fackföreningar och under 1850- och 1860-talen bildades det arbetarföreningar som bedrev bildningsverksamhet som blev liberalt inriktad och blev väldigt attraktiv. 4 Inom fackföreningarna kunde man se en tydlig hierarki med mannen i topp. Kvinnorna ansågs inte ens tillhöra facket utan kvinnofrågan handlade om att männen skulle organisera kvinnorna eftersom de var ett hot som kunde tränga ute männen. Kvinnliga medarbetare borde vara ogifta eftersom gifta kvinnor borde vara husmödrar som skötte barnen och hemmet. 5 Trots industrialismens framväxt var hushållet fortfarande en grundläggande enhet i samhället. Det agrara samhället pågick vid sidan av industrisamhället. Även i det agrara samhället fanns det en tydlig uppdelning på vilka arbetsuppgifter kvinnan respektive mannen hade. 6 Under 1800-talets mitt började antalet gifta kvinnor att minska radikalt. Det har påvisats att det framförallt i Stockholms arbetarklass fanns många kvinnor som valde att inte gifta sig för att bevara sitt oberoende, medan många andra forskare menar att detta inte verkar stämma eftersom äktenskapet innebar en trygghet för både kvinnan och familjen. 7 En faktor som gjorde det möjligt för kvinnorna att knyta kontakter, åtminstone inom de högre klasserna i storstaden, var att man började flytta in det offentliga till hemmen. Männen träffades hemma hos varandra och hade salongen som mötespunkt. Detta gjorde att kvinnorna hade möjlighet att delta i umgängeslivet och på så vis lära sig av detta och knyta kontakter. Salongen var en frizon mellan den offentliga och privata. 8 De brukar beskrivas som ett slags halvoffentlig arena där kvinnor kunde delta i intellektuella samtal om politik, etik och kanske 3 Berggren & Greiff 2009 s. 217. 4 Berggren & Greiff 2009 s. 237. 5 Berggren & Greiff 2009 s. 242. 6 Berggren & Greiff 2009 s. 247. 7 Berggren & Greiff 2009 s. 250. 8 Englund & Kåreland 2008 s. 42. 7

framför allt estetik. 9 Dessa salongskvinnor var dock ett undantag från resterande kvinnor, det var de förmögna kvinnorna som ingick i de litterära kretsarna som fick delta. Även om det föregick ett visst deltagande från männens hustrur. Salongmiljön förknippas starkt med den rousseaunska könsstrukturen där mannen stod för det intellektuella och kvinnan för känslan. 10 1846 fick kvinnorna i Sverige utvidgade handels- och hantverksfriheter tack vare skråtvångets avskaffande. Men som en konsekvens till den nyvunna näringsfriheten beslutades det 1857 att en ogift kvinna inte var myndig förrän hon fyllde 25, åldern för mannen var 21. 11 Innan dess att kvinnorna själv deltog i debatter fanns det män som arbetade med kvinnors rättigheter. Riksdagen arbetade för att utveckla samhället och så småningom genomfördes en rad förändringar även om man var rädd för hur detta skulle påverka könens relationer på andra nivåer, som inom familjen. En stor anledning till att riksdagen valde att göra förändringar var den fattigdomskris som fanns i samhället som mestadels rörde ogifta kvinnor. 12 Borgarklassen såg det som ett ekonomiskt problem att det fanns allt fler oförsörjda borgarklasskvinnor. Man ansåg också att detta kunde leda till moraliska problem med sysslolösa kvinnor. Därför öppnades det under 1850- och 1860-talet upp flera yrken för kvinnor inom den offentliga sektorn, eftersom man inte kunde tänka sig att de skulle börja arbeta på fabrikerna. 13 Kvinnorna hade i den offentliga sektorn tidigare blivit hänvisade till barnmorskeyrket eller sjuksköterskeyrket. Nu blev de också hänvisade till lärarinneyrket då skolornas behov blev större. Men det fanns trots detta regler på att kvinnan inom den offentliga sektorn skulle sluta på sitt jobb om hon gifte sig. 14 Trots den industriella expansionen under 1800-talets slut var det ändå fortfarande fler kvinnor som var anställda i huslig tjänst än inom industrin. I Stockholm var 43 procent av kvinnorna anställda i husligt arbete. 15 Kvinnan sågs som någon som skulle skiljas från männen, de sågs som en del av familjen och inget annat. Den kvinnoemancipation som växte fram var ett hot och dess motståndare var 9 Manns, U 1997 s. 40. 10 Manns, U 1997 s. 41 11 Berggren & Greiff 2009 s. 251. 12 Manns, U 2005 s. 18. 13 Berggren & Greiff 2009 s. 252. 14 Berggren & Greiff 2009 s. 254. 15 Berggren & Greiff 2009 s. 253. 8

