Interreg Sverige Norge

b Förvaltande myndighets dnr NG3040-114-06 6 0 L ä g g PROGRAM för Europeiskt Territoriellt Samarbete Interreg Sverige Norge 2007-2013 DETTA PROGRAM DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN SVERIGE OCH NORGE CCI: 2007CB163PO016

1. VAD ÄR INTERREG SVERIGE NORGE? 1 1.1 Programmet 1 1.2 Geografisk omfattning 1 1.2.1 Programmets struktur 3 1.2.2 Programmets Kärnområde 4 1.2.3 Programmets 20 procent områden 5 1.3 Programprocessen 7 1.4 Partnerskapet och programprocessen 9 1.5 Presentation av delområdena 10 1.5.1 Nordens Gröna Bälte 10 1.5.3 Inre Skandinavien 11 1.5.5 Gränslöst Samarbete 12 2. PROGRAMMETS FUNDAMENT 15 2.1 Motiv för programmet 15 2.1.1 Programmets bidrag till Europa 15 2.1.2 Programmets bidrag till programområdet 16 2.2 Samordning med europeiska, nationella och regionala strategier samt andra EU-program 17 2.2.1 Europeiska gemenskapens strategi för sammanhållning 17 2.2.2 Lissabon-strategin 17 2.2.3 Göteborgs-agendan 18 2.2.4 Sveriges nationella strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning 18 2.2.5 Norsk distrikts- och regionalpolitik 19 2.2.6 Regionala strategier 19 2.2.7 Andra EU-program 19 2.2.8 EES-avtalet (Norska Det Europeiske økonomiske samarbeidsområde (EØS) ) 20 2.3 Integrering av ex-ante utvärdering 21 2.3.1 Inledning och arbetssätt 21 2.3.2 Ex-ante utvärderarens rapport - Sammanfattning 21 2.3.3 Förvaltande myndighetens kommentarer till ex-ante 22 2.4 Integrering av strategisk miljöbedömning ( SEA ) 23 2.4.1 Inledning och arbetssätt 23 2.4.2 SEA- utvärderarens rapport - Sammanfattning 23 2.4.3 Förvaltningsmyndighetens kommentarer till SEA 24 3 ANALYS 26 3.1 Befolkningsutveckling 26 3.2 Näringsliv 27 3.2.1 Offentlig sektor 28 3.2.2 Privat tjänstesektor 28 3.2.3 Industri 28 3.2.4 Primärnäringar 29 3.3 Arbetsmarknad 29 3.4 Utbildning och kompetens 30 3.5 Infrastruktur och kommunikationer 31 3.5.1 Vägar 31 3.5.2 Järnväg 31 3.6 Jämställdhet 32 3.7 Miljö 33 3.8 Stora evenemang 33 4. SWOT ANALYS 35 4.1 Sammanfattande SWOT 36 5. ERFARENHETER FRÅN INTERREG IIA och IIIA 37 5.1 Interreg IIA 37 5.2 Interreg IIIA 37 5.2.1 Halvtidsutvärdering 37 5.2.2 Uppdatering av halvtidsöversynen 37 5.2.3 Generella erfarenheter 38 5.2.4 Slutsatser var finns förbättringspotentialen? 38 6. VISION, MÅL OCH STRATEGI 42

6.1 Vision 42 6.2 Övergripande mål 42 6.3 Strategi 42 6.4 Effektmål 43 6.4.1 Effektmål - Prioriterat område Ekonomisk tillväxt 43 6.4.2 Effektmål - Prioriterat område Attraktiv livsmiljö 43 6.4.3 Insatser 44 7 PRIORITERADE OMRÅDEN 45 7.1 Koppling till europeiska strategier 45 7.2 Resursfördelning 45 7.2.1 EU-medel och IR-midler 45 7.2.2 Offentlig medfinansiering 46 7.2.3 Privat medfinansiering 46 7.3 Prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt 46 7.3.1 Bakgrund 46 7.3.2 Innehåll 48 Insatser mot gränshinder 48 Insatser för utveckling av företag, branscher och entreprenörskap 49 Insatser för kompetensutveckling och FoU 53 Insatser för infrastruktur 55 7.3.3 Huvudsakliga målgrupper 56 7.3.4 Slutliga stödmottagare 56 7.3.6 Horisontella urvalskriterier 56 7.3.7 Generella urvalskriterier 56 7.3.8 Specifika urvalskriterier för prioriterade området 56 7.3.9 Indikatorer 57 7.4 Prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö 59 7.4.1 Bakgrund 59 7.4.2 Innehåll 60 Insatser för stads- och landsbygdsutveckling 60 Insatser för folkhälsa 61 Insatser för kultur och kreativitet 62 Insatser för hushållning med naturresurser 63 7.4.3 Huvudsakliga målgrupper 64 7.4.4 Slutliga stödmottagare 64 7.4.6 Horisontella urvalskriterier 64 7.4.7 Generella urvalskriterier 64 7.4.8 Specifika urvalskriterier för prioriterade området 65 7.4.9 Indikatorer 65 7.5 Prioriterat område C. Tekniskt stöd: 66 7.5.1 Bakgrund 66 7.5.2 Innehåll 66 7.5.3 Huvudsakliga målgrupper 67 7.5.4 Slutliga stödmottagare 67 7.5.6 Horisontella urvalskriterier 67 7.5.7 Åtgärdsspecifika urvalskriterier 67 7.5.8 Genomförandeorganisation 67 7.5.9 Nationell offentlig medfinansiering 67 8 SPECIALREGLER OCH UNDANTAG 68 8.1 Stöd som snedvrider konkurrensen 68 8.1.1 Regler för stöd till företag 68 8.1.2 Företagsstöd via ramprogram ( aid schemes ) 68 8.1.3 Samverkansprojekt med försumbart stöd 68 8.1.4 Allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder 68 8.1.5 Övriga undantag och speciella regler 69 9 INDIKATORER OCH EFFEKTMÄTNING 71 9.1 Indikatorer 71 9.2 Horisontella kriterier 72 9.2.1 Grad av gränsöverskridande samarbete 72 9.2.2 Bedömning av de horisontella kriterierna 73

9.3 Utvärdering 74 9.3.1 Utvärdering, analyser och studier 74 9.3.2 Kontextindikatorer 74 9.3.3 Komparativa studier 75 10. PRAKTISK INFORMATION FÖR SÖKANDE 76 10.1 Adresser och kontaktpersoner 76 10.2 Projektfinansiering 78 10.2.1 Vem kan söka? 78 10.2.2 Lead Partner Principle 78 10.2.3 Förprojekt ( Preparatory projects ) 78 10.2.4 Små projekt 79 10.3 Offentlig medfinansiering 79 10.3.1 Svensk, norsk och EU-finansiering 79 10.3.2 Projektutlysning ( Call for proposals ) 80 10.4 Urvalsprocessen 81 10.4.1 Metod för urval av projekt 81 10.4.2 Indikatorer 81 10.4.3 Kvalitativ bedömning 81 10.5 Projektgenomförande 82 10.6 Uppföljningsbesök 83 11 ORGANISATION AV PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE 84 11.1 Förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet 84 11.1.1 Fakta om förvaltande myndighet och attesterande myndighet - Länsstyrelsen i Jämtlands län 84 11.2 Övriga organ i genomförandeorganisationen 86 11.2.1 Övervakningskommittén 86 11.2.2 Styrkommittén 87 11.2.3 Regionala prioriterande partnerskap (RPP) 88 11.2.4 Övervakningskommitténs sekretariat 89 11.2.5 Sekretariat 89 11.2.6 Expertmedverkan i beredningsprocessen 90 11.3 Ansökningsflöden, finansiell förvaltning och kontroll 91 11.3.1 Från ansökan till projektbeslut 91 11.3.2 Från rekvisition till utbetalning av EU-medel 92 11.3.3 Från rekvisition till utbetalning av norska IR-midler 93 11.3.4 Förskott 94 11.3.5 Kvalitetssäkring av delområdenas sekretariat 94 11.3.6 Medfinansiering och beskrivning av finansiella strömmar 95 11.3.7 Rekvisition och utbetalning 97 11.3.8 Rekvisition av medel från EU 97 11.3.9 Revisionsmyndighet 97 11.3.10 Eventuella oegentligheter 97 11.3.11 Slutrapportering av programmet 97 12 ÅTGÄRDER FÖR ATT GE OFFENTLIGHET ÅT PROGRAMMET 98 12.1 Förutsättningar 98 12.2 Handlingsplan för information och kommunikation 98 13. DATASYSTEM 101 13.1 Handläggarsystem 101 13.2 Överföring av data till kommissionen 102 14. BILAGOR 103 Tabell 1 Finansiell tabell per år 103 Tabell 2 Finansiell tabell per prioriterat område 103 Tabell 3 Preliminär fördelning av EU-stödet per kategori 103

1. VAD ÄR INTERREG SVERIGE NORGE? 1.1 Programmet EU:s huvudsyfte med Europeiskt Territoriellt Samarbete är att stödja Gränsöverskridande ekonomiska,sociala och miljörelaterade verksamheter, på grundval av gemensamma strategier för en hållbar territoriell utveckling 1. Genom gränsöverskridande samarbete skall programmet genomföra aktiviteter som bidrar till att utveckla en attraktiv gränsregion. Programmet för Europeiskt Territoriellt Samarbete Sverige-Norge har under 2006 utarbetats av delområdenas interregionala partnerskap. Programmet bygger på europeiska, nationella och regionala strategier och hänsyn har löpande under programarbetets gång tagits till olika förslag och idéer från partnerskapen, ex-ante utvärderarna 2 och SEA-utvärderarna 3. Programmet innehåller en analys av gränsregionens förutsättningar, en vision, målsättningar samt en strategi för hur arbetet skall bedrivas. Det konkreta programinnehållet återfinns i de prioriterade områdena, vilka beskriver de typer av insatser i projektform som kan stödjas ekonomiskt. EG-förordningar samt svenska och norska förordningar reglerar verksamheten. Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 och rådets förordning 1083/2006 framgår att den förvaltande myndigheten (FM) ansvarar för förvaltning och genomförande av programmet. Den attesterande myndigheten (AM) skall enligt förordning 1083/2006, artiklarna 58, 59 och 61, rekvirera ekonomiska medel från Europeiska kommissionen samt ta emot betalningar från kommissionen. AM skall också intyga att utgiftsdeklarationerna är korrekta och att de grundar sig på kontrollerbara verifikationer samt se till att den inför attesteringen mottagit tillräckliga uppgifter från FM om de förfaranden som tillämpas och de kontroller som utförs när det gäller utgifter som ingår i utgiftsdeklarationen. Länsstyrelsen i Jämtlands län är förvaltande och attesterande myndighet för Sverige-Norge programmet. Attesterande myndigheter (motsvarande) på norsk sida är Sør-Trøndelag-, Hedmark- och Østfold fylkeskommuner för respektive delområde. 1.2 Geografisk omfattning Det gränsöverskridande programmet Sverige-Norge omfattar ett till ytan mycket stort geografiskt område. För att få en uppfattning om ytstorleken kan konstateras att programmets kärnområde, exklusive 20 procent områdena, är större än 17 av EU:s 27 medlemsländer. Programmets belägenhet i förhållande till övriga Europa framgår av följande kartbild. 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 6, punkt 1). 2 Ex ante är en förhandsbedömning av programmet som skall göras, enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006, artikel 48, punkt 2. 3 SEA (Strategic Environmental Assessment) är en strategisk miljöbedömning som skall göras, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, EGT L 197, 21.7.2001. 1

Området är inte naturgeografiskt homogent och utgör inte heller någon funktionellt sammanhängande region. Trots detta finns många gemensamma särdrag mellan de ingående delarna. Gemensamt för hela området är de mycket gynnsamma naturliga förutsättningarna för gränsöverskridande samarbete, som baseras på gemensam kultur och traditioner. Regionen har ett närmast gemensamt språk samt en lång historiskt betingad värdegemenskap. En stark vilja att vidareutveckla och förstärka den öst-västliga dimensionen är klart uttalad i hela området. I den sydligaste delen av programområdet finns också stora ambitioner kring den nord-sydliga dimensionen, med samarbetskopplingar till Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn-axeln. Dessa faktorer bildar mycket gynnsamma grundförutsättningar för att uppnå goda resultat genom ett fortsatt och fördjupat samarbete i gränsregionen mellan Sverige och Norge. Programmets vision är att: Genom gränsöverskridande samarbete stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft 2

Utmärkande för gränsregioner är ofta uppdelade marknader, arbetsförsörjning, investeringsmönster, infrastruktur, skatteresurser, institutioner och tjänsteutbud. En gemensam strävan för gränsöverskridande samarbete blir då att finna gemensamma lösningar på gemensamma problem. Av förordning 1080/2006 4 som anger ramarna för bl. a. Europeiskt territoriellt samarbete framgår att det gränsöverskridande samarbetet kan ske över en bred meny av insatser så att varje gränsregion kan anpassa insatsen till sin speciella situation. Programmet tar sin utgångspunkt i kommissionens strategi för sammanhållning, svenska regionala tillväxtprogram och strategier, norska fylkesplaner samt övriga regionala utvecklingsprogram som partnerskapen har utarbetat. En indikatorbaserad studie visar att regioner inom Sverige-Norge programmet ligger långt framme, i ett europeiskt perspektiv, när det gäller att uppfylla ambitionerna i Lissabonstrategin. Gränsregionen för Sverige-Norge programmet är dock heterogen. Stora områden består av landsbygd och präglas av en befolkningsnedgång. De urbana områdena, framför allt i Norge, ingår i starka tillväxtområden där också svenska gränsregioner drar nytta av dessa tillväxtimpulser. Gränsregionen är närmare de starkaste tillväxtområdena på norsk sida än på svensk sida. Detta kommer också till uttryck genom den nordiska pendlingskartan (2001) som visar betydelsen av pendling mellan de nordiska länderna. Faktum är att det är en betydande gränspendling mellan kommuner i Sverige-Norge programmet. Dessutom är det en betydande pendling mellan Stockholm och Oslo. Både den öst-västliga och nord-sydliga dimensionen förstärks genom programmets genomförande och skapar därmed bättre förutsättningar för ett växande näringsliv, entreprenörsanda och regionens utveckling. Programmet syftar till att ta tillvara enskilda individers erfarenheter, kunnande, engagemang och delaktighet, som kan skapa utvecklingskraft. Programmet skall stärka förutsättningarna för positiva och självgenererande utvecklingsprocesser, där många enskilda individer samt företag, organisationer och myndigheter tar aktiv del och tillsammans förverkligar programmets vision. Utvecklingsarbete är tidskrävande och måste bedrivas långsiktigt. Detta program ger gränsregionen enastående möjligheter att genomföra insatser som åstadkommer hållbara och bestående effekter. Detta gäller såväl verksamheter som har påbörjats i Interreg II och III som helt nya initiativ. Det är vad som görs idag som avgör hur bra det blir att arbeta, studera, leva och bo i regionen åtskilliga år framåt i tiden. Fokuseringen ligger på insatser som ger ett långsiktigt mervärde genom gränsöverskridande samverkan och som syftar till att utveckla gränsregionens starka sidor och eliminera dess svagheter. 1.2.1 Programmets struktur Programmet är uppbyggt som ett gemensamt program med decentraliserade sekretariatsfunktioner och prioriterande partnerskap i tre geografiska delområden. Det främsta motivet för denna decentraliserade struktur är att behålla närheten mellan partnerskap, projektägare och programadministration i ett till ytan mycket stort geografisk programområde. Programstrukturen kombinerar en centralt sammanhållen programadministration med decentraliserade regionala kontaktytor som har ett stort inflytande över prioriteringen av projekt. Förvaltande myndighet (FM), attesterande myndighet (AM) och övervakningskommitté (ÖK) har sina kontakter företrädesvis uppåt i systemet, till nationella regeringar, centrala nationella myndigheter och till EU-systemets organ medan de decentraliserade sekretariaten och de regionala priorite- 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 6, p1. 3

rande partnerskapen primärt har kontakter nedåt med övrigt partnerskap, projektsökande och projektägare i den konkreta projektverksamheten. I förhållande till den föregående programperioden har 20 procent området utvidgats. Generella motiv för utvidgningen är att öppna för nya samverkanskonstellationer, nya teman och mer kraftfulla och koncentrerade insatser. Genom de nya 20 procent områdena inlemmas flera medelstora svenska och norska städer (Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle, Mora, Falun, Borlänge, Örebro, Karlskoga, Lilleström och Oslo) i programmet. Det medför ett tillskott av orter med diversifierat näringsliv, tematiska kluster och spetskompetens inom t.ex. massa- och processindustri, miljöteknik, energiteknik och turism. Vidare tillförs nationella och regionala myndigheter och organisationer, universitet och forskningsinstitutioner som kan samverka gränsöverskridande. Den geografiska utvidgningen ger också större möjligheter att arbeta med ett integrerat helhetsperspektiv på städer, tätorter, gles- och landsbygd och se på dessa som sammanlänkade områden med ömsesidigt beroende. Programmets delområden, är från norr till söder: Nordens Gröna Bälte (NGB), Inre Skandinavien (IS) och Gränslöst Samarbete (GS). Delområde Åarjelsaemien dajve (sydsamiskt område) som i föregående programperiod ingick i Sverige-Norge programmet har i denna programperiod överförts till det andra samiska gränsöverskridande programmet, Europeiskt Territoriellt Samarbete Nord. Motiven är att samla de tidigare två samiska programmen i ett och samma, vilket ger både tematiska och administrativa samordningsfördelar. Förändringen har skett på initiativ och i fullt samförstånd med sametingen i Sverige och Norge. 1.2.2 Programmets Kärnområde Programmets kärnområde kan omfatta hela eller delar av de NUTS III-regioner 5 (i Sverige län och i Norge fylken) som kommissionen har fastställt såsom stödberättigade. 6 Det innebär att hela eller delar av de län som direkt gränsar mot Norge uppfyller kommissionens krav på NUTS III-regioner. I programmets kärnområde ingår följande regioner: Nordens Gröna Bälte: Jämtlands län i Sverige, Nord-Trøndelags fylke och Sør-Trøndelags fylke i Norge. Kärnområdet är oförändrat i förhållande till Interreg IIIA. Inre Skandinavien Värmlands och Dalarnas län i Sverige. I Norge ingår Hedmarks fylke, kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg i Østfolds fylke, kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Skedsmo, Lørenskog, Nittedal, Rælingen, Fet, Sørum och Aurskog-Høland i Akershus fylke. Jämfört med föregående programperiod har det skett en geografisk utvidgning, företrädesvis österut, på svensk sida. Dalarnas län ingår nu med hela länet, 15 kommuner, mot bara kommunerna Malung och Älvdalen i förra programperioden. Det är en ökning med 13 kommuner 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) 6 Rådets förordning (EG) nr 1083/2006, artikel 7, punkt 1. 4

och av den i programmet ingående befolkningen från ca 18.000 till ca 276.000 7 personer. I förhållande till föregående program är området utvidgat med 11 kommuner i Akershus med 227.000 invånare. Utvidgningen på svensk sida, med resterande 13 kommuner i Dalarna, är av stor betydelse för att hela Dalarnas län på ett samlat och effektivt sätt skall kunna delta i programgenomförandet. Speciellt viktigt att nämna i detta sammanhang är bland annat de kunskapsmiljöer som finns i området och som genom sitt möjliga deltagande förväntas bidra till en samlat positiv utveckling av området. Utvidgningen med Dalarna möjliggör en större flexibilitet mellan delområdena Nordens Gröna Bälte och Inre Skandinavien genom större projektsamarbete mellan delområdena inom NUTS III området. För Hedmark är det av stor betydelse att hela Dalarna ingår i programgeografin. I området finns fjällområden och landsbygd som kan kopplas samman i ett gränsöverskridande samarbete. Motivet för utvidgningen på norsk sida i Akershus är att inkludera alla kommuner inom det som benämns tillväxtkorridoren och den nordiska triangeln. Gränslöst Samarbete Fyrbodalområdet i Västra Götalands län i Sverige (kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors samt Dals-Ed.). I Norge ingår kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad i Østfolds fylke samt kommunerna Vestby, Ski, Ås, Frogn, Nesodden, Oppegård och Enebakk i Akershus fylke. I delområdet har, sedan Interreg IIIA, Orust kommun tillkommit, med drygt 15.000 personer 8. I Gränslöst Samarbete finns i denna programperiod en geografisk överlappning med det gränsöverskridande programmet Öresund-Kattegatt-Skagerrak (ÖKS). Motivet för överlappningen mellan Sverige-Norge- och ÖKS-programmet är att det finns en tradition i samarbete med regioner och partners i Sverige-Norge programmet. Det är viktigt att vidareföra samarbetet som är igångsatt i Sverige-Norge programmet. 1.2.3 Programmets 20 procent områden I välmotiverade fall får även utgifter som har uppkommit i områden på NUTS III-nivå, som gränsar till kärnområdet inkluderas i programmet. Utgifterna i sådana områden får dock uppgå till högst 20 procent av programmets totala budget 9. Till programmet är följande 20 procent områden associerade: Västernorrlands län, på den svenska sidan av delområdet Nordens Gröna Bälte. I förra programperioden fanns inget 20 procent område i NGB. Utvidgning har nu skett österut med Västernorrlands län med en befolkning på 244.000 personer 10. Utvidgningen med Västernorrlands län innebär att delområdet går från kust till kust, från Bottenhavet i öster till Atlanten i väster. Genom generationer har traditioner, handel, kapital och kompetens pendlat över gränsen och från kust till kust. Företagen och speciellt turistnäringen framhåller att det är viktigt för hela den regionen att upprätthålla stabila kommunikationer, i första hand järnvägstrafik och att utveckla denna mot snabbare tågförbindelser för persontransporter men även att utveckla godstrafiken. Sverige-Norge programmet kan stimulera investeringar i infrastruktur som minskar kostnader och restider för både gods- och persontrafik längs sträckan Sundsvall-Östersund-Trondheim. I Västernorrland finns betydande producenter och nettoex- 7 Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret 2006 8 ibid 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 21, punkt 1. 10 Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret 2006 5

Östersund-Trondheim. I Västernorrland finns betydande producenter och nettoexportörer av cellulosabaserade produkter och hållbar energi, baserad på vattenkraft och skogsråvara. Det mest framträdande klusterområdet är pappers- och massaindustrin som är världsledande sett till kompetens och teknik. Regionens miljöarbete ligger långt framme för att säkra en hållbar utveckling. Nordens Gröna Bälte kan ses som ett uttryck för en befintlig regional profil men står också för en vision där miljöperspektivet är centralt. Det är viktigt att fortsätta arbetet med förbättringar och bygga vidare på erfarenheter och kunskap samt att stimulera miljödriven näringslivsutveckling. I regionen har initierats SÖT-samarbetet (Sundsvall-Östersund- Trondheim) som syftar till att göra Mitt-Skandinavien till en av de europeiska regioner som har starkast tillväxt och kreativitet. En stor potential ligger i att skapa nära samverkan mellan universitet och högskolor i Sverige och Norge. Gävleborgs och Örebro län i Sverige och Oppland fylke samt Oslo kommun, i Norge i delområdet Inre Skandinavien. Utvidgning österut har i förhållande till förra programperioden skett med 20 procent områdena Gävleborgs och Örebro län. Dessa läns befolkning är 276.000 respektive 275.000 personer 11. Motivet för utvidgningen är dels att största möjliga flexibilitet eftersträvas för programgenomförandet och dels att möjliggöra genomförande av aktiviteter för att utveckla transportoch utvecklingskorridorerna Oslo-Karlstad-Stockholm samt Oslo-Falun-Gävle. I gränsregionen mellan Nordens Gröna Bälte och Inre Skandinavien finns stora fjällområden som är intressanta att utveckla ur ett fjäll- och landsbygdsperspektiv. Vidare ligger en utvidgning i linje med en förväntad regionalisering i Norge, där Oppland och Hedmark har aviserat en vilja att slå ihop dessa fylken år 2010. Motivet till utvidgningen med Oslo kommun är kopplingen till tillväxtkorridoren Oslo-Karlstad-Stockholm. Oslo kommun i Norge ingår också i delområdet Gränslöst Samarbete, vilket är oförändrat i förhållande till Interreg IIIA. På norsk sida uppgår den totala befolkningsmängden inom 20 procent området till ca 880.000 invånare. 11 Källa SCB Folkmängd i riket, län och kommuner 30/6/2006 och befolkningsförändringar 1:a halvåret 2006 6

2007-03-16 1.3 Programprocessen Sverige-Norge programmet omfattar 14 län/fylken, 20 procent områdena inräknade, som tillsammans omfattar en mycket stor yta. Det låter sig därför inte göras att bedriva programarbetet i en enda sammanhållen programprocess. Basen för programarbetet har därför varit länet/fylket och den redan etablerade partnerskapssamverkan som finns där. 7

Programprocessen kan, något förenklad, beskrivas i en figur med följande fem faser: Tillväxtprogram Kommunik plan Fylkesplan FoU-strategi Kompetensplan Förslag/önskemål NGB Prio Utveckl program/strategi IS Prio Prio GS Pgm-innehåll; Prioriterade områden SEA Programförslag Programskrivning Ex-ante Rekv rutiner Indikatorer Info-plan Swot Pgm-org Urvalskriterier Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Fas 5 Fas 1: Varje delområde har inventerat sina regionala tillväxtprogram (RTP), regionala utvecklingsplaner (RUP), fylkesplaner och andra strategier Fas 2: De delar som bedömts skapa ett mervärde genom att genomföras gränsöverskridande har prioriterats och förts vidare till programprocessen på Sverige-Norge-nivå. Fas 3: Delområdenas prioriterade delar har förts samman till önskade prioriterade områden. Fas 4: I den egentliga programskrivningsfasen har valda prioriterade områden strukturerats och formulerats i enlighet med guidelines och förordningar för att passa in i den formella programstrukturen. Fas 5: Övriga delar av programmet har skrivits och inordnats i en programdisposition i enlighet med riktlinjerna och gällande förordningar. Under hela processen har löpande avstämningar gjorts med partnerskapen i delområdena. Det har skett både vid stormöten och med skriftliga remisser. Det operativa programarbetet, på Sverige-Norge-nivå, har bedrivits i olika arbetsgrupper med representation från både Sverige och Norge och från alla delområden. Arbetet har samordnats av den förvaltande myndigheten, Länsstyrelsen i Jämtlands län. Följande grupper har arbetat: Förankringsgruppen: Gruppen har bestått av ca 15 personer och den har varit en förankringslänk mellan partnerskap och programgrupp. Gruppen har ansvarat för sitt län/fylke, samt ansvarat för ett brett partnerskapsdeltagande genom information/möten/seminarier/remisser osv. Gruppen har samlat in prioriteringar från delområdet och bedrivit förankringsarbete utifrån programutkasten. 8

Programgruppen: Gruppen har bestått av ca tio personer och huvuduppgiften har varit att identifiera och strukturera programinnehållet genom att gå igenom input från delområdena, gå igenom analys, SWOT, vision, mål, strategi, prioriterade områden, indikatorer, m.m. samt att vara referensgrupp till programskrivargruppen. Programskrivargruppen: Gruppen har bestått av sju personer som har skrivit det konkreta förslaget till program i enlighet med överenskommen disposition och med ledning av Programgruppens direktiv. arbetet har bedrivits växelvis enskilt, delområdesvis samt i tematiska undergrupper efter löpande överenskommelser. Utöver dessa tre grupper har en analysgrupp arbetat med att ta fram underlag till analysavsnittet. En s.k. erfa-grupp har sammanställt erfarenheter från genomförandet av de två tidigare programperioderna. De tidigare beslutsgrupperna har haft en aktiv och drivande roll i arbetet med det nya programmet. I synnerhet i det inledande skedet, agerat som initiativtagare och pådrivare långt innan relevanta förordningar varit formellt fastställda och innan det formella regeringsuppdraget att skriva nytt program hade kommit. Det är på initiativ från beslutsgrupperna som hela processen har startat och de två första faserna, i bilden ovan, genomförts. Beslutsgrupperna har gått in i en slags ägarroll och initierat och arrangerat partnerskapsmöten, informationsträffar, toppledarmöten och liknande aktiviteter som mobiliserat ett regionalt engagemang i arbetet med det nya programmet. Det innebar att programprocessen redan befann sig mellan fas 2 och fas 3 vid den tidpunkt, i juni-juli 2006, då förordningarna fastställdes och programskrivaruppdraget formellt kom. 1.4 Partnerskapet och programprocessen Partnerskapet är ett centralt begrepp i strukturfondssammanhang. Begreppet kan dock ha olika betydelse i olika sammanhang och i olika länder, varför det behöver närmare beskrivas vad det har för betydelse i Sverige-Norge-programmet. Det regionala partnerskapet omfattar normalt ett län eller ett fylke och består av representanter från alla delar av samhället; primärkommuner, landstingskommuner, statliga myndigheter, försäkringskassor, företag, näringslivsorganisationer, intresseorganisationer, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, folkrörelseorganisationer, lokala utvecklingsgrupper, branschorganisationer, föreningar, kooperativ, den sociala ekonomin, universitet, högskolor, etc. I det centrala partnerskapet ingår också de berörda regeringarna, departement, Kommissionen, andra EU-organ, centrala myndigheter och verk. Partnerskapen håller regelbundet sammankomster, i såväl mindre arbetsgrupper som möten med stort antal deltagare, där idéer och förslag har presenterats och diskuterats. Rutinerna kan variera något mellan län/fylken. Samarbetet inom partnerskapet har huvudsakligen skett inom varje län, men även läns- och landsöverskridande möten har ägt rum och kontakter har tagits med partnerskap på central nivå. De länsvisa partnerskapen omfattar minst ett hundratal personer i varje län. Varje delområde har bedrivit sin del av programprocessen med möten med partnerskapet och beslutsgruppen, arbetat med förslag till innehåll, remisser till partnerskapet osv. Genom denna process har således ett mycket stort antal människor involverats i arbetet och medverkat till programmets utformning. Arbetssättet innebär att utvecklingsarbetets inriktning, så som det är formulerat i programmet, har en mycket bred samhällsförankring. Partnerskapet har inte bara deltagit i processen med att utarbeta programmet utan olika konstellationer från partnerskapet kommer att delta aktivt även i programgenomförandet, som 9

prioriterande partnerskap, projektägare och medfinansiärer samt i utvärdering och uppföljning, bl.a. genom övervakningskommittén. Stora delar av partnerskapet har redan i tidigare strukturfondsperioder deltagit på detta sätt och tillägnat sig en god erfarenhet och kompetens, som kommer att fördjupas vid implementeringen av detta program. 1.5 Presentation av delområdena 1.5.1 Nordens Gröna Bälte Inledning Nordens Gröna Bälte (NGB) består av 57 kommuner och totalt uppgår befolkningsmängden till 531 125 personer (2005-12-31). Området är till stora delar glest befolkat och det bor i genomsnitt 6 personer per kvadratkilometer. Regionen har en rik och varierande naturmiljö med fjäll, kust, skog, sjöar, fjordar, vildmark och öppna levande kulturlandskap. NGB har gynnsamma naturliga förutsättningar för gränsöverskridande samarbete. Genom tiderna har handelsmän, pilgrimer och annat färdfolk korsat gränsen. Den gemensamma historien knyter regionen samman och det finns en stark vilja att förstärka den öst västliga dimensionen. Ett tydligt mått på den ökande gränsregionala interaktionen är att andelen norskägda fritidsfastigheter på den svenska sidan om gränsen har ökat markant de senaste tio åren. Näringslivsstruktur Företagsstrukturen i regionen domineras av en stor andel mycket små företag (mindre än 10 anställda) och många företag är enmansföretag. Nyföretagandet i Jämtlands län ligger högre än riksgenomsnittet i Sverige för de senaste fem åren och måttet gäller för företag med minst en anställd. Flera delar av Trøndelag är också rankade högt när det gäller arbetet med nyskapande och nyföretagande. Primärnäringarna jord, skog och fiske är starka och det finns goda förutsättningar att vidareförädla dessa resurser med tanke på renhet och miljövänlig produktion. Regionen har vidare lång erfarenhet av att nyttja de naturresurser som utgör basen för den marina sektorn samt olje- och gasindustrin. De senaste årens utveckling visar en trend med kraftfull utveckling inom tjänstesektorn vilket ligger i linje med utvecklingen i övriga Sverige och Norge. Besöksnäringen är central för många företagare i regionen och den växer snabbt. Många av de nya företag som startas har någon slags koppling till turism. På svensk sida finns ett stort utbud främst i fjällvärlden med vinteraktiviteter som nu breddas till att även omfatta sommarsäsongen. Utbildning och kompetens Andelen högutbildade i regionen är lägre än riksgenomsnittet men med stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika kommuner. I regionen finns flera universitet och högskolor samt en stark forsknings- och utvecklingsmiljö. En av Europas största forskningsinstitutioner, SINTEF, ligger i Trondheim. Det pågår samarbeten inom olika områden mellan universitet och högskolor i regionen. 10

Infrastruktur och kommunikationer Infrastrukturen betyder mycket i en region med långa avstånd och gles befolkning/näringsliv. En stärkt infrastruktur i öst-västlig riktning skulle komplettera de traditionella och relativt väl fungerande nord-sydliga kommunikationerna. Företagen, speciellt inom turism och skogsnäring, påpekar att det är viktigt för hela regionen att förbättra och upprätthålla en stabil infrastruktur. Detta gäller såväl tillgång till IT-infrastruktur som mer traditionell fysisk infrastruktur. En fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för gränsöverskridande samarbete och interaktion. Miljö och hälsa Regionens miljöarbete ligger långt framme. Nordens Gröna Bälte beskriver en profil men också en vision där miljöperspektivet är centralt. Regionen har stora ambitioner och potential att fortsätta arbetet med långsiktigt bärkraftiga insatser i kombination med kommersiellt miljöbaserad näringslivsutveckling. Flera intressanta företag arbetar med arbetsrelaterad hälsa, livsmiljöns betydelse för hälsan och rehabilitering som affärsidé, där grön rehabilitering är ett nytt område för utveckling, utbildning och företagande. I regionen finns mångårig erfarenhet av såväl breda hälsoupplysningsinsatser som samhällsinriktat folkhälsoarbete. En tillgång i folkhälsoarbetet är att Statens Folkhälsoinstitut har lokaliserats till Jämtlands län. 1.5.3 Inre Skandinavien Inledning Kontakterna över riksgränsen är intensiva och samarbetstraditionerna är långa. Gränskontakterna präglas av gränshandel, sociala band och arbetspendling. Kontakterna över gränsen och effekterna av dessa har ökat och berör allt större delar av området. Den norsk-svenska integrationen blir allt större inom näringsliv, arbetsmarknad, bosättning, studier och kulturliv. Inre Skandinavien omfattar också stora orörda fjällområden, skogsmarker, sjöar och öppna landskap som inbjuder till naturupplevelser. Området kännetecknas av rika kulturtraditioner. Många konstnärer och författare präglar kulturlivet. Närheten till Oslo och till andra stora marknader och befolkningskoncentrationer ger utvecklingsmöjligheter. Näringsliv Det finns alltför få naturliga mötesplatser och nätverk över gränsen, vilket gör att samarbetet och utbytet mellan företag i Sverige och Norge kan utvecklas. Besöksnäringen är i vissa delar av området mycket väl utvecklad. Sälen-, Idrefjällen i Sverige och Trysilfjällen i Norge är Skandinaviens största vintersportområde. Turistiskt fiske i regionen är ett exempel som visar att det går att kombinera utveckling av aktiviteter som utnyttjar naturresurserna och samtidigt verkar för en långsiktigt hållbar utveckling. Kompetens Regionen har god tillgång till högre utbildning på universitets- och högskolenivå. Vidare finns gymnasieutbildningar/folkhögskolor med profilering av skilda slag och tydliga kopplingar till bärande näringar i regionen. Dessa utbildningsinstitutioner är viktiga för att bidra till att höja den formella utbildningsnivån och därmed öka konkurrenskraften. I Karlstadregionen finns hög IT-kompetens som kan bidra till att locka fler företag inom samma bransch eller som är 11

beroende av denna teknik till området. Ett annat område där kompetensen generellt är hög är vissa delar av träindustrin. Infrastruktur Inre Skandinavien berörs av ett flertal stora kommunikationsleder som ingår i den nordiska triangeln som sammanlänkar Nordens huvudstäder Oslo-Stockholm-Helsingfors-Köpenhamn och som ingår i EU:s satsning på TEN (Trans European Networks). Området har ett antal regionflygplatser med internationell trafik, liksom ett antal mindre flygplatser med nationell trafik. I anslutning till området ligger Norges största flygplats, Oslo lufthamn Gardermoen. Kontakterna i framförallt den norra delen av området försvåras av långa avstånd till centralare delar i kombination med en svag infrastrukturstandard. Miljö och hälsa I regionen finns särskilt försurningskänsliga områden där surt nedfall orsakar skador på biologisk produktion, skogsmark, vatten samt på kulturhistoriska värden. Det finns också miljöfrågor som särskilt behöver uppmärksammas i regionen, exempelvis påverkan från den expanderande natur- och fjällturismen. Regionen är rik på olika typer av kulturmiljövärden som behöver särskild omsorg. Hälsa sett ur ett miljöperspektiv visar samband mellan lokal miljö, boendekvalitet, hälsa, kultur, sysselsättning och samhället i övrigt. I regionen finns flera kompetenta hälsomiljöer som genom nätverk kan stärka sin ställning och medverka till hälsofrämjande insatser. Attraktiv livsmiljö Området är rikt på resurser som skog, mark och vatten, som utgör en attraktionskraft för såväl näringsliv som besökare i regionen. Naturen är också viktig för de människor som bor och verkar i regionen både för rekreation och som inkomstkälla. Det finns många exempel på att den kulturella traditionen har förts vidare i ett varierat kulturliv och en växande modern kultur- och upplevelseindustri. Under lång tid har Sverige och Norge arbetat för en förenklad gränspassage mellan länderna. Löpande insatser görs för förbättrad information och för att förenkla och samordna regler vad gäller skattelagstiftning, tullbestämmelser, boende, arbetslöshets- och socialförsäkringar. 1.5.5 Gränslöst Samarbete Inledning Gränslöst Samarbete (GS) är till ytan det minsta men samtidigt det mest tätbefolkade delområdet med i runda tal en halv miljon invånare. Området är homogent med en gemensam historia och lång tradition av samverkan och samarbete som förutsättning för framtida utveckling och tillväxt. Inom GS finns både små och mellanstora städer samt landsbygdsområden. Naturen är omväxlande, från havsmiljö till skogsområden med små sjöar och orörd natur. Närheten bidrar till ett intensivt utbyte över gränsen. Jämfört med Interreg IIIA-perioden har området utökats med en svensk och sju norska kommuner, vilket innebär att det finns totalt 30 kommuner inom Gränslöst Samarbete. Samtliga av dessa har positiv befolkningsutveckling utom kommunerna Åmål och Bengtsfors på den svenska sidan. 12

Etablering av norska företag på den svenska sidan om gränsen ökar, liksom andelen norskägda fritidsfastigheter. Gränspendlingen är omfattande. Området har 1 800 arbetspendlare från Sverige till Norge med en genomsnittlig löneinkomst på 243 000 SEK och närmare 500 arbetspendlare från Norge till Sverige med en genomsnittlig löneinkomst på 189 000 SEK. Dessutom finns ett stort antal personer som får en del av sin utkomst i det andra landet. Näringsliv I gränsområdet finns ett större antal sysselsatta inom industrinäringen än genomsnittet för varje land. Fordonsindustrin, med ett flertal underleverantörer, har en dominerande ställning. Inom upplevelsenäringen finns framgångsrika entreprenörer. Film och media är näringar där området har en ledande position i Norden. Inom området design har ett samarbete påbörjats mellan industri- och utbildningsinstitutioner. När det gäller turismen är delar av området framgångsrikt även i ett internationellt perspektiv. En ny spännande satsning är Innovatum Teknik Park i Trollhättan, som har ett regionalt uppdrag att utveckla näringslivet. En omfattande gränshandel genererar många arbetstillfällen. Sysselsättningen inom handel m.m. i Strömstad uppgår enligt den officiella statistiken till 1.300 personer. Räknar man med de gränspendlare som är sysselsatta i handeln ökar denna siffra med närmare 30 procent. Kompetens Inom området finns två högskolor och ett universitet för natur- och biovetenskap. I anslutning till universitetet finns Bioparken som är en forskningspark för den biovetenskapliga kunskapsmiljön. Det erbjuds också stora möjligheter till distansutbildningar. På gymnasial nivå har ett flertal gränsregionala samarbeten och samordning av kursverksamhet påbörjats. Inom marinbiologi finns ett flertal forskningsinstitutioner. Närvaron av två nationella utbildningssystem är en tillgång för näringslivets kompetensförsörjning och medborgarnas möjligheter till studier och sysselsättning. Infrastruktur E6 med den nya Svinesundsbron utgör den viktigaste transportleden genom området. Den är också den mest trafikerade gränsövergången mellan Sverige och Norge. En utbyggnad av E6 till fyrfilig motorväg blir färdig år 2008. E6:ans sträckning genom området utgör pulsådern på axeln Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn-kontinenten. Järnvägsförbindelsen Oslo-Göteborg har varit föremål för diverse utredningar, som bl.a. funnit att det finns stora utvecklingspotentialer om järnvägen moderniseras och nuvarande restid halveras. En satsning på järnvägen skulle vara av stor vikt, inte minst ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Inom gränsområdet finns också ett antal större hamnar som är viktiga för sjöfarten. Flygplatser för civilt flyg finns på båda sidor gränsen. Miljö och hälsa Gränsregionala nätverk har skapats under programperioden 2000-2006 inom området miljöoch hälsa och det bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Syftet är att regionen skall bli ett föredöme när det gäller att påverka individens goda hälsa och ge förutsättningar för trygghet i livets olika skeden. Stor kompetens finns när det gäller frågor om energi och miljö. 13

Attraktiv livsmiljö GS har en lång kustlinje och kustområdet är på många sätt ett nyckelområde. Kusten och havet är det viktigaste området för rekreation och friluftsliv. För många utgör det också basen för arbete och näringslivsutveckling. En skiftande natur och ett rikt kulturliv i kombination med närheten till storstäderna Oslo och Göteborg gör området attraktivt att leva och bo i. Världsarvsklassade hällristningsområden ligger centralt i gränsområdet. Insatser görs för att underlätta boendet i gränsregionen, så att de boende ska kunna dra nytta av service och annat utbud på båda sidor om gränsen utan problem med olika typer av gränshinder. 14

2. PROGRAMMETS FUNDAMENT 2.1 Motiv för programmet 2.1.1 Programmets bidrag till Europa Sverige-Norge programmet omfattar 109 norska och 53 svenska kommuner med över 2,1 miljoner invånare fördelat på drygt 175.000 km 2. Området omfattar 10 procent av Sveriges befolkning och 26 procent av Norges. Med 20 procent områdena inkluderade är befolkningsmängden ca 3,7 miljoner människor, vilka kan få del av programmets möjligheter och resurser. Den region som programmet Sverige-Norge omfattar, är i många avseenden en skarp kontrast till andra regioner i mellersta och södra Europa. Västra Jämtland, nordvästra Dalarna, östra delarna av Nord-Trøndelag, Sør-Trøndelag och Hedmark ingår i den svensk-norska kalfjällsregionen, som är ett naturgeografiskt homogent område, som delas av riksgränsen mellan Sverige och Norge. Både västerut och österut går landskapet vidare, via en omväxlande fjällregion med fjällnära barrskog, över i vida barrskogsområden och myrmarker med naturlig hydrologi. Flera av de svenska och norska stora älvarna rinner upp i fjällområdet. Regionen har tusentals sjöar och tjärnar. Sverige-Norge programmet är mycket stort till ytan och naturresurserna är av hög kvalitet. I ett europeiskt perspektiv ingår området i "The Green Clean Corner of Europe". Fjällen, skogslandskapet, den vackra kulturbygden med det glesa boendet, rikedomen på vatten, den klara luften, det starka intrycket av orörd natur, vildmarksområden, lugnet och tryggheten, tempererad klimatzon med snörika vintrar och ljusa behagliga somrar är styrkefaktorer som gör området till en strategisk tillgång för ett allt mer urbaniserat Europa. Den högre faunan präglas - vid sidan av ren - av älgstammen. Rovdjursstammarna ökar, främst björn och lodjur, men även varg. I vattenmiljöerna anses fisket vara gott i vattendrag och sjöar. I regionen finns några av Norges mest kända laxälvar. Den marina miljön i Skagerrak med dess skärgård och kustsamhällen utgör förutsättningar för såväl rekreation/turism som åretruntboende. Programområdet innehåller några unika sevärdheter som av UNESCO har givits Världsarvsstatus. Det är hällristningar på båda sidor gränsen vid Vitlycke, bergsstaden Røros i Sør- Trøndelag och Höga Kusten i Ångermanland. Hela gränsregionen ger goda förutsättningar för rekreation och turism. Det gäller såväl i skärgård och kustsamhällen som i fjällområdet. Regionens naturliga förutsättningar för att förstärka rollen som ett attraktivt rekreationsområde för övriga Europa är således mycket goda. Flera av de län som ingår i Sverige-Norge programmet är också medlemmar i europeiska intresseorganisationer t.ex. Association of European Border Regions (AEBR), Euromontana och Assembly of European Regions (AER). Erfarenhetsutbyte mellan olika regioner i Europa är centralt. 15