Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport 2010-08-31"

Transkript

1 Delårsrapport

2 Delårsrapport 2010 Innehållsförteckning Fem år i sammandrag 3 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och finansiell analys 4 Driftsredovisning 8 Investeringsredovisning 9 Kommunfullmäktige 10 Bildningsnämnden 11 Byggnadsnämnden 18 Kommunstyrelsen 21 Kultur- och turismnämnden 32 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 36 Service- och tekniknämnden 39 Socialnämnden 43 Viadidaktnämnden 47 Vård- och omsorgsnämnden 51 KFAB inkl KIAB 54 KVAAB 56 VSR 58 KLFAB 60 Övriga bolag 60 Resultaträkning 61 Balansräkning 62 Kassaflödesanalys 64 Noter 65 Redovisningsprinciper 69 Ord- och begreppsförklaring 70 2

3 3 Delårsrapport 2010

4 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och finansiell analys Väsentliga händelser Konjunkturen återhämtar sig snabbare än de flesta bedömare trott. Antalet arbetade timmar har redan vänt upp och förutses växa i god takt. Ökat antal arbetade timmar påverkar kommunens skatteintäkter positivt och ökar handlingsutrymmet. Eftersom resursutnyttjandet fortfarande ligger på en låg nivå har dock det ökade antalet arbetade timmar endast en smärre effekt på den totala arbetslösheten. Detta innebär att arbetslösheten, både i riket och lokalt, ligger på en fortsatt hög nivå. I augusti 2010 var 9,8 procent av befolkningen i Katrineholm arbetslösa. Bland ungdomar är det ännu mer bekymmersamt, hela 18,5 procent av ungdomar mellan år var utan arbete. Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Antalet ärenden inom försörjningsstöd har under årets första åtta månader fortsatt att öka jämfört med samma period förra året är ökningen 20% (40% jämfört med samma period 2008). I augusti månad mottog 782 hushåll försörjningsstöd, av dessa bestod 248 hushåll (32%) av ungdomar mellan år. För kommunens del har årets första åtta månader också präglats av en fortsatt stor inflyttning av barn och ungdomar med annat hemspråk än svenska. Under perioden har 125 barn och ungdomar med utländsk härkomst börjat inom Bildningsnämndens verksamheter och fler aviseras. Kommunfullmäktige har under våren beviljat tilläggsanslag om 10,0 Mnkr till Bildningsnämnden för att bland annat kompensera för de demografiska förändringar som detta medför. Bildningsnämnden ser en minskning av elevunderlaget i gymnasieskolan. I förhållande till föregående läsår har det skett en minskning med 35 elever. I kommunen har det under våren/hösten öppnats 1,5 nya förskoleavdelningar, 0,5 i Bie och 1,0 i Valla (Häringe). Utvecklingen av Katrineholms Logistikcentrum fotsätter och i början av året tillkännagavs etableringen av Van Dieren Maritime BV vid Katrineholms Logistikcentrum. I och med detta klättrade Logistikcentrum sex positioner på listan över Sveriges bästa logistiklägen, till plats 15, efter att verksamheten varit igång en månad. Kommunledningsförvaltningen har under året arbetat med en utredning av uppdraget kring bildandet av en samhällsbyggnadsnämnd inför Utredning har även skett kring uppdraget om utvecklad 4 koncernstyrning. Slutrapport på detta ska lämnas i oktober. Arbetet med Lokstallet för ung Kultur och Fritid pågår, vilket också inneburit att fritidsgården Kryptan tillfälligt flyttat till AVA-huset. Kommunfullmäktige har under våren beviljat Viadidaktnämnden extraanslag på 5,0 Mnkr för att minska ungdomsarbetslösheten i Katrineholm. engarna har bland annat använts till extra feriearbetsplatser under sommaren. Vård- och omsorgsnämnden beviljades inför 2010 ökat anslag om 11,5 Mnkr. Dessa pengar har hanterats som ett engångsanslag med inriktning på kvalitet för brukarna och arbetsmiljöinsatser för personalen. Ekonomisk översikt Kommunen ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i verksamheterna. Detta handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässig hållbarhet. Övergripande mål Katrineholms kommun har definierat två övergripande mål för det ekonomiska perspektivet. Kommunen ska ha en ekonomi i balans. Detta innebär bland annat att intäkterna över tiden skall vara större än nettokostnaderna, vilket skall budgeteras. Kontroll skall utövas genom att utfallsrapporteringar ska vara korrekt periodiserade och avstämda mot budget. De demografiska prognoserna ska utgöra ett underlag till förvaltningarnas framtagande av mål och budget. Kommunens övergripande mål om att ha en ekonomi i balans ser ut att uppfyllas för året. Ett arbete pågår för att ytterligare utveckla arbetet med de demografiska prognoserna. God ekonomisk hushållning För att eftersträva en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat finansiella mål för en hållbar ekonomisk tillväxt och utvecklat verksamhetsmål som ska definiera ett hållbart resursutnyttjande för framtiden.

5 Förvaltningsberättelse Verksamhetsmålen för äldreomsorg, LSS (handikappomsorg), förskoleverksamhet, grundskola, gymnasium, socialtjänst och miljö och hälsoskydd samt energi- och klimatrådgivning följs endast upp på helårsbasis men övrig måluppfyllelsen på nämndnivå går att utläsa i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Som framgår av nämndernas redovisning är måluppfyllelse inom flera målområden positiv. Dock finns det även flera målområden med lägre måluppfyllelsegrad, eller där mätbarheten inte är tillräckligt utvecklad. Fortsatt utvecklingsarbete behövs inom dessa områden. Finansiella mål Måluppfyllelse Trend Avsättningar för framtida bruk 1% av skatteintäkterna (inkl. statsbidrag) ska sparas för framtiden. Nettodriftskostnaden Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna. Soliditet Soliditeten ska öka. (andelen eget kapital av de totala tillgångarna) Investeringar Nettoinvesteringar ska stå i paritet med avskrivningarna. Målet uppnås för perioden jan-aug då resultatet för perioden (26,8 Mnkr) motsvarar 2,7% av skatteintäkterna. rognosen för året motsvarar 1,1% av de prognostiserade skatteintäkterna, vilket tyder på att kommunen kommer att nå målet även på helår. Målet uppnås för perioden jan-aug då nettodriftskostnaden ökat med 2,1% jämfört med samma period förra året medan skatteintäkterna ökat med 3,0%. Målet uppnås för perioden jan-aug. Andelen eget kapital av kommunens totala tillgångar visar en förbättring. Kommunens soliditet inkl. ansvarsförbindelsen har under årets första åtta månader ökat med 3,0 procentenheter, från 5,4% till 8,4%. Kommunens soliditet exkl. ansvarsförbindelsen är 59%, vilket är en förbättring med 1,0 procentenhet sedan årsskiftet 09/10. Målet uppnås för perioden jan-aug. Nettoinvesteringar för perioden jan-aug uppgår till 26,2 Mnkr, budgeterat för året är 115,4 Mnkr exkl. exploateringar. Avskrivningarna för samma period uppgår till 29,4 Mnkr. Finansiell analys positiv avvikelse gentemot budget på 8,4 Mnkr. Detta skulle innebära ett resultat på 17,5 Mnkr då det budgeterade resultatet för året är 9,1 Mnkr. Förklaringarna till den prognostiserade avvikelsen är flera. Nämnderna prognostiserar tillsammans en negativ avvikelse mot budget på 16,5 Mnkr. Socialnämnden står för den enskilt största negativa avvikelsen (-13,8 Mnkr) även Service- och tekniknämnden redovisar en negativ prognos för året (-9,2 Mnkr). Resterade nämnder prognostiserar en positiv avvikelse mot budget, störst positiv avvikelse redovisar Vård- och omsorgsnämnden (5,5 Mnkr). Kommunkoncernen prognostiserar ett positivt resultat före extraordinära poster på 28,9 Mnkr. Katrineholms Fastighets AB (KFAB) inkl. Katrineholms Industrihus AB (KIAB) prognostiserar ett positivt resultat på 4,0 Mnkr, Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) prognostiserar 0,3 Mnkr (kommundel 82,4%), Katrineholms Logistikfastigheter AB (KLFAB) prognostiserar 2,1 Mnkr (kommundel 49%) och Katrineholms Vatten och Avfall AB (KVAAB) prognostiserar ett resultat på 5,0 Mnkr. Kommunens resultat för perioden januari-augusti 2010 är 28,6 Mnkr. Kommunen prognostiserar en Inom finansieringsverksamheten prognostiseras en positiv avvikelse gentemot budget på totalt 29,9 Mnkr för året. Negativ avvikelse prognostiseras för pensionerna (-2,3 Mnkr) och för avsatta medel för lönerevision (-1,0 Mnkr). Detta vägs dock upp av att de skatteprognoser som kommit under året pekar på 26,2 Mnkr högre skatteintäkter än budgeterat. Räntekostnaderna för året beräknas hamna 5,0 Mnkr under budget då flera av kommunens lån bundits till en lägre ränta än vad det räknades med i budget. En positiv avvikelse prognostiseras även på 5

6 Kommunstyrelsens medel till förfogande, där 2,0 Mnkr beräknas finnas kvar vid året slut. Till detta kommer det beslut som Kommunfullmäktige tog om omfördelning av medel från det prognostiserade budgetresultatet till kommunstyrelsens medel till förfogande om 5 Mnkr för att minska ungdomsarbetslösheten i Katrineholm. Detta beslut bidrar till att minska det prognostiserade resultatet med 5 Mnkr. Balanskravet Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter och kostnader ska balansera uppfylls med det prognostiserade resultatet. Intäkter och kostnader inom kommunen Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. För perioden januari till augusti 2010 uppgick denna siffra till 96,4%, vilket är något lägre än vid årsskiftet då nettokostnaden upptog 97,5% av skatteintäkter och generella statsbidrag. ersonal Den största enskilda kostnadsposten i kommunen är personalkostnaderna, vilka uppgick till 812 Mnkr tom 31/8-10. Motsvarande siffra för samma period förra året var 818 Mnkr. För året är dock inte löneökningarna utbetalda ännu vilket bidrar till den låga kostnaden jämfört med samma period Samtliga uppgifter som redovisas nedan omfattar månadsavlönad personal anställda på AB-avtal. Detta innebär att timavlönade personer samt personal som är anställda på AN och Beredskapsavtalet saknas i statistiken. Mätdatum 30 juni respektive år. Antal anställda Antal anställda Årsarbetare Genomsnittlig sysselsättningsgrad 90,15 % 90,61 % Förvaltningsberättelse Antalet anställda har minskat med 17 personer mellan juni 2009 och juni 2010 vilket redovisas i tabellen ovan. Likaså har antalet årsarbetare minskat. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat något. Anställningsform I sammanställningen ovan kan en och samma person finnas medräknad två gånger då en medarbetare kan inneha en tillsvidareanställning som är på deltid och samtidigt vara visstidsanställd för att på så sätt komma upp i en högre, önskad sysselsättningsgrad. Antalet individer som det handlar om är marginell, totalt 11 medarbetare för Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron finns samtliga anställda med. I nedanstående tabell finns förutom AB-anställda även timanställda och personer anställda på AN och Beredskapsavtalet med Totalt % 6,06 5,63 Över 60 dagar % 48,84 42,30-29 år % 3,71 3, år % 5,55 5, år % 6,96 6,06 Kvinnor % 6,49 6,15 Män % 4,47 3,72 Den totala sjukfrånvaron i kommunen har sjunkit jämfört med samma period förra året. Sjukfrånvaron har sjunkit i alla åldersgrupper redovisade ovan och konstateras kan även att sjukfrånvaron sjunkit både bland män och bland kvinnor. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för perioden uppgår till 19,5 Mnkr, för samma period 2009 uppgick finansnettot till 22,4 Mnkr. Förklaringen till det något lägre finansnettot i år är att de finansiella intäkterna minskat jämfört med föregående år. Anledningen till detta är att ränteintäkterna från de kommunala bolagen minskat något. Även räntekostnaderna har minskat jämfört med föregående år. 6

7 Investeringar Soliditet Förvaltningsberättelse Investeringarna för årets första åtta månader uppgår till 26,2 Mnkr. Avskrivningarna för samma period uppgår till 29,4 Mnkr. rognosen för året tyder dock på att alla investeringsmedel ska förbrukas (budget 115,4 Mnkr exkl. exploateringar). Utöver nettoinvesteringarna har kommunen två pågående investeringsprojekt, Katrineholms Logistikcentrum och sanering av Lokstallarna, till en total kostnad av 40,0 Mnkr. Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31/8-10 uppgick de likvida medlen i kommunen till 119,9 Mnkr. Detta är en minskning jämfört med årsskiftet då de likvida medlen uppgick till 200,9 Mnkr. Kommunen har vid avstämningstillfället en kortfristig placering på 20,0 Mnkr. Lån, räntor och amorteringar Kommunens låneskuld uppgår vid augusti månads slut till 130 Mnkr. Inga nya lån har tagits under året och inga nya lån planeras under året. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Kommunens soliditet, enligt balansräkningen, har ökat med 1,0 procentenhet från 58% till 59% från årsskiftet 09/10. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten ökat med 3,0 procentenheter från 5,4% till 8,4%. Ansvarsförbindelsen har minskat med 23,2 mnkr från årsskiftet 09/10. Detta har skett som en effekt av den så kallade bromsen vilket gör att kommunens pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen minskar initialt 2010 för att sedan öka under Känslighetsanalys Händelse Mnkr Ränteändring lån 50 Mnkr, 1 % 0,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1% 0,5 Befolkningsförändring 100 pers (skatteeffekt) 4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl O) 4,0 Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Ovan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. 7

8 8 Förvaltningsberättelse

9 Investeringsredovisning Ekonomiska sammanställningar Redovisat Budget Budget- Budget rognos avvikelse jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse Kommunfullmäktige/politisk ledning Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Katrineholms logistikcentrum Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsosskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden SUMMA NÄMNDER EXLOATERINGAR varav Lövåsen/Sandbäcken ink.terminalgatan varav KLC varav Djulönäset varav Djulögärde varav Linnéan varav Strandvägentomten varav Luvsjön varav Mogetorp STÖRRE INVESTERINGSROJEKT 2010 Investering Investering Total netto- Ej avslutade investeringar tidigare år 2010 netto investering Katrineholms logistikcentrum Lokstallarna Totalt

10 Delårsrapport 2010 Kommunfullmäktige Ordförande: Leif Tronelius(s) Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet inom den kommunala organisationen. Fullmäktige beslutar, enl. kommunallagens 3 kap 9, i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Kommunrevisionen utgör kontrollorgan med uppgift att granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas och styrelsens verksamhetsområden. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag. Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdag samt val till Europaparlamentet. Dessutom ansvarar valnämnden för genomförande av eventuella folkomröstningar. Överförmyndaren är en tillsynsmyndighet i kommunen som ansvarar för statlig reglerad verksamhet. Överförmyndaren utövar tillsyn över ställföreträdares (förmyndare, gode män och förvaltare) förvaltning, rekryterar och utbildar ställföreträdare samt förbereder ärenden för tingsrättens beslut. Väsentliga händelser Kommunfullmäktige har under våren beslutat om en ny styrmodell för Katrineholms kommun. Vidare har fullmäktige beslutat att införa ett system för fritt val av utförare inom äldreomsorgens hemtjänst från och med den 1 januari Systemet ska omfatta hemtjänstens service- och omvårdnadsinsatser samt insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i hela kommunen. I april beviljade fullmäktige en omfördelning av medel från prognostiserat budgetresultat om fem miljoner kronor för att dels minska ungdomsarbetslösheten i Katrineholms kommun, dels för att genomföraen satsning på fler feriearbeten. I juni har fullmäktige vidare beslutat att godkänna förändring av de lokala ordningsföreskrifterna för torghandel i syfte att utveckla verksamheten på torget. Kommentar till årets utfall Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 Kommunfullmäktige Valnämnd Kommunrevision Överförmyndarverksamhet Totalt Nettoinvesteringar Kommunfullmäktiges nettokostnader, inkl. valnämnd, kommunrevision och överförmyndarverksamhet, för perioden jan-aug uppgår till tkr. För hela året prognostiserar nämnden ett negativt resultat på -30 tkr i förhållande till budget. Det negativa resultatet förklaras av högre kostnader än budgeterat i samband med valet. Övriga verksamheter prognostiserar ett resultat i nivå med budget. 10

