Inledning Bakgrund Enköpingsmodellen Sommaren 2011 skrev LSS/ psykiatriverksamheten en ansökan till ESF (europeiska socialfonden) där man sökte medel för att kompetensutveckla verksamheten. Målgruppen omfattades av närmare 300 medarbetare. Ansökan riktade sig mot kriterierna lärande miljöer och samverkan. Ansökan beviljades och under 2012 och 2013 har olika satsningar genomförts. Det har bland annat handlat om validering av medarbetarnas kunskaper och kompetens, föreläsningar och utbildningar samt reflektionsmöten. Fokus för satsningarna har legat på att skapa ett arbetsplatslärande för individen, gruppen och organisationen, ett arbete som fortlever även efter projekttidens slut. Projektets namn blev Enköpingsmodellen, som kom att innehålla nio steg. I pärmen finns beskrivning av stegen med tillhörande material. Informationen finns också tillgänglig på kommunens Insida där utskrifter kan göras. Sammanfattning av Enköpingsmodellens nio steg Steg 1 Ramen När medarbetarnas kunskaper under projekttiden lyfts fram, har det visat sig finnas behov av kompetensutveckling inom områden som till exempel lagstiftning och mål. Steg 1 består därför av viktiga så kallade styrdokument som är grunden och ramen för arbetets innehåll. Steg 2 Kravmärkt yrkesroll Kravmärkt yrkesroll är en metod för att förtydliga omvårdnadsyrket och lägga grund för rätt kompetensutveckling. Genom validering gentemot yrkeskrav synliggörs, bedöms och dokumenteras medarbetarnas kunskap och kompetens. Utifrån individens behov genomförs därefter anpassad kompetensutveckling. Tillsvidareanställd personal och vikarier som arbetar ofta ges möjlighet att få ett kvalitetssäkrat kompetensbevis, ett erkännande för den kompetensnivå man besitter. Steg 3 Fördjupning Under projektet gjordes ett antal fördjupade satsningar inom prioriterade områden. Dessa områden är främst inriktade mot utveckling av arbetsplatsen (den psykosociala arbetsmiljön), det salutogena (hälsofrämjande) förhållnings- och arbetssättet samt dokumentation. Steg 4 Samverkan För att öka kompetensnivån i verksamheten är det viktigt att ta vara på medarbetarnas samlade kunskaper och erfarenheter. Satsningar som gör det möjligt är tillfälliga arbetsplatsbyten samt tillvaratagande av medarbetare som har spetskompetens inom olika områden. Dessa medarbetare finns med i en så kallad resurskatalog och de är tillgängliga för
att bistå med hjälp och stöd till kollegor. Samverkan sker även genom olika tvärgruppsmöten där man utifrån intressanta frågeställningar får ta del av varandras synpunkter, erfarenheter och kunskaper. Steg 5 Reflektion Arbetet med Kravmärkt yrkesroll säkerställer att grundläggande kunskaper för yrket finns. Det är dock först då kunskaper och kompetenser tas till vara i vardagsarbetet som det får verklig betydelse och kan göra en skillnad för individen, gruppen, organisationen och i slutändan för kunden. Det är lätt att prata men hur ser det ut i praktiken? För att säkerställa att man går ifrån ord till handling har bland annat ett strukturerat reflektionsarbete införts. Medarbetare, chefer och utbildade kompetensstödjare ses regelbundet i egen arbetsgrupp och i tvärgrupper. Olika metoder (steg 7) och olika ansvarsuppgifter (steg 8) har tagits fram för att skapa ett så givande och utvecklande reflektionsarbete som möjligt och med det läggs grunden för en lärande miljö. Steg 6 Kompetenstrappa Projektet har arbetat fram olika roller med tillhörande ansvarsuppgifter. Syftet är att få en bred delaktighet och bidrag till ett gott utvecklingsarbete. Medarbetarna kan ta sig an nya uppdrag och kompetenstrappan visar på organisationens individuella utvecklingsmöjligheter. Ett annat skäl till att kompetenstrappan tagits fram är att medarbetare och arbetsledning har efterfrågat en utveckling av interna karriärvägar. Steg 7 Arbetsmaterial Projektet har genom sina olika satsningar arbetat fram information, dokument och mallar till stöd för ökat lärande och kompetensutveckling. I steg 7 finns arbetsmaterialet samlat. Steg 8 Organisation och roller Det har under projektet framkommit behov av att förtydliga organisationens struktur och roller. Det är viktigt att ha en bild över det sammanhang man är en del av och en sammanställning finns i steg 8. Steg 9 Årshjul För att förtydliga och säkerställa satsningar som projektet har arbetat fram har ett årshjul skapats. Årshjulet finns uppsatt på varje arbetsplats och visar aktuella gemensamma aktiviteter för hela verksamheten. Detta steg innehåller även Enköpingsmodellens mål och material för uppföljning och utvärdering. Arbetsplatslärande inom Enköpingsmodellen För att skapa ett arbetsplatslärande på individ, grupp och organisationsnivå behöver utbildning och teoretiska kunskaper sammanföras med vardagens arbete och ett lärande av varandra. Syftet är att använda arbetsplatsen som undersökningsplats för att lyfta fram hur man i praktiken lever upp till det man säger att man ska göra. Genom att reflektera enskilt och tillsammans över konkreta händelser i vardagen fördjupas lärandet, kvalitén ökar och verksamheten utvecklas. Arbetsplatslärande bygger på allas medverkan och delaktighet för verksamhetens utvecklingsoch förändringsarbete, oberoende av vilken befattning eller roll man har i organisationen.