rädda för vad som skulle hända med familjen, som ansågs vara samhällets grundpelare. 16 Under 1850-talet pågick ett politiskt reformarbete för kvinnor. Detta ledde bland annat till fler försörjningsmöjligheter. En del av händelserna som skedde var [ ] lika arvsrätt 1845, näringsfrihetens succesiva utvidgning 1846-64, ogift kvinnas myndighet 1858-63-84, tillträde till lägre statliga tjänster från och med 1860-talet, tillträde till högre studier från 1870-talet, [ ] osv. 17 3.2 Kvinnorörelser Under 1800-talet började föreningar växa fram, till en början var det kvinnor som samlades för att hjälpa de fattiga i samhället som inte klarade sig på grund av de samhällsklyftor som fanns. Dessa föreningar gjorde det möjligt för kvinnor att börja samtala kring sin egen del av samhället och knyta kontakter med varandra. 18 Man kan säga att kvinnorörelser i Sverige har genomfört två vågor för att arbeta för kvinnornas rätt i samhället. Den första vågen är relevant här eftersom den sammanföll 1880-1920, en period som beskrivs med meningen: maskuliniteten genomgick en kris. 19 Genussystemet som fanns i samhället med tydliga skillnader mellan könen förvandlades snabbt till en kris i samhället då många människor flyttade in till städerna tack vare att samhället genomgick en industrialisering samtidigt som att samhället började demokratiseras. Eftersom man tack vare detta behövde skapa nya sätt att försörja sig på blev de maktförhållanden som fanns mer instabila och en integrering av genus blev synlig. 20 Kvinnofrågan var under 1800-talet främst en debatt för män, även om där var ett fåtal kvinnor som yttrade sig. Allt fler kvinnor började dock engagera sig i olika föreningar, något som tidigare ansetts opassande. Sophie Adlersparre grundade den första officiella kvinnliga organisationen 1884, den kallades Fredrika-Bremer-Förbundet. Namnet var en hyllning till Fredrika Bremer, en självständig kvinna som hela sitt liv försörjt sig med sin penna genom att 16 Manns, U 1997 s. 38-39. 17 Manns, U 1997 s. 35. 18 http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/ Se Innehåll 2012-05-22. 19 Hedenborg & Wikander 2003 s. 148. 20 Hedenborg & Wikander 2003 s. 148 & http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/ Se Industrialisering och urbanisering, 1880-talet och framåt 2012-05-22. 9

vara författare och försöka förändra och påverka det kvinnoförtryck som fanns. Föreningen ville utveckla en ideologi som inte bara behandlade enstaka frågor utan tog sig an hela kvinnoproblemet. Under 1800-talets första hälft handlade kvinnofrågan om ekonomi och äktenskap, vilket de lyckades förbättra genom ny lagstiftning. Under senare delen av 1800- talet, berörde kvinnofrågan främst mannen och kvinnans natur, kvinnans plats i samhället. 21 3.3 Sophie Adlersparre och Tidskrift för hemmet I mitten av 1800-talet var kvinnofrågan den rådande debatten i samhället. Kvinnan låg fortfarande utanför det akademiska och politiska och att skapa en tidning som arbetade för kvinnors rätt var inte bara ett sätt för att låta alla kvinnor veta att det fanns någon som tänkte på dem, det var också ett sätt att göra kvinnors röst hörd. Tidningen kunde användas som politiskt språkrör. 22 Sophie Adlersparre var en betydelsefull person inom kvinnorörelsen på 1800-talet. Hon var journalist och försökte tidigt beskydda andra skrivande kvinnor. Hon ville reformera och förändra Sverige. Hon var kvinnoaktivist och hade varit med och startat söndagsskolor för att skaffa yrken till arbetslösa kvinnor. 1859, då hon fortfarande inte var gift, startade hon Tidskrift för hemmet med sin vän Rosalie Olivecrona. Tidskriften var inspirerad av en engelsk tidskrift med samma syfte, The English Woman s journal, och innehöll både litteratur och dagspolitik. Tidningen ställde krav på kvinnliga reformer, främst inriktat på utbildning och ekonomisk självförsörjning. Män var välkomna att skriva i tidningen om de höll sig till tidningens syfte. Tidskriften var den enda med samma inriktning i hela Norden och den blev bemött med en skepsis, men trots detta var den redan första året uppe i 1000 exemplar av en upplaga. 23 Samtidigt som många kvinnor startade sin journalistiska karriär genom att få skriva i tidningen fortsatte även Adlersparre att skriva i den med beteckningen S. L-d, som stod för Esselde. Tidningen tillägnades hela nordens kvinnor 1868, samma år som Adlersparre tog över redaktörskapet ensam sedan det tidigare delats med Olivecrona. 24 Eftersom Adlersparre var ledande inom det nystartade Fredrika-Bremer-Förbundet 1884 blev det en självklarhet att 21 Hedenborg & Wikander 2003 s. 153-154. 22 http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/historik/ Se Upptakt 2012-05-22. 23 Manns, U 1997 s. 53 & http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/historik/ Se Tidskrift för hemmet pionjär i norden 2012-05-22. 24 Manns, U 2005 s. 58. 10

tidskriften skulle vara dess språkrör och tidningen bytte så småningom namn till Dagny. Adlersparre var frontfigur för kvinnosaken ända fram till hennes död. 25 3.4 Dagny Dagny var arvtagaren till Tidskrift för hemmet. Den skulle medverka med Fredrika- Bremer-Förbundet och främja den sanna frigörelsen, alltså att kämpa för att kvinnor skulle befrias från en underordnad position. I nummer 1, 1908, kan man läsa att namnet Dagny egentligen kan läsas som Dag-ny, en ny dag, som symboliserar kvinnorörelsens mål med fulla medborgerliga rättigheter. 26 Tidningens fokus var kvinnofrågor och litteratur. Adlersparre, som fortsatte som redaktör, menade att om man gav den svenska kvinnan bildning skulle detta resultera i en långsam utveckling där kvinnorna ensamma och tillsammans kunde arbeta för sina rättigheter. 27 Tidskriften blev det officiella organet för Fredrika-Bremer-Förbundet. 28 Dagny precis som Tidskrift för hemmet innehöll skrifter om kvinnosaksfrågan och var en viktig del i den kommunikation som pågick kvinnor sinsemellan. Det diskuterades om kvinnors villkor, informerades om närliggande kvinnoföreningar och information om styrelseval och liknande inom andra föreningar som berörde kvinnor. 29 Trots att Adlersparre fortsatte som redaktör slog inte Dagny igenom lika stort som Tidskrift för hemmet gjorde, detta innebar dock inte att den inte var viktig för kvinnorna i dess samtid. 30 25 Hedenborg & Wikander 2003 s. 155-156 & Manns, U 1997 s. 47-49. 26 Dagny nr 1 1908 27 http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/historik/ Se Dagny 2012-05-22. 28 Manns, U 2005 s. 58. 29 Manns, U 1997 s. 70. 30 http://www.ne.se/lang/dagny/149532 2012-05-22. 11