11 Delårsrapport 2010 Bildningsnämnden Ordförande: Anneli Hedberg (s) Förvaltningschef: Jukka Kuusisto Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även familjedaghem och skolbarnsomsorg. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden även för den kommunala kulturskolan och ett antal fritidsgårdar på landsbygden. Väsentliga händelser Det har skett en fortsatt stor inflyttning av barn och ungdomar med annat hemspråk än svenska till kommunen. Under perioden januari- augusti i år har 125 barn och ungdomar i varierande åldrar kommit till Katrineholm. Den senaste uppgiften från Viadidakt aviserar ytterligare 241 barn och ungdomar. Inom grundskolan finns idag 40 olika språkgrupper. Kommunen tillhandahåller modersmålsundervisning i 20 olika språk. Lå 09/10 erhöll 510 grundskoleelever modersmålsundervisning av totalt 869 berättigade (59%). Statistiken för läsåret 2010/11 är ännu ej färdigställd, preliminär uppgift vid skolstarten är att 498 grundskoleelever (varav 20 i grundsärskola) av 782 berättigade erhåller modersmålsundervisning (63%). Detta innebär en ökning med 6% från föregående år. I förskoleklass erhåller tolv elever av 60 berättigade modersmålsundervisning (20%). Nyanlända invandrarelever får sin introduktion till svensk skola i den interkulturella enheten under en begränsad tid, varefter de slussas ut i klass i det område de tillhör. För att få en jämnare fördelning av invandrarelever i tätortens skolor är upptagningsområdena sedan föregående läsår ändrade. Flodabygdens friskola startade lå 2009/10 och hade under våren 53 elever varav 30 erhöll skolbarnsomsorg i samband med skoldagen. Fr.o.m. lå 2010/11 har friskolan 64 elever och 39 i skolbarnsomsorg. fr.o m våren 2010). Den 15 mars hade barn plats i kommunala förskolor, 76 barn hade plats i familjedaghem och 41 barn hade plats i föräldrakooperativ. Vid utgången av augusti månad, hade barn plats i kommunal förskola, 54 barn hade plats i familjedaghem och 35 barn hade placering i föräldrakooperativ. Samtidigt stod 89 barn i kö för placering inom fyra månader. Antalet barn i förskola är lägre under höstarna, eftersom årets 6-åringarna går över till annan verksamhet (förskoleklass /skolbarnomsorg). Elevunderlaget minskar inom gymnasieskolan, i förhållande till föregående läsår har det skett en minskning med 35 elever. Antalet elever i Katrineholms gymnasieskolor läsåret 2010/11 är ca 1640 elever, varav 440 kommer från andra kommuner. Antalet Katrineholmselever som studerar i andra kommuner/friskolor beräknas uppgå till ca 280, vilket ligger i samma nivå som föregående läsår. Under våren har 22 lärare deltagit i det statliga kompetensutvecklingsprojektet Lärarlyftet. rojektet har både statlig och kommunal finansiering. Inriktningen är specialpedagogik, svenska som andra språk och grundläggande kompetensutveckling i ämnena läsa och skriva och matematik. I motsvarande kompetensutvecklingsprojekt för förskolepersonal, har två förskollärare deltagit. Sedan lå 2009/10 genomförs Kompetensutvecklingsprojektet raktisk IT- och mediakompetens (IM), som riktas till samtliga pedagoger inom Bildningsförvaltningen. Det pedagogiska utvecklingsprojektet 1-1 på Lindengymnasiet vilket pågått ett år, utvärderas för närvarande inför ställningstagande om eventuell utökning till andra skolor i kommunen. rojektet är ett samarbetsprojekt med kommunens IT-avdelning och innebär att varje elev och lärare får tillgång till en bärbar dator med 3G-uppkoppling. rojektet möjliggör att informationstekniken kan användas som ett pedagogiskt verktyg i det vardagliga arbetet på skolan, på praktikplatsen och i hemmet. Antalet familjedaghem har sedan årets början minskats från 17 till 11. Orsaken är pensionsavgångar samt minskad efterfrågan från föräldrar. Under året har antalet förskoleavdelningar utökats med 1,5 (0,5 i Bie ht 2010/11 och 1,0 avdelning i Häringe 11

12 Delårsrapport 2010 Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Det ekonomiska perspektivet Bildningsnämnden har en ekonomisk uppföljning och utvärdering som bygger på strategisk kontinuitet och planering och G som innebär regelbundna och tydliga prognoser, uppföljningar och avstämningar mot given budget. Vid budgetavvikelse redovisas åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivning. Ekonomiska uppföljningar görs månadsvis av respektive område som lämnas till förvaltningskontoret. De ekonomiska uppföljningarna omfattar månadsvisa prognoser för resterande del av året samt en sammanfattande bokslutsprognos. Respektive ansvarig chef är skyldig att ge snabb återkoppling till respektive överordnad chef om avvikelse befaras, samt lämna förslag till åtgärder för budgetbalans. Ekonomisk uppföljning lämnas vid varje nämndsammanträde, antingen muntligen eller skriftligen, med rapport om de åtgärder som måste vidtas. Ortsutvecklingsperspektivet Bildningsnämnden arbetar på ett professionellt sätt med att ta emot nyanlända barn till Sverige med barnens behov och förutsättningar i fokus. Förvaltningskontoret lämnar månadsvis skriftlig ekonomisk rapport till ekonomikontoret som rapporterar till KS. Bildningsförvaltningens enhet Interkulturella enheten (IKE) besitter hög kulturell kompetens och har nu upparbetad erfarenhet och ett professionellt mottagande. Hög grad av samarbete med såväl skolor som andra instanser, Migrationsverket, Viadidakt, Landstinget och Socialtjänsten med flera. Rutiner finns utarbetade och undervisningen bedrivs utifrån en tydlig målstyrning. Goda rutiner för överföring till hemskolorna finns. / G Bildningsnämnden är en aktiv part i processen med att göra Katrineholm till en attraktiv ort att bo och leva på genom att kunna erbjuda en god förskola, grundskola och gymnasieutbildning. Modersmålsundervisning erbjuds alla berättigade elever. Språkstöd i förskolan tillgodoses i viss mån via praktikplatser i samarbete med Viadidakt. Systematiskt kvalitetsarbete i alla pedagogiska verksamheter är inriktat mot att säkerställa god kvalitet och bidra till att kommunen kan erbjuda goda förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, och bidra till att göra Katrineholm till en attraktiv ort att bo och leva i. Vidare ska likvärdig resursfördelning säkerställa att alla verksamheter har likvärdiga ekonomiska förutsättningar för sina verksamheter oavsett geografisk hemvist eller ägandeform i kommunen. 12

13 Alla skolor i kommunen har tillgång till den elektroniska infrastruktur som är nödvändig för att utveckla verksamheten enligt beslut och direktiv. å Lindengymnasiet genomförs sedan januari ett pilotprojekt enligt modellen 1-1, d.v.s. en dator per elev och lärare. rojektet utvärderas och beslut om utvidgning till övriga gymnasieskolor kommer att fattas under september månad. Delårsrapport 2010 Bildningsnämnden är delaktig i planeringen av kollektivtrafik för att säkerställa att hänsyn tas till skoltrafiken. Medborgarperspektivet Bildningsnämnden bemöter medborgarna på ett professionellt sätt med hög kvalitet. Bildningsnämnden har utvecklade rutiner för att hantera synpunkter och klagomål från sina brukare på ett professionellt sätt. Bildningsnämnden arbetar aktivt för att förebygga att olyckor sker inom nämndens verksamheter. Med hjälp av datorer från Tekniska Verken i Linköping har datortätheten i grundskola och förskola ökats. Datorerna är frikopplade från kommunens nätverk och administreras av BIF. Fortfarande kvarstår vissa problem med tillgång till infrastruktur gällande landsbygdsskolorna. IT-kontoret arbetar med en lösning som beräknas vara klar under hösten Förvaltningens skolskjutssamordnare har ett nära samarbete med Länstrafiken och privata aktörer för att säkerställa en väl fungerade skoltrafik. (Byte av entreprenör på Länstrafiken har orsakat initiala problem vid skolstarten på grund av bristfällig inskolning av chaufförer). Inom ramen för sitt uppdrag har alla medarbetare inom bildningsförvaltningen att bemöta medborgarna på ett professionellt och likvärdig sätt. Cheferna i verksamheterna har ett särskilt ansvar för att detta förhållningssätt är förankrat i medarbetargruppen och att det finns goda rutiner för hantering av eventuella synpunkter och klagomål. Vid ingången till bildningsförvaltningen finns en postlåda som allmänheten kan lämna synpunkter i. Inga synpunkter har inkommit i denna. Via myndighetsbrevlådan har det inkommit två synpunkter/klagomål under perioden januari- augusti 2010, dessa har besvarats av förvaltningschefen. Bildningsförvaltningen är representerad i kommunens krisberedningsgrupp. Bildningsförvaltningen har utarbetat ett underlag för områdenas krishantering Systematiskt BrandskyddsArbete (SBA), samt en pärm för områdenas brandskyddsarbete, som kontinuerligt uppdateras. Uppföljning av arbetsskador och tillbud sker fortlöpande. Arbetsmiljöronder både ur arbetsmiljösynpunkt och ur pedagogisk synpunkt, som är anpassade efter barnens/elevernas ålder. 13 G G

14 I samband med budget, lyfts förvaltningens behov av säkrare skolgårdar, vägar, parkeringsplatser. Delårsrapport 2010 Bildningsnämnden erbjuder goda möjligheter till insyn i sina verksamheter. Miljöperspektivet Bildningsnämnden arbetar i alla sina verksamheter aktivt för en hållbar utveckling ersonalperspektivet All personal ska inneha full behörighet inom de pedagogiska områden de verkar Bildningsförvaltningen har ett nära samarbete med Arbetsmiljöverket, senast ang. slöjd, kemi, ventilation och städning. I samarbete med Miljöförvaltningen har egenkontrollprogram upprättats ang. tillsyn av skolor och förskolor. Krav på entreprenörer är ställda på säkerhetsutrustning i skolskjutsfordon. Genom Bildningsförvaltningens hemsida får medborgarna och andra intressenter välstrukturerad, och inbjudande information om verksamheterna och resultat. Årliga kvalitetsredovisningar och redovisningar av brukarundersökningar är viktiga beståndsdelar i denna information. Vi välkomnar också besök i våra verksamheter. Besöken måste dock föranmälas och godkännas av respektive rektor. Varje rektorsområde ska ha en handlingsplan för egna prioriterade miljömål. Anpassning har skett till de senaste årens minskade elevkullar i grundskola. Detta har medfört viss omflyttning av personal inom grundskola och gymnasium, där korregeringar har gjorts utifrån behörighet och placering. Det finns också tydliga direktiv för att inga tillsvidareanställningar får göras, om det inte finns behörig personal att tillgå. Detta visar sig också i den nationella statistiken där gymnasieskolan, från att ha legat 1,6 procentenheter under riksgenomsnittet (lå 08/09) för lärare med pedagogisk högskoleexamen, till att läsåret 09/10 ligga 1,7 procentenheter över riksgenomsnittet. Grundskolan har också en positiv tendens där en höjning skett med 3,1 procentenheter mellan läsåren 08/09 och 09/10. I båda fallen ligger dock grundskolan under riksgenomsnittet. Lå 08/09 var differensen 2,5 procentenheter under, men lå 09/10 endast 0,5 procentenheter under. Resultatet kommer troligen att förbättras ytterligare genom de insatser som gjort under Genom Lärarlyftet kommer andelen behöriga att öka inom det specialpedagogiska området, där vi idag ligger under riksgenomsnittet. Det samma gäller 14 /G Uppföljning pågår.

15 området svenska som andra språk. Delårsrapport 2010 All pedagogisk personal ska besitta hög kompetens inom området individuell vägledning i barns och ungdomars lärande Alla rektorsområden ska ha tillgång till specialpedagogisk kompetens Bildningsnämnden erbjuder goda anställningsvillkor i form av lön, kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Verksamhetsperspektivet Bildningsförvaltningen har en ledningsstruktur som klargör interna ansvarsnivåer. Bildningsförvaltningen utvecklar sitt uppföljnings- och verksamhetsanalysarbete. För barnomsorg och skolbarnsomsorg gäller samma grundprinciper som i skolan, dvs. att anställa personal med rätt kompetens. I annat fall anställs personal på visstidsförordnanden. Inom förskolan ligger andelen pedagogiskt utbildad personal på 61%, en förbättring med 10 procentenheter mellan 2008 och 2009, och med det också en minskning av andelen personal med annan utbildning. I förhållandet till riket, har resultatet förbättrats avsevärt, och ligger 2009 på 5 procentenheter över riksgenomsnittet. Målet att ha två behöriga förskollärare per avdelning på väg att nås. Kommunens specialpedagoger har tillsammans arbetat fram en modell för arbetet med åtgärdsprogram. Implementering ute på skolorna pågår. En digital plattform för individuella utvecklingsplaner har införts. Implementering pågår ute på skolorna. En kompetensinventering är genomförd och kompetensutvecklingsinsatser genomförs med hjälp av lärarlyftet. Förvaltningens personal ligger över genomsnittet lönemässigt i riket. I nära samarbete med Viadidakt erbjuds personalen kompetensutveckling av hög klass. Kommunen har vidare satsat på såväl utbildingsinsatserna lärarlyft och förskolelyft. Tre forskartjänster för lärare finns fram till februari 2011 då deras avhandlingar läggs fram. Rekryteringsutbildning för lärare som vill prova på att vara skolledare har genomförts. Alla rektorer förväntas gå den statliga rektorsutbildningen. Bildningsförvaltningen har en tydlig ledningsstruktur med fastställd delegationsordning; Linjeorganisationen är följande; Förvaltningschef verksamhetschef rektor. Bildningsförvaltningens ledningsgrupp består av förvaltningschef, två verksamhetschefer samt avdelningschef. Genom årliga sammanställningar över verksamheternas resultat och genom brukar- och medarbetarundersökningar, följer bildningsförvaltningen upp verksamheternas måluppfyllelse. Analysoch utvecklingsarbetet sker främst genom det systematiska kvalitetsarbetet. Detta arbete redovisas årligen i verksamheternas och kommunens kvalitetsredovisningar. 15 /G G /G

16 Bildningsförvaltningen arbetar aktivt med jämställdhet inom alla sina verksamhetsområden.. Bildningsförvaltningen har hög kompetens i fråga om jämställdhet. Arbetet med att skapa goda förutsättningar för en mångkulturell skola fortsätter Kommunens skolor ska kännetecknas av ett interkulturellt inkluderande förhållningssätt Bildningsnämnden kan erbjuda sina brukare god service i form av e-tjänster. G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Jämställdhetsplanen har nyligen reviderats och förankringsarbetet pågår i områdena. Det ligger i det statliga uppdraget för bildningsnämndens alla verksamhetsområden, att det pedagogiska arbetet kontinuerligt ska bedrivas utifrån jämställdhetsperspektiv. Genom målbeskrivningar och åtgärdsförslag arbetar bildningsförvaltningen aktivt med kompetenshöjande insatser i fråga om jämställdheten i verksamheterna. Omfattande kompetensutveckling pågår i samarbete med Viadidakt, Mälardalens högskola och Länsstyrelsen. Utvecklingsarbetet bedrivs dels som storföreläsningar och dels i seminarieform. En utökning med 2,5 tjänster som modersmålslärare har gjorts under våren. Tre språkpiloter på 20% vardera, har påbörjat sitt utvecklingsarbete, bland annat utifrån förvaltningens språkutvecklingsprogram. Flera lärare har via lärarlyftets försorg kompetensutvecklat sig i svenska som andra språk. Fortfarande finns viss okunskap ute på skolorna och personal kan ibland ifrågasätta det nya uppdraget. Dock har förståelsen ökat markant, tack vare årets kompetensutvecklingsinsatser samt att personal från Nyhemsskolans lägre år och Nävertorpsskolan högre år, nu finns på andra skolor. Dessa lärares mångåriga erfarenhet och kunskap har gjort att utvecklingen går i rätt riktning. Tillsammans med kommunens IT-kontor utvecklas arbetet med E-tjänster. En översyn av BIFs systemstöd pågår och ny upphandling kommer att genomföras i enlighet med ny lagstiftning. Delårsrapport 2010 /G 16

17 Kommentar till årets utfall Delårsrapport 2010 Nettokostnad, tkr Utfall jan-aug 2009 Utfall jan-aug 2010 Budget jan-aug 2010 Budget 2010 rognostiserad avvikelse 2010 Förskola/familjedaghem Grundskola/skolbarnsomsorg Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kulturskola Obl grundsärskola Fritidsgårdsverksamhet Övrigt gemensamt Totalt Nettoinvesteringar Bildningsnämndens nettokostnader för perioden janaug uppgår till tkr. För hela året prognostiserar nämnden ett resultat i nivå med budget. Under året har tilläggsanslag på 10 mnkr tillförts nämnden för demografiska förändringar. Nämndens IT-kostnader beräknas bli ca 3,5 mnkr högre i förhållande till föregående år. Dessa merkostnader 2010 som ej var kända vid budgettillfället bedöms kunna täckas inom erhållen budgetram dels genom ekonomiska helårseffekter från de personalminskningar som genomförts fr.o.m. höstterminen 2009, dels genom vakant handläggartjänst vid förvaltningskontoret, dels genom att högre interkommunala ersättningar beräknas erhållas mot vad som budgeterats. Förskola/familjedaghem; verksamhet inom budgeterad ram. Grundskola/skolbarnsomsorg; bedöms ligga inom budgeterad ram. Kostnadsökningarna för de pedagogiska datorerna (2,4 mnkr), bedöms täckas med ekonomisk helårseffekt från de personalminskningar som genomfördes hösten Bakgrunden till de högre IT-kostnaderna, är att terminalsystemet inom grundskolan med så kallade tunna klienter ej svarar upp mot nuvarande behov av IT-stöd. Kostnaden för byte från tunn klient till C-dator, liksom utbyte av föråldrad C-dator till ny, är mycket högre. Gymnasieskolor; avvikelse ca 1,1 mnkr pga ökade ITkostnader. Huvudorsaken är att den sk homerunlösningen inom 1-1-projektet leverad av Telia, inte fungerat tillfredsställande under de första tre månaderna. Detta innebar dubbla system, samtidigt som det funnits vissa inkörningsproblem gällande skrivarfunktionen som tillfälligt inneburit extra kostnader. Gymnasiesärskola; Högre interkommunala ersättningar för elever från andra kommuner har erhållits i förhållande till budgetnivå. Kulturskola; verksamhet inom budgeterad ram. Obligatorisk grundsärskola; Högre interkommunala ersättningar för elever från andra kommuner har erhållits i förhållande till budgetnivå. Fritidsgårdsverksamhet; verksamhet inom budgeterad ram. Övrigt gemensamt; Avvikelse + 0,2 mnkr beroende på vakant handläggartjänst vid förvaltningskontoret del av året. Investeringar Under perioden januari t o m augusti 2010 har bildningsnämndens utgifter för investeringar uppgått till tkr. Av dessa avser 435 tkr reinvestering av utrustning till HR-programmet (skolköksutrustning i samband med ombyggnation), 605 tkr avser ITutrustning till skoldatateket och gymnasieskolans ITprogram, 355 tkr avser reinvestering av möbler till elever och personal, samt 451 tkr avser övrig utrustning (bl.a. höj- och sänkbara skötbord till förskolor). 17

