VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR
DEMOKRATIN OCH EUROPA INLEDNING BIRGITTA OHLSSON Det personliga är politiskt. Så lyder feminismens klassiska slogan. Europa är sannerligen politiskt för mig som liberal, men också synnerligen personligt. I bekvämlighetens, passivitetens och historielöshetens tidevarv där europeiska partier till höger och vänster tävlar i att toppa varandra i EU-skepticism måste vi visa att Europa mer än någonsin måste»europa ÄR INTE EN GRÖNSAKSAFFÄR DET ÄR ETT POLITISKT UPPDRAG «vårda, värna och vurma sin grund. Och krasst samtidigt inse att världen inte längre ser ut som på 1950-talet vad gäller tillväxt, teknologi och trumf. Om Europasamarbetet ska fortsätta bidra till fred, frihet och välstånd går det inte att stanna där vi är nu, utan EU måste reformeras för att hålla ihop även i framtiden. EU ska fokusera på rätt saker och visa att man kan leverera. Samarbetet måste bli mer legitimt i medborgarnas ögon och demokratin behöver stärkas. Sverige ska ta täten i den utvecklingen. Den Europeiska Unionen är framförallt en värderingsunion byggd på fred, frihet och frihandel eller som den tyske fackföreningsmannen och federalisten Ludwig Rosenberg uttryckte det mer elegant: Europa är inte en grönsaksaffär det är ett politiskt uppdrag. Ett politiskt uppdrag byggt på en historia som kulminerade i 1900-talets världskrig och som mer än någonting annat förfasat, förskräckt och förfärat världen. En kontinent där samtliga av hatets ideologier; nazismen, fascismen och kommunismen föddes. Men också en historia där upp- DEMOKR ATIN OCH EUROPA BIRGITTA OHLSSON 7
lysningen, demokratin och liberalismen en gång såg sitt ljus. Sex miljoner utrotade judar, men också miljoner mördade romer, homosexuella, slaver, funktionshindrade och politiskt/religiöst oliktänkande. Ett industrialiserat folkmord, så djävulskt planerat in i minsta grymma detalj som gör det historiskt ensamt i sitt slag. Jag funderar ofta på hur vi ska förklara för våra barn att dessa förtryckarideologier, det hat och de avskyvärda politiska rörelser som förtryckte och förintade fortfarande finns kvar idag år 2013. Och att de skamligt nog växer. För historielösheten är stark och hatets krafter jäser i dagens Europa i skuggan av den ekonomiska krisen. Romer behandlas vidrigt som andra klassens medborgare på sina håll. Prideparader för självklara mänskliga rättigheter och yttrandefrihet för homo, bi- och transpersoner stoppas i enskilda EU-länder. Islamistiska fundamentalister hotar det fria ordet med våld, nynazister ifrågasätter Förintelsen och muslimska kvinnor trakasseras när de bär slöja. Det finns knappt längre något europeiskt land som inte har ett främlingsfientligt, högerextremt eller populistiskt parti i sitt parlament. Antiziganismen, främlingsfientligheten, islamofobin, homofobin och antisemitismen vinner mark i högerextremistiska och populistiska partier. Faktum är att vi inte sedan andra världskriget i nuvarande EU:s 28 länder har haft så många rasistiska partier i valda församlingar som vi har i dag. Framförallt fascistiska, nazistiska och högerextrema partier i som Jobbik i Ungern och Gyllene Gryning i Grekland sticker ut och dylika partier kraftsamlar tillsammans inför kommande Europaparlamentsval. De senaste åren har jag gjort många resor. Ett besök i Berlin med ungdomarna på Anne Frank Centrum fångade mig särskilt. En ung kvinna som arbetade främst i forna Östtyskland berättade hur de högerextrema grupperna förändrats. Nynazisterna skriker sällan Heil Hitler numera de ordnar julfirande för fattiga ensamstående mammor och ger kläder till hemlösa. Högerextrema nätverk organiserar sportaktiviteter och spelar den sociala roll som civilsamhället eller kyrkan brukade ha. Jag har sett allt detta förut. Fast i en annan del av världen. I vårt eget Sverige har åter denna idylliska sommar det nynazistiska partiet Svenskarnas Parti ordnat sommarläger för barnfamiljer. Vi vet inte hur morgondagens extremister kommer att se ut. Men istället för att se dem som isolerade öar måste vi kartlägga hur de liknar, inspirerar och samarbetar med varandra. Valet till Europaparlamentet i maj 2014 blir därför i högsta grad ett värderingsval, där EU:s grund om frihet, demokrati och mänskliga rättigheter måste försvaras mer än någonsin. Det är sent, men inte för sent att vända denna dystra trend. Framförallt måste vi också bli bättre förebilder att själva leva upp till mänskliga fri och rättigheter på hemmaplan. 8 BIRGITTA OHLSSON DEMOKR ATIN OCH EUROPA
Här behövs både morot och piska. Framsteg ska uppmuntras, men att trampa på rättigheter ska få konsekvenser. EU måste införa årliga granskningar av hur unionens medlemmar lever upp till mänskliga rättigheter. Som liberal vill jag gå ännu längre. När ett EU-land grovt bryter mot EU:s grundvärden bör EU få rätt att straffa genom sanktioner. Det går inte att vara trovärdig i sin kritik mot länder som drömmer om framtida EU-medlemskap om enskilda medlemsstater samtidigt tillåts att strunta i mänskliga rättigheter utan några som helst konsekvenser. Jag tror att det mest farliga i dagens Europa är samhällen där unga utan drömmar har förlorat hoppet om sin egen framtid. I en tid där arbetslösheten bland ungdomar är över 50 procent i enskilda EUländer är situationen mer än akut. Vi som värnar Europas värderingar vårdar också ekonomisk framgång. Dessa är nära sammanflätade. Trots att Europa nu genomlider den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talets dagar finns det goda möjligheter att komma på rätt köl igen. Om vi gör rätt val. Politik är inte bara att vilja. Det är att våga välja också. Det handlar om att låta vår handel växa utåt genom frihandelsavtal med länder som USA, Japan och Indien. Men tyvärr i krisens kölvatten växer nationalistiska och protektionistiska vindar. Bara månader efter finanskrisens utbrott hade 17 av världens 20 största ekonomier infört protektionistiska åtgärder för att isolera sig själva, vilket i sin tur minskar handeln. EU MÅSTE INFÖRA ÅRLIGA GRANSKNINGAR AV HUR UNIONENS MEDLEMMAR LEVER UPP TILL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Ingen nation har någonsin blivit ruinerad på handel. Och just Benjamin Franklins ord om vikten av frihandel stämmer mer än något annat för den globalisering som världen befinner sig i just nu. Den globala kartan angående tillväxt och välstånd ritas om radikalt och det går snabbt. I dag står EU för en fjärdedel av världsekonomin. Fram till 2030 räknar man med att EU krympt till en åttondel av världsekonomin. 2050 beräknas EU bara att stå för drygt åtta procent. År 2050 kommer enligt prognoser Asien med Kina i spetsen att äga nära hälften av världens resurser. Omvärlden förändras snabbt. Det handlar om att skapa ett dynamiskt företagsklimat. Världsbanken rankar tyvärr flera av EU:s länder på 130:e plats eller sämre globalt när det gäller hur enkelt det är att starta ett företag. Det handlar om att utveckla den inre marknaden som häromåret firade 20 år som världens mest samordnade handelsmarknad som skapat miljoner nya europeiska jobb, tusentals nya företag och i dag når en halv miljard människor. Enligt EU-kommissionen har de åtgärder som gjordes mellan 1993 fram till 2009 medfört ungefär 3 miljoner nya jobb. Och de kan bli fler. Handeln mellan EU-länderna ökade dessutom under motsvarande period med 2000 miljarder euro. Det handlar om att försvara, bevara och utveckla DEMOKR ATIN OCH EUROPA BIRGITTA OHLSSON 9
den fria rörligheten både inom och utanför Europa. Där det europeiska mottot blir: Fråga inte människor var de kommer från; fråga vart de är på väg. Den fria rörligheten i Europa höjer inte bara livskvalitén för oss alla, den är också viktig för ekonomin. För att komma ur den ekonomiska krisen måste Europas ledare tvärt om stimulera rörligheten på bred front. Vi behöver en europeisk flyttlasspolitik om inte jobbet flyttar till mig får jag flytta till jobbet. Speciellt är det viktigt för unga, som ännu inte bildat familj och som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att våga söka jobb både inom och utanför sitt eget lands gränser. Studentutbytesprogrammet Erasmus är bra för att få akademiker att hitta nya jobb i andra EU-länder. Men det är lika viktigt att andra yrkesgrupper kan röra sig på den inre marknaden. Fler yrkesutbildningar, utbyten och lärlingsplatser behövs på samma sätt i dagens Europa. Svetsaren i Thessaloniki kan finna ett jobb i Stuttgart. Betongarbetaren i Murcia kan finna ett jobb i München. Sjuksköterskan i Sofia kan finna ett jobb i Solna. Att just slå vakt om det öppna Europa oavsett om det rör en solidarisk flyktingpolitik, generös arbetskraftsinvandring eller fler studie- och resmöjligheter över gränserna är liberala kärnuppgifter. Att vara på jakt efter en bättre värld skrev Karl Popper det är en av de äldsta och viktigaste av alla instinkter. Just den livskraften, hungern och instinkten kan ge Europa mer energi igen. Ett Europa, där varje generation av föräldrar känner att just de kan ge sina barn ett bättre och friare liv. Ett EU hungrigt för framtiden, ett historiskt medvetet EU och ett EU hedrande sina grundvärderingar. För det är just värderingar som bygger Europa och som håller oss samman. BIRGITTA OHLSSON (FP) EU- OCH DEMOKRATIMINISTER 10 BIRGITTA OHLSSON DEMOKR ATIN OCH EUROPA
DEMOKRATI OCH DELTAGANDE KLARA GRENHAGEN Kakföretaget Bisquick lanserade på 1950-talet en färdig kakmix, som skulle underlätta kakbakandet avsevärt. Produkten, som lovade en hembakt känsla på 90 sekunder, togs emot med skepsis hos kunderna. Vad var det egentligen i påsen och hur kunde pulvret så snabbt förvandlas till en kaka? Den väntade försäljningsstormen uteblev. Bisquick såg sig tvungna att anlita två experter inom affärspsykologi, som satte igång med en marknadsundersökning. De föreslog en enkel ändring i receptet som lösning på den skrala efterfrågan. Äggpulvret i kakmixen togs bort och en ny instruktion på paketet löd Just Add an Egg. Ändringen marknadsfördes som en kvalitetsgaranti; du är ju själv med och bakar. Det funkade. Snart knäckte kakbakarna glatt ägg till pulvermixen, som sålde som smör i solsken. Steget är måhända långt mellan kakbak och demokrati, och kanske är det inte riktigt rättvist att jämföra EU-samarbetet med en färdig kakmix på påse. Men känslan av delaktighet är lika viktig, av att den egna handlingen har betydelse för hur resultatet blir i slutändan. Av att det inte är något skumt i påsen, utan att vi själva är med och tillverkar kakan. Ett år före valet till Europaparlamentet 2014 genomförde Global Utmaning en opinionsundersökning i samarbete med YouGov. Drygt hälften av de tillfrågade uppger att de kommer att rösta i valet. Av de som inte säger sig villiga att rösta angav 31 procent som anledning att de känner vanmakt, att de inte kan påverka samt att frågan är långt borta ifrån mig. En majoritet anger också att de inte är insatta. Kort sagt, de vet inte vad det är i kakan och känner sig inte inbjudna att baka. DEMOKR ATI OCH DELTAGANDE KLAR A GR ENHAGEN 11
TYDLIGT ÄR I ALLA FALL ATT NY DIGITAL TEKNIK HAR SKAPAT NYA MÖJLIGHETER TILL GRANSKNING, OPINIONSBILDNING OCH MOBILISERING. VÄRLDEN HAR BLIVIT LITE MINDRE OCH SÄTTEN ATT PÅVERKA HAR BLIVIT LITE FLER. Svaren är dystra men inte överraskande; beslutsprocessen inom EU är ibland svårbegriplig och Bryssel tycks för många mer avlägset än kartan visar. Fler säger sig dock vara villiga att rösta om det fanns en större tydlighet kring vad partierna vill driva och om det fanns en kandidat som de kan identifiera sig med. Det är en fråga om tillit, en viktbärande pelare i en representativ demokrati som ju förutsätter att vi litar på att kandidaterna vi valt representerar våra intressen. Allt fler statsvetare och samhällsdebattörer ifrågasätter dock representativiteten i dagens politiska system. Enligt professor John Keane har den representativa demokratin sedan länge utvecklats till en mer pragmatisk statsform; The Monitory Democracy. I den bevakande demokratin utför väljarna en ständig granskning och kontroll av beslutsfattare och maktutövningen. I denna form är demokrati ett folkets vapen för att garantera politisk jämlikhet och skydda mot maktkoncentrationer. Något långt utöver valdeltagandet, en recensionsprocess som sker dagligen. Demokratin har i så fall inte fått något vidare betyg av sina recensenter den senaste tiden. Under både fredliga demonstrationer och våldsamma kravaller runt om i Europa har röster höjts i protest mot en alltmer dyster situation, där nästan en halv miljon familjer vräkts från sina hem i Spanien, bostadslånen slagit rekord i Holland, främlingsfientligheten växt sig stark inte minst i Grekland, antalet självmord i södra Europa dramatiskt ökat och arbetslösheten nått rekordnivåer på många håll. Plakaten bland folkmassorna har hängt ut bankerna som de skyldiga och nedskärningspolitiken har tagits emot som en dos salt i såren. 12 K L A R A GR ENHAGEN DEMOKR ATI OCH DELTAGANDE
Den senaste granskningen av Freedom House bekräftar att demokratin gått tillbaka i Centraleuropa och Eurasien under 2012: ökade övergrepp på civilsamhället i hela regionen, demokratiska bakslag i samband med val i Ryssland och Ukraina, ökade spänningar till följd av åtstramningarna i Centraleuropa och ihållande korruption på Balkan. Sociala medier har visat sig vara en kraft för frigörelse i många länder och sammanhang, samtidigt som de lika väl kan användas av en förtryckarregim för att få kontroll över sin befolkning. Tydligt är i alla fall att ny digital teknik har skapat nya möjligheter till granskning, opinionsbildning och mobilisering. Världen har blivit lite mindre och sätten att påverka har blivit lite fler. för alla kan uppnås. Det demokratiska statsystemet prövas och omprövas konstant, inte minst i kristider. Den här antologin är vårt försök att låta fler vara med i att Add an Egg i diskussionen om demokrati och deltagande i dagens Europasamarbete. Receptet för demokrati må förändras över tid, men kärnan är densamma; det blir inte bra om medborgarna inte är med och bakar. KLARA GRENHAGEN PROJEKTSAMORDNARE PÅ GLOBAL UTMANING I en ålder av offentlig maktkontroll snarare än klassisk representation kan demokratin inte längre ses som en färdig uppgörelse eller något som en gång DEMOKR ATI OCH DELTAGANDE KLAR A GR ENHAGEN 13