4. Forskningsläget Mycket av den forskning som finns är inriktad på kvinnorna som gjorde tidskrifterna möjliga och oftast är syftet att ta reda på vem de var och att de faktiskt skrev, inte om vad de skrev. Boel Englund och Lena Kåreland skriver i sin bok Rätten till ordet en kollektivbiografi över skrivande stockholmskvinnor 1880-1920 om 21 olika kvinnliga skribenter som alla arbetade med litteratur i dagspress eller tidskrifter i Stockholm under dessa år. Boken handlar om kvinnornas sociala förutsättningar för att ta ett steg in i offentligheten och hur deras vägar gick från det privata till det offentliga, en av kvinnorna de skriver om är Sophie Adlersparre. 31 Englund och Kåreland skriver att dessa kvinnliga skribenter lyckades bli någon genom att det de skrev publicerades i det offentliga däremot var det inte många av dem som blev någon genom att deras namn blev känt. Många gånger skrev kvinnorna under ett annat namn och de som skrev med sitt eget namn fick ett hårt liv med mycket kritik kring deras kvinnlighet. Kvinnorna som nu hade blivit något var inte heller omtyckta och accepterade i alla kretsar och fick ibland söka sig till sidodomäner. Undersökningen visar också att mötesplatsen var otroligt viktig för kvinnorna och deras framgång, som tidigare nämnts var det i föreningarna som de träffades och kunde utbyta idéer och skapa ett kontaktnätverk. Självklart var nätverk med män inom samma kretsar också en genererande del i framgången. 32 Författarna vidareutvecklar även att dessa kvinnor skapade en ny gestalt som bevisade det nya samhället, den nya kvinnan. Kvinnan som ville synas i samhället, arbeta i det offentliga och inte såg äktenskapet som sin enda väg till ett sant kvinnoliv. 33 Anna Nordenstam behandlar också Sophie Adlersparre i sin avhandling Begynnelser Litteraturforskningens pionjärkvinnor 1850-1930. Denna avhandling handlar dels om Sophie Adlersparre som 1858 skickar ett brev till sin vän, Rosalie Olivecrona, om att starta en tidskrift, Tidskrift för hemmet. Den handlar också om Hilma Borelius som är nordens första kvinnliga litteraturhistoriker som 1873 publicerar kvinnolitteraturhistoria i Tidskrift för hemmet, samma år som kvinnor får tillträde till universitet. 34 Det är första delen som är mest relevant för min undersökning och därför kommer jag vidare enbart beröra denna del. Första delen handlar om hur Tidskrift för hemmet kom till och vilka aspekter som spelade roll för att den skulle kunna publiceras. Genom en brevväxling mellan Adlersparre och hennes väninna 31 Englund & Kåreland 2008 s. 9. 32 Detta resultat finns även i Anna Nordenstams undersökning i avhandlingen Begynnelser som presenteras längre ner. 33 Englund & Kåreland 2008 s. 363-369. 34 Nordenstam, A. 2001 s. 11. 12

Rosalie Olivecrona kan man följa hela processen som Adlersparre och Olivecrona gick igenom för att starta sin tidskrift. Det var en långvarig process med många hinder. 35 Resultatet som Nordenstam kommit fram till är att det fanns olika sätt att sprida tidskriften, dels kunde man skriva annonser till dagstidningar, man kunde också använda sitt eget forum, alltså tidskriften, för att föra en diskussion via den så kallade brevlådan. Brevlådan fungerar som läsarens sidor som finns i dagens tidskrifter där läsaren kan tycka till och skicka in till redaktionen för att få sin åsikt publicerad. Eftersom redaktionen sedan kan svara blir detta ett forum för diskussion. Tidskrift för hemmet spreds väldigt snabbt men främst till det övre samhällsskiktet eftersom den var ganska dyr. 36 Nordenstam poängterar att hennes resultat visar på att kvinnolitteraturforskningens första begynnelse ägde rum utanför det akademiska eftersom den historiska översikten över svenska kvinnors skrifter publicerades av Adlersparre i Tidskrift för hemmet. 37 Inger Hammar har skrivit om svenska pionjärkvinnor i sin bok Emancipation och religion den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860-1900. Hennes bok, jämfört med de ovan, har dock en annorlunda vinkel. Som man hör på namnet är Hammars syfte med undersökningen att påvisa samband mellan emancipation, eller frigörelse med ett lättare ord, och religion, under en tid då det svenska samhället var präglat av en luthersk samhällssyn. Detta vill hon göra genom att synliggöra den frigörelseideologi som låg till grund för den svenska kvinnofrigörelsekampen. Hammar skriver vidare att hennes fokus ligger på [ ] den debatt och dialog om kvinnans kallelse och plats i offentligheten som fördes mellan den lutherska kontextens företrädare och den svenska kvinnosakens pionjärgeneration. 38 Anledningen till att avhandlingen berör 1860-1900 är tack vare att det var då Tidskrift för hemmet började ges ut vilket gav kvinnorna en arena för debatten. 39 Undersökningen visar att kvinnofrigörarnas pionjärgeneration tillhörde den liberala delen av samhället men att de ändå var förankrade i en kristen livsåskådning med lutherskt inflytande. Hammar har genom undersökningen också dragit slutsatsen att de argument som kvinnorörelsen förde fram var grundade i en teologisk grundsyn som formulerades genom tolkningen av kvinnans kallelse, argumenten fördes med tal om varje individs rätt till frihet. Min undersökning påvisar att det var i debatt och dialog med den lutherska enhetskyrkans 35 Nordenstam, A 2001 s. 29 och framåt. 36 Nordenstam, A. 2001 s. 219. 37 Nordenstam, A. 2001 s. 219-221. 38 Hammar, I. 1999 s. 18. 39 Hammar, I. 1999 s. 18-19. 13