18 Delårsrapport 2010 Byggnadsnämnden Ordförande: Marie-Louise Karlsson (s) Förvaltningschef: Ingalis Morfeldt Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens uppdrag är att, genom stadsarkitektkontoret, ansvara för kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och att ha det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (BL). Nämnden ansvarar också för uppgifter enligt annan lagstiftning, som ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet; bl. a. prövning av ansökningar om strandskydd, upphävande av strandskydd inom detaljplan och tillsyn inom strandskyddsområde enligt miljöbalken, tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Byggnadsnämnden, genom stadsarkitektkontoret, biträder kommunstyrelsen i den översiktliga planeringen. Stadsarkitektkontoret är byggnadsnämndens verkställande förvaltning för samhällsplanering, bygglovshantering, tillståndsgivning, tillsyn och kontroll, kommunens kartförsörjning och adressättning, registerföring och -hållning m.m. Stadsarkitektkontoret biträder kommunstyrelsen i regionala planfrågor. För att skapa ett attraktivt, långsiktigt uthålligt och konkurrenskraftigt Katrineholm prioriteras i samhällsplaneringen bostadsbyggande, utveckling av verksamhetsområden, främjande av ändamålsenliga strukturer av bebyggelse, grönområden, kommunikationsnät, kulturvärden mm. Väsentliga händelser Översiktsplanearbeten: För Stora Djulö har FÖ:n förts fram till utställning. För Centrum och Staden har deluppdrag omfattande Tryggt och jämtprojektet utförts och Analys av stadens fasader/väggar. Skyltprogrammet har samrådsremitterats. Dokumentation av målarbetet pågår. rogramarbete för bostäder vid Sjölandet inom Stad- och Land kring Duveholmssjön har påbörjats. Detaljplaner med anledning av försäljning av Kastanjen 2, Flodafors skola och izzeria Nobel samt bostadstomter för eget byggande inom kvarteret Lejonet har antagits. Detaljplan för Tisnarebaden har förts fram till utställning. Samrådsremiss har genomförts för kvarteret Lejonet, etapp 1 inom Trollestrand, som omfattar ca 50 tomter för eget byggande. lanarbete har utförts och påbörjats för fyra verksamhetsplaner, åtta bostadsplaner och fem övriga. Sex detaljplaner omfattas av planavtal. Bygglov och bygganmälan har behandlats för sju enbostadshus och sex fritidshus. Bygglovbeslut har lämnats för ICA Maxis och ett nytt affärshus i kvarteret Barken, Lövåsen. VSR har fått lov till det nya övningsfältet. Valla Däck har beviljats bygglov för en större utbyggnad liksom BooForssjö som utvidgar och bygger ur bark- och torkhanteringen. En ny vårdcentral har också beviljats bygglov. Lämplighetsprövningen motsvarar nio prövade förhandsbesked för enbostads- och fritidshus. Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Det ekonomiska perspektivet Byggnadsnämnden ska ha en ekonomi i balans. 100% Ortsutvecklingsperspektivet Byggnadsnämndens handlingsberedskap och samhällsplanering speglar kommunens övergripande mål. Mäts genom att påvisa att man kan möta önskemålen på lokalisering och kommunens utveckling. Medborgarperspektivet Den enskilde och näringsidkaren upplever att de får professionellt stöd och professionella råd från oss som möjliggör byggande i attraktiva och lämpliga lägen. Redovisas i byggnadsnämndens planarbetsprogram och i antalet beviljade lokaliseringar. Mäts genom kundenkät %

19 Den enskilde och näringsidkaren upplever att vårt bemötande kännetecknas av vänlighet, hjälpsamhet, positivitet och engagemang. Miljöperspektivet Byggnadsnämndens planer och beslut ska beakta de olika dimensionerna i hållbar utveckling: den sociala, den ekologiska samt den ekonomiska. Byggnadsnämndens arbete ska bidra till att Katrineholms kommun minst uppnår det nationella målet God bebyggd miljö. ersonalperspektivet Vi mår bra, tycker det är kul att gå till jobbet och vi har en attraktiv arbetsmiljö. Vi har möjligheter och ges förutsättningar att hålla oss à jour kompetensmässigt. Verksamhetsperspektivet lanarbetsprogrammet förs fram till beslut i kommunfullmäktige. De viktiga pågående och planerade planprojekten prioriteras efter de mål som ses som strategiska under rogrammet rapporteras i samband med bokslutet. Besked om behov av komplettering av inlämnade handlingar ska lämnas inom tio arbetsdagar till sökande som lämnat in bygglovsansökan eller bygganmälan. Bygglovbeslut ska lämnas inom 15 arbetsdagar efter att en komplett ansökan inlämnats om ansökan inte är av sådan art att nämndbeslut krävs. Bygganmälan ska behandlas inom tio arbetsdagar efter att en komplett anmälan inlämnats. lan- och bygglagens möjligheter till förenklingar ska tillämpas dels genom möjlig delegation, dels genom möjliga lättnader inom ramen för detaljplane- och bygglovhanteringen såsom förbättring och kvalitetsutveckling av interna rutiner vid handläggning av planer, bygglov, bygganmälan etc. Samtliga arbetar i och behärskar Castor, som är kopplat till vårt kartsystem och 24- timmarsmyndigheten. G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Mäts genom kundenkät. Uppfyller lagkrav. Nationellt mål. Mäts genom personalenkät. Redovisas i byggnadsnämndens planarbetsprogram i samband med årsbokslutet. Redovisas i samband med årsbokslutet. Redovisas i samband med årsbokslutet. Redovisas i samband med årsbokslutet. Rutiner utvecklas kontinuerligt med bland annat med IT-stöd. Utvecklas kontinuerligt. G K K K K Delårsrapport

20 Delårsrapport 2010 Kommentar till årets utfall Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 Stadsarkitektkontoret Byggnadsnämnd Totalt Nettoinvesteringar Byggnadsnämndens nettokostnader för perioden janaug uppgår till tkr. För hela året prognostiserar nämnden ett resultat i nivå med budget. Antalet bygglovsärenden minskar något i förhållande till 2009 års nivå. Fördelningen mellan stora och små objekt är jämn. Investeringar Under året har säkerhetshöjande åtgärder på börjats. Beviljade medel utnyttjas. Byte av referenssystem för kartverken från RT90 till Sweref 99 genomförs under september-oktober. Beviljade medel utnyttjas. Beviljade medel, 150 tkr, för IT-relaterat presentationsmaterial kommer att utnyttjas. Delar av beviljade investeringar, 600 tkr, för tidiga utredningar i anslutning till planeringen har utnyttjats. rognos för året +200 tkr. 20

21 Delårsrapport 2010 Kommunstyrelsen Ordförande: Göran Dahlström (s) Förvaltningschef: Mattias Jansson Conny etrén Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ska sträva efter att öka tillgängligheten till och förståelsen för den kommunala verksamheten. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna ska styrelsen fortlöpande anpassa servicen efter invånarnas behov. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de målfrågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmar ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens räkning samt stödja kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i ärendehanteringen. Dessutom ska kommunledningsförvaltningen leda, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och anskaffningsverksamhet, personalpolitik, informationsverksamhet, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT och arbetet med att effektivisera administrationen. För kommunstyrelsens räkning ombesörjer förvaltningen Näringsliv och tillväxt (NÄT) styrning och koordinering av ortsutveckling inom Katrineholms kommun. Vilket innebär att arbeta med insatser som långsiktigt skapar förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av fler arbetstillfällen, företag och kommuninvånare. NÄT främjar samverkan i frågor av arbetsmarknadspolitisk art genom att på olika sätt underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. NÄT ansvarar för samordning av kommunens EUarbete och rapportering av arbetet med Lissabonindikatorerna. NÄT ger stöd vid etablering av internationella 21 affärskontakter och deltagande i nationella och internationella nätverk. Väsentliga händelser För kommunstyrelsen har ortsutveckling, pågående organisationsutredningar, IT-verksamheten och informationsverksamheten tillsammans med internkommunikation varit de större frågorna under årets första åtta månader. Året startade offensivt med tillkännagivandet av Van Dieren Maritme BV etablering vid Katrineholms Logistikcentrum. Logistikcentrum klättrar sex positioner på listan över Sveriges bästa logistiklägen till plats 15, efter att verksamheten varit igång en månad. Under året har Innovationsbyrån arrangerat Snilleblixtmässan i syfte att utveckla och stimulera barns kreativitet och entreprenörskap. Kommunstyrelsen verksamhetsområde kommunikationer arbetar med följande planerings- och genomförandeprocesser: Nationell plan för transportsystemet , Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län , Kollektivtrafikvision 2020 för Sörmland med ett första delmoment Bussutredning och slutligen Sörmlands kollektivtrafik i ett storregionalt sammanhang genom MÄLAB:s (Mälartrafik AB) utvecklingsarbete avseende regional tågtrafikutveckling (som kan sägas vara en del av den transportpolitiska processen En bättre sits för Stockholm Mälarregionen). För nationell och regional plan pågår ett processinriktat genomförande av objekten. Kollektivtrafikvisionen innehåller systeminriktad planering men även beslut om ansvars- och uppgiftsfördelning mellan regional och lokal beslutsnivå. Den storregionala tågtrafikutvecklingen omfattas av ny kollektivtrafiklagstiftning, avreglering av persontågtrafiken och organisering av nya planerings- och beslutsinstanser. För Katrineholms kommun betyder det exempelvis pågående vägbygget Östra förbifarten med koppling till Katrineholms Logistikcentrum, objektet mittseparering av riksväg 55 Valla Flen, utveckling av tågkoncepten Sörmlandspilen och UVEN. Infrastruktur- och kollektivtrafikutvecklingen har en stark koppling till det ärende och den hemställan kommunstyrelsen mottagit från Regionstyrelsen (Regionförbundet Sörmland) med följande lydelse: Regionstyrelsen hemställer hos samtliga medlemmar om beslut att medverka i arbetet med den regionala översiktliga planeringen för

22 Sörmland. Ärendet bereds och tas upp i kommunstyrelsens oktobersammanträde. Enligt uppdrag pågår utredning om bildandet av en samhällsbyggnadsnämnd inför 2011 och om utvecklad koncernstyrning med slutrapporter i oktober. Eventuellt politiskt beslut om ny organisationsstruktur kan innebära förändringar avseende kommunstyrelsens verksamhet och för kommunledningsförvaltningens ledningsorganisation. Kommunledningsförvaltningen har för tredje året i rad utvärderat verksamheten gentemot kommunstyrelsen och övriga förvaltningar. Överlag visar utvärderingarna att kommunledningsförvaltningen utgör ett stöd till styrelsen och är ett kompetent och professionellt stöd till verksamheterna. IT-stödet är dock ett förbättringsområde inom kommunledningsförvaltningens verksamhet. Under de första åtta månaderna har IT-kontoret arbetat med att ge förvaltningarna rätt service för att förvaltningarna i sin tur ska kunna ge kommunmedlemmarna den service som beslutats av kommunfullmäktige. Migreringen av den administrativa domänen och moderniseringen av Delårsrapport 2010 IT-miljön har slutförts. Flera verksamhetssystem har uppgraderats och ett antal nya system har införts för ökat IT-stöd till förvaltningarna. För kommunledningsförvaltningen är arbetsmiljön inom ITkontoret en prioriterad fråga under 2010 för att verksamheten ska fungera optimalt. Avseende informationsverksamhet har ett underlag tagits fram för beslut om upphandling av förstudie och genomförande av projekt för ny kommunikationsplattform i Katrineholms kommun. Ny kommunikationsplattform och intranät ger förutsättningar för ett mer effektivt sätt att kommunicera inom kommunen. Under årets första åtta månader har kommunstyrelsen tagit ställning till förslag om tillgänglighetsfrågorna i Katrineholms kommun, Katrineholms attraktionskraft - Varumärkesarbete kring platsen Katrineholm, Sveriges Lustgård, Nationella IT-strategin för Katrineholms kommun och Insatser för att minska ungdomsarbetslösheten i Katrineholms kommun. Styrelsen har även beslutat om laneringsdirektiv 2011 med plan för Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Det ekonomiska perspektivet Katrineholms kommun har en god ekonomisk hushållning. Ökad ramavtalstrohet Hyresprinciperna är välkända, tydliga och uppföljningsbara Kommunstyrelsen och alla medarbetare har kunskap om kommunens och förvaltningens ekonomiaska läge. Budgetramen är kontorens utgiftstak och anpassas till omvärldsförändringar Nät Förvaltningen Näringsliv och Tillväxt bidrar till nya arbetstillfällen och nya investeringar som främjar tillväxt. Se förvaltningsberättelse i delårsrapport. Nästa avstämning sker i samband med årsredovisning Ekonomikontoret arbetar med att ta fram ett hållbart system för uppföljning av avtalstrohet. Arbete pågår för välkända, tydliga och uppföljningsbara hyresprinciper. Information om kommunens och förvaltningens ekonomiska läge ges i KLF:s interna nyhetsblogg (tidigare KLF vecko- och månadsbrev). Vid varje arbetsplatsträff informeras också personalen om kontorets och förvaltningens ekonomiska utveckling. Samtliga driftsbudgetar är inlästa. Samverka med aktörer på Näringslivscentrum och stödjer därmed utvecklingen av befintliga företag och nyföretagande. roaktivt bearbeta marknaden för nyetablering i Katrineholm genom t.ex. etableringsgruppen, Katrineholms Logistikcentrum och Citysamverkan. G 22

23 Informera om avgiftsfria tjänster Ortsutvecklingsperspektivet Verka för integration genom att ta tillvara kompetensen som nyanlända flyktingar och invandrare har. Öppenhet för samarbete med olika utbildningsinstanser. E-tjänster ska erbjudas. Yttäckningen för bredband ska öka. Bilden av Katrineholm i massmedia stärker kommunens varumärke Information sker via lotsfunktionen. Under årets första åtta månader har förvaltningen kontinuerligt erbjudit två språkpraktikplatser genom Viadidakt. Sammanlagt har förvaltningen haft sex språkpraktikanter under perioden januari till augusti. Två uppsatsämnen på C- och D- nivå är knutna till kommunledningsförvaltningen under Arbetsmarknadsstödda praktikplatser erbjuds löpande. Kommunen har idag tre befintliga e-tjänster. Närmast arbetar förvaltningen med E-tjänsterna E- bygglov, livsmedels hantering, ansökan om enskilt avlopp och alkoholtillstånd. Målavvikelse. Då post och telestyrelsen ändrat från att bredband är 2 mb till 100 mb så faller all radioteknikbort och endast fiberuppkopplingar kan räknas. Katrineholms kommun håller på tillsammans med Länsstyrelsen och kartlägger möjligheten till bredband, varför inga siffror kan lämnas i delårsuppföljningen. En film med anställda i kommunen som syftar till att locka fler att välja arbeten i offentlig sektor och specifikt Katrineholms kommun är framtagen. Artiklarna om medarbetarna i tidningen Succé finns nu också på webben under rubriken medarbetarna har ordet. Delårsrapport 2010 K Nät Upprätthålla en god markberedskap och driva exploatering av bostadsområden. I samarbete med byggnadsnämnden klarlägga principer för hur plankostnadsbudgeten ska kopplas till exploateringsbudgeten. För målet bedöms sociala medier ha ett visst inflytande. Kommunchefens blogg på webbplatsen har i genomsnitt 100 besökare per dag och 59 unika besök per dag. Exploateringen pågår av bostadsområdena; Luvsjön, Trollestrand och Djulönäset. God markberedskap för långsiktig utveckling genom att se färdigberedd etableringsmark finns. rinciperna är klarlagda. 23 G

24 Katrinholms Logistik Centrum klarar av att hantera stora godsflöden genom att tillhandahålla en effektiv logistik med miljöprofil. Utveckla samverkan och samordning med företag och deras föreningar, myndigheter, universitet och KFV marknadsföring. Katrineholms kommun har ett bra näringslivsklimat. Utveckla samverkan och samordning med bygdeoch sockenråd. Bryta oljeberoendet genom att Katrineholms kommun har egenproducerad biogas som täcker det lokala behovet I syfte att öka tillgängligheten på offentliga platser, lokaler och kollektivtrafik ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast Medborgarperspektivet Medborgarna har en känsla av trygghet. Katrineholms Logistikcentrum lägger förutsättningar för att hantera stora godsflöden genom att tillhandahålla en effektiv logistik med miljöprofil. Utvecklingen och utbyggnaden pågår enligt projektplan. NÄT stödja befintliga företag genom besök, information, nätverk och möten. Anordnar seminarier, frukostmöten och andra möten för näringslivet. Deltar forskningsplattformarna i B2, Nova MedTech. Samordnar nöjdkundundersökningen NKI (inom Stockholm Business Alliance, SBA) för kommunen Arbeta för att förbättra kommunens ranking i olika undersökningar genom att bidra till ett ökat medvetande om service och bemötande och kortare handläggningstider. Arbete med samordning av de olika förvaltningarna som arbetar med landsbygdsfrågor i syfte att vår landsbygd ska förbli en levande del av vår kommun. Beslutar på delegation om bygdepengar och fördelar dessa i samråd med socken- och bygderåden enligt de intentioner kommunstyrelsen fastslagit. Biogas macken vid Rosenholm och täcker en del av behovet. Ett Intressentbolag är bildat och en biogasanläggning ä färdigställd. Därutöver finns inget bestämt. Deltar i Regionförbundet Sörmlands nätverksgrupp för kollektivtrafik och aktivt arbeta för kommunens intressen i utvecklingsarbetet med den regionala kollektivtrafikvisionen. Verkar för att planeringen av kollektivtrafiken integreras i det kommunala översiktsplanarbetet. Staben medverkar på det strategiska planet med stöd till folkhälsoutskottet samt till brottsoch skadeförebyggande rådet. Genom kommun-polisavtalet samarbetar parterna för ett tryggare samhälle. Vidare arbetar förvaltningen med målet genom medverkan i brottsoch skadeförebygganderåd, 24 Delårsrapport 2010 G