Steg 1 Ramen Arbetet inom vård och omsorg kräver att man som anställd har kunskap om lagstiftning, mål och riktlinjer som styr verksamheten, det vill säga olika styrdokument. Det kan ses som den ram som arbetet utförs inom. Här tas de viktigaste styrdokumenten upp utifrån valda delar. Det finns betydligt mer som styr verksamheten, något som man vid behov får fördjupa sig inom. LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som avses i 1. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 Verksamhet enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheter enligt denna lag skall det finnas personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. 9 Insatserna för särskilt stöd och särskild service är 1. rådgivning och annat personligt stödd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kapitlet socialförsäkringsbalken. 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttids vistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för ungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anknytning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller i bostad för särskild service för bar och ungdomar som behöver bo utanför familjehemmet,
9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. 21a Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt denna lag skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 21b Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. 24a Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. 24b Den som fullgör uppgifter i verksamheten enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig riks för ett missförhållande, som rör den som får eller som kan komma ifråga för insatser enligt sådan lagstiftning. HSL (hälso- och sjukvårdslagen) 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. SoL (socialtjänstlagen) 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för den som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 8 Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden.
Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Enköpings kommuns strategiska mål Kommunfullmäktige som består av valda politiker har tagit fram kommunens strategiska mål för 2012-2015. Dessa mål finns på kommunens hemsida. De övergripande målen är: - Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att värna vår miljö, stimulera till ett växande näringsliv, erbjuda attraktiv skola och skapa förutsättningar för kommunens innevånare att må bra. - God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning förutsätter aktiva åtgärder för att tillförsäkra god kompetensförsörjning, en stark ekonomi och en effektiv förvaltning. En närmare presentation av de strategiska målen är: - Enköpings kommun ger förutsättningar för en god livskvalitet Trygghet och trivsel. Invånarna i Enköpings kommun upplever trygghet och trivsel. De erbjuds möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag i en kommun de känner stolthet över att bo, verka och vistas i. Den fysiska miljön är tillgänglig, trygg och tilltalande. Förebyggande arbete bidrar till att alla ska kunna leva ett gott liv. Det finns ett rikt utbud med hög kvalitet gällande förskola, skola, utbildning samt vård- och omsorg där individen har möjlighet till självbestämmande och egna val. Varje invånare känner tillit till att det erbjuds nödvändigt stöd i olika faser i livet. - Delaktighet Enköping präglas av integration, jämställdhet, dialog och mångfald. Det finns stora möjligheter till inflytande och delaktighet i demokratiska processer. Invånarna känner att de har en stor grad av valfrihet och att de blir likvärdigt och professionellt bemötta. Vård och omsorgsnämndens mål Vård- och omsorgsnämndens valda politiker tar årligen fram mål för den övergripande verksamheten. Dessa mål finns på kommunens intranät, Insidan. Några av målen 2013 är: - Våra kunder känner välbefinnande och har ett värdigt liv med delaktighet och brukarinflytande. - Alla medarbetare har ett salutogent förhållningssätt. - Alla medarbetare har en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. - Vård- och omsorgsnämnden har en effektiv förvaltning. - Vård- och omsorgsnämnden upplevs som en god samarbetspartner inom och utanför kommunen.
