Dialogmöte med Försvaret Vindkraften i Västra Götaland Göteborg, 4 oktober 2013 Anteckningar 1. Välkommen och inledning Dagens moderator, Ulf Kamne, Ecoplan, presenterar sig och temat för dagen. Lars Bäckström. Landshövding. Landshövdingen inleder mötet med att beskriva en känsla av Tillbaka till framtiden : beskriver parallellerna med folkomröstningen om kärnkraften 1980. Då liksom nu kan olika personer ha olika bevekelsegrunder för sina val: Från en industri som behöver el, till miljöhänsyn som hindrar Volvo att bygga vindkraftverk i Natura 2000 området Torsvik. Försvaret är ett riksintresse som vi ska ta hänsyn till. Men vi måste ha en hänsyn till varandra, försvaret ska ta hänsyn till riksintresset vindkraft. Vi behöver en dialog! Gert-Inge Andersson, Regionstyrelsens ordförande. Betonar att det är viktigt att vi tillsammans hittar lösningar, att målet är att vi ska känna oss som vinnare båda två. Efterlyser följaktligen ett positivt och konstruktivt samtal. Beskriver hur Västra Götalandsregionen har 1,6 M invånare, 18 % av Sveriges befolkning, men på energi och export ligger vi på 25 %. Så VGR är viktig för Sveriges välstånd. Målet är att vi i regionen ska bli fossilfria 2030. Vi behöver alternativ, då energi och välstånd hör ihop. Gert- Inge påminner om att det är billigare att spara en kilowatt än att tillverka en! Slutligen betonas vårt ansvar för våra barnbarn. Detta är goda skäl till att sätta oss ner tillsammans för att lösa de här frågorna. Vi måste ta ett steg närmare ett fossilfritt samhälle. Hoppas att dagen blir ett samtal i positiv anda. 2. Henrik Aleryd, Power Väst: Vindkraften i Västsverige, möjligheter och Hinder Beskriver Power Västs mål och aktiviteter (stödja kommuner & stärka näringslivsutvecklingen) och ägarstruktur (Power Väst ägs av VGR, med flera aktörer som medlemmar). Varför jobba med vindkraft? Henrik Aleryd beskriver energiläget i Sverige: Kärnkraften är byggd för 40 år, fasas alltså snart ut. Nyaste reaktorerna togs i drift 1985, dvs de är 28 år gamla. 2025 fasar flera energikällor ut, men konsumtionen bibehålles. Vi kommer att stå inför ett glapp i elförsörjningssystemet på 48TW! I bra vindlägen kan man nu bygga vindkraft som producerar el för 40 öre/kwh: Vindel är billigt! Bakgrunden till mötet: projektörer meddelade att de inte fått bygga vindkraftsverk pga försvaret. 39 parker med 385 verk faller inom Försvarsmakten områden Investeringsvärde på 14 Miljarder, produktion på 2,8 TWh 2000 årsarbeten i byggfas, 200 arbetstillfällen i driftsfas Västkusten har bland de bästa vindförutsättningarna i Europa: längs Vänern, Vättern och kusten. Men just här finns även andra intressen: Försvarets stoppområden. Sammanfaller med de ytor där det blåser mycket och där vindkraftverken finns!