25 Katrineholms kommun har en tillgänglig och uppskattad webbplats. Katrineholms har en godkänd lättläst webbplats. Besök på katrineholm.se/politik och påverkan har ökat. Alla offentliga handlingar och styrdokument är tillgängliga via den kommunala webben. medverkan i arbetsgrupp för att motverka klotter och skadegörelse och genom uppföljning och revidering av kommunpolisavtal. Webbplatsen Katrineholm.se har fler besökare under år 2010 jämfört med samma period Totalt antal besökare på Katrineholms kommuns webbplats under perioden 1 januari till 31 augusti 2010 är stycken. Under år 2009 var motsvarande besöksantal stycken. Det ger en total ökning med besökare. Flera oberoende kvalitetsgranskningar har genomförts på den externa webbplatsen av Funkas kommunbarometer, Sveriges Kommuner och Landstings mätning av webbplatser ur ett företagarperspektiv och Sveriges Kommuner och Landstings mätning ur ett helhetsperspektiv samt Mellannyckel. Angående nyckeltalet certifiering webbplats se bilaga 6 för särskilt M. Katrineholms kommun har 20 nya lättlästa sidor på den externa webbplatsen å kommunens tidigare webbplats hette sidorna olitik och påverkan, och den nuvarande heter endast olitik. Därmed går inte besökssiffrorna för politiken att jämföra mot tidigare år då strukturen och innehållet har ett annat upplägg. I år har kommunen haft 5375 externa besökare och 1164 interna besökare på sidorna för politik. Det ger en total besöksstatistik på fram till och med augusti månad Målet är delvis uppfyllt. Alla styrdokument, kallelser och protokoll gällande kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är tillgängliga via kommunens webbplats. Alla nya ärenden är tillgängliga löpande under de senaste åtta veckorna. Dock återstår att diariet också blir tillgängligt. Delårsrapport 2010 p 25

26 Uppsatsämnen på C- och D-nivå ska erbjudas. Två uppsatsämnen på C- och D- nivå är knutna till kommunledningsförvaltningen under Verksamhetslokaler är tillgänglighetsanpassade KFAB har under en tid genomfört inventeringar av enkelt avhjälpta hinder och vissa av hindren är redan åtgärdade. De resterade hindren kommer att åtgärdas inom en snar framtid. Delårsrapport 2010 Nät Att åstadkomma fler arbetstillfällen och ökad tillväxt genom att ge stöd till affärsutveckling, hjälp att hitta olika stöd och finansiärer samt ändamålsenliga lokaler. Stöd vid myndighetskontakter. Intensifiera samarbetet med det lokala näringslivet. Samordna och leda etableringsgruppen vid såväl förfrågningar som uppsökande verksamhet. En del av inventeringen genomfördes under en utbildningsdag i april månad. å utbildningen deltog representanter från flertalet av kommunens förvaltningar. De objekt som inventerades var bibliotek, fullmäktigesal, Duveholmshallen. Nämndhuset (IT-förvaltningen), simhall, socialtjänstkontor, stadshuset, Tallåsskolan samt vårdcentral Nävertorp. Dessa objekt prioriterades med anledning av att de skulle redovisas i en dokumentation av arbetet med enkelt avhjälpta hinder för Katrineholms kommun till Sveriges Kommuner och Landsting i början av maj. Samverka med aktörer på Näringslivscentrum och andra organisationer för att tillgodose behov från näringslivet och därmed stödja utvecklingen av befintliga företag och nyföretagande. Lotsfunktionen stödjer aktivt kunderna inför deras kontakter med myndighetsutövningen, för loggbok över lotsärenden för uppföljning och utvärdering. NÄT ska utarbeta strategier för proaktivt arbete tillsammans med representanter för näringslivet och kommunen. Samverka med företagarföreningarna på landsbygden. Stödja befintliga företag genom besök, information, intro. nätverk. Anordna seminarier, frukostmöten och andra möten för näringslivet. Bearbetar marknaden för nyetablering i Katrineholm genom etableringsgruppen och Katrineholms Logistikcentrum. Ett etableringsmaterial är 26

27 Katrineholms Logistik Centrum har en tillgänglig och uppskattad webbplats. Stödja och stimulera utvecklingen av handel inom Katrineholms kommun. Fler etableringar av företag samt tillse att färdigberedd etableringsmark finns tillgänglig Miljöperspektivet Medarbetare har hög miljökompetens. Elförbrukningen minskar. appersförbrukningen minskar Nät Katrineholms Logistik Centrum ska möjliggöra överflyttning av långa transporter på lastbil tilljärnväg. Saneringen av område inom Katrineholms Logistik Centrum bidrar till bättre miljö. ersonalperspektiv Katrineholms kommun har en välfungerande lönepolitik. framtaget. Webbplatsen är under utveckling. Deltar i Citysamverkan, samarbete med fastighetsägare/förvaltare, verkar för fler handelsföretag på Lövåsen. Samordnar etableringsgruppen och medverkar i Logistikcentrums marknadsgrupp. Färdigberedd mark finns vid Lövåsen. Majoriteten av förvaltningens medarbetare har miljökörkort och de som ännu inte har körkort uppmanas ta. I övrigt har förvaltningen arbetat med att höja medarbetarnas miljökompetens genom information på bland annat arbetsplatsträffar. Förvaltningen bidrar till minskad elförbrukning genom byte till lågenergilampor där så är möjligt. Förvaltningen har väl förankrade rutiner avseende att släcka belysningen i lokaler där ingen vistas och att stänga av datorerna vid arbetsdagens slut. Förvaltningen fortsätter också arbetet med att virtualisera serverparken. Förvaltningen arbetar aktivt med minska pappersförbrukningen genom att arbeta med digitala versioner och leveranser. Dubbelsidig utskrift nyttjas som standard. Utvecklingen och utbyggnaden pågår enligt projektplan. Saneringen av området är klar. En lönekartläggning har genomförts och handlingsplan för åtgärder utifrån kartläggningen är framtagen. Ett antal grupper som var kvinnodominerade och hade lägre lön jämfört med ickekvinnodominerade prioriteras i löneöversynen 2010 och därmed åtgärdas detta. Därutöver har dialog inletts med förvaltningsledningarna kring kommunens lönepolitik och lönebild. Utifrån förvaltningarnas behov har ett antal ytterligare grupper prioriterats. Ytterst är det personalutskottet som fattar beslut 27 Delårsrapport 2010 G

28 Tydliga krav på ledarskap och medarbetarskap Inre verksamhet, kommunledningsförvaltningen Alla anställda vid kommunledningsförvaltningen vet varför de har den lön de har. Alla medarbetare vid kommunledningsförvaltningen har en kompetensutvecklingsplan som ger förutsättningar för att fokusera på framtiden. Kommunledningsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla, attrahera och anställa så att vi alltid ska ha en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamheten, som ger förutsättningar för att fokusera på framtiden. om löneprioriteringar för kommunen. Ledarutvecklingsprogram har antagits och gäller från och med Ledarskapsprofilen och definitionerna av ledarrespektive medarbetarrollen anger ramarna. Medarbetarsamtal har genomförts på förvaltningens alla kontor. Lönesamtal kommer att genomförs under september och oktober månad. Under hösten kommer dessutom medarbetarsamtal genomföras med de medarbetare som är anställda under året. Alla medarbetarna på kommunledningsförvaltningen har haft medarbetarsamtal under 2010 och en handlingsplan är framtagen per medarbetare. Förvaltningen arbetar aktivt med ledarutvecklingsprogram och jämställdhetsplan. Genom KLF vecko- och månadsbrev arbetar KLF för att värderingar och framgångsfaktorer präglar all verksamhet. ersonalkontoret arbetar med friskvårdsfrågor för en bra balans mellan arbets- och privatliv. Delårsrapport 2010 Verksamhetsperspektivet Kommunstyrelsen anser att vi är proaktiva och ger stöd genom systematisk omvärldsbevakning inom våra sakområden. Kommunstyrelsen är nöjd med förvaltningens insatser och upplever att vi leder planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt I medarbetarenkät 2010 har kommunledningsförvaltningen NMI 60 på frågan om Jag skulle rekommendera en god vän att arbeta i Katrineholms kommun. Avseende frågan Jag är nöjd med min totala situation vad gäller arbetet i kommunen har förvaltningen ett NMI om 65. Enligt den kvalitativa utvärderingen som gjorts med kommunstyrelsens framkommer att en majoritet av ledamöterna upplever att kontoren, handläggarna och kommunchefen samt de fem funktionerna är ett stöd i KS funktion. Undersökningarna visar också att ledamöterna överlag anser att kommunledningsförvaltningen ger stöd inom förvaltningens sakområden. Dock uppfylls inte målet genom beslutat nyckeltal. Enligt den kvalitativa utvärderingen som gjorts med kommunstyrelsens framkommer 28

29 stödjer ärendehanteringen på ett kompetent och professionellt sätt. Kommunledningsförvaltningen ger ett kompetent, professionellt stöd till verksamheterna. Utvecklad samverkan inom förvaltningen, kommunen, inom koncernen och mellan kommuner. att ledamöterna överlag är nöjda med kommunledningsförvaltningens verksamhetsområden. Dock uppfylls inte målet genom beslutat nyckeltal. Enligt den kvantitativa utvärderingen som gjorts med förvaltningarna inom Katrineholms kommun är kommunledningsförvaltningen ett kompetent, professionellt stöd till verksamheterna. Dock uppfylls inte målet genom beslutat nyckeltal. Förvaltningen samverkar med regelbundet genom olika former av nätverk och träffar. Delårsrapport 2010 Kommunledningsförvaltningen stödjer det strategiska folkhälsoarbetet Inre verksamhet, kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen är tydlig, kommunikativ, har fokus på framtiden och arbetar som en samlad enhet. Kommunen samverkar med Flens kommun avseende tjänsten kommunjurist. Från och med juni 2010 samverkar kommunen också med Västra Sörmlands Räddningstjänst gällande funktionen säkerhetsstrateg. Funktionen är placerad vid Västra Sörmlands Räddningstjänst och kommunen köper tjänsten av räddningstjänsten. Folkhälsostrategen bistår med underlag och analyser för strategiska överväganden. Vidare har folkhälsostrategen medverkat i arbetet med att införliva folkhälsoperspektivet i planeringsförutsättningarna för Folkhälsosutskottet beslutade den 6 september att begära uppskov hos kommunstyrelsen avseende framtagande av folkhälsopolicy/folkhälsopolitsikt program till årsskiftet 2011/2012. Kommunstyrelsen tar ställning till folkhälsoutskottets förslag den 29 september. å frågan om tydlighet i utvärderingarna av kommunledningsförvaltningens verksamhet erhåller förvaltningen medelvärde 3,04 av kommunstyrelsen och 3,07 av övriga förvaltningar. Underlag för beslut om upphandling av förstudie och genomförande av förstudie för ny kommunikationsplattform i Katrineholms kommun har tagits 29 G

30 fram som bilaga till kommunstyrelsens åtaganden inför övergripande plan med budget Delårsrapport 2010 Kommunledningsförvaltningen använder uppföljningen aktivt för att utveckla verksamheten. G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Kommentar till årets utfall Riktlinjer för användning av sociala medier som antogs av kommunstyrelsen, beslut KS , stödjer kommunledningsförvaltningen med målet om att vara tydlig, kommunikativ, ha fokus på framtiden och arbeta som en samlad enhet. Förvaltningens uppföljningssystem används löpande för planering, rapportering och uppföljning för utveckling av verksamheten. Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 Näringsliv och tillväxt olitisk kommunledning Fastigheter och lokaler Kommungemensamt Kommunikationer KLF Ledning Ekonomikontor IT-kontor Informationskontor Kommunsekretariat Stab ersonalkontor Administrativa kontoret Totalt Nettoinvesteringar Kommunstyrelsens nettokostnader för perioden jan-aug uppgår till tkr. rognosen efter åtta månader visar att Kommunstyrelsen med dess två förvaltningar prognostiserar för hela året en positiv avvikelse gentemot budget på totalt 700 tkr. I utfallet för Näringsliv och Tillväxt saknas intäkter från bland annat Tillväxtverket och Sveriges kommuner och landsting. Medel kommer att återsökas i slutet av november och kommer eventuellt att komma in under första kvartalet rognosen för helåret är dock en avvikelse på noll. Kommuncentrala budgeteringsposter lämnar en helårsprognos på -250tkr. Den prognostiserade avvikelsen på politisk kommunledning -50 tkr avser utbetalning av sparade semesterdagar. Kommungemensamt lämnar en prognos på -200 tkr. Utfallet per augusti månad för Kommunikationer innehåller en debitering från Länsstyrelsen avseende september månad. Vid årets slut beräknas avvikelsen bli noll för kommunikationer samt fastigheter och lokaler. Kommunledningsförvaltningen lämnar en prognos för helåret på 950 tkr. Av dessa avser 100 tkr lägre 30

31 personalkostnader på ekonomikontoret, 400 tkr avser låga kostnader för förvaltningschefsgruppen och 100 tkr avser ej budgeterade intäkter hos KLF Ledning. Staben lämnar en avvikelse på 350 tkr som huvudsakligen avser lägre personalkostnader. Investeringar Kommunledningsförvaltningen och kommuncentrala budgeteringsposter har en total investeringsbudget år 2010 på tkr, varav tkr är medel som fördes om från år Till och med augusti månad har investeringar bokförts till ett värde av tkr. Investeringsuppföljningen för Katrineholms Logistik Centrum visar en avvikelse mot budget på 9,4 miljoner Delårsrapport 2010 kronor. Av den totala budgeten för år 2010 på 47,7 miljoner har 38,3 miljoner förbrukats till och med sista augusti. Mark och exploateringsbudgeten för år 2010 uppgår till tkr, varav 5 000tkr avseende Lövåsen, Sandbäcken och Terminalgatan överfördes från år Det totala utfallet för exploateringsobjekten samt objektet för övrig markförsäljning uppgår till tkr. I summan saknas två exploateringsobjekt avseende KLC där saldona på cirka 12 miljoner avser medel som skulle ha flyttats till balanskonto tidigare år. Dessa ska därför inte belasta årets budget. 31

32 Delårsrapport 2010 Kultur- och turismnämnden Ordförande: Cecilia Björk (s) Förvaltningschef: er-olof Millberg Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och den kommunala turismverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för konstnärlig utsmyckning av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Från och med 2008 ansvarar kultur- och turismnämnden även för fritidsgårdsverksamheten inom kommunens tätort. Väsentliga händelser I augusti öppnade det Meröppna biblioteket i Björkvik. Öppnande av ett medborgarkontor i Björkviks bibliotek innebär också utökad låneservice till Björkviks invånare. Lär mer om IT är en satsning från biblioteket med samarbetspartners att genom kurser, workshops och andra utbildningstillfällen, arbeta för att höja den digitala kompetensen i kommunen. Arbetet med Lokstallet för Ung Kultur och Fritid har pågått under året. rojektering har skett av stallarna och påbörjad byggnation har skett i samma stallar. åbörjad projektering har även skett av stallarna Kryptans fritidsgård har flyttat till AVA huset, som är en tillfällig lösning i avvaktan på färdigställandet av lokstallarna. Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Ortsutvecklingsperspektivet Skapa en kulturellt attraktiv livsmiljö för alla invånare, kulturentreprenörer och besökare i Katrineholms kommun. Inriktningsmål Biblioteken ska vara aktiva och professionella. Utvecklingen ska ske i samspel med medborgarnas behov och önskemål till lärande och nöje enligt biblioteksplanens intentioner. Som ett led i arbetet med L4-projektet kommer en projektblogg att etableras där barnbibliotekarier och andra intresserade runt om i landet ges möjlighet att, inte bara komma med synpunkter på vårt arbete, utan reellt kunna påverka planering och innehåll. Ett koorporativistiskt projekt där teknikens möjligheter används för samarbete. I samband med L4 kommer en nationell bibliotekskonferens att äga rum i Katrineholm. Tema barn och ungdomsbibliotek. Biblioteket kommer att arbeta aktivt på det regional och nationella planet för att bidra till att utveckla de kommunala biblioteksstrukturerna på den digitala sidan. K Verksamheten i konsthallen ska vara utvecklande, tillgänglig för barn och ungdomar samt nå en bredare publik utan att Skapa en bred, varierande och kvalitativ utställningsverksamhet i konsthallen. edagogiska visningar för barn och G K

