Från A till Ö i landstingsvärlden

Från A till Ö i landstingsvärlden Underlag för omvärldsbevakning Beslut och pågående utredningar, myndigheter April 2010 Jean Odgaard Apoteksmarknaden... 2 Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården... 2 Budgetproposition 2010... 2 Nationell cancerstrategi... 3 Nationella riktlinjer... 3 Etisk bedömning av nya metoder i vården... 4 Förebygga oönskade graviditeter... 4 Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Förslag till uppdrag och plattform... 4 Nationell IT-strategi för vård och omsorg... 5 Läkemedel Nationell läkemedelsstrategi... 5 Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning (prop 2009/10:138)... 5 Lag om valfrihetssystem (LOV)... 6 Genomförande av EG-direktiv om medicinteknik... 6 Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning (prop. 2009/10:67)... 6 Patientnämnderna begränsning av sekretessbrytande bestämmelse... 8 Patientsäkerhet och tillsyn... 8 Psykiatri... 9 Regionfrågan... 9 Myndigheterna inom smittskyddsområdet... 10 Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen om statligt tandvårdsstöd (Prop. 2009/10:118)... 11 Prestationsbaserad Vårdgaranti ( Kömiljarden )... 11 Vårdval i primärvården... 11 Aktuella utredningar/rapporter... 12 1

Apoteksmarknaden Regeringen överlämnade propositionen Vissa apoteksfrågor till riksdagen den 9 februari 2010. Propositionen behandlar skilda frågor på apoteksområdet. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2010. Regeringen överlämnade propositionen Handel med vissa receptfria läkemedel, prop. 2008/09:190, till riksdagen den 24 april 2009. I den föreslår regeringen att detaljhandel med vissa receptfria läkemedel ska få bedrivas på andra platser än öppenvårdsapotek. De läkemedel som berörs är receptfria läkemedel för människor som inte har skrivits ut på recept och som uppfyller vissa kriterier. Kriterierna är att läkemedlet är lämpligt för egenvård, att allvarliga biverkningar är sällsynta samt att det är lämpligt med hänsyn till patientsäkerheten och skyddet för folkhälsan att läkemedlet får säljas på andra platser än öppenvårdsapotek. Prop.2008/09:190 Handel med vissa receptfria läkemedel. Riksdagen antog den 29 april regeringen prop. 2008/09:145 Omreglering av apoteksmarknaden. Det betyder att Apoteket AB:s monopol ska brytas och reglerna gäller från 1 juli 2009. Det nya systemet innebär att den som fått tillstånd av Läkemedelsverket ska få bedriva detaljhandel med de läkemedel och varor som i dag bara får säljas av Apoteket AB. Försäljningen ska ske i så kallade öppenvårdsapotek. Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården Regeringen överlämnade den 15 januari 2010 propositionen Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården till riksdagen. Regeringen föreslår i propositionen att flera lagar ändras för att förtydliga vem som är betalningsansvarig för vård för patienter som är under 18 år. Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för sjukgymnastik tydliggörs att om en patient är under 18 år när vården ges eller när denne uteblir från ett avtalat besök inom hälso- och sjukvården eller tandvården, ska vårdavgiften tas ut av patientens förmyndare. Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för avgiften. Om det finns särskilda skäl får dock avgiften tas ut av den underårige. Särskilda skäl kan till exempel vara om en 17-årig flicka själv bokar tid hos en gynekolog, men uteblir från besöket, eller om den underårige har eget hushåll. Budgetproposition 2010 I regeringens budget för 2010 prioriteras en nationell och oberoende granskningsfunktion som bland annat ska granska hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Patientens rätt till en fast vårdkontakt föreslås stärkas. Likaså möjligheten till att få en förnyad medicinsk bedömning. Vidare föreslår regeringen åtgärder för en säker läkemedelsanvändning och för att identifiera behandlingsmetoder vars effekt det saknas tillräcklig kunskap om. Regeringen prioriterar också förslag för ökad patientsäkerhet och för att en nationell cancerstrategi implementeras. Regeringen fortsätter satsningarna på psykiatri, kömiljarden och öppna jämförelser. 2