företrädare som den tidiga kvinnorörelsens emancipationsideologi blev tydliggjord. 40 Vidare skriver Hammar också att kvinnorörelsen även förde kritik till den teologiska traditionens syn på människan som guds avbild och att mannen skulle vara av högre grad än kvinnan. De kritiserade den patriarkala teologins tolkning av att kvinnan bara var en könsvarelse som var mannens förförerska. 41 I Den sanna frigörelsen av Ulla Manns kan man läsa om Fredrika-Bremer-förbundet och dess idé kring kvinnornas frigörelse. Organiseringen kring den sanna frigörelsen syftade till att förändra könsrelationerna. Det innebar att kritik mot rådande normer och sociala förhållanden framfördes. 42 Undersökningen berör mestadels Fredrika-Bremer-Förbundet men använder sig av både Tidskrift för hemmet och Dagny i sin undersökning. Hennes Undersökning visar på att frigörelsen hade två mål, dels att kvinnan skulle bli en egen individ men också att det skulle bli ett jämlikt samhälle. 43 De ovan nämna forskningsstudierna har olika syfte med sina undersökningar men samtliga berör det ämne som min undersökning handlar om. Min undersökning skiljer sig från de andra eftersom den enbart förhåller sig till tidskrifternas innehåll och inte vem eller vilka som skrev texterna. De undersökningar jag nämnt har olika metoder och teorier. Boel Englund och Lena Kåreland har gjort en prosopografisk undersökning. 44 En mängd uppgifter och data om kvinnorna har insamlats i form av olika sorters källor, såsom biografier, skrifter och bouppteckningar. Utifrån detta har en databas byggts upp i syfte att skapa möjligheter att jämföra olika kvinnors tillgångar och agerande. 45 Deras syfte är inte uttryckt men de skriver att de undersöker om kvinnornas sociala förutsättningar för att ta ett steg in i offentligheten och hur deras vägar gick från det privata till det offentliga. 46 Anna Nordenstams huvudsyfte med undersökningen är att beskriva hur de två delar, så kallade begynnelser, såg ut, vilka pionjärkvinnor som fanns och vilka strategier de använde sig av för att ta sig in i det litterära fältet och även hur deras texter mottogs. 47 Detta gör hon 40 Hammar, I. 1999 s. 247. 41 Hammar, I. 1999 s. 246-248. 42 Manns, U 1997 s. 14. 43 Manns, U 1997 s. 117. 44 Ne beskriver prosopografi: historisk disciplin som försöker analysera och förstå ett samhälles utveckling genom att studera medlemmarna av dess härskande elit, deras politiska karriärer, giftermålsförbindelser etc. http://www.ne.se/prosopografi 2012-05-22. 45 Englund & Kåreland 2008 s. 12. 46 Englund & Kåreland 2008 s. 9. 47 Nordenstam, A 2001 s. 11. 14

med en analys av de brev som skickades mellan kvinnorna som skapade tidningen samt en analys av tidskriftens innehåll. Inger Hammars syfte med sin undersökning är att visa det samband som finns mellan emancipation och religion, detta vill hon göra genom att synliggöra den emancipationsideologi som i ett initialskede låg till grund för den svenska kvinnofrigörelsekampen. 48 För att synliggöra detta har hon använt sig av både Tidskrift för hemmet och Dagny men också andra skrifter, dagböcker och brev. 49 I Den sanna frigörelsen har Ulla Manns syfte varit att analysera idén kring den sanna frigörelsen av Fredrika-Bremer-Förbundet och granska hur den förändrades. Hennes fokus ligger på hur de på den tiden tänkte kring kvinnofrigörelsen. 50 Manns har använt sig av en ideologianalys i sin undersökning. 51 Det finns alltså många olika tillvägagångssätt och syften kring forskning inom detta ämne. Min undersökning skiljer sig från de ovan nämnda genom att den bara undersöker de fyra första numren av tidskrifterna samt att den inte kompletteras med någon annan källa. Det är intressant att se vilka skillnader och likheter det kan finnas med undersökningars resultat inom samma ämne när metoderna och syftena skiljs åt. 48 Hammar, I 1999 s. 18. 49 Hammar, I 1999 s. 19. 50 Manns, U 1997 s. 14-15. 51 Manns, U 1997 s. 22. 15

5. Metod och Teori 5.1 Ideologianalys I mitt arbete har jag använt mig av ideologianalys. För att kunna förstå den form av analys måste man också förklara ideologibegreppet. Bergström och Boréus skriver att det finns två huvudstråk inom ideologibegreppet. Det första definierar begreppet som ett idésystem. En neutral definition som inte bygger in någonting om de effekter som systemen kan ha. Frågan om vilka idéer som kan finnas i dessa system lämnar de öppen. 52 Det andra stråket definierar ideologibegreppet genom att ideologiers funktion byggs in i begreppet. Här ser man ideologier som [ ] åskådningar som bidrar till samhällets sammanhållning eller som legitimerar specifika klassintressen. 53 Vidare skriver författarna att det är viktigt att kunna skilja på politisk och annan sorts ideologi. Medan det inom politisk ideologi finns skrivna program och representativa företrädare finns det kanske inom skolans ideologi inget nedskrivet utan blir mer komplicerat när man diskuterar om det skall anses vara representativt. 54 Ideologibegreppet är diskuterat av många och det finns många betydelser som kan läggas in i begreppet. Eva-Lena Dahl förklarar begreppet som [ ]en helhet av försanthållanden, normer och värderingar, som har till syfte att inrikta och reglera samhälleligt handlande i en klass, en grupps, institutions eller liknande intresse. 55 Detta innebär också att man kan ta bort bärande element inom ideologin utan att den förlorar sin innebörd eftersom en ideologi är en helhet. I varje ideologi kan man analysera fram en överideologi, där ideologen vänder sig till alla, och en särskild ideologi, där ideologen utpekar den klass eller de grupper o.s.v., som skall ha den ekonomiskt-sociala och/eller den politiska makten. 56 Dahl förklarar att om man undersöker vilka teorier och etiska doktriner som finns inom de olika nivåerna inom ideologin kan man få fram de ideologiska funktionerna som finns. På så sätt kan man också undersöka olika ideologier vid olika tidpunkter och genom dessa teorier och doktriner se vilka förändringar som skett. Dahl menar också att den text [ ] vars ideologiska budskap är 52 Bergström & Boréus 2005 s. 150. 53 Bergström & Boréus 2005 s. 151. 54 Bergström & Boréus 2005 s. 154. 55 Dahl, Eva-Lena 1980 s. 1 56 Dahl, Eva-Lena 1980 s. 6 16