33 Delårsrapport 2010 kompromissa på kvalitén. Initiera samverkan mellan olika aktörer såväl inom som utom kulturområdet. Utveckla marknadsföringen och bygg relationer. Kulturhuset Ängeln ska stärkas som en attraktiv kulturell mötesplats. Bidra till utvecklingen av Katrineholms offentliga rum. Delta aktivt i arbetet med att levandegöra och bevara vårt samlade kulturarv. Delta aktivt i regionala, nationella och internationella sammanhang. Bidra till att utveckla besöksnäringen. Medborgarperspektivet Ge alla medborgare möjlighet till att uppleva och själva aktivt utöva kultur. Inriktningsmål Kulturutbudet för barn och unga ska utvecklas, förbättras och öka. ungdomar Särskilda utställningar som riktar sig speciellt till barn och unga. Arrangera offentliga visningar av varje utställning. Samverka med näringslivet för att skapa ett kulturellt utbud i det offentliga rummet. Stärka det befintliga samarbetet med föreningarna, studieförbundet m.fl. Skapa nya samarbetspartner för framtida samarbeten. Utveckla utställnings och programverksamhet på offentliga platser utanför Kulturhuset Ängeln. Bredda och utveckla kulturutbudet av program- och utställningsverksamheten Arbeta tematiskt gemensamt mellan förvaltningarnas olika avdelningar utifrån samtidskulturella och samhällsinriktade teman. Inviga offentliga konstverket Fru Krokodil i Stadsparken lanera och starta projekt offentligt konstverk vid Lokstallet. Ta aktiv del i bevarandet av kommunens 33 G G G K G lokstall 50 Samarbeta med regionen och dess kommuner med utställnings- och 50 programverksamhet. Aktivt ta del i projekt nationellt och 50 internationellt. Arrangera utställnings- och programverksamhet med nationella och G 100 internationella kulturutövare och kulturinstitutioner. Arbeta aktivt med en kvalitativ utställnings- och programverksamhet för barn och ungdomar och att arbeta kulturpedagogiskt med dessa målgrupper. Flytt av ungdomsverksamheten (tidigare Gamla alladium) till nya lokaler i lokstallet och (tidigare Kryptan och tegelvillan) till AVA-huset. Utveckla och skapa bättre förutsättningar för ungdomar att själva skapa ett kvalitativt kulturprogram för verksamheten Ung samtidigt skapa ett kvalitativt kultur- och aktivitetsutbud för yngre ungdomar. Anställa en verksamhetsledare som ansvarar för ungkultur och -fritid. Anställa kulturpedagoger K

34 Delårsrapport 2010 Nämndens webbplats ska utvecklas. Stödja och stimulera föreningar och andra grupper till större delaktighet i kulturlivet. Miljöperspektivet Fortsatt arbete med energisparande åtgärder i förvaltningarnas lokaler. ersonalperspektivet Kultur- och turismförvaltningen ska vid rekryteringar aktivt beakta integrationsperspektivet. Kultur- och turismförvaltningen ska arbeta fram en plan för rekrytering av nya kompetenser. Verksamhetsperspektivet Kultur- och turismförvaltningen ska bedriva en verksamhet som ger nöjda medborgare. Mäts genom utvärdering. Nämnden ska utveckla samverkan med medborgarna genom att inrätta brukarråd. Kultur- och turismnämnden ska utveckla möjligheterna att använda förvaltningens verksamhet via e-tjänster. G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Skapa referensgrupper med ungdomsgrupper som är aktiva i förvaltningens verksamhet samt bygga upp nya referensgrupper med ungdomar som ej idag brukar vår verksamhet. rojekt L4 (Lär, lek, liv & lust) som innebär att vi under året planerar för ett nytt barnbibliotek i kulturhuset. Ombyggnaden beräknas vara klart att invigas i början av rojektet tar utgångspunkt i samspelet mellan media, konst och teknik. rojektets utveckling kommer att kunna följas via en separat blogg. Arbetet sker med stöd av referensgrupper och allmänhetens synpunkter. The Room, bibliotekets speciella satsning på gruppen unga vuxna, startar inom kort. Läxhjälpen skall vidareutvecklas. Bibliotekets webbfilmsprojekt kommer att genomföras. Instruktions- och inspirationsfilmer läggs ut på bibliotekets webbplats. Aktivt samarbeta med föreningar och andra grupper med programverksamhet Erbjuda möjligheter för föreningar och andra grupper att visa sin verksamhet. Utveckla, förtydliga och förbättra bidragshanteringen för kultur- och invandrarföreningar. Stimulera Studieförbunden att mer aktivt visa upp sina verksamheter och att samarbeta med kommunens olika förvaltningar, näringslivet och andra aktörer. Fortsätta arbetet med genomgången av elanvändningen i Kulturhuset. Kulturundersökning genomförs under hösten G 100 G G 100 G 100 G 100 G 100 K 0 25 G 100 G K 34

35 Delårsrapport 2010 Kommentar till årets utfall Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 Bibliotek Allmänkulturell verksamhet Turismverksamhet Övrigt gemensamt Totalt Nettoinvesteringar Kultur- och turismnämndens nettokostnader för perioden jan-aug uppgår till tkr. För hela året prognostiserar nämnden ett positivt resultat gentemot budget på 150 tkr. Av budgettekniska skäl ska interna intäkter och kostnader inte periodiseras vilket medför att utfallet inte blir korrekt. Den sammanlagda hyreskostnaden för ungdomsverksamheten blir i år lägre än budgeterat med anledning av stängningen av alladium/kryptan. En tjänst har varit vakant på Allmän kultur under större delen av året. rognosen för helåret visar på tkr. Investeringar rojekt L 4 och Reinvest Ängeln har fått problem på leverantörssidan och blivit försenat men beräknas fortsätta under hösten. Konstnärlig utsmyckning är ett flerårigt projekt och investeringsmedlen för innevarande år blir låga. rognosen för helåret är tkr, vilka i samband med bokslutet kommer att begäras ombudgeterade till

36 Delårsrapport 2010 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ordförande: Jessica Ljunggren (s) Förvaltningschef Lennart Axelsson Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet för miljöbalk, livsmedelslag, smittskyddslag, tobakslag m.fl. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har det omedelbara ansvaret för tillsyn över ett flertal olika verksamheter inom kommunen. Detta innebär att nämnden har direkt operativt tillsynsansvar för t ex miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, förorenade områden, vattenverksamhet, kemiska produkter, avfall och producentansvar. Nämnden ansvarar även för den kommunala klimat- och energirådgivningen, strategiskt arbete med energieffektivisering samt samordningen av kommunens klimatinvesteringsprogram. Väsentliga händelser Hälsoskydd Under året bedrivs tillsyn på frisörer och fotvårdare. Hygien, lokaler samt verksamhetsutövarnas produkter kontrolleras. För den oplanerade tillsynen har återvinningsstationerna fått många klagomål då det gäller överbelastning och nedskräpning. Hittills i år har ett antal stationer tagits bort, vilket kan vara en bidragande orsak. Förorenade områden Avlopp De senaste månaderna har inventeringsresultaten från 2002 och 2003 skickats ut till de sista hushållen i Björkvik. Ansökningar från tidigare utskick har handlagts. Fokus kommer nu att ligga på ett nytt område, Julita församling där hela församlingen klassas som ett högskyddsnivå område. Ett samarbete kommer att inledas med Vingåkers kommun i syfte att minska övergödningsämnen till Öljaren. Ny policy och klarare riktlinjer kommer att tas fram för att underlätta för både handläggare och fastighetsägare. Miljöfarlig verksamhet Några exempel på verksamheter som behandlats av nämnden; Biogasanläggningen, Valla Gård, har byggts klart och fått tillstånd för verksamheten. Kronfågel har fått ett nytt tillstånd till utökad produktion. BooForssjös nya tillstånd håller på att bli färdigt. Sims Recycling Solutions har påbörjat en tillståndsansökan för utökad produktion. Bernt Olovs Schaktmaskiner har också påbörjat en tillståndsansökan för utökad produktion. Kommunens schakttipp vid Stettin har påbörjat en tillståndsansökan. Renhållning De kommunala avfallsföreskrifterna är under revidering. Eftersom handläggning av undantagsregler under 2009 övergått till miljöförvaltningen har föreskriften varit i behov av omarbetning. Även andra delar kommer i samband med revideringen att uppdateras bl a med syftet att förtydliga. Två ärenden om undantag är överprövade till Miljööverdomstolen, Svea Hovrätt. Utgången i ärendena kommer att bli vägledande för tolkning av lokala avfallsföreskrifter i hela landet. Lantbruk Den 1 januari 2010 trädde ändrade föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket i kraft. Ändringarnas syfte är att minska läckage av växtnäringsämnen till vatten där övergödning med bl a syrefria bottnar till följd är ett stort problem. Med en blick in i framtiden för renhållning och lantbruk kan nämnas; Sverige ska få nya avfallsregler i år när ramdirektivet för avfall införlivas i svensk lag. Hur dessa regler är utformade och vilka konsekvenserna blir vet vi ännu inte. Ytterligare ändringar som reglerar gödselspridningen i nitratkänsliga områden träder i kraft 1 januari I Katrineholms kommun är Julita församling ett nitratkänsligt område. Nationellt projekt om kemikalier i lantbruket (växtskyddsmedel) kommer att utföras under rojektet sker på initiativ av Kemikalieinspektionen. Energi- och klimatrådgivningen Energi- och klimatrådgivningen har under 2010 haft flera sammankomster som berört olika områden gällande information till allmänhet organisationer och företag. Samverkan har skett med flera externa aktörer som företag, energikontor, föreningar och organisationer. Bredden på samverkan med externa aktörer har inneburit att flera olika grupper kunnat nås med information i energi- och klimatfrågor. Det största arrangemanget har varit en nationell konferens som arrangerats med Leader Gränslandet och Hela Sverige skall leva där energi- och 36

37 klimatrådgivningen har medverkat både som talare och medarrangör i programupplägget. Boda Kvarn som är ett spännande och unikt saltlagringsprojekt invigdes under våren här har samverkan skett mellan KTH, lokala företag, IUC och Östra Vingåkers Hembygdsförening. rojektet är det enda saltlagringsprojektet som finns i praktisk installation. Gemensamt med 16 länder i Europa genomfördes European Solar Days under en lördagsakademi som pågick hela dagen. å programmet stod föreläsning, dansuppvisning av lokal dansgrupp och studiebesök på solfångaranläggningar. Förvaltningen hade ett seminarium om direktverkande el i samarbete med Mälardalens Regionala Energikontoret, Länsstyrelsen och Katrineholm energi för att informera om konvertering till vattenburen värme. Gröna Kulles personal har lärt sig hur man kan göra besparingar på ett kontor. Villaägarna fick på sitt årsmöte information om vad man kan göra i sitt eget hus. Delårsrapport 2010 Tillsammans med Bygg & Interiör medverkade förvaltningen i en utställning som vände sig både till företag och allmänhet. Genom Fastighet 2010 hade energi- och klimatrådgivningen både utställning och föredrag i energieffektivsering för bostadshus. Under senare delen av 2010 kommer ett energieffektiviseringsprogram att arbetas fram för Katrineholms Kommun. Den 28 oktober kommer en delegation från Kina på besök och förvaltningen skall då berätta om energieffektivisering i byggnader, balansen mellan miljöskydd och stadsplanering samt koldioxidreduktion och hur man mäter energiminskningen. Klimatinvesteringsprogrammet Klimatinvesteringsprogrammet avslutas med en slutredovisning till Naturvårdsverket där alla uppgifter sammanställs och redovisas enligt programmet. Det är ett stort arbete som omsluter nästan hundra miljoner i investeringar. Klimatreduktionen är omfattande och på nästan ton/år. Mål Det ekonomiska perspektivet Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ha en ekonomi i balans Ortsutvecklingsperspektivet Minskad belastning på sjöar och vattendrag från enskilda avlopp för att uppnå en god vattenstatus. Dokumentera naturvärden, vattenkemiska förhållanden, nyttjandeintressen med mera i kommunens sjöar och vattendrag. Medborgarperspektivet Verksamheten skall bedrivas effektivt och hålla hög kvalitet. Rättssäkerhet och service för den enskilde skall särskilt beaktas. Arbete med att tillse att alla vattentäkter med en produktion av dricksvatten med en volym större än 10 kubikmeter har fullgott skyddsområde år Nämnden ska under året utföra tillsyn och ge råd och information enligt verksamhetsplanen för år Miljöperspektivet I miljöförvaltningens ordinarie arbetsuppgifter är arbetet med en hållbar utveckling en stor och viktig del. Här fyller informationsverksamhet en viktig funktion och här finns behov av planerad kommunikation. Under året ska personalen informeras om energisparåtgärder. Nämndens kommentar Status Målvärde Följer kontinuerligt kostnads- och intäktsutvecklingen. Genomförs med en takt av omloppstid för godkännanden och uppföljning som är ca 60 år. Vattenöversikt för yt- och grundvatten påbörjad. Aktivitetsinriktat mål, kan möjligen mätas i förhållande till antal överklagade ärenden vid årets slut. Arbetet påbörjat. Löpande verksamhet. Riktlinjer för oljeavskiljare skickade till företagare. Riktlinjer för oljeavskiljare skickade till företagare. Informationsmöten genomförd inom hygienisk verksamhet. Informerat och genomfört insatser för att minska elförbrukning vid dataarbetsplatsen. G 37

38 ersonalperspektivet ersonal som anställs ska ha relevant utbildning och gärna ha erfarenhet. Verksamhetsperspektivet Ärenden som avser tillstånd, anmälningar och liknande det vill säga ärenden där kommuninvånare och verksamheter är beroende av nämndens beslut ska prioriteras.. Mätbara mål Kvalitet: Andelen personal som har mindre än 5 års erfarenhet, 5-10 års erfarenhet och mer än 10 års erfarenhet (procent). G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Rekryteringar genomförda enligt målet. Kontinuerligt arbete, inriktningsmål. Delårsrapport 2010 Målvärdena är angivna per G <5 år:75 % 5-10 år:8 % >10 år:17 % G Kommentar till årets utfall Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 Miljö- och hälsoskydd Energirådgivning Klimp (Ex ord projekt) Totalt Nettoinvesteringar Miljö- och hälsoskyddsnämndens nettokostnader för perioden jan-aug uppgår till tkr. För hela året prognostiserar nämnden ett resultat i nivå med budget. Det positiva utfallet till och med augusti månad belastas med en intäkt, statsbidrag om 315 tkr, utebliven kostnad för personal om 440 tkr på grund av tjänstledighet samt slutligen periodiseringsposter inom klimatinvesteringsprogrammet. Detta kommer genom olika åtgärder att korrigeras till årets bokslut. Investeringar Följer tilldelad ram. 38

39 Delårsrapport 2010 Service- och tekniknämnden Ordförande: at Werner (s) Förvaltningschef: Roger Lavrell Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Service- och teknikförvaltningen tillhandahåller fritidsanläggningar åt kommunens föreningsliv och privatpersoner samt administrerar bidrag till kommunens idrottsföreningar. Nämnden ansvarar för upplåtelse av salutorg och övrig offentlig mark, parkeringsövervakning, parkeringstillstånd, trafiktillstånd, bidrag till enskilda vägar, samordning med andra förvaltningar (planfrågor) samt investeringar och nyanläggningar av gator, parker, fritids- och VA-anläggningar, inklusive utredning, projektering och upphandling av dessa. Man ger stöd till kommunens kärnverksamheter med tjänster som städning och vaktmästeri. Förvaltningen ansvarar för sommarväghållning, vinterväghållning, barmarksrenhållning, gatubelysning, motionsspår, friluftsbad, småbåtshamn, parker och grönområden, växthusanläggning och verksamheten Skog o Natur. Till sist ingår även tillagning av mat för servering och distribution till kommunens skolor, förskolor, fritidshem, sjukhemsavdelningar, service- och gruppboenden, dagcentraler samt pensionärer i eget boende, i nämndens ansvarsområde. Väsentliga händelser De första åtta månaderna har inneburit ett fortsatt omställningsarbete som en konsekvens av de beslut som fattades under Verksamhetsservice har avvecklats som en följd av att ny städentreprenör tog över städverksamheten i juli. Den verksamhet som återstår har övergått till Administrativa avdelningen. Samtlig städpersonal erbjöds att följa med till den nya entreprenören där 38 städare och två städledare tackade ja medan 26 valde att tacka nej. Förutom att utreda och analysera konsekvenserna av omställningskostnaderna utreder även förvaltningen konsekvenserna för växeln som en följd av att kommunalförbundet uteblev. Det gäller även vintersäsongen som blev den snörikaste och genomsnittligt kallaste på drygt 20 år. Idag kan förvaltningen konstatera att vintersäsongen gav upphov till flera insatser när det gäller snöröjning, sandning, halkbekämpning, lagning av vägar och skottning av tak på t.ex. idrottsanläggningar. 39 De första åtta månaderna har också inneburit tillväxt. Tre restauranger har öppnats, ett treårigt avtal med Vingåkers kommun tecknats i syfte att gemensamt arbeta med kostfrågor. En livsmedelsupphandling är genomförd och tilldelningsbeslut meddelat1. En dietist arbetar med nutritionsfrågor och projektet Sinnesträning kopplat till måltider fortsätter inom handikappomsorgen. lock ack innebär att verksamhet ska centraliseras och effektiviseras kring Kerstinboda. Under sommaren hade Djulö Camping ca besökare vilket är en ökning i förhållande till förra året. Samma trend visar simhallen där ett nytt reningssystem installerats. Flera arrangemang, som den uppskattade innebandyturneringen under påsken, är genomförda. Investeringsprojekten Djulö Camping, lekplats Stadparken, hastighetssäkring inom 30-zon kring Valla skola samt utbyte av staket vid Djulö I har slutförts. GC-bana längs Oppundavägen, -platser m.m. på Hantverkargatan, -plats vid Backavallen samt upphöjd gångbana vid Stortorget pågår. En effekt av förvaltningens gemensamma internkontrollarbete är att intäkterna för Sportcentrum stabiliserats samt att en metod tagits fram för att utvärdera investeringsprojekt. Metoden kommer i första hand att praktiseras på Valla I för att sedan utvärderas. Under resterande fyra månader kommer förvaltningen att fortsätta med att tydliggöra, definiera och synliggöra verksamheter för att gå mot ett resultatfokus. I den processen kommer ett fortsatt arbete att bedrivas för att dokumentera det ekonomiska flödet, kompetensroller och inte minst rutiner. Ett större belysningsarbete kommer att genomföras i området kring Duveholmsskolan och Strandvägen i syfte att öka tryggheten för medborgarna. Samtidigt förbereder sig förvaltningen för en normal vinter. Vidare fortsätter arbetet med matkvalitet, implementering av det kostpolitiska programmet, utbildning och dialog med förvaltningar gällande nutriotionsrutiner och sinnesträning. Arbetet med planering och projektering vad gäller kommande investeringsprojekt samt arbete med 1 Överklagande kan ske då överklagandeperioden uppgår till tio dagar.