Nationell cancerstrategi Regeringen beslutade den 17:e december 2009 om en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om att förstärka cancervården. I budgetpropositionen för 2010 har avsatts 227 miljoner kronor för de närmaste tre åren i syfte att förverkliga den nationella cancerstrategin. En del av satsningen kommer att användas inom ramen för ett utvecklat samarbete med SKL. Arbetet inom ramen för överenskommelsen omfattar följande sju områden: 1. Försöksverksamhet för en patientfokuserad och sammanhållen cancervård (regeringsbeslut juni 2009) 2. Informationstjänst om cancer på Internet för allmänheten (regeringsbeslut oktober 2009) 3. Insatser för att minska tobaksrökningen 4. Tidig upptäckt 5. Internationell jämförelse 6. Nationell cancersamordnare 7. Kvalitetsregister Regeringen beslutade den 5 november 2009 att utse Kjell Asplund som nationell cancersamordnare med uppgift att samordna processen och främja utvecklingen av regionala cancercentrum. I detta ligger att utifrån de principer som anges i betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden, ta fram kriterier för vad som ska utmärka ett regionalt cancercentrum. En viktig del av uppdraget består i att utgöra en samtalspartner till och samordna diskussioner mellan företrädare för sjukvårdshuvudmännen, universitet, myndigheter och andra berörda parter, såsom patientorganisationer. Betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) överlämnades till socialministern den 20 februari 2009. Prognoser visar på en kraftig ökning av antalet personer som lever med cancer. Även om Sverige i dag har jämförelsevis goda behandlingsresultat för flera cancersjukdomar så står vi inför stora utmaningar framöver. Utredningen föreslår en långsiktig strategi för att klara en framtida ökning av antalet cancerfall som utgår från att samhället måste öka sina investeringar i prevention; det mest betydelsefulla för att minska sjuklighet och död i cancer, kunskapsbildning och kunskapsspridning, organisation, nationellt samarbete, patienters krav på information och kvalitet i omhändertagandet samt särskilda insatser för att minska skillnader mellan befolkningsgrupper. Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har under år 2010 utgivit nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, diabetesvården och psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Det pågår ett arbete med att färdigställa nationella riktlinjer för lungcancervården (juni 2010), rörelseorganens sjukdomar (okt 2010), sjukdomsförebyggande metoder (aug 2010) och tandvård (okt 2010). 3

Etisk bedömning av nya metoder i vården I lagrådsremiss föreslår regeringen att en ny lagparagraf införs i hälso- och sjukvårdslagen. Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde eller integritet börjar tillämpas i sjukvården, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter. Regeringen anser att Socialstyrelsen genom allmänna råd bör ge vägledning i hur den etiska bedömningen ska göras. Varje vårdgivare bör själv ansvara för att upprätta en organisation för arbetet. I de fall vårdgivarna bedömer att en diagnos- eller behandlingsmetod är tveksam ur etisk synpunkt, bör Statens medicinsk-etiska råd (SMER) ha huvudansvaret på nationell nivå för att göra en djupare etisk analys. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Förebygga oönskade graviditeter I samband med propositionen abort för utländska kvinnor och förebyggande av oönskade graviditeter (2006/07:124) tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppgift att överväga hur arbetet med att förebygga oönskade graviditeter kan utvecklas bland vuxna, unga vuxna och ungdomar. Arbetsgruppen lämnade 15 juni 2009 förslag på hur arbetet med att förebygga oönskade graviditeter ska kunna utvecklas bland ungdomar, unga vuxna och vuxna. Förslag på insatser berör utveckling av det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvård, skola och ideella organisationer samt tillgängligheten till och kunskaperna om preventivmetoder. Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Förslag till uppdrag och plattform I mars 2009 beslutade statsrådet Göran Hägglund att inrätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att föreslå formerna och definiera uppgiften för en oberoende och strukturellt fristående granskningsfunktion för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Enligt beslutet skulle den första delen av arbetet koncentreras till hälso- och sjukvården och äldresjukvården samt granskningsfunktionens organisationsform. Detta arbete har avslutats i oktober 2009 och redovisas i departementspromemoria. Senare ska ett särskilt beslut fattas om utredningsarbetets andra del, som ska koncentreras till socialtjänsten. Utredningen föreslår att en oberoende granskningsfunktion, Institutet för uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, skapas som en statlig myndighet med så stora möjligheter till oberoende verksamhet som denna juridiska konstruktion tillåter. Huvudmålsättningen för institutets verksamhet ska vara att följa upp, utvärdera och redovisa förhållanden inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, med konsumenter och medborgare som primär målgrupp. Den initiala verksamheten föreslås bestå av fyra verksamhetsgrenar: 1) Uppföljning av hur väl hälso- och sjukvården totalt sett fungerar ( performance ) och analys av effekter av satsningar och reformer på systemets makronivå; 2) Beskrivning och jämförande analys av kvaliteten på olika vårdenheter; 3) Kommunikation med patienter och medborgare; 4) Modell- och metodutveckling och internationell samverkan. Förslaget innebär att vissa uppföljande och utvärderande uppgifter överförs från Socialstyrelsen till det nya institutet. Vidare föreslås i ett andra steg att staten ska 4

överväga överföring av de register och uppgifter som idag hör till Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen till Institutet för uppföljning och utvärdering. Nationell IT-strategi för vård och omsorg En nationell ledningsgrupp för IT i vård och omsorg med representanter från Socialdepartementet, SKL, SOC, LMV, Apoteket AB och Carelink utarbetade och enades gemensamt om en Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Parterna har enats om en gemensam vision för den framtida IT användningen och informationsförsörjningen. Parterna arbetar med sex utvecklingsområden, bl.a. tillgänglighet för medborgarna och verksamhetsstödjande och samverkande IT-system. En lägesrapport 2009 publicerades april månad. Lägesrapporten för 2009 beskriver tiden som mogen att gå från ord till handling. De nationella IT-lösningar som förberetts under många år är nu färdigutvecklade och håller på att rullas ut på bred front. Utvecklingen går nu från teknikfokus mot verksamhetsutveckling. Lägesrapporten är en samproduktion mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Vårdföretagarna. Den 11 november 2009 genomfördes den nationella ITstrategins årliga konferens. Läkemedel Nationell läkemedelsstrategi Regeringen gör i budgetpropositionen för 2010 bedömningen att det finns ett behov av att samordna, koordinera och prioritera det nationella arbetet inom läkemedelsområdet för att uppnå en mer effektiv förskrivning och en förbättrad användning av läkemedel. En projektgrupp har utsetts som ska arbeta fram en nationell läkemedelsstrategi. För år 2008 tecknade staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om statens ersättning till landstingen för läkemedelsförmånskostnaderna. Med målet att effektivisera den långsiktiga läkemedelsanvändningen kom parterna överens om att en arbetsgrupp skulle tillsättas för att diskutera och behandla ett antal frågor. I mars 2009 presenterade Socialdepartementet och SKL den gemensamma handlingsplanen Effektivare läkemedelsanvändning. I överenskommelsen om läkemedelsförmånskostnaderna för åren 2009-2010 kom parterna överens om att tillsätta en grupp som ska följa upp och verka för att förslagen i handlingsplanen förverkligas. Arbetet kommer att leda fram till en nationell läkemedelsstrategi. Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning (prop 2009/10:138) Regeringen överlämnade den 15 mars 2010 propositionen Ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning till riksdagen. Den innehåller bland annat förslag om att Apotekens Service AB, ska lämna ut uppgifter på individnivå om uttag av läkemedel och andra varor, till landstingen. Syftet är att landstingen ska få möjlighet att göra bättre medicinsk uppföljning av enskilda patienters uttag av förskrivna läkemedel hos apoteken. På så sätt ska kvaliteten och effektiviteten i läkemedelsförskrivningen höjas. I propositionen föreslås också att läkemedelsförteckningen även ska innehålla uppgifter om förskrivarens namn, yrkesspecialitet och plats. Syftet är att stärka patientsäkerheten. En läkare kan till 5