föremål för analys, måste vidare relateras till en intellektuell miljö. 57 Detta betyder att man kan bestämma de generella begreppen inom den överideologiska nivån med hjälp av kunskap om de aktuella traditionerna som existerar. Dahl skriver att det kan finnas en socialt strukturerad verklighet inbyggd i ideologien. 58 För att ta reda på hur författaren/skribenten förhåller sig till denna verklighet kommer jag undersöka om det finns några generella antaganden av det skribenterna skriver kring samhället och människan. Efter detta kan jag rekonstruera en särskild ideologisk nivå där olika regler eller liknande gäller för olika grupper. Inom ideologianalys kan man också använda sig av ideologikritisk analys som Bergström och Boréus skriver om. Här handlar det om att jämföra den yttre verkligheten med olika inslag i den dominerande ideologin. Ideologin ska på så sätt begreppsliggöras. När jag gör detta i min undersökning kommer ideologin att ställas mot en sannare bild av verkligheten, [ ] en bild som besitter en radikal potential. 59 Användandet av ideologikritisk analys kan gå till på olika sätt men det gemensamma är att texten relateras till en omgivande social praktik och ofta dess maktaspekter. Bergström och Boréus skriver att analysen fungerar i tre steg, dessa tre steg kommer jag använda mig av för att förenkla och förtydliga undersökningen. Det första steget innebär att man analyserar själva texten, andra steget är att ta reda på vilken verklighet som texten handlar om (där det också är viktigt att tänka på att varje del av texten handlar om någonting) och i det tredje steget ska man försöka begripliggöra texten genom att beskriva kontexten. Det tredje steget är viktigt eftersom att en ideologi inte får någon innebörd om den inte relateras till exempelvis samhällets grupperingar. 60 I min undersökning kommer jag att arbeta med ideologikritisk analys genom att utgå från att det i samhället under senare 1800-talet fanns en viss ideologi, som vi fick se under historisk bakgrund. Jag kommer att läsa texterna i tidningarna för att se om de kvinnliga författarna på något sätt ger antydan till att försöka förändra de sociala strukturer och maktförhållanden som finns i samhället och se vad de skriver om gällande kvinnosynen för att kunna skapa en förståelse för den rådande ideologin ur deras syn. Precis som jag skrev i historisk bakgrund är detta en period i Sverige då kvinnorna än så länge inte tagit så stor plats i det offentliga men är på god väg för att göra det. Det blir intressant att se hur skribenterna 57 Dahl, Eva-Lena 1984 s. 60 58 Dahl, Eva-Lena 1984 s. 61 59 Bergström & Boréus 2005 s. 157-158. 60 Bergström & Boréus 2005 s. 167. 17

skildrar detta i sina texter. Och om det faktiskt är så att skribenterna radikalt försöker skilja sig från den rådande ideologin eller om det är en sanning med modifikation. 5.2 Urval och avgränsningar Undersökningen är begränsad till två tidskrifter som kom ut på 1800-talets senare hälft, Tidskrift för hemmet och Dagny. Anledningen till att uppsatsen baseras på just dessa är för att det var de första tidningarna skrivna av kvinnliga författare i Sverige och som också utgavs av kvinnor. Tidskrift för hemmet utgavs i Stockholm 1859-1885 av Sophie Adlersparre, 1886 efterträddes denna av Dagny som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Jag har valt att enbart undersöka de första utgivningsåren då det oftast är under de första lösnummer som skribenterna sätter sin prägel på vilket syfte och vilken inriktning tidningen vill åt. Samtidigt vill jag också se om det blivit någon skillnad mellan Tidskrift för hemmets första år och sedan Dagnys första år, genom att försöka analysera om de har bytt inriktning i sina texter, om de hänvisar till någon förändring som skett i samhället eller liknande. I min undersökning kommer jag att analysera artiklarna och försöka hitta någon form av budskap från författarna, jag kommer också undersöka om det finns någon förändring över tid, alltså om jag kan se någon skillnad på innehållet i Tidskrift för hemmet jämfört med Dagny. Tidskrift för hemmet och Dagny gav ut olika många nummer av tidningen deras första årgång, fyra respektive tolv. En ytterligare avgränsning jag gjort i och med detta är att jag enbart analyserar de fyra första tidningarna för att ge en likvärdig analys av båda. I min undersökning har jag avgränsat mitt sökande till en del faktorer som bidrar till mitt syfte med min undersökning, dessa faktorer är: utbildning/bildning, arbete, uppfostran och idealkvinnan. Faktorerna har jag valt efter att tidskrifterna har lästs och efter att jag fått en bild av vilka ämnen som har fått ta plats i tidskrifterna. Faktorerna är också valda eftersom jag anser att de kan spela stor roll i kvinnans liv. Det är av intresse att veta hur kvinnan uppfostras och utbildas till att ta den roll i samhället som hon gör och vad det blir för skillnader om exempelvis uppfostran skulle förändras. Uppfostransbegreppet innebär både hur kvinnan uppfostras i hemmet som person men också som en intellektuell uppfostran till exempelvis självständigt tänkande. Den intellektuella uppfostran hör starkt ihop med kvinnans utbildning. Faktorerna arbete och idealkvinnan är till för att få en syn i hur kvinnan lever och anses vara när hon blivit lite äldre samtidigt som faktorn idealkvinnan hjälper till att få en inblick i hur 18

