Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Årsberättelse 2006

Innehåll Rektors översikt 2006...1 Finlandssvenska journalister i 40 år...3 Utlokaliserad utbildning i socialt arbete i Vasa...4 Studier...5 Internationell verksamhet...8 Forskning...9 Samhällelig verksamhet...13 Förvaltning...15 StudentOrganisationen...17 Rector s Review of 2006...18 Statistiska uppgifter...20 Utgivare: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Redigering: Christina Klawér-Kauranen Layout: Christian Willför / ADD Grafisk byrå Översättning till engelska: Beryl Sandlund Tryck: Fram, Vasa ISSN 1459-1413

Rektors översikt 2006 Forskningen i fokus Universitetslagen anger att universiteten bland annat har till uppgift att främja den fria forskningen och att meddela på forskning grundad högsta undervisning. Just denna starka fokusering på forskning är universitetens varumärke eller brand, som man numera gärna säger. År 2006 kom att bli ett år där forskningen på många sätt kom att noteras mer än tidigare vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Medan de föregående åren särskilt 2004 och 2005 långt gick till planering och genomförande av examensreformen inom utbildningen, fanns det år 2006 mer utrymme att också betona forskningen. Redan i början av året blev högskolans forskningsverksamhet uppmärksammad i och med att resultaten från den inter nationella utvärderingen av all forskning vid Helsingfors universitet blev klara. Högskolan förbättrade klart sitt vitsord från föregående utvärdering och kunde med tillfredsställelse ta del av utvärderingspanelens rapport, som klart visade att man förstått den duala uppgift högskolan har: Å ena sidan skall Soc&kom i likhet med alla andra universitetsenheter sträva efter internationella toppresultat i forskningen; å andra sidan har Soc&kom ett särskilt ansvar för forskning kring frågor som är relevanta för den finlandssvenska minoriteten. Utvärderingsresultatet måste allmänt taget ses som ett resultat av mycket målmedvetna satsningar som gjorts på forskningens område inom högskolan redan under många år. Foto: Mauri Helenius Det gäller dock att inte alltför länge vila på lagrarna och invagga sig i tron att den goda nivån på forskningen på något sätt automatiskt bibehålls. Nej, satsningarna på forskningen måste vara kontinuerliga. I dagens högskolevärld betyder det här ständiga projektansökningar, och en ständig ruljangs med projektförvaltning. Somliga ansökningar leder till resultat, andra ger ingenting. År 2006 kom att bli ett rätt framgångsrikt år vad gällde finansiering av nya, större projekt. I Finlands Akademis s.k. maktprogram fick Soc&kom två stora projekt mot bakgrund av att hela Helsingfors universitet fick finansiering för sex projekt i programmet måste högskolans resultat ses som betydande. Också ytterligare ett större projekt från FA fick finansiering under året. Redan de här tre projekten tryggar en betydande forskningsvolym under de kommande 3-4 åren. Därtill har högskolan finansiering för ett flertal andra projekt; volymen av den externa forskningsfinansieringen kom år 2006 helt klart in i ett tillväxtskede. En mer formell manifestation av forskningen upplevde hög skolan i slutet av året då den årliga Soc&kom-dagen genom fördes som forskningsinstitutets, FISS, 20-årsjubileum. Högskolan, som år 2003 firade sitt 60-årsjubileum, var ju under de första decennierna av sin historia en starkt undervisningsinriktad enhet. Forskningsverksamhet på bredare front uppstod egentligen först efter anslutningen av högskolan till Helsingfors universitet år 1984. Grundandet av forsknings institutet var en konsekvent följd av anslutningen till universitetet, även om nog tankar på ett forskningsinstitut hade framförts redan i 1

slutet av 1970-talet. Från en liten, anspråkslös enhet har sedan FISS vuxit till den största svenskspråkiga forsknings enheten inom samhällsvetenskapernas område i vårt land. Mot den bak grunden är det inte svårt att förstå att forskningen vid högskolan gjort väl ifrån sig såväl i utvärdering som i tilldelning av forskningsfinansiering. Men det var självfallet inte bara inom forskningen som ett aktivt utvecklingsarbete pågick. Också inom utbildningen var aktiviteterna många. Det första läsåret efter examens reformen avslutades; vid Soc&kom var erfarenheterna av reformen mestadels goda. Det faktum att högskolan redan i över 20 års tid genomfört ett slags Bologna-modell i utbildningen bidrog säkert till att övergången till det nya examenssystemet inte upplevdes särskilt problematisk. En betydande satsning under året var den utlokaliserade utbildning i socialt arbete som högskolan inledde i september i Vasa som ett samarbetsprojekt med bl.a. Öppna universitetet och juridiska fakulteten. Denna utbildning påvisar omfattningen av högskolans regionala, samhälleliga ansvar: Soc&kom kan inte nöja sig med att sörja för närregionens behov; regionen för högskolan är hela Svenskfinland. Då ett behov av satsningar på utbildning i socialt arbete i Österbotten påvisades, ville högskolan vara snabb att reagera: Med en planeringstid på under ett halvt år kunde utbildningen inledas. I Österbotten väckte den ett stort intresse såväl medialt som bland de potentiella studerandena; hela 34 personer inledde utbildningen i början av höstterminen. Den koppling mellan utbildning och forskning som universitetslagen förutsätter exemplifieras väl inom högskolan av satsningen på etnicitetsinriktade frågor i utbildningen. Intresset för etniska relationer som forskningsobjekt har funnits vid hög skolan redan länge det är ett faktum, att denna inriktning varit ett tyngdpunktsområde i forskningen ända sedan forsknings institutet grundades. Så småningom påverkade denna forskningsinriktning allt tydligare också utbildningen: Bland annat byggdes ett tvärvetenskapligt etnicitetsblock upp i under visningen. Från detta var steget inte långt till utvecklandet av ett magisterprogram i etniska relationer. Detta möjliggjordes bl.a. tack vare den professur i etniska relationer som universitetet tilldelade högskolan och som placerades vid högskolans Center för forskning i etniska relationer och nationalism (CEREN). Denna professur besattes från och med maj 2006 med PhD Peter A. Kraus, som genast inledde planeringen av ett engelskspråkigt magisterprogram. Planeringsaktiviteterna pågick intensivt under året, med siktet att senast hösten 2008 kunna inleda programmet. Utnämningen av Peter Kraus förstärkte också det internationella inslaget vid högskolan och vid universitetet mer allmänt något om kansler Kari Raivio med tillfredsställelse noterade då han i oktober installerade Peter Kraus i tjänsten. Forskningen och dess koppling till undervisningen utgör den kvalitetsbas som all verksamhet vid ett universitet måste stå på. Just kvalitetsaspekterna lyftes starkt fram vid universitetet och också vid Soc&kom under året inför den auditering som universitetet kommer att genomgå år 2007. I dessa tider av global konkurrens inom utbildningen är det viktigare än någonsin att kvaliteten och kvalitetsprocesserna synliggörs. Det är ändå helt klart att det utvecklingsarbete såväl inom forskning som inom utbildning som genomförts vid högskolan utgör en god grund för kvalitetsarbete i alla dess former. Henrik Hägglund Rektor 2