40 Delårsrapport 2010 Vidare fortsätter arbetet med matkvalitet, implementering av det kostpolitiska programmet, utbildning och dialog med förvaltningar gällande nutriotionsrutiner och sinnesträning. Arbetet med planering och projektering vad gäller kommande investeringsprojekt samt arbete med trafiksäkerhetsrevision och lokala trafiksäkerhetsföreskrifter fortgår. Under de återstående fyra månaderna kommer flera utredningar att tydliggöra vilka konsekvenser som förvaltningen ska bära gällande volymförändringar som uppstått hos andra förvaltningar. I första hand handlar det om konsekvenser som en följd av ökat elevantal samt minskade intäkter som en följd av att verksamhet inom kommunen lagts ut på entreprenad. Ett sådant exempel är konsekvenserna vad gäller bildandet av Tre bollar, nedläggningen av Interkulturella enheten. Förvaltningen arbetar på att minimera kostnadseffekterna för omställningen till städentreprenad och kostnader för växeln som en följd av att kommunförbundet inte bildades. Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Det ekonomiska perspektivet Service- och tekniknämnden ska ha en ekonomi i balans. Ortutvecklingsperspektivet Katrineholms Sportcentrum är kommunens största turistattraktion därför är det viktigt att intrycket av Katrineholms Sportcentrum är positivt. Fritidavdelningen utvecklar marknadsföringen av kommunens idrottsanläggningar. För att främja en positiv ortsutveckling i kommunen är det av största vikt att intrycket av kommunens gator, vägar och allmänna platser är gott och skapar ett allmänt välkomnande intryck. Blomsterprakt ska vara trädgårdsstaden Katrineholms signum, utvecklingen fortsätter för att vidmakthålla den traditionen och skapa en identitet som välkomnar alla till Katrineholm. Fortsatt utveckling av Djulöområdet där förutsättningarna är mycket goda att området kan bli en oas för fritidsaktiviteter och rekreation. Kommersen på Stortorget av ambulerande försäljare ska utgöra ett populärt och trevligt inslag i centrumbilden och ingå som del i ett aktivt centrum. Medborgarperspektivet Det är viktigt att medborgarna så snabbt som möjligt får svar på frågor till förvaltningen. I detta perspektiv ligger också införande av 24- timmarsmyndigheten, där förvaltningens webbplats skall innehålla vanligt förekommande frågor med svar. Uppgift om taxor och avgifter och möjlighet att boka lokaler är självklara tjänster som ska kunna erbjudas dygnet runt. Att skapa telelösningar som bidrar till bättre nåbarhet och högre servicegrad för medborgarna. Utveckla växelns del inom 24-40

41 Delårsrapport 2010 timmarsmyndigheten; längre öppethållande genom samverkan mellan kommunerna. Samordnad strategi och lösning för att hantera inkommande samtal på minoritetsspråk. Fritidsaktiviteter är en viktig del av människors tillvaro. Att ha anläggningar som motsvarar innevånarnas förväntningar är mycket viktigt. Trygghet och säkerhet är viktiga begrepp i vardagskommunen. Inom verksamheten betyder detta att belysa vissa parkområden och öppna vegetationsridåer, som skapar rädsla och osäkerhet under dygnets mörka timmar. Framtida investeringar i gatunätet inriktas mer och mer i linje med målsättningen i Nollvisionen och Lugna Gatan. Ett uppdrag till avdelningen är att revidera trafiksäkerhetsprogrammet. Åtgärder vidtas för att förbättra tillgängligheten i det offentliga rummet främst för personer med funktionshinder. Upprätta långsiktig strategi för ett arbete kring att nå attitydförändringar i samhället och därmed en ändrad syn på gruppen psykiskt funktionshindrade. Miljöperspektivet Fritidskontorets ansträngningar att minska energiförbrukningen har varit framgångsrikt. Konstgräsplanens uppvärmning förbrukar i princip ingen energi. Ishallen förbrukar ungefär 75 % av jämförbara anläggningar. Fritidsavdelningen arbetar nu med att tillverka vårt eget varmvatten och uppvärmning av husen på Backavallen. Återanvändning av ca ton asfalt, som företrädesvis uppkommer vid olika schaktningsarbeten på gatumark. Halkbekämpning utförs med saltfria metoder i centrum och norra stadsdelen. ersonalperspektivet Service- och tekniknämnden har inget eget mål inom personalperspektivet Verksamhetsperspektivet Service- och tekniknämnden har inget eget mål inom verksamhetsperspektivet K K K G G G 41

42 Kommentar till årets utfall Delårsrapport 2010 Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 Förvaltningschef iu ADA(ADministrativaAvdelningen) iu ADA (Verksamhetsservice) iu Gata/ark iu Kost- och transportservice iu Myndighet och nyproduktion iu Sportcentrum iu Totalt iu Nettoinvesteringar iu Service- och tekniknämndens nettokostnader för perioden jan-aug uppgår till tkr. Förvaltningens avvikelse i förhållande till budget uppgår till tkr för perioden. Förvaltningens prognos för helåret bedöms till tkr vilket huvudsakligen beror på den snörika vintern (4 600 tkr) samt omställningskostnader som en följd av städverksamheten övergick till entreprenad (3 800 tkr), ökade kostnader för personal som en konsekvens av försäkringskassans nya regler (400 tkr) och minskade intäkter som en följd av flyktingbarn (400 tkr). I prognosen för året har hänsyn tagits till lönekompensation. Investeringar Investeringsöverskottet under de första åtta månaderna uppgår till tkr. De huvudsakliga orsakerna är överklagandet av gymnastikutrustning, vilket försenat upprustning av investeringsobjekten tennishallen samt omställning gymnastik. Vidare har investeringar senarelagts som en följd av den stränga vintern och sena våren. Totalt sett har det inneburit att planeringen senarelagts. Givet en mild höst bedöms prognosen på helår till noll. 42

43 Delårsrapport 2010 Socialnämnden Ordförande: Ove Melin (s) Förvaltningschef: Åke Strandberg Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Enligt kommunfullmäktiges reglemente har nämnden ansvar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen (SOL), ärenden och insatser enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Till nämndens uppgifter hör även familjerättsliga ärenden, tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Nämnden ansvarar även för ungdomsmottagning, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, barnahus, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld samt budgetrådgivning. Väsentliga händelser Under maj månad infördes ett nytt datasystem, Treserva, istället för IFO Sofia. Utbildning av all personal har genomförts och det finns IT-stöd i verksamheten. Uppföljning av utbildning kommer att genomföras med alla verksamheter. Vid införandet blev statistiken dubbelförd i systemen och det finns fortfarande arbete kvar att göra för att lägga över information från Sofia till Treserva. Vakanta verksamhetstjänster och flera vakanta handläggartjänster har tillsatts under år En mottagningsgrupp har startats i februari för att ge medborgarna snabbare och bättre service. Antalet ärenden inom försörjningsstöd har fortsatt att öka under år Jämförs antalet bidragshushåll under jan-aug 2009 med samma period 2010 är ökningen cirka 20 %. Görs samma jämförelse med år 2008 är ökningen cirka 40 %. Av 782 hushåll i augusti månad avser 248 hushåll ungdomar mellan år, det vill säga 32 %. Vårddygnen för vuxna på institution ökar med 921 vårddygn jämfört med år Även nettokostnaden ökar. Det har skett en förskjutning av vårddygn från familjehemsvård till institutionsvård under året 2010 för vuxna. För barn och unga har antalet vårddygn för institutionsplaceringar minskat och familjehemsplaceringarna har ökat. Sammantaget har antalet vårddygn för barn och unga ökat med 519 dygn och kostnaden har ökat med 2,3 mnkr jämfört med år Kostnaden per vårddygn på institution har i genomsnitt ökat med cirka 1 000kr per dygn för barn och unga. Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Det ekonomiska perspektivet Månatliga (med undantag för januari och Har genomförts och uppföljningsarbetet G juni) ekonomiska uppföljningar med med ansvariga chefer kommer att förvaltningens budgetansvariga chefer. fortsätta utvecklas. Lyfta fram verksamhetsdelar som påverkas av demografiska prognoser. Lyfta fram och skapa förståelse för andra faktorer som påverkar förvaltningens verksamhet. Sker fortlöpande vid varje månadsnämnd. G/ 43

44 Ortsutvecklingsperspektivet Socialförvaltningen ska i samverkan med övriga förvaltningar arbeta för att kunna erbjuda olika former av sysselsättningssatsningar Medborgarperspektivet Socialförvaltningen ska arbeta för och följa upp de frågor som berör förvaltningen i det samverkansavtal som tecknades juni 2008 mellan KFV-kommunerna och polisen gällande klotter, alkohol- och drogförebyggande arbete och trafikfrågor. Socialförvaltningen ska arbeta för att ha hög tillgänglighet på telefon dagtid och vid akuta ärenden på kvällstid och helger. Svar på e- post ska ske inom ett dygn vardagar och första helgfria dag efter helg. Socialförvaltningen ska arbeta för att öka informationsspridningen om förvaltningens verksamhet via kommunens webbsida och via skriftlig information på strategiska platser inom kommunen. Miljöperspektivet Socialförvaltningen ska i samråd med en energirådgivare ta fram underlag på vad som kan göras i form av energibesparande åtgärder inom förvaltningen samt implementera dessa. ersonalperspektivet Socialförvaltningen ska arbeta för konkurrenskraftiga löner i förhållande till intilliggande kommuner och omvärlden i övrigt samt skapa utrymme för kompetensutveckling och god arbetsmiljö. Verksamhetsperspektivet Socialförvaltningen ska arbeta för ökad samverkan och gemensamma investeringar med kommunens övriga förvaltningar. Socialförvaltningen ska verka för att insatserna håller hög kvalitet och dessa insatser systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialförvaltningens verksamhet ska bygga på ett bra bemötande, respekt för människors självbestämmande och integritet samt skall präglas av rättsäkerhet och delaktighet. Socialförvaltningen ska verka för att verksamheten har ett tydligt barnperspektiv. Socialförvaltningens insatser ska bygga på ett evidensbaserat förhållningssätt där forskning, personalens förtrogenhetskunskap och klientens/brukarens behov och önskemål knyts samman. Samverkan sker med AF och Viadidakt. Samverkan ska utvecklas med andra aktörer och fler åtgärder för vuxna ska ordnas. Samarbete med AF angående möjligheter för klienter att bli inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetar enligt polisavtalet som har förlängts. ersonal- och brukarenkät har genomförts. Visar stor nöjdhet med tillgänglighet. Fortsatta förbättringar är föreslagna. Utveckling av informationsinsatser pågår. Medverkat i artikelserie. Samverkan med miljöförvaltningen. Lönesituationen har förbättrats i samverkan med personalkontoret. Arbetet med att utveckla lönesituationen kommer att fortsätta. Fortsatt och utvecklad samverkan med STF. Kontinuerlig uppföljning av insatserna. Handledning, gemensam tjänstemannaberedning. Gruppmötan används för att utveckla metoder och förhållningssätt. Fortsatt utveckling av användning av BBIC. Inrättande av forskningsstation i samarbete med universitetet i Örebro. Delårsrapport 2010 G/ 44

45 Socialförvaltningen ska öka statusen för det sociala arbetet genom effektiv resursanvändning och redovisningar av verksamheten till medborgare, förtroendevalda och medarbetare. G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Kommentar till årets utfall Månadsvisa uppföljningar av verksamheten. Delårsrapport 2010 Nettokostnad, tkr Utfall jan-aug 2009 Utfall jan-aug 2010 Budget jan-aug 2010 Budget 2010 rognostiserad avvikelse 2010 Ledning och verksamhetsstöd Försörjningsstöd och administration Myndighetsgrupp Behandlingsgrupp Totalt Nettoinvesteringar Socialnämndens nettokostnader för perioden jan-aug uppgår till tkr. För hela året prognostiserar nämnden ett negativt resultat gentemot budget på tkr. Ledning och verksamhetsstöd har haft två vakanta tjänster vilket bidrar till den positiva avvikelsen på 761 tkr. Dessutom finns en liten buffert på ofördelade medel avseende personalkostnader. För Försörjningsstöd och administration har eftersläpande hyresintäkter för andrahandshyror bokats upp då intäkterna förväntas komma in under året. Den negativa avvikelsen på 3 806tkr avser uteslutande utbetalning av försörjningsstöd. Utbetalningarna av försörjningsstöd uppgår till tkr för årets första åtta månader, vilket är tkr mer än under samma period år rognosen beräknas på att utbetalat försörjningsstöd kommer att fortsätta på samma nivå resten av året. Myndighetsgruppen visar en negativ avvikelse på tkr som till största delen är orsakad av institutionsplaceringar samt familjehemsplaceringar för barn och unga. De institutionsplaceringar som förvaltningen vet kommer att fortsätta under året avser sex stycken barn och unga och sex stycken vuxna personer. Av de institutionsplaceringar för barn och unga som finns med i utfallet kan ca tkr återsökas från Migrationsverket avseende perioden För år 2008 och första halvåret 2009 beviljades det återsökta beloppet endast med 89,92 % på grund av medelsbrist. Dessa medel är uppbokade som intäkt med tkr i det totala utfallet för myndighetsgruppen. Att endast tkr bokades upp är en försiktighetsåtgärd om socialförvaltningen inte skulle bli beviljade fullt belopp. Det finns även möjlighet att återsöka medel för ensamkommande flyktingbarn där familjehemsplaceringarna ersätts. Något belopp för hur mycket pengar som kan återsökas har inte räknats fram än men år 2009 fick förvaltningen in tillräckligt mycket för att täcka den negativa avvikelsen för familjehemsplaceringarna. I myndighetsgruppens totala avvikelse finns ingen uppbokning för de ensamkommande flyktingbarnen. rognosen för helåret baseras på institutionsplaceringarna eftersom avvikelsen på familjehemsplaceringarna fortfarande är osäker i och med att återsökning för de ensamkommande barnen inte är gjord. I utfallet för Behandlingsgruppen har medel avseende kvinnojoursverksamhet på 200 tkr bokats upp då medlen är beviljade och återsökta hos Länsstyrelsen. Dessutom har de eftersläpande hyresintäkterna för Klivet och Halvvägshus bokats upp. I övrigt följer behandlingsgruppen budget. Investeringar Investeringsmedel för inköp av ett nytt säkerhetsskåp för socialregistret fanns avsatta i budgeten år I slutet av år 2008 blev investeringsbehovet så pass akut att investeringen gjordes under år 2008 istället. Socialförvaltningen lämnade därför ifrån sig 201 tkr år 2009 som motsvarade kostnaden för säkerhetsskåpet. Dessa medel togs delvis från budgeten för uppgradering av verksamhetssystemet Treserva där en total budget på 392 tkr fanns år Uppgraderingen påbörjades under hösten år 2009 men hann inte färdigställas och 45

46 228 tkr ombudgeterades till år 2010 istället för de 350 tkr som var avvikelsen för verksamhetssystemet. Objektet för uppgradering verksamhetssystem SOC kommer därför att visa en negativ avvikelse vid årets Delårsrapport 2010 slut på -189 tkr. Om ingenting mer investeras på förvaltningen skulle den totala avvikelsen gentemot budget vid årets slut bli cirka -106 tkr. Detta eftersom investeringar i arbetsplatser har varit nödvändigt och inte har kunnat vänta till år

47 Delårsrapport 2010 Viadidaktnämnden Ordförande: Berit Örtell (s) Förvaltningschef: Helene Björkqvist Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Viadidaktnämnden, den gemensamma nämnden för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholm och Vingåker har funnits sedan den första januari 2002 och i denna ingår Katrineholm och Vingåker som gemensamt arbetar inom områdena vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad. Nämnden ansvarar bland annat för följande områden: kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning), svenska för invandrare (SFI), studie- och yrkesvägledning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda Särvux, eftergymnasial utbildning, personal- och uppdragsutbildning, högskoleutbildningar och service till studenter, validering, centrum för introduktion av flyktingar och andra nyanlända invandrare, arbetsmarknadsstöd. Väsentliga händelser Nämnden erhöll under våren extra medel, beviljade av kommunstyrelsen, för arbetet kring unga vuxna utanför arbete och studier. Även Vingåkers kommun avsatte extra medel för unga vuxna. Våren präglades av uppstarten av detta uppdrag. Medlen användes bland annat till att öka antalet feriearbetsplatser under sommaren både i Katrineholm och Vingåker. Bland annat genomfördes Framtidsboxen, där ungdomar fick i uppdrag att ta fram viktiga förslag på att förbättra integrationen i Katrineholm och förslag om verkligt inflytande i Vingåker. lanering av ytterligare insatser i form av att erbjuda praktikplatser för ungdomar inom de kommunala förvaltningarna har startat i Vingåker och Katrineholm. Samverkan med arbetsförmedlingen har utvecklats kring åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. Ytterligare en medborgarkurs för invandrarkvinnor har genomförts. Ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Julita gård har startat. Jobb- och utbildningsmäss har genomförts, en av landets största i sitt slag. Tillsammans med personalkontoret i Katrineholms kommun har utbildningsprogram för en gemensam Ledarskapsvecka tagits fram och genomförts. Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Det ekonomiska perspektivet Viadidaktnämnden har tydliga ekonomiska avstämningar med Katrineholms och Vingåkers kommuner. Ekonomisk uppföljning lämnas vid varje nämndsammanträde, antingen muntligen eller skriftligen, med rapport om de åtgärder som måste vidtas. Åtgärder för att hålla budgetramen innehåller konsekvensbeskrivningar och kopplingar till mål och uppdrag. Ortsutvecklingsperspektivet 2010 har ett centrum för teknisk kompetens i samverkan (TKS) utvecklats tillsammans mellan vuxenutbildning, gymnasieskolan, samt produktionsföretag i Katrineholm och Vingåker. Vid budgetavvikelse redovisas åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivning. Ledningsgruppen för TKS arbetar med att utveckla samarbetet. 47