kvinnosynen var samt hur skribenterna i tidskriften anser att hon ska vara. Andra faktorer som man kan tänka sig är användbara är exempelvis arv eller myndighet men de ovan valda är de som bidrar mest till undersökningens syfte och de som fått ta plats i tidningarna, åtminstone i de åtta nummer som används. 5.3 Presentation av tidskrifterna källkritik 1859 utgavs Tidskrift för hemmet i 4 nummer av Sophie Leijonhufvud, gift Adlersparre, och hennes vän Rosalie Olivecrona. 61 Dagny utgavs av Fredrika-Bremer-Förbundet 1886 i 12 nummer varav nummer 6 och 7 är sammanslagna till en tidning och nummer 8 och 9 till en. 62 Viktigt att tänka på är att eftersom undersökningen utgår från endast två tidskrifter, båda Stockholmsrelaterade och skrivna av kvinnor som skiljde sig från mängden, kan man inte generalisera undersökningens resultat till hela Sverige. För att veta om alla kvinnor i landet tyckte likadant måste man göra en mer omfattande undersökning med fler tidskrifter från olika län i Sverige. En annan viktig källkritisk aspekt är att texterna är skrivna för längesedan och att tolkningar utifrån texten ibland kan bli felaktiga. Både då vissa ord är svåra att förstå men även att ord som exempelvis fruntimmer var ett vardagligt använt ord förr men anses nästintill vara ett skällsord idag. Ord kan ha olika betydelser och innebörd och analysen är därför en tolkning av läsaren. Tidskrifterna innehåller olika sorts artiklar, allt från artiklar kring kvinnans uppfostran, om kvinnors utbildning, dikter, skrifter om fåglar, skrifter om musik, utdrag från dagböcker som tillhör personer som skrev om kvinnors liv, skrifter om kvinnors liv i andra länder, såsom Ryssland och Danmark. De innehåller tips på vidare läsning för den som vill hjälpa sig själv till en bättre bildning och de innehåller en brevlåda, där läsares kommentarer offentliggörs och blir besvarade. Eftersom analysen är gjord utifrån faktorerna utbildning/bildning, uppfostran, arbete och idealkvinnan kopplas dessa olika artiklar ihop med de olika faktorerna. En aspekt man måste ta med i beräkning är dock att artiklarna i tidskrifterna är mycket längre än vad de oftast är i dagens tidskrifter. En artikel kan vara på 20 sidor, alltså får en artikel ta väldigt stor plats i ett nummer av tidskriften. Detta innebär också att det i min undersökning vissa gånger kan röra sig om enbart en eller två artiklar som berör samma sak, dessa får ta 61 Nordenstam, A 2001 s. 29 & http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/02/1859/index.xml 2012-05-23. 62 http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/03/1886/index.xml 2012-05-23. 19

plats i undersökningen av samma anledning som att de får ta plats i tidningen, de har merparten av sidorna i tidningen och återspeglar då antagligen det som redaktionen vill lyfta fram. Tidskrift för hemmet var den oorganiserade borgerliga kvinnorörelsen organ. Den vände sig till en borgerlig läsekrets och drev tidens kvinnofrågor. Tidskriften stod på religiös grund och samförstånd mellan könen var ett ideal. 63 Dagny var arvtagaren och fortsatte låta debatter kring kvinnofrågan, deras löner och sedlighetsfrågan ta plats i tidskriften. Skribenterna i tidskrifterna är inte alltid offentliggjorda. Är det texter som är lånade från någon annan, som i skildringar eller dagboksunderlag är de utskrivna men är det en text skriven av någon från redaktionen skriver de inte ut vem utan berör enbart frågorna med vi som anknytning till vem det är som skriver. 63 http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/tidskrifthemmet/ 2012-08-16. 20

6. Presentation och analys av empirin Nedan följer en genomgång av de fyra första lösnumren i Tidskrift för hemmet och Dagny utifrån de valda faktorer som ska undersökas, alltså utbildning/bildning, uppfostran, arbete och idealkvinnan. Jag försöker samtidigt också arbeta fram svaren på de frågeställningar som undersökningen baseras på, nämligen att ta reda på hur kvinnosynen ser ut enligt tidskrifterna, om skribenterna skriver om något de vill åstadkomma eller förändra samt om det är någon skillnad på innehållet om man jämför Tidskrift för hemmet med Dagny. Detta kapitel delas upp i de valda faktorerna för analysen, både med en genomgång av dess innehåll samt analysen av innehållet. Vid användandet av de texter där skribentens namn inte finns kommer jag bara skriva skribenten eller de och kommer alltså inte gå in på att analysera vem som skulle ha kunnat skriva texten. Nämnvärt när det kommer till referenserna ur tidskrifterna är att skribenterna valt att fortsätta på sidnumret från tidigare nummer vilket innebär att nummer två börjar på sidan 89 osv. 6.1 Uppfostran Uppfostran är starten för det hela. Det är i hemmets atmosfär som barnen och i detta fall de blivande kvinnorna växer upp. Det är i hemmet som flickorna får lära sig grunderna av samhället och hur en flicka ska vara. Inte konstigt då att uppfostranspratet är en del av de texter som finns med i tidskrifterna. 6.1.1 Tidskrift för hemmet Nummer tre av Tidskrift för hemmet inleder med en diskussion kring Qvinnans intellektuella uppfostran och hur lätt det är att hitta bristerna men svårt att redogöra för vad som behövs för att hjälpa framstegen. För att vidareutveckla tidskriftens grundtanke med 21