Finlandssvenska journalister i 40 år Året var 1966, då 17 journaliststuderande inledde sina studier på Svenska social- och kommunalhögskolan. En grupp avvikande individer med speciella styrkor så som studerande Håkan Anttila senare karaktäriserade Kurs 66. Även om detta räknas som upptakten till svensk journalistutbildning i Finland hade studerande vid högskolan redan något år tidigare inlett studier i journalistik. Kurs 66 var dock den första årskull som utexaminerades med journalistik som huvudämne. Foto: Christina Klawér-Kauranen Anttilas karaktärisering visade sig vara på kornet tagen. Journalister som Jan Mosander, Calle Hård, Mardy Lindqvist och Dan Sundell har präglat olika genrer i branschen inte bara i Finland utan även i Sverige och i nordisk journalistik som helhet. Även lärarpersonalen har varit exceptionell. Journalistutbildningens Grand Old Lady, Ulla-Stina Westman, byggde upp utbildningen med intryck från USA och Sverige, och i gott nordiskt samarbete. Redan från början var betydande samhällspåverkare så som Ralf Friberg och Jacob Söderman med om att forma utbildningen och därigenom grunderna för finlandssvensk journalistik. Journalistutbildningens Grand Old Lady, Ulla-Stina Westman. Det är alltså ingen överdrift att säga att journalistiken som bransch även i Finland liksom på de flesta håll i västvälden har professionaliserats i intim samverkan med journalistutbildningen. Som akademiskt ämne stärktes journalistutbildningen framförallt efter att högskolan blev en del av Helsingfors universitet år 1984. Nu verkar två professorer inom ämnet, därutöver två disputerade och en konstutbildad lärare. Utvecklingen av ämnets akademiska profil har lyckats väl. I den internationella forskningsutvärdering som utfördes år 2006 fick forskningen i journalistik särskilt omnämnande för kvalitet på hög internationell nivå. Akademisk meritering till trots kan de flesta inom ämnet stöda sig även på erfarenheter av journalistiskt arbete i praktiken en kombination som i internationell jämförelse inte är alldeles vanlig. Därtill involverar utbildningen även ett stort antal lärare som i huvudsak arbetar som journalister eller i ledande ställning i de finlandssvenska massmedierna. Jubileet firades i maj 2006 med ett nostalgiskt seminarium och en vimmelfest för tidigare studerande och lärare. Tom Moring professor i kommunikationslära, särskilt journalistik 3

Utlokaliserad utbildning i socialt arbete i Vasa Foto: Madeleine Nygrund med bl.a. samhällspolitiska institutionen vid universitetet, Öppna Uni versitetet vid Helsingfors universitet och juridiska fakultetens enhet i Vasa. Med dessa parter planerades snabbt en ut bildning som i första skedet, dvs. under de tre första åren omfattar grund- och ämnesstudier i socialt arbete samt de obligatoriska studierna i rättsvetenskap. Formell arrangör för stud ierna är Öppna universitetet, medan Soc&kom står för innehållet. Eftersom behörighetsvillkoren för socialarbetar tjänster är magisterexamen eller motsvarande studier till kommer senare fördjupade studier i socialt arbete. Sammanlagt 34 studerande inledde studierna hösten 2006. Bland dem Annika Svevar-Söderholm och Magdalena Hellström med dottern Sarah i famnen. Under de senaste åren har en allt klarare brist på socialarbetare börjat göra sig gällande i vårt land. Denna brist gäller hela landet och båda språkgrupperna. Problemen att få behöriga socialarbetare har på finskt håll varit särskilt stora i huvudstadsregionen. På svenskt håll har man speciellt i Österbotten upplevt det svårt att rekrytera socialarbetare. I februari 2006 överlämnades en skrivelse till Svenska socialoch kommunalhögskolan och till universitetet. Skrivelsen var undertecknad av samtliga socialdirektörer i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Österbotten. I skrivelsen hänvisade man till en utredning som genomförts inom ramarna för ett regionutvecklingsprojekt i Österbotten. Utredningen visade att det vid årsskiftet 2005/06 fanns ungefär 30 obehöriga socialarbetare i de österbottniska kommunerna. Även om en stor del av tjänsterna nog var besatta med behörig personal, var det svårt att rekrytera utbildade vikarier och tillfälliga tjänsteinnehavare. Högskolan beslöt reagera snabbt på skrivelsen. Under våren inleddes planeringen av en temporär, utlokaliserad utbildning i socialt arbete i Vasa. Högskolan sökte samarbete Under våren fördes också diskussioner om finansiering av utbildningen. Eftersom utbildningen byggdes upp via Öppna Universitetet erhålls en del av finansieringen den vägen. För att genom föra en så pass omfattande utbildning förutsätts dock en någorlunda permanent närvaro av personal. För detta ansökte högskolan om finansiering från olika, främst österbottniska instanser och erhöll finansiering för ett universitetslektorat för tre år från Vasa stad, Österbottens förbund, Kulturfonden och Stiftelsen för Österbottens högskola. Efter den intensiva planeringen under våren kunde utbildningen inledas i september. Hela 34 studerande hade anmält sig till utbildningen, som under höstterminen omfattade en kurs i socialt arbete och en i rättsvetenskap. Alla föreläsningar hölls på kvällstid och under veckoslut. Merparten av studerandena yrkesarbetade; dock endast en del som socialarbetare. Ett flertal av de studerande hade någon form av utbildningsbakgrund från det sociala området; flera hade en socionom (YH) -examen eller höll på med studier för en sådan, några var inskrivna för studier i socialpolitik eller utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi medan en del redan hade en samhällsvetenskaplig universitetsexamen. Trots tunga föreläsningstider och långa föreläsningspass fullföljde gruppen höstens studier väl. Samarbetet mellan högskolan och de övriga parterna speciellt Öppna Universitetet förlöpte också till allas tillfredsställelse. Henrik Hägglund rektor 4

Studier Foto: Christina Klawér-Kauranen Utvecklingsprojekt Hösten 2005 togs ett körkort i informations- och kommunikationsteknologi (IKT-körkort) i bruk vid Helsingfors universitet, och därmed också vid Svenska social- och kommunalhögskolan. I samband med att körkortet togs i bruk väcktes också tanken på att alla svensk- och tvåspråkiga högskolor i Helsingforsregionen kunde samarbeta gällande den svenskspråkiga IKT-undervisningen. Samarbetsnätverket SvIKT (Svenskt samarbete kring IKT) med representanter från Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan, Hanken, Teaterhögskolan och Arcada bildades våren 2006. SvIKT-nätverkets målsättning var att utreda möjligheterna till samarbete bl.a. gällande kursstruktur, -material och lärare samt därigenom underlätta rörligheten mellan högskolorna både för studerande och lärare. Nätverket arrangerade t.ex. hösten 2006 ett miniseminarium på Teaterhögskolan. Temat för seminariet var digitala portfolier, nättidningar och upphovsrättsliga principer i undervisningen och det var öppet för personalen från samtliga samarbetshögskolor. Ett projekt med information om examensreformens övergångsperiod och intensifierade studiehandledningsinsatser för studerande som ännu inte slutfört examen inleddes våren 2006. Informationen är särskilt viktig för studerande inom utbildningen i socialt arbete som blev antagna till högskolan före 1 augusti 2005. Dessa får ännu inom den treåriga övergångsperioden, fram till 31.7.2008, behörighet som socialarbetare med lägre högskoleexamen. Från och med 1.8.2008 krävs högre högskoleexamen för att erhålla behörigheten. En temporär utbildning i socialt arbete inleddes på hösten i Vasa i samarbete med Helsingfors universitets öppna universitet, samhällspolitiska institutionen och juridiska fakultetens enhet i Vasa. Programment presenteras närmare på sid 4. Marina Aalto chef för studieärenden 5

Sökande och antagna till utbildning 2006 Sökande 281 Andelen kvinnor 77 % Antagna 101 Andelen kvinnor 73 % Foto: Ida Pimenoff Regional fördelning över de antagna 2006 Huvudstadsregionen 62 % Övriga Nyland 19 % Österbotten 11 % Åboland 3 % Åland 0 % Övriga Finland 2 % Utlandet 3 % 100 % Antal närvaroanmälda studerande år 2006 Kvinnor Män Totalt Rättsvetenskap 2 1 3 Journalistik 74 46 120 Socialt arbete 139 18 157 Socialpsykologi och psykologi 34 2 36 Sociologi 33 14 47 Statskunskap med förvaltning 63 40 103 345 121 466 Avlagda examina 2006 Kvinnor Män Totalt Andelen kvinnor Sociologi 13 5 18 72 % Journalistik 7 3 10 70 % Rättsvetenskap 1 1 2 50 % Socialt arbete 12 1 13 92 % Socialpsykologi och psykologi 7 7 100 % Statskunskap med förvaltning 2 6 8 25 % Totalt 42 16 58 72 % 6

Foto: Christina Klawér-Kauranen Kansler för Helsingfors universitet utnämnde Doktor der Philosophie Peter A. Kraus till professor i etniska relationer vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet för tiden 1.6.2006 30.4.2011. Satsning på magisterprogram inom etnicitet Den satsning på forskning om etniska relationer som högskolan gjort redan under många år och som tagit sig uttryck bl.a. i grundandet av ett särskilt center för forskning på detta område förstärktes ytterligare då Svenska social- och kommunalhögskolan av universitetet tilldelades en femårig professur inom området för etniska relationer och kansler för Helsingfors universitet utnämnde Doktor der Philosophie Peter A. Kraus till professor i etniska relationer för tiden 1.6.2006 30.4.2011. Inom sin forskning har Peter A. Kraus speciellt riktat in sig på analyser och beskrivningar av etniska relationer och är en ledande forskare inom detta område. Hans analyser gäller i dag praktiskt taget samtliga europeiska stater, innefattande förhållandena i Finland. Professor Kraus verkar vid högskolans Center för forskning om etniska relationer och nationalism, CEREN. Professor Kraus har också en central roll i planerandet av högskolans tvärvetenskapliga magisterprogram i etniska relationer. Det engelskspråkiga magisterprogrammet kommer att genomföras i samarbete med tre institutioner vid statsvetenskapliga fakulteten: socialpsykologiska institutionen, sociologiska institutionen samt institutionen för allmän statslära. En styrgrupp har tillsatts med representanter från högskolan och de ovan nämnda institutionerna. Programmets tematik kommer att fokusera på den baltiska och europeiska dimensionen såsom identitetspolitik, demografiska aspekter och Finlands läge som en bro mellan öst och väst. Professor Peter A. Kraus är ansvarig för forskningsprojektet Att utmana makten: etniska och nationella minoriteters jämlikhet, mångfald och integration i Finland, som inleds nästa år. Projektet är en del av Finalnds Akademis såkallade Maktprogram. Professuren i etniska relationer kommer förutom att stärka forskningen i etniska relationer, också att ge ett viktigt tillskott till undervisningen inom hela universitetet. Christina Klawér-Kauranen informatör 7

Internationell verksamhet År 2006 tog högskolan emot 21 internationella studerande, medan sammanlagt 31 studerande reste ut för studier utomlands, varav 18 för minst tre månader och 13 för kortare moduler eller program. Högskolans internationella studerande hade från höstterminens början tillgång till två internationella tutorer, och har engagerat sig i studentlivet i större utsträckning än tidigare. Kommissionen för internationella ärenden sammanträdde två gånger under året. Under året hölls nio kurser på engelska vid högskolan, vilka samtliga hade såväl finländska som utländska deltagare. En ny kurs Immigration, Pluralism and the Politics of Integration in Europe hölls av professorn i etniska relationer Dr Peter A. Kraus och samlade ett stort antal studerande. Högskolans International Readers har under året varit professor Evert Vedung från Uppsala universitet och professor Terry Marsden från Cardiff University. Ett nytt avtal ingicks med Dr Nigel Hunt från University of Nottingham. Professor Charles Husband, University of Bradford, tidigare International Reader och numera docent i sociologi, medverkade i undervisning och forskning. Foto: Christina Klawér-Kauranen Nätverk Journalism Education -projektet i North-South Higher Education Programme är ett treårigt pilotprojekt som inleddes 2005. Högskolan är koordinator för sammanlagt tre finländska journalistutbildningar (Soc&kom, Tammerfors och Jyväskylä) och tre afrikanska (Universiteten i Namibia, Zambia och Das es Salaam (Tanzania). Under 2006 åkte tre journalistikstuderande till UNZA (University of Zambia) för en praktikperiod under tre månader, och tre afrikanska studerande deltog i undervisning vid Tammerfors universitet under tre månader. Dessutom vistades två afrikanska lärare vid högskolan under ett par veckor i maj. En fortsättning av programmet i utvidgad form, kallat North-South-South Higher Education Network Programme, planeras. Nätverket The Nordplus Neighbour Network of Journalism Schools (Interlinks.10.Net) hade två möten under året, ett i samband med EJTA-konferensen i Tartu i juni och ett i samband med det nordiska journalisthögskolenätverkets möte i Stavanger i september. Inom socialt arbete och socialpolitik genomfördes två undervisningsmoduler på magisternivå i det nätverk som koordineras av Høgskolen i Bodö. I det nätverk som koordineras av Ersta Sköndal högskola har planeringen av gemensamma moduler fortsatt. Margaretha von Troil internationell koordinator Utresande studerande år 2006 Nordplus 4 Socrates/Erasmus 8 HU:s bilaterala avtal 1 North-South 1 Freemover 4 Kortare moduler 13 Totalt 31 Inkommande studerande år 2006 Nordplus 5 Socrates/Erasmus 9 Gäststuderande 6 Dr Nigel Hunt från University of Nottingham inledde sin period som International Reader detta år. CIMO 1 Totalt 21 8

Forskning Foto: Christina Klawér-Kauranen Forskningens jubileumsår med nya projekt Soc&koms forskningsinstitut FISS etablerades 1986 med en handfull forskare. Då institutet firade sitt 20-årsjubileum i november 2006 uppgick antalet forskare till 37 och sammanlagt 31 forskningsprojekt pågick. Högskolan har med relativt små egna insatser lyckats sätta igång och upprätthålla en för finlandssvenska förhållanden betydande forskningsverksamhet under den tvååriga utvärderingsprocessen av forskningen vid Helsingfors universitets blev det klart att högskolans forskningsinstitut är den största svenskspråkiga samhällsvetenskaplig forskningsenheten i landet. Den forskning som bedrivs vid högskolan har naturligtvis nära anknytning till undervisningen. Samtidigt återspeglas emellertid i forskningen tydligt de samhällsförändringar som skett under de senaste åren. Speciellt har kommunernas ställning och koppling till olika statliga och regionala strukturer fått mycket uppmärksamhet under året. Också inom välfärdspolitiken har den offentliga sektorns roll omdefinierats: ansvaret för socialpolitiken finns kvar hos den offentliga sektorn, men nya aktörer deltar i organiseringen och produktionen av sociala tjänster. När det gäller medierna har det också skett stora förändringar i teknologin och ekonomin, men också i innehållet. Det finlandssvenska medielandskapet består av små aktörer, och den hårdnande konkurrensen gör verksamheten allt mera krävande. Ett par projekt är också på gång om minoritetsmedier i Europa. Förändringarna i Europa och nyligen också i Finland har lyft upp frågor om språkliga, etniska och nationella ambivalenser till ett centralt tema. Satsningen på det här området har lett till förstärkningen av högskolans Center för forskning om etniska relationer och nationalism (CEREN). Till centrets tillämpade forskningsprojekt hör en årlig mediemonitorering om rasism och xenofobi i finländska medier, finansierad av undervisningsministeriet. I slutet av året fick Soc&koms forskare finansiering för tre stora forskningsprojekt som finansieras av Finlands Akademi (storlek 220 000 368 250 euro/projekt) och FISS forskare blev partners i tre olika EU-finansierade projekt. Två av forskningsprojekten som finansieras av Finlands Akademi hör till MAKT-program som består av 21 projekt och som officiellt inleds under år 2007. Högskolan strategi godkändes detta år och på hösten inleddes högskolans kvalitetsarbete, som också innefattar forskningen. Dessa processer har betytt mycket arbete också för forskningsrådet, och de har diskuterats på forskningskaféer som har ordnats regelbundet. Forskningskaféernas funktion är att samla forskare och lärare kring aktuella forskningsfrågor i huset. Tvärvetenskapliga forskningsprogram CEREN Centret för forskning om etniska relationer och nationalism FO-RUM Förvaltning, organisation, regional utveckling och miljö Prioriterade forskningsområden - journalistik medier och kommunikation - hälsa och samhälle - välfärd och samhällsservide - utveckling och socialisation i livscykelperspektiv Ullamaija Kivikuru forskningschef, professor i journalistik 9

Forskningen utvärderades Sammanlagt 148 i huvudsak europeiska experter bedömde under år 2005 forskningen vid Helsingfors universitet. Man bedömde den forskning som gjordes mellan år 1999 och år 2004. Resultaten offentliggjordes år 2006. Utvärderingen visade att man ytterligare har lyckats höja nivån på forskningen sedan den första utvärderingen år 1999. Då alla enheter hade tilldelats ett vitsord mellan ett och sju blev medeltalet 5,8. För sex år sedan var motsvarande siffra 4,6. Medeltalet för samhällsvetenskaper vid Helsingfors universitet var 5,6. Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet fick vitsordet 5. Högskolans forskning inom journalistik och välfärdspolitik visade en hög internationell nivå. Denna gång bedömdes högskolan som en helhet. För sex år sedan, då högskolan bedömdes av två olika paneler, var motsvarande resultat 3, respektive 4. Förutom sifferbedömningen fick varje utvärderad enhet kommentarer och förslag till fortsatt utveckling av sin forskning. Ullamaija Kivikuru, forskningschef vid Soc&kom, är mycket nöjd med resultatet. Jag anser att utvärderingspanelen har gjort ett mycket gott jobb och förstått vår särställning i förhållande till universitetet. Samtidigt som vi inom forskningen förväntas satsa på internationalisering måste vi värna om vår specialfunktion i förhållande till den finlandssvenska minoriteten. Utvärderingen visar att forskningen vid Soc&kom till stor del ligger på samma nivå som vid statsvetenskapliga fakulteten. Christina Klawér-Kauranen informatör Forskningsprojekt med hästen i fokus Allt fler förverkligar drömmen om en egen häst. Det är definitivt inne, men dagens hästhushållning är naturligtvis någonting helt annat än vad den var förr i tiden. Den nya hästhushållningens betydelse förstärks av att utbudet av verksamhetsformer hela tiden utvecklas och vidgas. Nya typer av ridsport får fotfäste i Finland samtidigt som nya brukargrupper läggs till de gamla. Ridning och travsport kompletteras av nya nyttjandeformer, såsom terapi och socialpedagogisk hästverksamhet. Hästens betydelse växer både genom att antalet stall och ridskolor med en kommersiell, serviceproducerande inriktning och antalet privata hästägare ökar. Tillväxten i den nya hästhållningen sker dock inte utan problem. Ökningen har framförallt skett i anslutning till större städer, där både hobbybaserade och kommersiella häststall skall samsas med andra befolkningsgrupper som alla gånger inte har samma förkärlek för hästar. Framför allt har markplaneringen i flera kommuner inte hängt med i utvecklingen. Särskilt i södra Finland har det uppstått konfliktsituationer där hästfolket har upplevt att det blir allt svårare att röra sig med häst utanför manegen eller ridplanen. Inom forskningsprojektet HÄSTSAM Den nya hästhushållningen, brukargrupper och markanvändning en ut maning för deltagande planering undersöker man de fenomen den nya hästhushållningen medför. Avsikten med projektet är att systematiskt samla in data och analysera utvecklingen inom hästhushållningen. En central fråga i projektet är att analysera konflikter och kommande markoch planeringspolitiska förslag för att minska de intressekonflikter och spänningar som nu hotar att bromsa upp hela hästhushållningens utveckling. Inom projektet vill man samtidigt bredda perspektivet och undersöka den nya hästhushållningen i ett brett samhällsvetenskapligt perspektiv kunskaperna om hästens nya roller är nämligen fortfarande mycket begränsade både inom forskning och planering. En central fråga inom projektet är att analysera de konflikter i första hand i relation till mark- och vägnyttjande som existerar i relation till de olika brukargrupperna samt att 10

Foto: Christina Klawér-Kauranen Över 90 % av dagens ryttare är kvinnor. under söka hur dagens planeringssystem, som påverkats av en inriktning som brukar benämnas governance, fungerar i frågor rörande etablering, styrning och konflikter. Också könsfrågor är av central betydelse inom projektet i och med att över 90 % av ryttarna är kvinnor. I åldersgruppen under 19 år är kvinnornas andel hela 98 %. Utgående från tre fallstudier presenteras exempel på good practice när det gäller att förebygga och lösa konflikter i anslutning till den nya hästhushållningen. Fallstudierna är kopplade till orter där det urbana möter det rurala, vilket är speciellt just för hästhushållningen. Inom projektet har man valt att närmare undersöka Sjundeå som är en hästkommun med betydande konflikter, Sibbo som är en hästtät kommun med varierande samarbete och omfattande hästdebatt samt Vasaregionen som marknadsför sig som en hästregion med hästnära boende som attraktion för inflyttning. Det treåriga forskningsprojektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet, Finlands Ryttarförbund r.f. och Finlands Hippos r.f. Ansvarig för projektet är universitetslektor Kjell Andersson. Christina Klawer-Kauranen informatör 11

År 2006 utkom bl.a. följande publikationer: Sirpa Wrede och Elina Oinas (red.) Det sunda livets trånga ramar Essäer om det socialt konstruerade könet Vad är sunt? I samhället pågår en ständig förhandling om gränserna för det sunda och acceptabla. Vad som uppfattas som det normala och önskvärda förändras i tid och rum: vad var galet i går är det inte längre i dag. Genom att studera idealen för det sunda livet kan vi lära oss någonting centralt om ett samhälle. I boken diskuteras sociologiska fallstudier om kön, hälsa, familj och arbete. Boken omfattar kapitel om kön och globala hälsofrågor; medicin och obotligt sinnessjuka kvinnor för ett sekel sedan; ensamförsörjande mammors livshistorier; riksdagsprocessen om lagen om transsexualitet; sjömanspappor; menstruation; hälsovårdens professioner i Finland samt kvinnor i armén. Boken är ett resultat av ett mångårigt samarbete bland forskare som deltagit i professor Elianne Riskas projekt Bilder av kvinnors hälsa. Boken är en festskrift till Elianne Riska på hennes bemärkelsedag. Stefan Sjöblom, Kjell Andersson, Erland Eklund, Sebastian Gripenberg (ed.) Project Proliferation and Governance - The Case of Finland Under de senaste årtiondena har staten genomgått många förändringar. Utvecklingen har varit ytterst mångskiftande och har inneburit både stora institutionella förändringar och förskjutningar från regulativa till mera informella och samarbetsbetonade styrningsinstrument. I Finland har den ökade användningen av informella och kollaborativa styrinstrument till största delen berott på det stora antalet nya temporära program- och projektorganisationer. Trots detta har den ökade temporalitetens inverkan på offentliga strukturer till stor del blivit försummad i den för övrigt omfattande Governance debatten. Vilka är t.ex. temporalitetens konsekvenser beträffande koordinering, effektivitet och politiskt ansvar? I boken analyserar författarna drivkrafterna bakom, och konsekvenserna av, den alltjämt ökande administrativa temporaliteten. Ökningen av antalet projekt har varit ett av de mest framträdande dragen inom den finländska administrationen under senare år. Det är därför av intresse också ur en internationell, jämförande, synpunkt att granska den finländska administrationens utveckling. 12

Samhällelig verksamhet Livslångt lärande i växelverkan med samhället SVUX/SSKH har sin verksamhet fokuserat på de yrkesgrupper som utbildas vid högskolan samt andra närliggande yrkesgrupper. Fortbildningen utgår från det specialkunnande som finns inom högskolan och Helsingfors universitet. Vuxenutbildningens kunder; kursdeltagare och beställare av utbildningar, är i allt högre grad med och påverkar utbildningsutbudet och innehållet i utbildningarna. Verksamheten riktar sig till alla delar av Svenskfinland. Vuxenutbildningens har aktivt samarbetat med andra organisationer då det gäller att utveckla nya verksamhetsformer. Inom socialt arbete sker största delen av arbetet i samarbete med Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området medan fortbildningen för journalister skedde i samarbete med Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia och konsthögskolornas gemensamma institut för utbildning och utveckling IADE. År 2006 inleddes ett nytt samarbete med Konstindustriella högskolan och Palmenia rörande fortbildningen för journalister. Målet är att tillsammans marknadsföra och utveckla fortbildningsutbudet. Samarbetet fick namnet Pressforum Helsinki och en gemensam broschyr utarbetades. Under året kartlades vuxenutbildningens kvalitetssäkringsmekanismer och en matris för kvalitetsarbetet blev färdig under hösten 2006. Robert Runeberg fortbildningschef Fortbildningen Resultat 2004 2005 2006 Antal utbildningar 11 11 12 Antal studerande 245 268 316 Antal undervisningstimmar 442 387 3791 Omsättning (euro) 2004 142 500 2005 192 879 2006 180 616 I samband med Soc&kom-dagen ordnades en utställning om forskningsinstitutets utveckling. Universitetslektor Viveca Ramstedt från Soc&kom diskuterar här med Finlands Akademis generaldirektör Raimo Väyrynen Soc&kom-dagen firades i forskningens tecken Soc&koms organiserade forskningsverksamhet började, då högskolan sökte sin roll som en färsk universitetsinstitution. Tjugo år senare är inramningen en helt annan: FISS är etablerat, men omgivningen varierar hela tiden, och det finns flera motstridiga trender i forskningsvärlden. Men ett tema har fortsatt vara centralt genom åren: spaning efter och utveckling av en relevant forskningsprofil för högskolan. Allt detta och mycket annat diskuterades på Soc&komdagen som hade forskning som tema. FISS första forskningschef professor emeritus Tom Sandlund berättade om forskningsinstitutets uppkomst och utveckling, högskolans nyaste professor Peter A. Kraus talade om ett av FISS prioriteringsområden genom åren, nämligen forskning i etniska relationer. Finlands Akademis generaldirektör Raimo Väyrynen och Soc&koms professor i sociologi Elianne Riska hade en diskussionsduell om vetenskap, kunskap och professionalism. Akademiforskare Sirpa Wredes inlägg handlade om reflexiv kunskapsutveckling, och kvällen slutade med en paneldebatt, med högskolans professorer, om möjligheter att kombinera yrkesorientering med forskning. Som moderatorer för jubileet fungerade de två senaste forskningscheferna professor Erland Eklund och professor Ullamaija Kivikuru. Ullamaija Kivikuru forskningschef, professor i journalistik Foto: Christina Klawér-Kauranen 13

Samarbetsdelegationen Högskolans samarbetsdelegation fungerar som kontaktlänk mellan högskolan och de finlandssvenska regionerna samt de områden för vilka högskolan utbildar. Dessutom har delegationen till uppgift att stöda högskolan i dess verksamhet och att ge impulser htill utvecklandet av verksamheten. Delegationens medlemmar utses av högskolans rektor för en mandatperiod om fyra år. Delegationen samman trädde år 2006 till ett möte den 28 november. Foto: Christina Klawér-Kauranen Vid mötet redogjorde direktör Christel von Martens från Finlands kommunförbund om kommun- och servicestrukturreformens nuläge. Professor Helena Blomberg-Kroll och professor Ilse Julkunen diskuterade utbildningens och forskningens roll vid utvecklingen av den sociala sektorn. Direktör Christel von Martens från Finlands kommunförbund presenterade om kommun- och servicestrukturreformens nuläge vid samarbetsdelegationens möte i november. År 2006 bestod samarbetsdelegationen av följande medlemmar: verksamhetsledare Boris Björklund Finlands Svenska Socialförbund stadssekreterare Kaj Björni Kristinestad direktör Mikael Forss Folkpensionsanstalten stadsdirektör Mårten Johansson Ekenäs stad överinspektör Maj Krogell-Haimi justitieministeriet direktör Carita Lundin Sydkustens Landskapsförbund chef Ulla Liljelund socialverket överdirektör Cay Sevón inrikesministeriet direktör Christel von Martens Finlands kommunförbund VD Stefan Mutanen Folkhälsan direktör Gunilla Ohls FST utbildningsombudsman Veronica Granö-Suomalainen Svenska kulturfonden social- och hälsovårdsdirektör Katarina von Renteln Ekenäs minister Stefan Wallin miljöministeriet bildningsdirektör Kristina Wikberg Esbo direktör Georg Henrik Wrede Mannerheims barnskyddsförbund chefredaktör Lars Hedman Jakobstads tidning intressebevakningschef Per-Stefan Nyholm Östra Nylands förbund socialdirektör Ossi Pursiainen Kårkulla samkommun direktör Ann Sandelin Rundradion chefredaktör Barbro Teir Hufvudstadsbladet kommundirektör John Wrede Brändö, Åland 14

Förvaltning Workplace-analys gav ny fart åt planeringen av nybygget Planeringen av högskolans nybyggnad i Kronohagen fortsatte under året. Hela planeringsprocessen tog något av en ny vändning när byggherren, Senat-fastigheterna, meddelade att man avser genomföra en s.k. workplace-analys för nybygget. En workplace-analys är en inventering av utrymmesbehoven utgående från brukarnas faktiska behov och den beräknade användningsgraden av utrymmena. Denna inventering uttrycks sedan i våningsyta, varvid man alltså med en relativt stor noggrannhet kan räkna ut hur mycket utrymme och av vilken typ av utrymme som behövs. Workplace-analyser genomförs numera rätt allmänt vid planeringen av olika offentliga byggnader, men inom Helsingfors universitet blev Soc&kom det första nybygget som genomgick en sådan analys. sommaren intervjuer med centrala aktörer inom högskolan. Alla ämnen fick uttala sig liksom också bl.a. studiebyrån, biblioteket och förvaltningen. Slutresultatet blev en omdisponering av utrymmena i jämförelse med de ursprungliga planerna: Antalet arbetsrum för personalen utökades medan mängden undervisningsutrymmen minskades i någon utsträckning. Större ytor för studerandenas självständiga arbete reserverades också, medan bibliotekets våningsyta blev mindre. Allt som allt kunde utrymmesbehovet minskas med ca 10 % i jämförelse med de tidigare uträkningarna. Även om det inom högskolan till en början fanns en viss skepticism mot workplace-ana lysen, visade det sig när allt kom omkring att det var en nyttig process som ledde till en bättre utgångspunkt för planeringen av den nya byggnaden. De konsulter Senat-fastigheterna hade anställt för workplaceanalysen inledde sitt arbete i maj, och genomförde i början av Henrik Hägglund rektor Soc&kom nya byggnad står inflyttningsklar sommaren 2009. 15

Kvalitetssäkring en del av vardagen Vid Helsingfors universitet har under år 2006 pågått en livlig verksamhet kring temat kvalitetssäkring. Orsaken är naturligtvis den, att kvalitetssäkringen vid högskolorna har valts till ett av de mest centrala utvecklingsobjekten inom det europeiska samarbetet. I Finland har rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) satt igång ett projekt med målsättning att stöda högskolornas kvalitetsarbete och påvisa kvalitetssäkringens nivå i de finländska högskolorna. Högskolornas kvalitetssäkringssystem auditeras under perioden 2005 2011 och Helsingfors universitet kommer att genomgå auditeringen under år 2007. Vid Soc&kom tillsattes en ledningsgrupp för kvalitetsarbetet i augusti med representation från lärarkåren, forskarna, övrig personal och studerande. För att få en helhetsbild av kvalitetssäkringen vid högskolan uppgjorde mindre arbetsgrupper matriser för de mest centrala verksamhetsområdena. I matriserna beskrivs olika funktioner/processer och deras målsättningar, vem som ansvarar för verksamheten, hur kvaliteten säkras samt hur den kan mätas. Fokuseringen har i detta skede legat på kärnfunktioner undervisning, forskning och samhällelig verksamhet med utgångspunkt i högskolans strategiska målsättningar. Kvalitetsarbetet och matriserna presenterades under år 2006 och diskuterades på två temadagar som var öppna för hela personalen och alla studerande. Matriserna behandlades också av ämnesråd, utbildningsråd och forskningsråd. Matriserna uppgjordes som instrument för högskolans egna prioriteringar och som grund för definiering av utvecklingsbehov och -möjligheter samt som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. En målsättning med kvalitetsarbetet vid högskolan är att synlig göra det utvecklingsarbete som görs genom att förbättra dokumentationen samt att garantera en kontinuerlig utveckling av den egna verksamheten. Avsikten är att utveckla ett system som känns ändamålsenligt och funktionsdugligt för alla parter och som utgör en naturlig del av vardagen. Under år 2006 framskred arbetet en del, men att skapa ett fungerande kvalitetssäkringssystem är dock ett långsiktigt arbete. Rita Wickholm förvaltningschef Medlemmar i högskolans styrelse mandatperioden 2004 2006: Högskolans styrelse Hägglund Henrik Kivikuru Ullamaija Thors Astrid Blomberg-Kroll Helena Hautamäki Airi Sjöblom Stefan Liebkind Karmela Eklund Erland Kroll Christian von Troil Margaretha Cantell Olof Carpelan Kristoffer Honkavaara-Wass Mira rektor, ordförande prorektor riksdagsledamot professor professor professor professor, HU universitetslektor, fr.o.m. 1.8, Similä Matti, direktör universitetslektor biträdande sekreterare studerande studerande studerande 16

StudentOrganisationen Foto: Michaela von Kügelge Laget Olgas hämnd 100,3, som bestod av fyra StudOrgare, vann andra året i rad olympiaden på Pampas Nationaldag. StudentOrganisationen bara växer och växer, och växer År 2006 fortsatte trenden. Evenemangen som StudOrg ordnade blev större, de nya studerandena tog än mer aktivt kontakt med föreningens aktiva än tidigare och överlag verkar intresset för StudOrg växa alltjämt. På festfronten kan nämnas årsfesten, som lockade 150 deltagare, vilket är fler än på tio år. Ett prov på att StudOrg också lyckades komma närmare gulnäbbarna än tidigare är att Gulissitzen var StudOrgs största fest genom tiderna med hela 385 deltagare. Också kultur- och idrottsevenemangen lockade deltagare och allt fler studerande på Soc&kom valde att komma med i verksamheten. En viktig utveckling som har hållit i sig en längre tid, och som fortsatte år 2006, är att antalet utskottsmedlemmar ökar. Allt fler studerande deltar aktivt i StudOrgs verksamhet, som arrangörer, hjälpredor och som deltagare. Arbets- och ansvarsfördelningen blev under året mycket jämnare, den största tyngden ligger inte längre endast på styrelsemedlemmarna och det verkar som om StudOrg kommit allt närmare Soc&koms studerande i allmänhet. En viktig händelse t.o.m. i historiskt perspektiv var att StudOrg strukturerade om sitt medlemsregister. Samtliga studerande på Soc&kom som ville vara med i föreningen måste meddela om det antingen skriftligt eller elektroniskt. Föreningen utgick rent juridiskt från att ha noll medlemmar i augusti, så det faktum att medlemsantalet ökade till 192 fram till årsskiftet är beaktansvärt. En stor operation under året var också flytten av webbhotell. StudOrgs webbsidor växer så det knakar och under hösten hade StudOrgs Debatt för första gången någonsin över 100 registrerade användare under samma dygn. Styrelsen fortsatte att hålla möte varje vecka, vilket nog var behövligt med tanke på att det ordnades ca två evenemang per vecka. Styrelsen fortsatte att träffa högskolans rektor och styrelsemedlemmar över de så kallade rektorskaffena. StudOrg anser sig ha bra kontakt med högskolans personal och genom rektorskaffetillfällena och aktiv representation i utbildningsråd och ämnesråd har StudOrg goda möjligheter att vara med och påverka beslut som berör studerandenas vardag på Soc&kom. För mig personligen har det varit ett väldigt roligt, och framför allt lärorikt år, och för det vill jag tacka alla Soc&kommare, personal som studerande, och speciellt mina styrelsekompisar! Jonas Lindholm ordförande 2006 17

Rector s Review of 2006 Photo: Mauri Helenius On the one hand, the School, in common with all the other university units, must strive to achieve international top results in research. On the other hand, the School has a special responsibility for research concerning questions which are relevant to the Finnish-Swedish minority. In general, the evaluation result must be seen as an outcome of the very strong investment in research which has taken place in the School for many years already. Focus on research The University Law states that, among other things, the university should promote free research and give the highest research-based education. It is this strong focus on research which is the university s trade-mark or brand as it is usually called today. The year 2006 was a year when research at the Swedish School of Social Science (SSKH) became in many ways prominent. Whereas in the previous years - especially 2004 and 2005 - the main focus was on planning and carrying through the examination reform in 2006 it was possible to put more emphasis on research. At the very beginning of the year, the School s research activity was noted when the result of the international evaluation of all research at the University if Helsinki was completed. There was a clear improvement in the School s ranking compared to the previous evaluation, and the School could with satisfaction read the evaluation panel s report which clearly showed that the panel had understood the School s dual task. It is not possible, however, to rest on one s laurels too long and lull oneself into the illusion that the good level of research will somehow automatically be upheld. There must be continuous investment in research. In today s university world this means constant project applications and constant work to deal with project administration. Some applications lead to results, others do not. The year 2006 came to be a very successful year as far as the financing of new bigger projects was concerned. The School was awarded two large projects in The Academy of Finland s programme of power. Taking into consideration the fact that the whole of Helsinki University was awarded financing for six projects in the programme, the School s attainment must be seen as considerable. One other larger project from Finland s Academy also received funding during the year. These three projects alone ensure an important research volume during the next 3-4 years. Over and above these, the School has financing for several other projects: the volume of external financing for research in 2006 clearly entered a period of expansion. The Swedish School of Social Science showed a more formal manifestation of research at the end of the year when the annual SSKH Day celebrated the 20-years anniversary of the School s research institute, FISS. During the first decades of its existence, the School, which held its 60 years anniversary celebration in 2003, was strongly education directed. Research work on a broader front actually first began after the School became part of Helsinki University in 1984. The foundation of the research institute was a logical consequence of becoming part of the university although ideas about a research institute 18