exempel ta kontakt med tidigare förskrivare för att diskutera patientens läkemedelsbehandling. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Lag om valfrihetssystem (LOV) Riksdagen har antagit regeringens förslag till en ny lag om valfrihetssystem (LOV). Lagen syftar till att underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter och gäller från den 1 januari 2009. Lag om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU, och kan tillämpas på äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvårdstjänster. Från den 1 januari 2010 är landstingen skyldiga att tillämpa LOV och inrätta vårdvalssystem i primärvården. (Primärvården utgörs oftast av vårdcentraler). Genomförande av EG-direktiv om medicinteknik Lagrådsremissen föreslår att lagen (1993:583) om medicintekniska produkter ändras. Därutöver innehåller remissen bedömningar av vilka delar av direktivet som kan genomföras på förordnings- respektive föreskriftsnivå. Merparten av införlivandet bör ske genom myndighetsföreskrifter. Genom förslagen ändras bland annat definitionen av en medicinteknisk produkt i lagen om medicintekniska produkter. Detta för att tydliggöra att definitionen av en medicinteknisk produkt även kan innefatta produkter som inte enbart eller i huvudsak uppfyller kriterierna för en medicinteknisk produkt. Den viktigaste förändringen av definitionen i direktivet är att det tydliggörs att programvara inkluderas i vad som kan vara en medicinteknisk produkt. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 21 mars 2010. Stärkt ställning för patienten vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning (prop. 2009/10:67) Den 9 december 2009 överlämnade regeringen propositionen till riksdagen. Propositionen innehåller tre delar: förslag om att göra överenskommelsen om vårdgarantin till lag, lagstadga patientens rätt till fast vårdkontakt och utvidga landstingens skyldighet att ge patienterna förnyad medicinsk bedömning. Lagförslagen föreslås gälla från 1 juli 2010. Förslag på lag om vårdgaranti. I dag bygger den nationella vårdgarantin på en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Syftet med en lag är att ytterligare stärka arbetet med vårdgarantin. I propositionen föreslås att nuvarande tidsgränser för vårdgarantin kvarstår. Regeringen föreslår i propositionen att landstingen ska bli skyldiga att rapportera väntetidsdata till databasen Väntetider i vården, som drivs av Sverige kommuner och landsting. Rapporteringen föreslås inte gå utöver vad landstingen redan i dag utför inom ramen för överenskommelsen om vårdgarantin. Regeringen anser att landstingen ska bli skyldiga att se till att patienten utan extra kostnad för henne eller honom kan få vård hos en annan vårdgivare om landstinget inte klarar att i tid uppfylla tidsgränserna för besök och behandling. 6

Landstingen föreslås få ansvar för att patienten får en individuellt anpassad information om vårdgarantin. De enskilda yrkesutövarna ska ha en skyldighet att lämna sådan individuellt anpassad information. Fast vårdkontakt. I propositionen föreslår regeringen att bestämmelsen i hälsooch sjukvårdslagen om patientansvarig läkare (PAL) tas bort. Den innebär att patienter har rätt att få en patientansvarig legitimerad läkare tilldelad sig om det behövs för att patientsäkerheten ska tillgodoses. Bestämmelsen ersätts med en skyldighet för verksamhetschefen att utse en fast vårdkontakt för patienten. Detta ska göras om verksamhetschefen eller patienten bedömer att det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården. Den fasta vårdkontakten är inte knuten till en viss yrkeskategori. Förnyad medicinsk bedömning. Vidare föreslår regeringen i propositionen att landstingens skyldighet att i vissa fall medverka till att patienten får en förnyad medicinsk bedömning, ska utvidgas. I dag står i hälso- och sjukvårdslagen att skyldigheten för landstingen enbart gäller när vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger en entydig vägledning. Patienter ska beviljas förnyad medicinsk bedömning i de fall då patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. I propositionen föreslår regeringen att dessa formuleringar tas bort. Den 2 november 2009 lämnade Utredaren Toivoo Henso sitt slutbetänkande i utredningen Patientens rätt i vården (S 2007:07). I uppdraget ingick att göra en övergripande beskrivning av de skyldigheter som vårdgivarna har gentemot patienten och hur detta regleras i nuvarande lagstiftning. Utredningen lämnade följande delbetänkande: o Delbetänkande Regler för etablering av vårdgivare. Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84) Den 2 november 2009 överlämnade utredningen Patientens rätt sitt slutbetänkande, Regler för etablering av vårdgivare. Förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84). Utredningens förslag är att införa ett nytt system för etablering av vårdgivare som vill verka med offentlig finansiering inom den öppna specialiserade vården. Detta system ska finnas vid sidan av de offentliga upphandlingsformer som redan finns och bygger på ett samspel mellan landstingens planeringsansvar, vårdgivarnas initiativ och en nationell plattform. Avsikten med anslutningsformen är att tillvarata entreprenörskap och nytänkande och därigenom stimulera utvecklingen mot en ökad mångfald inom denna del av hälso- och sjukvården. Förslagen är vidare utformade så att de ger bättre förutsättningar för en ökad integration så att olika vårdgivare oavsett driftsform verkar i ett sammanhållet hälso- och sjukvårdssystem. o Delbetänkande Vårdval i Sverige (SOU 2008:37) o Delbetänkande Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring (SOU 2009:49) o Delbetänkande Patientens rätt. Några förslag för att stärka patientens ställning (SOU 2008:127) 7

Patientnämnderna begränsning av sekretessbrytande bestämmelse Regeringen överlämnade propositionen Patientnämnderna - begränsning av sekretessbrytande bestämmelse, till riksdagen den 22 december 2009. I lagrådsremiss anges att patienter och andra som vänder sig till en patientnämnd måste vara säkra på att de uppgifter som de lämnar till nämnden inte förs vidare till annan del av hälso- och sjukvården, utan deras samtycke eller efter en sekretessprövning. Det är därför viktigt att det finns sekretess mellan patientnämnd och t.ex. inrättningar inom hälso- och sjukvården för att inte patienternas förtroende till patientnämnden ska skadas. Vid införandet av patientdatalagen (2008:355) den 1 juli 2008 ändrades dåvarande sekretesslagen varvid sekretessbrytande bestämmelser infördes i den paragrafen. Paragrafen utformades på ett sådant sätt att den i vissa situationer även bröt den sekretess som gällt för patientnämnd i förhållande till annan verksamhet inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna bör därför ändras så att den inte bryter den sekretess som gäller i patientnämndsverksamheten. Patientsäkerhet och tillsyn. Regeringen lämnade lagrådsremissen Patientsäkerhet och tillsyn till lagrådet den 9 februari 2010. Lagrådsremissen innehåller ett förslag till en helt ny patientsäkerhetslag som ska ersätta lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område, förkortad LYHS. Regeringen planerar att lämna en proposition till riksdagen under våren 2010. I princip samtliga bestämmelser i LYHS som inte påverkas av något särskilt förslag förs i sak oförändrade över till den nya lagen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Lagrådsremissen bygger på patientsäkerhetsutredningens slutbetänkande Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117), som lämnades den 31 december 2008. Lagrådsremissen innehåller tre huvudområden: - Ansvarssystemet reformeras. Nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskild yrkespersonal. Vidare införs nya grunder för beslut om prövotid eller återkallande av legitimation. Bland annat ska prövotid införas om någon i samband med yrkesutövande har gjort sig skyldig till brott som påverkar förtroendet för den legitimerade. - Enklare för patienter att påtala fel och brister. Patientens klagomål ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen utan det räcker att anmäla händelsen som sådan. Vårdgivaren ska också göra det lättare för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet genom att t ex uppmuntra dem att inkomma med synpunkter. - Vårdgivaren får större och tydligare ansvar. Vårdgivaren får ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård. En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen i sig samt bl.a. vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad 8