ämnet väljer de att besvara en del av den respons de fått från den tidigare artikeln som berör samma ämne, alltså den från nummer ett. 64 En del av responsen kring att kvinnan har ett behov av intellektuell uppfostran har varit att detta behov inte är så stort. Skribenten, i detta fall redaktionen då hon hänvisar till vi/oss, skriver att de tyvärr inte kan hålla med, även om det är deras största önskan. Kvinnan är en del av samhället och måste därför redan som ung uppfostras i ett självständigt tänkande och till en handlande person. Skribenten uttrycker också den sorg över att detta är något som behöver besvaras och att detta är en av de många hinder som kvinnan måste bekämpa innan hon blir en lika stor del av samhället som mannen. 65 Vidare skriver skribenten om vikten av inrättandet av den uppfostran som de anser att kvinnorna bör få. De ger exemplet på om man frågar vad kvinnan uppfostras till så är svaret som maka och mor då detta är hennes enda sätt att uppfylla sin roll på jorden. Men om man då frågar om hur kvinnan uppfostras för att kunna uppfylla den roll som anses vara så viktig så blir de flesta ganska ställda. 66 Här går uppfostransbegreppet alltså lite ifrån den intellektuella uppfostran och över till den uppfostran som sker i hemmet kring vilken roll kvinnan ska ta. Ett problem som uppstår då döttrarna ska uppfostras av sina mödrar till bättre människor som vågar stå på sig och upptäcka sina styrkor är att det inte är alla mödrar som klarar detta eftersom de inte själv blivit uppfostrade på detta sätt. Skribenten menar att även om detta problem uppstår måste dagens mödrar försöka så att den stora förändringen märks i kommande generation eftersom deras döttrar kommer lyckas uppfostra sina döttrar på rätt sätt. 67 Samtidigt inser de också problemet kring att en mor oftast inte bara har en dotter att ta hand om och inte heller att det enbart är barnen som ska omhändertas utan hela hushållet. Skribenten skriver att hela ansvaret ska självfallet inte ligga på mödrarna i samhället men att det måste börja någonstans och barns uppfostran är det första steget. 68 Skribenten nämner olika steg för att nå denna sorts uppfostran i samhället varav den första är att ha öppna dialoger med sina döttrar och försöka ge dem ett intresse för vidare läsning för att de ska få en allmänbildnin. Det andra steget är att varje familj försöker få sina döttrar att gå i skolan. Skribenten skriver också att man inte kan ha för stora förhoppningar på döttrarnas utveckling 64 Tidskrift för hemmet nr 3 s. 179. 65 Tidskrift för hemmet nr 3 s. 179-180. 66 Tidskrift för hemmet nr 3 s. 182. 67 Tidskrift för hemmet nr 3 s. 184. 68 Tidskrift för hemmet nr 3 s. 185. 22

under skoltiden då deras skola inte har samma innebörd som pojkarnas skola och att det inte heller bli så förrän staten tar ansvaret att rusta upp skolan. 69 Det verkar som att skribenten anser att det finns ett rådande problem gällande familjers uppfostran av deras döttrar. Skribenten verkar tycka att döttrarna inte får lära sig rätt saker utan snarare redan där blir tilldelad platsen i hemmet utan att få valmöjligheten. Artikeln är lång och får ta en stor plats i tidskriftens tredje utgåva men av de fyra nummer som analyseras i denna undersökning är det också bara den som har som syfte att belysa kring uppfostringsfrågan därför blir det svårt att se en relation till helheten i samhället. Nummer ett av Tidskrift för hemmet startar med en artikel kring behovet av kvinnans intellektuella uppfostran. Och att det första steget i denna reform är Wallinska flickskolan. Däremot går den direkt in på skola och utbildning och berör därför inte uppfostringsfrågan i samma grad som ovanstående artikel. (Se 6.2 utbildning/bildning) 6.1.2 Dagny I Dagny finns det inga artiklar som berör uppfostran på det sätt som vi fått se att Tidskrift för hemmet gör. Kanske är det så att skribenterna tycker att de kommit en bit på vägen med denna faktor eller också att det finns mer viktiga saker som bör få ta plats i tidskriften. Om Tidskrift för hemmets inriktning var uppfostran var Dagny mer vänd mot rösträtten. 70 Så skriver Anna Nordenstam och kanske är det just syftet med tidskrifterna som skiljs åt och som gör att Tidskrift för hemmet låter uppfostringsdiskussionen få ta så stor plats jämfört med Dagny. Eftersom min undersökning inte är större än vad den är kan jag dock inte anta att frågan kring uppfostran inte får ta plats i Dagny i andra nummer som inte undersöks här. Kanske är det också så att det redan skett en förändring i samhället som gör att problemet med föräldrarnas uppfostran inte är lika stor 1886 som den var 1859 då Tidskrift för hemmet först började ges ut. 69 Tidskrift för hemmet nr 3 s. 192. 70 http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/historik/#hemmet Dagny 23

6.2 Utbildning/bildning Under föregående kapitel kan man se att uppfostran många gånger hör ihop med kvinnans bildning som nämns i detta kapitel. Därför är det också så att skrifter kring kvinnans intellektuella uppfostran kan nämnas här om den i texten kopplas ihop med kvinnans utbildning och skolgång. Tidskrifterna innehåller också mycket texter som bidrar till läsarnas allmänbildning, dessa kommer presenteras här. 6.2.1 Tidskrift för hemmet Tidskrift för hemmet har två artiklar som berör kvinnornas utbildning och tar upp hur de ska bli mer bildade. Kan så vår Tidskrift vänner finna. Och hjertan, som den rätt förstå. Då skall sitt mål den också vinna. Vår möda sin belöning få. 71 Första numret av Tidskrift för hemmet inleder med en hälsning till läsaren i form av en dikt som avslutas på detta sätt, utan att än så länge påpeka vad målet är utan bara en ödmjuk hälsning. Efter denna hälsning riktar sig tidningen direkt till behovet av att bilda kvinnor, eller rättare sagt att ge kvinnor en intellektuell uppfostran. De skriver också vidare att denna tanke för första gången är allvarligt framställd här i denna tidskrift trots att tanken tidigare funnits av exempelvis Rousseau och att den är viktig trots att det finns de fåtalet kvinnor som är bildade, exempelvis drottning Christina, eftersom man inte kan bedöma den kvinnliga standarden utifrån dessa få. 72 De beskriver stiftandet av Wallinska flickskolan 1831 som det första steget i den reform som ska förändra kvinnans bildning. En skola där flickor faktiskt fick lära sig grammatik, geografi, historia och mycket mer trots att det fanns många av dem som inte förstod vilken nytta det skulle göra kvinnan med allt studerande. Skribenten bekymrar sig över att det var 30 år sedan som denna flickskola stiftades och trots att det kommit fler flickskolor därefter har det tyvärr inte hänt så mycket mer gällande kvinnors bildning och ett problem är att det inte finns någon högre utbildning för dem då de inte anses vara klara i sin utbildning efter flickskolan utan bara i början. 73 Därefter förs en diskussion kring hur bisarrt det är att kvinnan 71 Tidskrift för hemmet nr 1 s. 1 72 Tidskrift för hemmet nr 1 s. 5-6. 73 Tidskrift för hemmet nr 1 s. 7. 24

enbart tilldelas ansvar i hemmet och att hon lika väl som mannen har rättighet att själv bestämma om hon vill vara utbildad eller inte. Avslutningsvis skriver de att detta är ett ämne som de möjligtvis får återkomma till för att utveckla deras tankar kring vilka fördelar de finns av mer bildade kvinnor. 74 Problemet med undervisningen och den uppfostran som kvinnorna får är att den skiljer sig väldigt mycket beroende på om kvinnan läst i folkskola eller inte och även undervisningen vid olika folkskolor kan skiljas åt, i vissa fall är det inte alltid de får undervisning i sådant som i framtiden kan ge dem arbete. Detta gäller främst arbetarklassen. I mellanklassen är problemet likvärt, de döttrar som gått 3-4 års flickskola har oftast fått läsa fler ämnen än de i arbetarklassen men redan vid 16 års ålder är skolan slut och då ska den unga kvinnan ut i samhället och visas upp och inom några få år är den kunskap som de inhämtat på skolan sedan länge glömd. 75 6.2.2 Dagny Jämfört med Tidskrift för hemmet som hade två artiklar som berörde detta ämne innehåller Dagny fyra artiklar om utbildning/bildning, en artikel i varje nummer. I nummer ett av Dagny publiceras ett brev som Fredrika-Bremer-Förbundet mottagit från Kristiania. Brevet är en sammanfattning av en föreläsning som hållits kring kvinnans rösträtt. Redaktionen kommenterar inte brevet men att rösträttsdiskussionen får ta plats i tidningen känns relevant för undersökningen. 76 Under Hvarjehanda i qvinnofrågan publicerar redaktionen beslut och resultat kring olika årsstämmor från föreningar såsom Föreningen för gift kvinnas äganderätt och Svenska kvinnoföreningen. De publicerar också att en kvinna vid namn S. Whitlock blivit invald som medlem av Stockholms Folkbanks överstyrelse. Vidare publiceras en rad händelser kring kvinnofrågan som skett i utlandet från länder som England och Tyskland m.fl. Samtidigt står det också att Göteborgs kvinnoförening börjat utge bladet Framåt. 77 Även i nummer två publiceras de möten som varit i olika kvinnoföreningar och andra viktiga händelser för kvinnor i landet. Exempel från detta nummer är att det blir fler och fler kvinnor 74 Tidskrift för hemmet nr 1 s. 8-11. 75 Tidskrift för hemmet nr 4 s. 268. 76 Dagny nr 1 s. 15-16. 77 Dagny nr 1 s. 29-32. 25

som arbetar som sparbankskassörer och att det har öppnats ett föreläsningsinstitut för kvinnor i Stockholm. 78 Skribenterna verkar vilja informera sina läsare om vad som händer i Sverige och världen när det kommer till olika kvinnofrågor, som en sorts allmänbildning. Om skribenterna utgår från att läsarna inte kan ta reda på detta på annat sätt är svårt att säga men det verkar vara av vikt för dem att sådan information når ut till läsarna. När det gäller kvinnors del i utbildning på högre läroverk tar Dagny upp det i två olika nummer. Först nämns det lite kort i nummer tre då de skriver att en motion lämnats in kring att läroverksreformen måste tas upp i riksdagen och att flickors intagande i de allmänna läroverken måste diskuteras. 79 I nummer fyra belyser tidskriften diskussionen kring samkönade skolor och menar på att det är ett ämne som är rätt i tiden just nu. En motion har lagts fram till att öppna läroverken för kvinnorna och ha en skola för alla. Skribenten skriver vidare att om man nuförtiden anser att kvinnan ska uppfylla samma funktion som mannen gällande självständighet och självförsörjning måste man ge kvinnan samma förutsättningar och då måste man börja redan med barnen. En gemensam skola är då ett steg i rätt riktning. 80 Något jag märker är att utbildning/bildning och uppfostran hör väldigt mycket ihop, utifrån vad skribenterna skriver. Tidskrift för hemmet tar upp att det är föräldrarna som måste ta ansvaret och se till att deras döttrar går i skolan men också att mödrarna som är hemma med döttrarna ger dem intresse för läsning så de blir allmänbildade. Utan rätt uppfostran blir det i detta fall inte alltid någon utbildning eftersom det finns de föräldrar som uppfostrar sina döttrar i att de inte behöver utbildningen eftersom att det de måste lära sig för att själv bli en hemmaarbetande fru och mor är något de kan lära sig i hemmet. Överlag tar just bildningen eller allmänbildningen av tidskrifternas läsare stor plats i tidskrifternas utrymme. I vajre nummer av båda tidskrifterna finns tips på läsvärd litteratur samt olika skildringar eller berättelser från andra kvinnor och män i välden som skriver om något som redaktionen anser vara av vikt för tidskrifternas läsare och deras bildning. 78 Dagny nr 2 s. 56. 79 Dagny nr 3 s. 94. 80 Dagny nr 4 s. 113-114. 26