48 Delårsrapport 2010 Bidra till att ungdomsarbetslösheten minskar Höja utbildningsnivån i regionen genom bland annat att: -erbjuda högskole- och yrkeshögskoleutbildning på hemmaplan. Utbudet ska motsvara individers behov och näringslivets efterfrågan -öka andelen män som söker sig vidare till studier. Öka antalet studerande från andra kommuner genom bland annat att: -utveckla och tydliggöra KFVregionens utbildningsmöjligheter samt utveckla ett Campus genom en ökad samverkan med näringsliv, högskolor, universitet, yrkesutbildning samt andra externa aktörer Erbjuda vuxenutbildning inom alla nivåer utifrån lokala behov och efterfrågan exempelvis kopplat till Logistikcentrums verksamheter i Katrineholm Se över rutiner rörande stimulansbidraget till studerande så att framställan till kommunstyrelsen kan behandlas betydligt tidigare än vad som skedde Medborgarperspektivet Arbeta fram en plan för jämställdhetsarbetet/diskrimineringslagen gällande deltagare, studenter och övriga medborgare som kommer i kontakt med Viadidakt (klart under 2010). Inom ett år från flyktingen/invandraren anlänt till kommunen ska 50 % av flyktingarna/invandrarna ha praktikplats under minst fem månader eller uppnå minst betyget Godkänd i SFI (Svenska för invandrare). Arbeta fram metoder för att mäta långtidseffekter av Viadidakts insatser för enskilda individer både när det gäller Alla ungdomar i åldersgruppen födda 1993 har erbjudits feriearbete under sommaren. I samarbete med Arbetsförmedlingen har arbetslösa ungdomar erbjudits praktikplatser inom de kommunala förvaltningarna. Start av en gemensam ingång för ungdomarna, Ungdomstorget startade första september. Start av nytt Butikschefprogram på högskolenivå samt ytterligare ett lärarprogram. Utifrån arbetsmarknadsbehov har ett antal nya yrkesutbildningar inom Yrkesvux erbjudits. Ytterligare en grupp inom Serios har startat i Vingåker. Jobboch utbildningsmässa genomfördes i mars. Förvaltningen deltar i ett länsövergripande utvecklingsarbete kring yrkeshögskoleutbildningar i syfte att öka antalet utbildningsplatser till länet. Kartläggning förvaltningarnas aktuella samarbete med högskolor och universitet har genomförts i syfte att utveckla samarbetet. Se ovan Inom Yrkesvux har utbildning inom Lager och logistik startat. Ett antal olika projekt och insatser genomförs exempelvis Yrkessvenska, AVA-projektet med Julita gård, Språkpraktikplatser,. Strategi och plan är framtaget. Enkät kommer att skickas ut i oktober G G G G 48

49 Delårsrapport 2010 individens mål inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Ansvara och fortsätta utveckla introduktionsarbetet i Vingåker Miljöperspektivet Verka för ett ökat användande av IKT (Informations- och kommunikationsteknik) när det gäller sammanträden och möten i syfte att minska användandet av bil. Alla tjänsteresor ska ske med tåg i största möjligaste mån. Tjänsteresor med personbil ska ske med personbilar som drivs med förnyelsebara bränslen. Minska utbetald milersättning med 30 procent jfr Minska elförbrukningen med 10 procent jämfört med 2007 års förbrukning ersonalperspektivet Målen är samma som de kommunövergripande och förutsätter ett systematiskt arbetsmiljöarbete som främjar hälsa och förhindrar ohälsa.. rioriterade områden ur personalpolitiska programmet: Alla anställda ska verka för en god arbetsmiljö och ta ansvar för ett arbetsklimat som kännetecknas av tydlighet, öppenhet, tillit och respekt. Viadidakt ska sträva efter att anställdas sammansättning har en jämn könsfördelning samt speglar det omgivande samhället avseende etnisk mångfald. Verksamhetsperspektivet Rätt kvalitet är när alla sammantagna egenskaper i arbetsprocesser och tjänsteprocesser exakt förmår tillfredsställa kundernas och personalens uttalade och underförstådda behov. Med bakgrund av detta: Ta fram ett kvalitetssystem och göra en kvalitetsredovisning. Klar 30 juni Viadidakt ska ha ett informations- och kommunikationstekniskt stöd (IKTstöd) som väl motsvarar verksamheternas behov av kvalitet, kapacitet och flexibilitet. Organisationen klar och arbete pågår. Genomfört ett antal arbetplatsträffar med hjälp av telebildkonferens. Cykel inköpt på Åbrogården. Diskussion kring rutiner genomfört på AT. Regelbundna skyddsronder genomförs. Återkommande diskussion kring dessa områden vid arbetsplatsträffar och liknande. Gemensamma planeringsdagar inom förvaltningen. Förvaltningen strävar alltid efter att arbetsgrupper och liknande uppfyller jämn könsfördelning och etnisk mångfald. Ökad medvetenhet kring rekrytering iakttas. Aktivt arbete med att ta emot språkpraktikanter och ungdomspraktikanter sker på förvaltningen. Kvalitetsredovisning klar. Uppföljningssystem framtaget som en del av kvalitetssystemet. De flesta administrativa datorer är utbytta och för att öka flexibilitet har antalet bärbara datorer ökat. Detta har också inneburit att det totala antalet datorer har minskat. Utbytet har dock präglats av stora kvalitetsproblem i leverens och planering. Kvalitét och leveranser av IKT-stöd för den pedagogiska verksamheterna och arbetsmarknadsåtgärderna är mycket bristfälliga. 49 G G G G G G

50 Delårsrapport 2010 Rätt kompetens inför framtida utmaningar- implementera ett strategisk arbetssätt för kompetensfrågor med stöd i kompetensförsörjningsprojektet. Ökad samverkan inom Viadidakt Ökad samverkan med andra kommuner och andra aktörer inom verksamhetsområdet. Ökad samverkan med universitet, högskola och akademi för närhet och fortsatt kompetensutbyte. Ökad internationell samverkan Ökad kunskap och delaktighet kring utredningen om fördjupad samverkan med andra kommuner. G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Gemensam planeringsdag. Gemensamma projekt. Vägledning och utbildningsinsatser inom arbetsmarknadsverksamheten genomförs. Gemensamma arbetsgrupper såsom kommunikationsgrupp och jämställdhetsråd finns. Länsövergripande samverkan sker inom vuxenutbildningsområdet. Länsövergripande samverkan kring Yrkeshögskoleutbildning har startat. Utredningen avbruten K G G K K Kommentar till årets utfall Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 Viadidakt förvaltning Viadidakt utbildning Viadidakt arbetsmarknad Totalt Nettoinvesteringar Viadidaktnämnden nettokostnader för perioden jan-aug uppgår till tkr. För året prognostiserar nämnden ett resultat på tkr gentemot budget. Ett stort antal flyktingar har även under 2010 kommit till vår kommun. Kostnaderna för dessa i form av mottagande och Sfi-utbildning är den huvudsakliga förklaringen till att Viadidakt utbildning visar underskott mot budget. En avvikelse som också beräknas kvarstå vid årets slut. Eftersläpande ersättningar från flera pågående EU-projekt försvårar för närvarande avstämningsarbetet. Uppdragsutbildningar hos Ellwynska skolan är större än budgeterat och skapar därför en avvikelse på kostnadssidan. För övrigt förekommer endast mindre avvikelser mot budget inom alla tre enheterna, vilket också gäller avvikelser inom de olika kostnadsslagen. Svårigheten att bedöma eventuella nya statliga direktiv inom framförallt arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagning ger en försiktig prognos för helåret på tkr. Investeringar Investeringarna per augusti 2010 är 123 tkr och avser pedagogisk utrustning i form av telebildutrusning, datautrustning och möbler till elevsalar. rognos för helåret är att investeringarna ryms inom tilldelad investeringsram. 50

51 Delårsrapport 2010 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Monika Johansson (s) Förvaltningschef: Lena Andreasson Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Till vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde hör även Ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende från 18 år enligt avtal om skatteväxling med Landstinget Sörmland. Ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende enligt socialtjänstlagens 5 kap 5 och 7 samt 7 kap 1 och för dem som vistas i dagverksamhet enligt samma lag. Betalningsansvar enligt lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, rövning av bidrag enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m m samt rövning av tillstånd till resor enligt lag (1997:736) om färdtjänst och lag (1997:735) om riksfärdtjänst. Vård- och omsorgsnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar även för Folkhälsoarbete inom äldreomsorg och handikappomsorg. Verksamhet med personligt ombud. Väsentliga händelser Gemensamt: Nämnden gick in i år 2010 med en budget i balans. Det uppnåddes genom stora personalreduceringar under hösten 2009 som verkställdes vid årsskiftet. Många personer fick också byta arbetsplats. Verksamheten har präglats av omställningsarbetet för att bibehålla en säker och kvalitativ vård utifrån nya förutsättningar. Vård- och omsorgsnämnden beslutade att 11,5 mnkr som erhållits som extraanslag från kommunfullmäktige inför 2010 skulle hanteras som ett engångsanslag under året med inriktning kvalitet för brukarna och arbetsmiljöinsatser för personalen. Vissa insatser har verkställts och resterande planerar förvaltningen att verkställa under hösten. En del av anslaget är knutet till projekt som sträcker sig över årsskiftet. Vid årsskiftet genomfördes skatteväxlingen av hemsjukvården och samverkansavtalet har upphört. Äldreomsorgen: Sedan första maj är en ny äldreomsorgschef anställd. Under årets åtta första månader har inga kostnader för betalningsansvar uppstått. Äldreomsorgen har under första halvåret haft god balans mellan tillgång och efterfrågan på äldreboende. eriodvis har det funnits lediga bostäder. lats till vårdboende, servicehus och demensboende kan i stort sett erbjudas inom tre månader. lanering för evakuering av brukare inför ombyggnation på Lövåsen pågår. ersonal från Lövåsen kommer att arbeta i Vingåker under evakueringstiden. Inom hemtjänst och myndighet pågår informationsinsatser och förberedelsearbete inför införande av LOV vid årsskiftet. Rehabverksamheten är sedan våren delad mellan landsting och kommun. Handikappomsorgen: De av vård och omsorgsnämnden 2009 beslutade personalreduceringar i särskilda boenden har vid ett boende inte kunnat genomföras på grund av brukares ökade omsorgsbehov. Daglig verksamhet har i juni tagit emot flera nya brukare som gått ut särskolan. Omställningsarbetet inom daglig verksamhet med inriktning mot tjänsteproduktion och samhällsintegrerade grupper har slutförts och godkänts av Vård- och omsorgsnämnden. En allvarlig händelse inom socialpsykiatrin har inneburit att verksamheter fått personalförstärkning och att bärbara larm installerats. Kostnaden ryms i befintlig budget. Beslut om införande av nytt klassifikationssystem för funktionsnedsättning och funktionshinder ICF inom handikappomsorgen har fattats av Vård och omsorgsnämnden och implementeringsarbetet har startat. 51

52 Delårsrapport 2010 Mål Nämndens kommentar Status Målvärde Det ekonomiska perspektivet Tydliga ekonomiska uppföljningar och Genomförs varje månad G 100 % prognoser som är avstämda mot budget. Vid budgetavvikelse redovisas åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivning Ortsutvecklingsperspektivet Anordna verksamhetsnära utbildningar på gymnasial/högskolenivå, som möjliggör studier för all personal i samverkan med utbildningsanordnare, landstinget och övriga kommuner i regionen. Skapa attraktiva livsmiljöer genom utveckling av boenden och dess närmiljö/trädgård. Medborgarperspektivet Öka antalet dialogtillfällen mellan medborgarna och nämnden. Under planperioden skall salutogent förhållningssätt implementeras i förvaltningen. Miljöperspektivet Samtliga verksamheter (100%) i vård- och omsorgsförvaltningen skall källsortera. År 2010 ska 85% av de personbilar som används av vård- och omsorgsförvaltningen drivas med förnybara bränslen. ersonalperspektivet Under planperioden skall kompetensutvecklingsplaner, med tydlig koppling till verksamhetsbehovet upprättas för samtliga yrkeskategorier. Utveckla ledarskapet genom utbildning i salutogent synsätt/förhållningssätt, dvs. meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Verksamhetsperspektivet Slutföra genomförandet av Kvalité till er tjänst, KTT. Under planperioden skall all tillsvidareanställd personal ha genomgått utbildningen. 95 procent av alla enheter som genomgått KTT-utbildningen ska ha genomfört och redovisat ett förbättringsarbete. G=genomförd, =pågående, K=kvarstår Utbildning genomförd/samverkan pågår ständigt ågår via nybyggnation och framtida ombyggnationer rojekt för att införa ett salutogent synsätt/förhållningssätt i hela äldreomsorgen pågår med hjälp av stimulansbidrag Det är endast ett fåtal grupper i förvaltningen som ej gått utbildningen. Ny utbildningsplan är fastställd. G/ 100 % 50 % 100 % 90 % G 100 % G 100 % G 90 % G 100 % 85 % G 100 % 52

53 Kommentar till årets utfall Delårsrapport 2010 Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 Äldreomsorg Handikappomsorg ersonlig assistans Folkhälsoenheten Övrigt gemensamt Totalt Nettoinvesteringar Vård- och omsorgsnämndens nettokostnader för perioden jan-aug uppgår till tkr. rognosen efter åtta månader visar att Vård och omsorgsförvaltningen kommer att lämna ett överskott för 2010 på ca tkr gentemot budget. De stora skillnaderna mellan budget, utfall, avvikelse och prognos beror till stor del på tilläggsanslaget på 11,5 mnkr. Gemensamt Inom den gemensamma verksamheten beräknas ett överskott med mnkr avseende den centrala bufferten. Äldreomsorgen Årets resultat inom äldreomsorgen beräknas till mnkr. Vidtagna åtgärder för hemtjänsten har gett effekt, vilket gör att hemtjänsten är i balans. Inom bostadsanpassningen finns flera stora ärenden, varför underskott prognostiseras. Ett överskott från tilldelat extraanslag för att höja sysselsättningsgrader finns på grund av att detta kunde genomföras först efter ett kvartal. Av dessa extraanslagspengar finns också ett överskott för ett kommande trygghetsboende där samverkan med boende pågår. Ett stort överskott finns också för inkontinenshjälpmedel inom hemsjukvården. Handikappomsorgen Boende för unga vuxna startar i september 2010 med sex platser i kvarteret Mejseln. Flera brukare i behov av särskilt boende LSS har inneburit öppnade av ytterligare en gruppbostad med sex platser tidigast under november/december i kvarteret Kärnan. Driftskostnaderna för ny gruppbostad finansieras inom befintlig budget för Handikappomsorgen bedöms ge ett överskott under 2010 med ca mnkr. ersonlig assistans ersonlig assistans beräknas gå med ett underskott på ca 500 tkr mot budget. Extra anslag Tilläggsanslaget som har hanterats som ett engångsanslag är igång med många projekt, aktiviteter samt kvalitetshöjningar för brukarna. engamässigt blir den stora genomslagskraften på helårseffekt. Investeringar Den stora budgetposten för utbyte av interna larm är i full gång. I övrigt har investeringarna varit mycket försiktiga. 53