Vi är intressereade av samma områden. Hur löser vi detta? Södra Sverige: på halva ytan har försvaret intressen! Innebär detta att halva ytan försvinner för vindkraft? Det finns möjligheter i norra Sverige att klara de 30TWh som finns i planeringsramen. Men i södra Sverige där vi har mest energikonsumtion kommer vi att få ett underskott. Budgetpropositionen 2014 pekar på vikten av en tydlig kommunikation mellan intressenter, samt att alla berörda aktorer löpande förbättrar och utveklar sina processer för samverkan! 3. Länsstyrelsens perspektiv Lena Thulin Plate, Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen Miljöprovningsdelegationen. Vilka bestämmelser som styr vår verksamhet, prövningsprocessen samt när och hur man bäst kan påverka våra processer. Miljöprovningsdelegationen är ett självständigt beslutande prövningsorgan inom Länsstyrelsen. Tillståndsprövning styrs av Miljöprövningsförordningen. Prövningsprocessen beskrivs i Miljöbalken: Lena Thulin Plate beskriver tillståndsprocessen, när sker vad, vad påverkar beslut. Ej ovanligt med flera riksintressen för samma område (Mark och vattenområde som ska användas till de ändamål för vilket området är bäst lämpat: Ekologiskt känsliga områden, betydelse för ren och fiskenäring, industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning, avfallshantering etc. Mark och vatten områden som har betydelse för totalförsvaret är överordnat). Lena Nicklasson Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen: Läget i länet med vindkraftsutbyggnaden Lena Nicklasson beskriver praktiska exempel på hur Försvarsmaktens yttrande är tvetydiga eller motsägelsefulla: Uddevalla kommun, Ljungskile Norra, gällande tillstånd för 6 verk 170 meter höga. Försvarsmaktens yttrande innebar en tillstyrkan för verken, men en avstyrkan då verken tillsammans med markytan över havet blev för höga. Lena Nicklasson presenterade följaktligen en önskelista för remissvar: Svara i tid eller begär anstånd Tydlig tillstyrkan eller avstyrkan Om avstyrkan motivera konsekvensen (typ av påverkan och omfattning) Hävdas riksintresset ska detta tydligt framgå Har ni frågor kontakta oss gärna. 4. Jakob Gille, Processledare fysisk planering, Försvarsmakten Jakob Gille beskriver Försvarsmaktens (FMs) uppdrag samt hur FM jobbar med vindkraft: FMs uppdrag: Säkra svensk suveränitet, säkra svenska intressen. Bidra med skydd och beredskap i samhället. FM har en unik kompetens för förmåga till väpnad strid. Vindkraften och FM FM kommer in som sakägare i processen Som luftfartsmyndighet och flyplatshållare Via luftfartslagen om krav på rapportering av höga objekt
Som sakägare och förvaltare av ett antal rikssintresen för totalförsvarets militära del Regeringsuppdrag: FM ska lämna stöd till vindkraftsmålet. FMs perspektiv är att i yttranden i vindkraftsärenden är FM till 80 % positiv, ofta 90-95% positiv. Mindre lokala konflikter mellan FMs intressen och den enskilde kan alltid uppstå men på nationell nivå finns ingen konflikt med den statliga planeringsramen på 30TWh. FM har även ett ansvar för sina tekniska system: Försvarets Telenät FTN. Detta är Staten tunga kommunikationsinfrastruktur. Här överförs säkerhetsdata från kärnkraften, flygkommunikation, räddningstjänst, blåljuskommunaktion etc. Flygplatser: FM bevakar de hinderfria ytorna för den militära luftfarten. Ska tillgodose flygsäkerhet, operativa kravställningar och taktiska behov, utbildningsbehov. Enligt FOI: ingen konflikt mellan dessa krav och behov finns de nationella utbyggnadsmålen för vindkraft. Vidare betonar Gille att behovet uttryckt i ytor inte skiljer sig nämnvärt från övriga länder. Beslut om stoppområde för höga objekt 4/10 2010 publicerade FM ett beslut om sk Stoppområden kring de militära flottiljerna och övningsplatserna. I beslutet och bilagorna framgår varför beslutet togs, varför stoppområdena ser ut som de gör, typ av verksamhet som bedrivs, var flygning sker och hur flygning sker. 5. Diskussion Efter presentationerna fick de närvarande folkvalda en möjlighet till inlägg och reflektion. Anita Brodén, (fp): Värdefullt att ta del av de olika sidorna av diskussionen. Kanske en del myter som behöver undanröjas. Hänvisar till IPCCs rapport: detta är en global utmaning. Polen satsar nu på kolbrytning och skiffergas! Många utmaningar Sverige har ett stort ansvar att leverera förnybar energi. Angeläget att vi kan lösa dessa konfliket på ett bra sätt. Det finns goda möjligheter att komma längre. Nödvändigt att se kärnkraften som en brygga mellan det fossila och det förnybara. Över $ 500 miljarder subventionerar fossil användning varje år. Vi måste hitta alternativ. Abdirizak Waberi, (M). Vi lever i en demokrati och detta kräver dialog. Vi är ju alla för en bättre framtid för nästkommande generationer. Sverige bör agera ansvarsfullt. Bör kunna värna om försvaret såväl som bättre miljö. Undvik partipolitisk debatt, utan de ska handla om en samhällsdebatt. Rickard Nordin (C). Olika kulturer gör att vi inte alltid förstår varandra. Kräver flexibilitet och känsla för att båda är riksintressen. Stoppområden ger en mer stelbent bild än vad det är. Försvaret har dock blivit bättre på att kommunicera. Regeringens utredningstjänst säger att de problemen som vi har i Sverige finns inte i andra länder. Detta stämmer inte överens med vad FM hävdar. Varför är det så? Lise Nordin (mp). Glad att mötet samlat de olika aktörerna. FM är en av de största hindren mot energimålen. Vi talar om vindel motsvarande en mindre kärnkraftreaktor. Det saknas rimlig motivering till varför FM så ofta säger nej. Olika motiv ges. Detta är ett rent Svenskt fenomen. Det handlar alltså om olika intressen som står emot varandra. Därför stödjer jag en motion om att ompröva försvarets vindkraftsveto. Dags att diskutera detta i riksdagen. Peter Rådberg (mp). Borde inte vara konflikt mellan höger och vänster. Sitter i Försvarsberedningen: miljöaspekterna viktig del i detta. Detta borde leda till att FM borde se detta från ovan, men vi hamnar lätt i stuprörstänk.
Angående markanvändningen: hotbilden har förändrats, men FM håller fast vid ett utdaterat markmonopol. Vi bör se över detta. Varför har FM alltid monopol att bestämma när flera har intresse i ett område? Henrik Aleryd: Power Väst vill ju ha en tydlig process, och inte nödvändigtvis vindkraftverk överallt. Civila flyget har gått med på att höja MSA-ytan. Kan även FM göra detsamma? Lars Bergsström: FM. Våra inflygningskrav skiljer sig från de civila. För oss krävs hög fart på låg höjd. Vi måste kunna öva på detta. Sverige har dåligt väder och låg molnbas. Om MSA ytan höjs minskar sannolikheten att komma under molnbasen. Så FM har fattat beslutet att inte höja MSA-ytan. I den efterföljande diskussionen urskilde sig främst följande frågor: Samhällsplaneringsfrågan Riksintressen i konflikt Otydlighet i uppdraget Tillstyrkanden som är avstyrkanden Stoppområden Samhällsplaneringsfrågan Tills stor del beskrivs problematiken som en samhällsplaneringsfråga: FM beskriver att i de länder som vi jämför med har man haft en samhällplanering innan. I Danmark har man t.ex. i förväg kunnat fastställa områden av intresse för försvaret. Dessutom ställs olika krav på flygvapen i olika länder. Det finns skillnader, men de bottnar i de processer som har föregått. I grund och botten är detta en samhällsplaneringsfråga på lång sikt, 25 år är livslängden på dagens vindkraftverk. Ett förslag som framförs är att ge Boverket, som har det övergripande ansvar vad gäller planeringsfrågor i uppdrag att bjuda in övriga och klara ut hur man ska se på dessa frågor. Riksintressen i konflikt Det är vanligt förekommande att det uppstår en intressekonflikt mellan flera olika riksintressen. Om det är flera rinksintressen i ett ärende hos Länsstyrelsen, och ett är FM, så väger FM tungt. Men det innebär inte per automatik nej. Ur FMs perspektiv handlar ofta om att skydda anläggningen och dess funktion, samt tillgängligheten till det. Så påverkansområdet blir större än själva anläggningen. Ur regionens perspektiv så är vindkraft även en fråga om sysselsättning. VGR har tagit över det regionala utvecklingsansvaret från staten i regionen. Ett väldigt viktigt sysselsättningspaket blev energiförsörjningsfrågan. I frågan om FMs riksintresse i förhållande till andra intressen betonade flera deltagare att även andra intressen är viktiga ur ett nationellt perspektiv, såsom energiförsörjning/oberoende, sysselsättning, god miljö mm. Otydlighet i uppdraget Flera av de närvarande beskrev att Riksdag och Regering inte är helt tydliga avseende uppdraget till FM, t.ex. vid hänsyn till vindkraft som riksintresse. Politiker passar ibland på frågan: ansvariga politiker vill inte gå in på detaljnivå på FMs uppdrag, utan skjuter ifrån sig detta på FM, vilket är problematiskt. Frågan är då hur stor stort tolkningsutrymme FM har i dessa frågor: Det är bra om politiken är tydlig. Detta är en hemläxa åt rikspolitikerna.
Tillstyrkanden som är avstyrkanden Flera parter i diskussionen, såväl privata aktörer som myndigheter, beskriver att FM inte är konsekventa i sin hantering av vindkraftsärenden (vad som biviljas och vad som avslås) och att svaren ofta är tvetydiga (ja men i praktiken nej) Detta skapar osäkerhet och svårigheter att planera för framtiden. FM beskriver att de för att hantera denna problematik har centraliserat dessa frågor och hoppas att detta löser problemen. FM menar att när svaren har ändrats beror detta oftast på att förutsättningarna i projekten och ansökningarna har ändrats under årens gång. Samtidigt uttryckte FM självkritik och medgav att svarsprocessen tidigare inte har skötts på ett tillfredsställande sätt. Frågan om hur många av svaren som innebar ingen erinran men som i praktiken innebär ett nej lämnades obesvarad i diskussionen. Stoppområden En viss flexibilitet avseende tillstånd i Stoppområden efterfrågades, men här var FM tydlig: det handlar om gränsdragning: när man satt en gräns är det svårt att flytta på den. I VGR är så mycket större än stoppområdena. FMs uppmaning är att vi ska dra nytta av MSA-ytan har krympt. FMs argument är att det mesta av VGR ligger utanför stoppområdena, FM föreslår att man ser på möjligheterna där. Stopp i stoppområdena, men för utveckling utanför dessa. Vad gäller MSA ytan utanför 46 km finns det möjlighet för FM att vara försiktigt positiva till nya vindkraftverk. För att möjliggöra vindkraftverk på bra vindområden som sammanfaller med FMs stoppområden får frågan lyftas på nationell nivå: det är riksdagspolitikerna som kan ge FM i uppdrag att se över stoppområdena för att öppna för mer vindkraft. 6. Summering Lars Bäckström Vi på Länsstyrelsen har uppgiften att döma av i en ständig konflikt. Vad som skulle underlätta för oss är att få bättre svar på hur det ser ut med regler och krav i Sverige jämfört med andra länder. Värdefullt för debatten att klarlägga detta. Dessutom är det förvirrande med olika beslut i olika fall: bygglov upphävs i t.ex. Vara men tillåts i Mellerud. Gert-Inge Andersson. Vi ser markägarperspektivet utifrån regionens perspektiv. Vi har VGRs vision om det Goda Livet, som ju kräver bra miljö, sysselsättning, energitillgång. Vi har 18 vindkraftverk som vi vill resa i stoppområdena, men här har FM varit tydlig. Men det finns skäl till varför VGR vill gå före. Politiska skäl. Vi får då som politiker ta på oss att ändra regelverket. Så den frågan får vi ta på oss, på riksdagsnivå. Hur ska vi tillsammans klara kommunikationsfrågorna? Om det uppstår sådana frågeställningar framgent måste region, Länsstyrelsen och FM ta det här tillsammans. Byt visitkort, lär känna varandra, detta kan förebygga misskommunikation. Slutligen är det viktigt att regelverket blir enkelt och tydligt. Vi måste kunna förstå det.
Ulf Kamne Håller med om att det är bra att byta visitkort, och prata med varandra. Det finns ett tydligt behov av en nästa samling. Power Väst håller ihop den processen. Angående Vindbrukskollen: skulle man kunna utveckla genom samverkan? Det är viktigt och givande att samlas för att tydliggöra processer och regler. Det borde kunna kopplas till ett arbete för att utveckla en regional modell för samhällsplanering av dessa frågor. Västra Götalandsregionen redan i bräschen såväl vad gäller ambitioner, kompetens och vilja. Kommunnätverket för vindkraft i VGRs regi är ett exempel på detta. Med denna ambition att ligga i framkant skulle VGR kunna ta täten och erbjuda en regional samhällsplaneringsmodell. Det finns ett behov av en analys av huruvida det finns en potential att nå målen utanför stoppområdena. För att nå en gemensam bild krävs fortsatta diskussioner. Henrik Aleryd Bra diskussioner, vi har fått reda på mer info från FM som branschen har efterfrågat. Ett önskemål: kan vi framgent få slippa se tillstyrkanden som egentligen är avstyrkanden. Bättre då med avstyrkanden som innehåller alternativ. Annars blir det en bild av velighet som skapar bristande förtroende från branschen. Slutligen, för att förverkliga vindkraftsmålen måste riksdagspolitiker och regering ta sitt ansvar: det är här besluten krävs för att kunna se över stoppområdena. Vid pennan, Nardono Nimpuno Hållbar Utveckling Väst