patientsäkerhetsberättelse, en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år till exempel när det gäller vårdrelaterade infektioner eller fallskador. Psykiatri Regeringen beslutade och överlämnade den 8 april 2009 lagrådsremissen Vissa psykiatrifrågor med mera., till lagrådet. Propositionen 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor med mera överlämnades till riksdagen den 26 maj 2009. I den föreslår regeringen ändringar av flera lagar. Förslagen handlar om att lagstadga vissa av huvudmännens skyldigheter gentemot människor med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, och deras barn. Personal inom hälso- och sjukvården ska bli skyldiga att ta hänsyn till barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder är psykisk sjuk eller har en psykisk funktionsnedsättning. Kommuner och landsting blir skyldiga att ta fram en överenskommelse om sitt samarbete när det gäller personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning och att upprätta individuella planer. Följande satsningar inom området är aviserat: Regeringen satsar 150 miljoner kronor under de närmaste tre åren för att förbättra vården för patienter inom den psykiatriska heldygnsvården. Förbättringsarbetet ska ske inom ramen för en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Detaljer kring de krav som landstingen måste leva upp till för att få del av pengarna kommer att presenteras under våren 2010. De första 50 miljonerna betalas ut hösten 2010. Regeringen har infört ett verksamhetsbidrag för organisationer, stiftelser, företag och andra aktörer som arbetar med att ge personer med psykisk sjukdom meningsfull sysselsättning. Regeringen överlämnade skrivelsen En politik för människor med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (2008/09:185), till riksdagen den 28 april och riksdagen antog skrivelsen den 21 oktober 2009.. I den presenterar regeringen sin politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Regeringen anger fyra särskilt prioriterade delområden: Insatser riktade till barn och ungdomar. Arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Satsningar på kompetens och evidens. Stöd för långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete. Regionfrågan Under 2008 ansökte landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län om att de tre landstingen skulle slås samman till ett landsting. Jämtlands läns landsting ansökte samma år om att bilda ett nytt landsting där Ånge och Sundsvalls kommuner skulle ingå. Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala läns landsting ansökte 2008 slutligen om att de tre landstingen samt Örebro läns landsting skulle läggas samman. Regeringen beslutade den 29 januari 2009 att överlämna samtliga 9

ansökningar och avsiktsförklaringar till Kammarkollegiet för utredning om en förändring av landstingsindelningen. Den 10 november 2009 lämnade Kammarkollegiet sitt yttrande till regeringen i vilket man avstyrkte ansökningarna men förordade fortsatt utredning då det sammantaget finns skäl som också talar för de aktualiserade indelningsändringarna. En särskild utredare, Mats Sjöstrand, har tidigare fått i uppdrag att göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och bl.a. lämna förslag på hur den statliga regionala förvaltningen kan bli mer samordnad och ändamålsenlig. Utredaren har även i uppdrag att ge förslag på en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. Med utgångspunkt från Kammarkollegiets yttrande den 10 november 2009 om regionkommuner i Norrland och Svealand har samma utredare fått i uppdrag att pröva om det är möjligt att finna en ny gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav, dels för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, dels för Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting. Utredaren ska även ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte. Om önskemål framförs av andra landsting om indelningsändringar, ska utredaren i lämplig omfattning bistå dessa med att, utifrån ett helhetsperspektiv, finna en möjlig geografisk indelning som kan leda till bestående fördel. Utredaren ska vid behov och efter samråd med Regeringskansliet (Finansdepartementet) lämna delredovisningar av uppdraget. Myndigheterna inom smittskyddsområdet En särskild utredare har gjort en översyn av de myndigheter som bedriver verksamhet inom smittskyddsområdet, främst Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Syftet har varit att tydliggöra ansvarsfördelningen, effektivisera verksamheten och pröva omfattningen av det offentliga åtagandet. Utredningen