54 Delårsrapport 2010 Katrineholms fastighets AB inkl. KIAB Ordförande: Marita Bengtsson Vd: Lars T Eriksson Sammanfattande verksamhetsbeskrivning KFAB ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet med bostadsfastigheter. Bolaget ska erbjuda boende av god standard och boendealternativ för olika skeden i livet. Bolaget ska även ta ansvar för att erbjuda utsatta och svaga grupper bostäder. För tillhandahållandet av lokaler för kommunal verksamhet ska bolaget efterstäva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser både bolagets och kommunens intressen. KIAB ska självt eller genom annan erbjuda näringsoch föreningslivet lokaler. Bolaget är en väsentlig aktör när sysselsättningsskapande verksamheter ska etableras, utvecklas eller på annat sätt förändras. Väsentliga händelser KFAB Uthyrningssituationen för KFAB har förbättrats sedan början av året. Uthyrningsgraden har ökat från 96 % till 97 %, vilket motsvarar en minskning av antalet tomma lägenheter från 67 st. till 53 st. Vakanserna finns främst i kv. Kärnan där en omfattande renovering pågår. En marknadsföringskampanj har genomförts i samband med renoveringen och riktats mot boende i närområdet. Förhandlingarna för 2010 års hyresnivå resulterade i en generell hyreshöjning om 2,96 % (3,1 %). För bostäder med varmhyra respektive lokaler med 2,96 %. För bostäder med kallhyra höjdes hyran med 1,96 %. Flodafors skola, Granhammar 3:18 har sålts till Floda Fastighets ekonomiska förening. Den rättsliga processen gällande skador på byggnaden som inrymmer Aquarena pågår. Skiljenämndens dom i ärendet väntas i oktober månad. Leverantören av bioproducerad värme gick i konkurs under våren. Bolaget har av konkursboet förvärvat de aktuella anläggningarna. Leverantörens konkurs kommer att påverka bolagets ekonomiska utfall för året, men omfattningen är för närvarande inte känd. En sträng vinter med stora snömängder har inneburit merkostnader för uppvärmning, snö- och halkbekämpning. En stor kostnadspost avser snöröjning av tak. Den totala merkostnaden uppgår till ca 5 Mkr. Som en konsekvens av detta har ett antal planerade underhållsåtgärder stoppats. Renoveringen av Kärnan pågår och 35 lägenheter är färdigställda. rojektet har utökats med anpassning av sex lägenheter i ett trapphus till en gruppbostad. Behovet av anpassning har medfört installation av hiss i trapphuset. Vid Sköldinge skola har om- och tillbyggnad av matsal och lektionssalar färdigställts. rojekteringen av Lövåsens vårdboende är klar och upphandling pågår. Byggstart beräknas ske i november. KIAB Efterfrågan på lokaler har varit fortsatt låg som en följd av lågkonjunkturen. Uthyrningsgraden har försämrats från 88 % vid årsskiftet till 84,5 % den 30 juni Orsak till försämringen är främst att en hyresgäst i kv. Gjuteriet gått i konkurs och att en lagerlokal i kv. ionen blivit vakant. rognosen avseende uthyrningsgraden till årets slut visar på en fortsatt negativ trend. Bolaget har drabbats av två skador, en brand i Laven i Sköldinge och en större vattenskada inom Värmbols Industriområde. De två skadorna innebär en nettobelastning på bolagets resultat om ca 1 Mkr. Den kalla och snörika vintern innebar att kostnaderna för såväl uppvärmning som snöröjning blev mycket högre än normalt. En stor kostnadspost är snöskottning av tak. Genom att halvera det planerade underhållet kan ett negativt årsresultat undvikas. Bland de underhållsåtgärder som ändå genomförs är planerad fasadrenovering på Kullbergska huset och Mejerigatan 12 (kv. Gjuteriet 19). 54

55 Delårsrapport 2010 Kommentar till årets utfall Nettokostnad, tkr Utfall jan-aug 2009 Utfall jan-aug 2010 Budget jan-aug 2010 Budget 2010 rognostiserad avvikelse 2010 KFAB Totalt Nettoinvesteringar KFAB erioden visar ett positivt resultat. Bakgrunden till det positiva resultatet kan främst härledas till utfallet på underhållskostnaderna som ligger på en lägre nivå än planerat. En annan orsak är de lägre personal och kapitalkostnader. rognosen för det ekonomiska utfallet på helåret är svårbedömd. Utfallet påverkas av skiljenämndens dom avseende Aquarena och konkursen hos leverantören av bioproducerad värme. För att minska eller undvika ett negativt resultat i bolagen har det planerade underhållet sänkt med 5 Mkr i KFAB, I KFAB pågår nybyggnationen av gruppbostaden i kv. Mejseln och beräknas vara klar under september månad. Bolagets prognos om ett positivt resultat om 4,0 Mkr är exklusive det kommande ekonomiska utfallet av skiljenämndens dom respektive effekten av värmeleverantörens konkurs. KIAB erioden visar ett negativt resultat. KIAB räknar med att det planerade underhållet sänks med 3,6 Mkr, en halvering mot budgeterad nivå. rognosen för bolagets ekonomiska resultat är då ett nollresultat. I Kv. Sothönan 6 har ny fasad- och takbeklädnad samt allmäntekniska installationer slutförts. Investeringen möjliggör för KILAB att expandera sin verksamhet. AB El & Ventilation/ Ventilationstjänst har expanderat och flyttat sin verksamhet till kv. Rådmannen. De lokaler i kv. Maskinisten och Mejeriet som AB El & Ventilation/Ventilationstjänst tidigare hyrt är uthyrda till andra hyresgäster. 55

56 Delårsrapport 2010 Katrineholm Vatten och Avfall AB Ordförande: at Werner Vd: Björnar Berg Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Katrineholm Vatten och Avfall AB ägs till 100 % av Katrineholms kommun. Bolaget äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna och är huvudman för VA anläggningarna i Katrineholms kommun. Ägarnas syfte är att genom bolaget driva och utveckla vattenförsörjning, avloppshantering och dagvattenhantering så att det tillgodoser brukarnas behov av vattentjänster samt bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Enligt föreskrifterna om avfall har Katrineholm Vatten och Avfall AB fått uppdraget som renhållare i Katrineholms kommun. Drift och underhåll av de allmänna VA-anläggningarna och uppdraget som renhållare i Katrineholms kommun utförs av Sörmland Vatten och Avfall AB. Sörmland Vatten och Avfall AB ägs till lika stora delar av Katrineholms, Flens och Vingåkers helägda bolag. Väsentliga händelser Vatten och Avlopp Under året har byggnationen av det nya vattenverket tagit fart rejält. Trots bister vinter som innebar att byggnationen stod still en tid så ligger projektet åter i fas med tidplanen. Ekonomiskt ser de ursprungliga kalkylerna ut att hålla så långt. De stora utbetalningarna som sker för detta har tärt på de likvida medlen varför bolaget till dags datum behövt låna upp 95 mkr. Anläggningen beräknas vara färdigställd under maj-juni 2011 då vattenförsörjningen kan läggas om från Kerstinboda vattenverk till det nya i Forssjö. En annan ekonomiskt betungande investering är den nya vatten och avloppsledning som ska förläggas till Kronfågel med anledning av den utökade produktion som sker där. Detta projekt har precis handlats upp och projektet har en väldigt stram tidsplan. De första dagarna i september fick bolaget besked från länsstyrelsen gällande utsläppen av kväve från Rosenholms reningsverk. Verket ligger på gränsen för vad som det får släppa ut i form av kväve. Med några mindre ombyggnationer vid verket klaras dagens krav men med större spillvattenmängderna från Kronfågel kan stora investeringar vara nödvändiga. För att finansiera de stora investeringarna kommer avgifterna behöva höjas. Under året har inga anmärkningsvärda produktionsstopp ägt rum i anläggningarna. Inte heller har några större vattenläckor ägt rum som äventyrat försörjningen till kommuninvånarna. I maj hade vi problem i Valla med översvämningar av dagvatten. Stora träd och rötter som trängt in i ledningarna var förklaringen och vi la nya ledningar på en sträcka. Under första månadernas starka kyla frös en del vattenmätare sönder som var tvunget att åtgärdas. Renhållning Hämtningen av hushållsavfall har fungerat tillfredsställande under årets första åtta månader. Vår entreprenör RenoNorden AB har under året genomfört en total översyn av insamlingslogistiken i Katrineholms kommun. Omläggningen av hämtningsdagar och veckor genomfördes i juni vilket påverkade främst våra kunder i centralorten samt i mycket begränsad omfattning landsbygden. Belastningen på kundtjänst var minimal och kunderna har inte uttryckt något missnöje. Reno genomför med start ytterligare en logistikomläggning i centralorten som berör 490 hämtadresser. Mängden kärlavfall i Katrineholm ökade med 2,82 % för period jan mars och minskade med 3,21% för perioden april augusti jämfört med motsvarande perioder Ökningen under första kvartalet beror på den då rådande lågkonjunktur som också påverkade konsumtionsmönstret. Totalt för perioden jan aug är minskningen ca 1 % jämfört med samma period Nationellt är avfallsminskningen på 5-6% under samma period. I vår strävan att uppnå bättre kvalité, större effektivitet och högre kundnöjdhet arbetar vi fortlöpande med våra entreprenörer genom ärendehantering, avvikelserapportering och regelbundna avstämningsmöten. Slamhämtningen har och kommer säkerligen att vara en ständig återkommande punkt där det finns förbättringsmöjligheter. Vi misstänker att vi inte har samtliga hushålls enskilda avloppsanläggningar anslutna till kommunal renhållning, i enlighet med föreskrifterna. För att komma till rätta med problemet 56

57 krävs resurser i form av förstudie, inventering, anslutning och uppmärkning av samtliga anläggningar. Detta kommer att hanteras i ett specifikt projekt. Förbränningsskatten slopas Kostnadsminskning med 248 kr/ton. Delårsrapport 2010 Nuvarande avfallsplan är giltig till Kommunstyrelsen bör så fort som möjligt ta fram en ny avfallsplan, så renhållaren kan följa lagstiftningen. Kommunstyrelsens förvaltning arbetar med en textkorrigering av avfallsföreskrifterna för vidare handläggning och beslut i KF. Kommentar till årets utfall Utfall jan-aug 2009 Utfall jan-aug 2010 Budget jan-aug 2010 Budget 2010 rognostiserad avvikelse 2010 KVAAB Totalt Nettoinvesteringar Nettoomsättningen för de första åtta månaderna uppgår till 50,3 Mnkr och resultatet till 4,2 Mnkr. Motsvarande siffror föregående år uppgick till 54,3 och 7,1 Mnkr. VA-delen har genererat ett positivt resultat om 3,9 mkr och renhållningsdelen ett positivt resultat om 0,4 mkr. Jämfört med budget har VA-delen något bättre resultat och renhållningen ligger ungefärligen på budget. Inom renhållningens specifika sommartjänster såsom fritidshämtning, latrin etc. så kan det vara svårt att periodisera intäkter och kostnader korrekt varför viss reservation får lämnas om att en del korrigeringar kan komma uppstå i september. Avvikelsen på resultatet om + 1,0 Mnkr är delvis att hänföra till förskjutning av investeringar på VA-sidan och därigenom lägre kapitalkostnader. 57

58 Delårsrapport 2010 Västra Sörmlands räddningstjänst Ordförande: Håkan ersson Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner. Direktionen är den beslutande församlingen och utgör också styrelse. Enligt förbundsordningen skall förbundet hålla en för Katrineholms och Vingåkers kommuner gemensam organisation för räddningstjänst (under freds- och krigstid som enligt lag eller annan författning ankommer på medlemskommunen). Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Uppdragen regleras i en särskild bilaga till förbundsordningen. Ägarkommunerna har i uppdraget angett följande mål: Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor - som kan föranleda räddningsinsats - ska kontinuerligt öka. Vid en olycka - som föranleder räddningsinsats - ska en första skadebegränsande åtgärd ske av enskilda. Räddningstjänsten ska vara framme inom 10 minuter vid 90 % av alla olyckor och inom 30 min vid övriga. De nya målen gäller fr o m 1 juli Utifrån dessa har Direktionen formulerat strategier och mål vilka följs upp nedan. Direktionen har uppfattat att de fyra mål som framgår av ägaruppdraget är att betrakta som God Ekonomisk Hushållning. Väsentliga händelser Ledning Under perioden har det genomförts upphandling för rengörning och brandskyddskontroll. Ny entreprenör från den 1 juli är Söderköpings Sotning & Ventilation. Avtalet löper till 2013 och kan förlängas i ytterligare två år. VSR har anställt en säkerhetsstrateg. Arbetsuppgifterna är strategiska säkerhetsfrågor i medlemskommunerna. Under perioden har arbetet koncentrerats på TF Räddningschef: Roger Larsson Katrineholms kommun. Arbetstiden kommer från årsskiftet att fördelas 80/20 mellan kommunerna. Brandstationen i Björkvik har byggts ut och renoverats. Arbetet har gjorts av personalen i Björkvik. I Björkvik har det startats en frivillig brandkår som har tecknat samarbetsavtal med VSR. Omfattande förändringar på personalsidan har skett i ledningsorganisationen då Räddningschefen slutat sin tjänst. STF räddningschef är i dagsläget tillförordnad som räddningschef. Under resten av året kommer organisationen utarbeta nya rutiner hur vi på ett effektivt sätt ska arbeta med våra mål och uppdrag från medlemskommunerna och Direktionen. I oktober arrangeras Skadeplats Detta är en tvådagars konferens som riktar sig mot operativ räddningstjänst. Konferensen arrangeras av Svenska Brandskyddsföreningen med VSR som värdar. Under dag ett genomförs olika föredrag och informationer. å förmiddagen dag två invigs övningsfältet varefter dagen ägnas praktiska demonstrationer och uppvisningar på övningsfältet. Deltagarantalet kommer att vara mellan personer. Extern utbildning Under perioden har 125 olika utbildningar genomförts i bla HLR, L-ABC, Brandskyddsutbildningar, Systematiskt Brandskyddsarbete samt Heta Arbeten. Totalt har 4322 personer genomgått utbildning i VSR:s regi. Övningsfältet FLAMMAN Efter att det praktiska arbetet på fältet legat i vila över den snörika vintern så återupptogs arbetet under april månad. Schaktning och grundläggning för utbildningspaviljongen påbörjades. Samtidigt som justeringsarbeten på övriga delar av fältet utfördes. Under maj månad monterades utbildningspaviljongen. Invigning av övningsfältet sker den 7 oktober i samband med Skadeplats konferensen. Räddning VSR har larmats 418 gånger under perioden. Detta är en ökning med 36 larm i förhållande till föregående år. Beroende på larmtyp och omfattning kan flera stationer larmas samtidigt. Tillsyn Vi har koncentrerat tillsynen till landsbygden, vårdanläggningar, stora samlingslokaler och industrier. Totalt genomfördes 42 tillsyner under perioden. 58

59 Delårsrapport 2010 Undersökande/lärande Under perioden har tre brandutredningar genomförts. Utredningarna kommer att skickas till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och ingå i deras nationella databas. Utöver brandutredningarna har två tekniska brandplatsundersökningar genomförts tillsammans med polisens tekniker. Kommentar till årets utfall Utfall jan-aug 2009 Nettokostnad, tkr Utfall jan-aug 2010 Budget jan-aug 2010 Budget 2010 rognostiserad avvikelse 2010 VSR Totalt Nettoinvesteringar eriodavvikelsen kontra periodens budget avseende intäkterna beror delvis på att debitering av utförda tjänster har halkat efter. ensionskostnaderna grundade på KA:s prognos från , sammantaget med personalförändringar medför avvikelser. Budget på avskrivningar baseras på uppskattad tidpunkt för inköp, vilka dock har skett senare och därmed kortare avskrivningstid innevarande år. Årets investeringar koncentreras till iordningställande av övningsfältet Flamman samt ombyggnationen av Björkviks brandstation. rognosen till årets slut beror på ovanstående men beräknas sjunka samt att den största delen utgörs av lägre avskrivningar. 59

60 Delårsrapport 2010 Katrineholms Logistikfastigheter AB Verksamhetsbeskrivning Katrineholms Logistikfastigheter AB har till uppgift att bygga och förvalta lagerlokaler inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ägs till 51 procent av Brinova Fastigheter AB och till 49 procent av Katrineholms kommun. Aktiekapitalet är 12 Mnkr. Styrelsen består av fyra ledamöter med två representanter för vardera ägaren. Bolaget köper administrativa tjänster från Brinova Fastigheter AB. Kommentar till årets utfall Nettokostnad, tkr Utfall Utfall Budget rognostiserad Budget 2010 jan-aug 2009 jan-aug 2010 jan-aug 2010 avvikelse 2010 KLFAB Totalt Extra kostnadsposter i år har varit den snötunga vintern och en satsning på framtagande av en affärsstrategi. Övriga bolag Katrineholms Railpoint AB sköter driften av terminalerna inom Katrineholms logistikcentrum och ägs till 32% av Katrineholms kommun. Kommunen har även andelar i KFV Marknadsföring AB (30%) som samordnar turism och marknadsföring i KFV-regionen samt i Katrineholms Entreprenörscentrum AB (KEC 49%). 60

61 61 Ekonomisk sammanställning

62 62 Ekonomisk sammanställning

63 63 Ekonomisk sammanställning

64 64 Ekonomisk sammanställning

65 65 Ekonomisk sammanställning

66 66 Ekonomisk sammanställning

67 67 Ekonomisk sammanställning

68 68 Ekonomisk sammanställning

Bildningsnämnden Bildningsnämndens handling 25-2010

Bildningsnämnden Bildningsnämndens handling 25-2010 Bildningsnämnden Bildningsnämndens handling 25-2010 Ordförande: Anneli Hedberg (s) Förvaltningschef: Jukka Kuusisto Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Bildningsnämndens handling 9-2012. Månadsprognos Mars 2012 Bildningsnämnden

Bildningsnämndens handling 9-2012. Månadsprognos Mars 2012 Bildningsnämnden Bildningsnämndens handling 9-2012 Månadsprognos Mars 2012 Bildningsnämnden Innehållsförteckning 1.1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1.1 Genomförda & planerade åtgärder, inräknade i prognosen

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016

Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport PerÅke Brunström Lisbet Östberg Oktober 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 1.1 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden Internbudget 2019 Barn- och utbildningsnämnden 1 Barn- och utbildningsnämndens internbudget 2019 Nämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att förverkliga nationella och kommunala mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Tierps kommun Anders Petersson Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Sofia Nylund Anders Rabb Sandra Feiff September 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Sollentuna kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Hallstahammars kommun

Granskning av delårsrapport. Hallstahammars kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Hallstahammars kommun Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Louise Pernhall Oktober Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Revisionskonsult April 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018 Handläggare Per Malmquist Tel. 0152-293 48 Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per oktober 2018 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos.

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd

Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd Månadsrapport Utgåva: Månadsrapport Rapportperiod: 2019-02-28 Organisation: Barn och skolnämnd Könsfördelning År: 2019 2 God ekonomisk hushållning År: 2019 Nyckeltal Kön Målvärde 2019 Prognos Helår 2019

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Plan- och byggnadsnämnden

ÅRSREDOVISNING. Plan- och byggnadsnämnden ÅRSREDOVISNING 2009 Plan- och byggnadsnämnden 1 Plan- och byggnadsnämnden Verksamhet Uppföljning av uppdrag Huvudverksamhet: Bygglov och detaljplaner Grunduppdrag Plan- och byggnadsnämnden ska svara för

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Elinore Fahlgren September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer