Bildningsnämnden Bildningsnämndens handling 25-2010 Ordförande: Anneli Hedberg (s) Förvaltningschef: Jukka Kuusisto Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även familjedaghem och skolbarnsomsorg. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden även för den kommunala kulturskolan och ett antal fritidsgårdar på landsbygden. Väsentliga händelser Fortsatt stor inflyttning av barn/ungdomar med annat hemspråk än svenska. Under perioden januari- augusti 2010 har 125 barn/ungdomar i varierande åldrar kommit till Katrineholm. Senaste uppgiften från Viadidakt om ytterligare aviseringar inom åldersgruppen är 241. Inom grundskolan finns idag 40 olika språkgrupper. Kommunen tillhandahåller modersmålsundervisning i 20 olika språk. Lå 09/10 erhöll 510 grundskoleelever modersmålsundervisning av totalt 869 berättigade (59%). Statistiken för läsåret 2010/11 är ännu ej färdigställd, preliminär uppgift vid skolstarten, är att av 782 grundskoleelever varav 20 i grundsärskola) erhåller 498 modersmålsundervisning (63%), vilket innebär en ökning med 6%. 12 elever i förskoleklass erhåller modersmålsundervisning av 60 berättigade (20%). Nyanlända invandrarelever får sin introduktion till svensk skola under en begränsad tid i den interkulturella enheten, varefter de slussas ut i klass i det område de tillhör. För att få en jämnare fördelning av invandrarelever i tätortens skolor är upptagningsområdena sedan föregående läsår ändrade. Flodabygdens friskola startade lå 2009/10 och hade under våren 53 elever varav 30 erhöll skolbarnsomsorg i samband med skoldagen. Fr. o.m. lå 2010/11 har friskolan 64 elever och 39 i skolbarnsomsorg. Antalet familjedaghem har sedan årets början minskats från 17 till 11 i augusti 2010. Orsaken är pensionsavgångar samt minskad efterfrågan från föräldrar. Under året har antalet förskoleavdelningar utökats med 1,5; 0,5 i Bie ht 2010/11, 1 avdelning i Häringe fr o m våren 2010. 15 mars hade 1452 barn plats i kommunala förskolor samt 76 i familjedaghem. 41 barn hade plats i föräldrakooperativ. Vid utgången av augusti månad, hade 1334 plats i kommunal förskola, 54 i familjedaghem samtidigt som 89 står i kö för placering inom 4 månader. 35 barn har placering i föräldrakooperativ. Antalet barn i förskola är lägre under höstarna, eftersom årets 6-åringarna går över till annan verksamhet (förskoleklass/skolbarnomsorg). Elevunderlaget minskar inom gymnasieskolan. I förhållande till föregående läsår med - 35. Antalet elever i Katrineholms gymnasieskolor läsåret 2010/11 är ca 1640 elever, varav 440 kommer från andra kommuner. Antalet Katrineholmselever som studerar i andra kommuner/friskolor beräknas uppgå till ca 280, vilket ligger i samma nivå som föregående läsår. 22 lärare har under våren deltagit i det statliga kompetensutvecklingsprojektet Lärarlyftet, som har både statlig och kommunal finansiering. Inriktningen är specialpedagogik, svenska som andra språk och grundläggande kompetensutveckling i ämnena läsa och skriva och matematik. I motsvarande kompetensutvecklingsprojekt för förskolepersonal, har 2 förskollärare deltagit. Sedan lå 2009/10 genomförs kompetensutvecklingsprojektet raktisk IT- och mediakompetens (IM), som riktas till samtliga pedagoger inom bildningsförvaltningen.
Det pedagogiska utvecklingsprojektet 1-1 på Lindengymnasiet som pågått ett år, utvärderas fn inför ställningstagande om ev utökning till andra skolor i kommunen. rojektet är ett samarbetsprojekt med kommunens IT-avdelning och innebär att varje elev och lärare får tillgång till en bärbar dator med 3Guppkoppling. rojektet möjliggör att informationstekniken kan användas som ett pedagogiskt verktyg i det vardagliga arbetet på skolan, på praktikplatsen och i hemmet. Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Det ekonomiska perspektivet Bildningsnämnden har en ekonomisk Ekonomiska uppföljningar görs uppföljning och utvärdering som bygger på strategisk kontinuitet och planering och som innebär regelbundna och tydliga prognoser, uppföljningar och avstämningar mot given budget. Vid budgetavvikelse månadsvis av respektive område som lämnas till förvaltningskontoret. De ekonomiska uppföljningarna omfattar månadsvisa prognoser för resterande del av året samt en sammanfattande G redovisas åtgärdsförslag och bokslutsprognos. Respektive ansvarig konsekvensbeskrivning. chef är skyldig att ge snabb återkoppling till respektive överordnad chef om avvikelse befaras, samt lämna förslag till åtgärder för budgetbalans. Ekonomisk uppföljning lämnas vid varje nämndsammanträde, antingen muntligen eller skriftligen, med rapport om de åtgärder som måste vidtas. Ortsutvecklingsperspektivet Bildningsnämnden arbetar på ett professionellt sätt med att ta emot nyanlända barn till Sverige med barnens behov och förutsättningar i fokus. Förvaltningskontoret lämnar månadsvis skriftlig ekonomisk rapport till ekonomikontoret som rapporterar till KS. Bildningsförvaltningens enhet Interkulturella enheten (IKE) besitter hög kulturell kompetens och har nu upparbetad erfarenhet och ett professionellt mottagande. Hög grad av samarbete med såväl skolor som andra instanser, Migrationsverket, Viadidakt, Landstinget och Socialtjänsten med flera. Rutiner finns utarbetade och undervisningen bedrivs utifrån en tydlig målstyrning. Goda rutiner för överföring till hemskolorna finns. Modersmålsundervisning erbjuds alla berättigade elever. Språkstöd i förskolan tillgodoses i viss mån via praktikplatser i samarbete med Viadidakt. / G
Alla skolor i kommunen har tillgång till den elektroniska infrastruktur som är nödvändig för att utveckla verksamheten enligt beslut och direktiv. å Lindengymnasiet genomförs sedan januari ett pilotprojekt enligt modellen 1-1, d.v.s. en dator per elev och lärare. rojektet utvärderas och beslut om utvidgning till övriga gymnasieskolor kommer att fattas under september månad. Delårsrapport 2010 Bildningsnämnden är delaktig i planeringen av kollektivtrafik för att säkerställa att hänsyn tas till skoltrafiken. Bildningsnämnden är en aktiv part i processen med att göra Katrineholm till en attraktiv ort att bo och leva på genom att kunna erbjuda en god förskola, grundskola och gymnasieutbildning. Med hjälp av datorer från Tekniska Verken i Linköping har datortätheten i grundskola och förskola ökats. Datorerna är frikopplade från kommunens nätverk och administreras av BIF. Fortfarande kvarstår vissa problem med tillgång till infrastruktur gällande landsbygdsskolorna. IT-kontoret arbetar med en lösning som beräknas vara klar under hösten 2010. Förvaltningens skolskjutssamordnare har ett nära samarbete med Länstrafiken och privata aktörer för att säkerställa en väl fungerade skoltrafik. (Byte av entreprenör på Länstrafiken har orsakat initiala problem vid skolstarten på grund av bristfällig inskolning av chaufförer). Systematiskt kvalitetsarbete i alla pedagogiska verksamheter är inriktat mot att säkerställa god kvalitet och bidra till att kommunen kan erbjuda goda förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, och bidra till att göra Katrineholm till en attraktiv ort att bo och leva i. Vidare ska likvärdig resursfördelning säkerställa att alla verksamheter har likvärdiga ekonomiska förutsättningar för sina verksamheter oavsett geografisk hemvist eller ägandeform i kommunen. G Medborgarperspektivet Bildningsnämnden bemöter medborgarna på ett professionellt sätt med hög kvalitet. Inom ramen för sitt uppdrag har alla medarbetare inom bildningsförvaltningen att bemöta medborgarna på ett professionellt och likvärdig sätt. Cheferna i verksamheterna har ett särskilt ansvar för att detta förhållningssätt är förankrat i medarbetargruppen och att det finns goda rutiner för hantering av eventuella synpunkter och klagomål.
Bildningsnämnden har utvecklade rutiner för att hantera synpunkter och klagomål från sina brukare på ett professionellt sätt. Vid ingången till bildningsförvaltningen finns en postlåda som allmänheten kan lämna synpunkter i. Inga synpunkter har inkommit i denna. G Via myndighetsbrevlådan har inkommit två synpunkter/klagomål under perioden januari- augusti 2010, vilka har besvarats av förvaltningschefen. Bildningsnämnden arbetar aktivt för att förebygga att olyckor sker inom nämndens verksamheter. Bildningsförvaltningen är representerad i kommunens krisberedningsgrupp. Bildningsförvaltningen har utarbetat ett underlag för områdenas krishantering Systematiskt BrandskyddsArbete (SBA), samt en pärm för områdenas brandskyddsarbete, som kontinuerligen uppdateras. Uppföljning av arbetsskador och tillbud sker fortlöpande. Arbetsmiljöronder både ur arbetsmiljösynpunkt och pedagogisk synpunkt, som är anpassade efter barnens/elevernas ålder. I samband med budget, lyfts förvaltningens behov av säkrare skolgårdar, vägar, parkeringsplatser. Bildningsförvaltningen har ett nära samarbete med Arbetsmiljöverket, senast ang. slöjd, kemi, ventilation och städning. I samarbete med Miljöförvaltningen har egenkontrollprogram upprättats ang. tillsyn av skolor och förskolor. Krav på entreprenörer är ställda på säkerhetsutrustning i skolskjutsfordon. Bildningsnämnden erbjuder goda möjligheter till insyn i sina verksamheter. Genom Bildningsförvaltningens hemsida får medborgarna och andra intressenter välstrukturerad, och inbjudande information om verksamheterna och resultat. Årliga kvalitetsredovisningar och redovisningar av brukarundersökningar är viktiga beståndsdelar i denna information. Vi välkomnar också besök i våra verksamheter. Besöken måste dock föranmälas och godkännas av respektive rektor. /G Miljöperspektivet Bildningsnämnden arbetar i alla sina verksamheter aktivt för en hållbar utveckling Varje rektorsområde ska ha en handlingsplan för egna prioriterade miljömål. Uppföljning pågår.
ersonalperspektivet All personal ska inneha full behörighet inom de pedagogiska områden de verkar All pedagogisk personal ska besitta hög kompetens inom området individuell vägledning i barns och ungdomars lärande Alla rektorsområden ska ha tillgång till specialpedagogisk kompetens Anpassning har skett till de senaste årens minskade elevkullar i grundskola. Detta har medfört viss omflyttning av personal inom grundskola och gymnasium, där korrigeringar har gjorts utifrån behörighet och placering. Det finns också tydliga direktiv för att inga tillsvidareanställningar får göras, om det inte finns behörig personal att tillgå. Detta visar sig också i den nationella statistiken där gymnasieskolan, från att ha legat 1,6 procentenheter under riksgenomsnittet (lå 08/09) för lärare med pedagogisk högskoleexamen, till att läsåret 09/10 ligga 1,7 procentenheter över riksgenomsnittet. Grundskolan har också en positiv tendens där en höjning skett med 3,1 procentenheter mellan läsåren 08/09 och 09/10. I båda fallen ligger dock grundskolan under riksgenomsnittet. Lå 08/09 var differensen 2,5 procentenheter under, men lå 09/10 endast 0,5 procentenheter under. Resultatet kommer troligen att förbättras ytterligare genom de insatser som gjort under 2010. Genom Lärarlyftet kommer andelen behöriga att öka inom det specialpedagogiska området, där vi idag ligger under riksgenomsnittet. Det samma gäller området svenska som andra språk. För barnomsorg och skolbarnsomsorg gäller samma grundprinciper som i skolan, dvs. att anställa personal med rätt kompetens. I annat fall anställs personal på visstidsförordnanden. Inom förskolan ligger andelen pedagogiskt utbildad personal på 61%, en förbättring med 10 procentenheter mellan 2008 och 2009, och med det också en minskning av andelen personal med annan utbildning. I förhållandet till riket, har resultatet förbättrats avsevärt,och ligger 2009 på 5 procentenheter över riksgenomsnittet. Målet att ha två behöriga förskollärare per avdelning är på väg att nås. Kommunens specialpedagoger har tillsammans arbetat fram en modell för arbetet med åtgärdsprogram. Implementering ute på skolorna pågår. En digital plattform för individuella utvecklingsplaner har införts. Implementering pågår ute på skolorna. En kompetensinventering är genomförd och kompetensutvecklingsinsatser genomförs med hjälp av lärarlyftet.
Bildningsnämnden erbjuder goda anställningsvillkor i form av lön, kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Förvaltningens personal ligger över genomsnittet lönemässigt i riket. I nära samarbete med Viadidakt erbjuds personalen kompetensutveckling av hög klass. Kommunen har vidare satsat på såväl utbildningsinsatserna lärarlyft och förskolelyft. Tre forskartjänster för lärare finns fram till februari 2011 då deras avhandlingar läggs fram. Rekryteringsutbildning för lärare som vill prova på att vara skolledare har genomförts. Alla rektorer förväntas gå den statliga rektorsutbildningen. Delårsrapport 2010 /G Verksamhetsperspektivet Bildningsförvaltningen har en ledningsstruktur som klargör interna ansvarsnivåer. Bildningsförvaltningen utvecklar sitt uppföljnings- och verksamhetsanalysarbete. Bildningsförvaltningen arbetar aktivt med jämställdhet inom alla sina verksamhetsområden.. Bildningsförvaltningen har hög kompetens i fråga om jämställdhet. Arbetet med att skapa goda förutsättningar för en mångkulturell skola fortsätter Bildningsförvaltningen har en tydlig ledningsstruktur med fastställd delegationsordning; Linjeorganisationen är följande; Förvaltningschef verksamhetschef rektor. Bildningsförvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschef, två verksamhetschefer samt avdelningschef. Genom årliga sammanställningar över verksamheternas resultat och genom brukar- och medarbetarundersökningar, följer bildningsförvaltningen upp verksamheternas måluppfyllelse. Analysoch utvecklingsarbetet sker främst genom det systematiska kvalitetsarbetet. Detta arbete redovisas årligen i verksamheternas och kommunens kvalitetsredovisningar. Jämställdhetsplanen har nyligen reviderats och förankringsarbetet pågår i områdena. Det ligger i det statliga uppdraget för bildningsnämndens alla verksamhetsområden, att det pedagogiska arbetet kontinuerligt ska bedrivas utifrån jämställdhetsperspektiv. Genom målbeskrivningar och åtgärdsförslag arbetar bildningsförvaltningen aktivt med kompetenshöjande insatser i fråga om jämställdheten i verksamheterna. Omfattande kompetensutveckling pågår i samarbete med Viadidakt, Mälardalens högskola och Länsstyrelsen. Utvecklingsarbetet bedrivs dels som storföreläsningar och dels i seminarieform. En utökning med 2,5 tjänster som modersmålslärare har gjorts under våren.. Tre språkpiloter på 20% vardera, har påbörjat sitt utvecklingsarbete, bland annat utifrån förvaltningens språkutvecklingsprogram. G /G / G
Flera lärare har via lärarlyftets försorg kompetens-utvecklat sig i svenska som andra språk. Delårsrapport 2010 Kommunens skolor ska kännetecknas av ett interkulturellt inkluderande förhållningssätt Bildningsnämnden kan erbjuda sina brukare god service i form av e-tjänster. G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Fortfarande finns viss okunskap ute på skolorna och personal kan ibland ifrågasätta det nya uppdraget. Dock har förståelsen ökat markant, tack vare årets kompetensutvecklingsinsatser samt att personal från Nyhemsskolans lägre år och Nävertorpsskolan högre år, nu finns på andra skolor. Dessa lärares mångåriga erfarenhet och kunskap har gjort att utvecklingen går i rätt riktning. Tillsammans med kommunens IT-kontor utvecklas arbetet med E-tjänster. En översyn av BIFs systemstöd pågår och ny upphandling kommer att genomföras i enlighet med ny lagstiftning.
Kommentar till årets utfall Bokslutsprognosen visar att Bildningsnämndens verksamhetsområden 2010 ligger inom ramen för årets ekonomiska förutsättningar. Under året har tilläggsanslag tillförts om 10 Mkr för demografiska förändringar. BiNs IT-kostnader beräknas bli ca 3,5 Mkr högre i förhållande till föregående år. Dessa merkostnader 2010 som ej var kända vid budgettillfället bedöms kunna täckas inom erhållen budgetram dels genom ekonomiska helårseffekter från de personalminskningar som genomförts fr om höstterminen 2009, dels genom vakant handläggartjänst vid förvaltningskontoret, dels genom att högre interkommunala ersättningar beräknas erhållas mot vad som budgeterats. Förskola/familjedaghem; verksamhet inom budgeterad ram Grundskola/skolbarnsomsorg; bedöms ligga inom budgeterad ram. Kostnadsökningarna för de pedagogiska datorerna (2,4 Mkr), bedöms täckas med ekonomisk helårseffekt från de personalminskningar som genomfördes hösten 2009. Bakgrunden till de högre IT-kostnaderna, är att terminalsystemet inom grundskolan med sk tunna klienter ej svarar upp mot nuvarande behov av IT-stöd. Kostnaden för byte från tunn klient till C-dator, liksom utbyte av föråldrad C-dator till ny, är mycket högre. Gymnasieskolor; avvikelse ca 1,1 Mkr pga ökade IT-kostnader. Huvudorsaken är att den sk homerun-lösningen inom 1-1-projektet leverad av Telia, inte fungerat tillfredsställande under de första tre månaderna. Detta innebar dubbla system, samtidigt som det funnits vissa inkörningsproblem gällande skrivarfunktionen som tillfälligt inneburit extra kostnader. Gymnasiesärskola; Högre interkommunala ersättningar för elever från andra kommuner har erhållits i förhållande till budgetnivå. Kulturskola; verksamhet inom budgeterad ram Obligatorisk grundsärskola; Högre interkommunala ersättningar för elever från andra kommuner har erhållits i förhållande till budgetnivå. Fritidsgårdsverksamhet; verksamhet inom budgeterad ram Övrigt gemensamt; Avvikelse + 200 beroende på vakant handläggartjänst vid förvaltningskontoret del av året. Ekonomisk sammanställning Nettokostnad, tkr Utfall jan-aug 2009 Utfall jan-aug 2010 Budget jan-aug 2010 Budget 2010 rognostiserad avvikelse 2010 Förskola/familjedaghem -73 200-73 474-74 008-109 939 0 Grundskola/skolbarnsomsorg -204 223-199 840-199 506-299 257 0 Gymnasieskola -88 490-92 161-90 041-135 062-1 100 Gymnasiesärskola -2 496-2 997-2 999-4 499 400 Kulturskola --6 742-6 403-6 260-9 390 0 Obl grundsärskola -10 682-10 695-11 359-17 039 500 Fritidsgårdsverksamhet -236-233 -296-444 0 Övrigt gemensamt -26 917-26 100-27 100-40 651 200 Totalt -412 986-411 903-411 569-616 281 0 Nettoinvesteringar -808-1 846-3 555-5 332 0
Investeringar Under perioden januari t o m augusti 2010 har bildningsnämndens utgifter för investeringar uppgått till 1 846 tkr. Av dessa avser 435 tkr reinvestering av utrustning till HR-programmet (skolköksutrustning i samband med ombyggnation), 605 tkr avser IT-utrustning till skoldatateket och gymnasieskolans IT-program, 355 tkr avser reinvestering av möbler till elever och personal, samt 451 tkr avser övrig utrustning (bl a höj- och sänkbara skötbord till förskolor).