leddes av Carl-Anders Ifvarsson och avslutade sitt arbete med betänkande (SOU 2009:55) juni 2009. Utredningen utmynnade i en proposition (2009/10:123). Förslaget i propositionen innebär att Socialstyrelsen även fortsättningsvis ska ha ett övergripande ansvar för den statliga styrningen av smittskyddet inom hälso- och sjukvården liksom ansvaret för beredskapsplanering. En ombildning av Smittskyddsinstitutet bör ske så att myndigheten kan ges ett bredare uppdrag för kunskapsuppbyggnad och kunskapsstöd. Smittskyddsinstitutet bör också i fortsättningen bedriva forskning som är nödvändig för myndighetens övriga uppdrag. Nationella rådet för samordning av insatser mot hiv/aids m.m. och Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama) bör inordnas i Smittskyddsinstitutets linjeorganisation. Förändringarna föreslås genomföras den 1 juli 2010. 10

Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen om statligt tandvårdsstöd (Prop. 2009/10:118) Lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd trädde i kraft den 1 juli 2008. Enligt punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen, gäller äldre ersättningsbestämmelser för tandvårdsåtgärder som har påbörjats före tandvårdsreformens ikraftträdande. I punkt 4 i övergångsbestämmelserna anges att en förutsättning för att kunna få ersättning enligt äldre bestämmelser, är att vårdgivaren ansöker om ersättning hos Försäkringskassan inom fyra månader från det att tandvårdsåtgärden slutfördes. I propositionen föreslår regeringen att övergångsbestämmelserna till lagen ändras på så sätt att punkt 4 inte längre gäller tandvårdsåtgärder som omfattas av en förhandsprövning som har begärts före den 1 juli 2008. För tandvårdsåtgärder som har slutförts före den 1 september 2009 får ansökan om ersättning göras fram till den 1 september 2011. En vårdgivare, som har fått avslag på en begäran om ersättning på grund av att tidsfristen för ansökan enligt fyramånadersregeln inte har iakttagits, kan därmed på nytt ansöka om ersättning för de aktuella tandvårdsåtgärderna. Detta gäller även om det tidigare avslagsbeslutet har överklagats hos allmän förvaltningsdomstol som meddelat ett lagakraftvunnet avgörande. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2010. Prestationsbaserad Vårdgaranti ( Kömiljarden ) Den 22 januari 2009 slöt staten och Sveriges kommuner och landsting en ny överenskommelse som bygger på en prestationsbaserad ersättningsmodell. Det innebär att faktiska resultat på förkortade väntetider är en förutsättning för att landstingen ska få del av de pengar som regeringen satsar. En miljard kronor per år avsätts i statsbudgeten från och med år 2010 för att få en fungerande vårdgaranti och korta vårdköerna. Pengarna betalas ut till landstingen under 2010 baserat på uppnådda resultat under 2009. Överenskommelsen gäller till och med den 31 december 2012. För att få ersättning från satsningen under 2010 krävs att landstingen höjer inrapporteringsfrekvensen från 90 till 95 procent. Vårdköerna kommer att rapporteras varje månad i den offentliga statistiken, och ersättningen kommer för 2010 att grundas på snittet av köerna under två perioder - januari-mars och september-december. Det är en skärpning från 2009 då ersättningen baserades helt på hur köerna såg ut i de olika landstingen under en dag i november. Från och med april kommer dessutom både ordinarie köer och köer för så kallat frivilligt väntande räknas in i den ersättningsbaserade statistiken. Vårdval i primärvården Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som innebär att samtliga landsting blir skyldiga att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemet ska ha rätt att etablera sig i primärvården med ersättning från landstinget (SFS 2009:140). 11

Aktuella utredningar/rapporter Hälsofrämjande och förebyggande i vårdval 2009, SKL Apr 10 Triage och flödesprocesser på akutmottagningen, SBU Apr 10 Hälso- och sjukvård ur olika perspektiv Jämförelser mellan landsting 2009, SKL Mar 10 Läkemedel statistik för 2009, Socialstyrelsen Mar 10 Lägesrapport 2010, Socialstyrelsen Mar 10 Uppföljning av den nationella vårdgarantin och kömiljarden Årsrapport 2010, Socialstyrelsen Mar 10 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. SKL/Socialstyrelsen Okt 09 Öppna jämförelser, folkhälsa, SKL/Socialstyrelsen/FHI Okt 09 Ekonomirapporten Oktober 2009, SKL 12