Den egna resultatenhetens mål Alla resultatenheter skriver årligen en så kallas strategisk verksamhetsplan där beskrivning av enhetens arbete samt enhetens mål finns med, (se bilaga i denna flik). Resultatenhetens mål utgår ifrån vård- och omsorgsnämndens mål. Kommunens värdegrund Ansvar Vi har ansvar för att invånarna i Enköpings kommun får största möjliga nytta av vårt arbete. Det innebär att vi hjälper varandra att samverka mellan våra olika verksamheter, i stort och smått. De medel som anförtror oss ska användas där de gör mest nytta. De är nyttan för invånarna som styr hur vi använder våra resurser. Vi ser alltid till så att vi har förutsättningar att fatta välgrundade beslut. Vi tar ansvar så att vi kan påverka vårt arbete, utan att ta andras ansvar ifrån dem. Vi respekterar och stödjer andras vilja och förmåga. Trygghet Alla ska känna att de får det som de har rätt till. Vi är så öppna som möjligt med varför vi gör som vi gör och hjälper våra kunder att hitta rätt. Vi anstränger oss för att förstå vad som är viktigt för dem vi möter. För att skapa trygghet behandlar vi människor med respekt och öppenhet. De som möter oss ska känna att de kan lita på oss. Vi gör det vi har sagt att vi ska göra. Service Alla bidrar med förutsättningar för att ge bra möten. Vilja, kunnighet och bemötande ger god service. Vi skapar servicekänsla i alla situationer, och inser att andra kan se annorlunda på en situation än vi själva. Vi ger snabba besked, när det inte går så återkopplar vi. Det som är krångligt försöker vi göra begripligt. Vi söker hela tiden sätt att samverka som gör att vi kan ge ännu bättre service. Ambition Vi underlättar för våra invånare att skaffa sig en bra tillvaro, och gör så att alla kan känna sig stolta över sin kommun. När det är vi som driver utvecklingen, så har vi initiativet. Vi använder varje klagomål till att bli bättre. Vi stödjer andra i deras ambition att utvecklas, hjälper varandra att se när vi gör saker enbart av gammal vana. Ju högre ambitioner vi har, desto stoltare kan vi vara över vårt arbete. Vård och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt liv Inflytande Kunden har ett avgörande inflytande över hur, när samt av vem hjälpen ska utföras. Trygghet Kunden ska uppleva trygghet i att vi utför det vi har lovat - vi håller överenskommelser. Respektfullt bemötande Kunden ska alltid tillförsäkras ett vänligt och respektfullt bemötande i livets alla situationer.
Meningsfull vardag Vår strävan är att kunden upplever sig ha en meningsfull vardag som skapar livskvalitet och välbefinnande. Den enskildes resurser ska tillvaratas på det sätt som han eller hon önskar Arbetsplatsens förhållningssätt Alla arbetsplatser har arbetat fram förhållningssätt som man ska arbeta utifrån för ett så gott internt samarbete som möjligt, (se bilaga i denna flik). Salutogent arbetssätt Vård- och omsorgsförvaltningen har på olika sätt arbetat med en uttalad salutogen inriktning sedan 2010. Ordet salutogent kommer ifrån salus som betyder hälsa och genesis som betyder ursprung. Det salutogena synsättet handlar således om hälsans ursprung och hur man på ett positivt sätt arbetar för det som bidrar till att hälsan bevaras och förbättras. Något som krävs för att människor ska kunna bevara och förbättra sin hälsa även när de är utsatta för påfrestningar är en känsla av sammanhang, något som heter kasam. Kasam innehåller tre delar: Begriplighet Upplevelse av att förstå sig själv, sin omgivning och sin tillvaro samt att vara förstådd. Med begriplighet följer struktur, ordning, kontroll, förutsägbarhet, trygghet och möjlighet att fatta kloka beslut. Hanterbarhet Balans mellan de belastningar man är utsatt för och de resurser man har till sitt förfogande. Med hanterbarhet följer att individen kan, vill, vågar och får använda sina egna och andras resurser. Meningsfullhet Upplevelse av att livet har mening. Med meningsfullhet följer att ha något att se fram emot, något som man drivs av och att känna tillhörighet och gemenskap. Skriften En blomma i tapeten LSS verksamheten gjorde en skrift 2011 som heter En blomma i tapeten, (skriften finns i denna flik). Den tillkom främst genom ett samarbete mellan medarbetare och Leif Strandberg, legitimerad psykolog och författare. Skriften innehåller sex kapitel: Vara med andra vara för mig, Mitt hem, mitt arbete, min fritid, Vara som andra behöva stöd, Att duga som jag är- att lära nytt, Min vilja andras vilja, Varför tycker vi om vårt jobb. Skriften fungerar som stöd och inspiration för utvecklande samtal om vår verksamhet.
Steg 2 Kravmärkt yrkesroll Kravmärkt yrkesroll förtydligar omvårdnadsyrket och lägger grund för rätt kompetensutveckling. Modellen tar vara på medarbetarnas kunskaper och erfarenheter. Enköpings kommun började arbeta med Kravmärkt yrkesroll inom äldreomsorgen 2009. Beslut är fattat av politikerna i vård- och omsorgsnämnden att all personal med fast anställning ska genomgå Kravmärkt yrkesroll. Kravmärkt yrkesroll har vuxit fram ifrån ett ESF projekt (europeiska socialfonden) och har sina rötter i ett annat projekt, Modellarbetsplatser, som startade i Stockholm 2003. Projektet förtydligade omsorgsarbetets innehåll samt lyfte fram vårdpersonalens kompetensnivå. Det skedde bland annat genom att medarbetare skrev dagböcker om vardagsarbetets innehåll. Det resulterade i sex yrkeskrav och 177 yrkeskriterier för äldreomsorgen. Under 2012 har 183 kriterier fastställts för funktionshinderområdet. I dagsläget finns inga specifika kriterier för socialpsykiatrin men de flesta kriterierna går att överföra även till det området. Yrkeskraven är: Kontakt och samspel Aktiviteter och relationer Stöd och service Hälsofrämjande Planering och administration Utveckling av arbetsplatsen. Med yrkeskraven som grund sker validering efter en given struktur: Kreativa läromöten Under tre eller fyra halvdagar träffas cirka 8-12 medarbetare i så kallade kreativa läromöten. Gruppen innehåller medarbetare ifrån olika arbetsplatser för att öka bredden på kunskaper och erfarenheter. Under ledning av samtals ledare bekantar man sig med yrkeskriterierna genom olika frågeställningar. Syftet är att tillsammans reflektera och tydliggöra arbetets innehåll. Ingen bedömning sker. Validering Validering innebär att på ett strukturerat sätt bedöma och dokumentera kunskaper och kompetenser som medarbetarna har, oberoende av genomgångna utbildningar samt var, hur och när man har tillägnat sig kunskapen. Två yrkesbedömare håller i valideringen under två och en halv dag för 3-4 anställda. Medarbetarnas kunskaper och kompetens bedöms genom muntliga och skriftliga uppgifter. Det ingår även uppgifter där man får visa sina förmågor. Anledningen till att bedömningen sker på flera sätt är att det finns olika lär stilar och att alla ska ges chansen att visa vad de kan. Bedömningen sker utifrån nivåerna: Kan, kan med komplettering, kan inte. Medarbetaren gör en självskattning och yrkesbedömarna gör ett individuellt kompetensutlåtande (valideringsresultat), allt utifrån yrkeskriterierna som grund.
Avslutningsvis jämförs resultatet av självskattningen och kompetensutlåtandet under ett enskilt möte mellan medarbetaren och en yrkesbedömare. Trepartsamtal Under trepartsamtalet träffas medarbetaren, en yrkesbedömare och chefen. Yrkesbedömaren går igenom resultatet och överlämnar kompetensutlåtandet till chefen. Medarbetaren får berätta hur valideringen har upplevts och chefen ger sin respons. Eventuell komplettering De medarbetare som fått kan med komplettering eller kan inte kallas till utbildningstillfällen inom aktuella yrkeskriterier och en handlingsplan upprättas. Godkännande av komplettering Medarbetaren får efter avslutad komplettering träffa en kompetenshandledare där man ofta både muntligt och skriftligt får visa hur man har tagit till sig den nya kunskapen. Kompetensbevis Då man uppnått nivån kan för samtliga kriterier är man kvalificerad för ett kompetensbevis. Ett kompetensbevis är ett kvalitetssäkrat skriftligt bevis som innebär en bekräftelse på att man har grundläggande kunskaper inom yrkeskraven i Kravmärkt yrkesroll.
Steg 3 Fördjupning Enköpingsmodellen har valt att prioritera ett antal fördjupningsområden. Nedanstående satsningar har skett under projekttiden: Föreläsningar och utbildningar Dokumentation Föreläsning och utbildning gällande social dokumentation enligt SoL och LSS, Vård & Omsorgsutveckling i Väst, konsulter Ann Nilsson och Thomas Carlsson. Autismspektrum Föreläsning och utbildning gällande teoretisk förståelse och praktiska konsekvenser, Pedagogiskt perspektiv, konsult Helene Tranquist. Utveckling av arbetsplatsen Föreläsning och utbildning gällande den psykosociala arbetsmiljön, Gällöfsta ledarskapsutveckling, konsulter Lena Kardefeldt och Tom Hammar. Föreläsningar Problemskapande beteenden- Föreläsning om hantering av problemskapande beteenden, föreläsare Bo Hejlskov Elvén. Mr Tourette och jag - Föreläsning om betydelsen av att ha hjärtat med sig och brinna för sitt arbete för att kunna skapa värdefulla relationer och göra skillnad i andra människors liv, föreläsare Pelle Sandstrak. Glada Hudik teatern - Föreläsning om arbetet med Glada Hudik teatern med teman som att se möjligheter och spränga gränser, föreläsare Per Johansson. Utbildning Sex och samlevnad Utbildningsmaterial Puss ifrån FUB, för personals vägledning i arbete med sex- och samlevnadsfrågor samt material för kunderna att själva använda. Sammanfattning ifrån föreläsningar/ utbildningar finns bifogade i denna flik. Arbetsmaterial i form av reflektionsmodeller och frågor på dessa teman finns under flik 7. Fliken innehåller även annat gemensamt arbetsmaterial som har tagits fram inom fördjupningsområdena.
Steg 4 Samverkan Samverkan behövs för att främja den lärande arbetsplatsen och skapa lärmiljöer där den samlade kompetensen tas tillvara och bidrar till både individen, gruppen och verksamhetens utveckling. En lärande arbetsplats kännetecknas av: - Arbete med att höja kvalitén och utveckla verksamheten. - Granska och tillsammans lära av sina erfarenheter. - Sträva efter ny kunskap som kopplas till nya lärdomar. Processen genomgår stadierna: Planera, genomföra, utvärdera och förbättra. Genom att bredda kontaktytorna och mötas i olika samverkansformer ges möjlighet till ett ökat lärande och kompetensutveckling. För att främja samverkan genomförs olika satsningar: Tillfälliga arbetsplatsbyten Möjlighet till arbete på annan arbetsplats inom vård- och omsorgsförvaltningen för en kortare eller längre period. Syftet är att skapa ett ömsesidigt erfarenhets- och kunskapsutbyte som stärker nivån på den samlade kompetensen. Vid arbetsplatsbyten används framtaget arbetsdokument, (se steg 7). Resurskatalog med spetskompetens Vård- och omsorgsförvaltningen har skapat en katalog som innehåller tillgängliga resurser för att få hjälp och stöd inom specifika områden. Resurserna består främst av medarbetare inom verksamheten som bidrar med sin spetskompetens. Där står även kontaktuppgifter till samordnaren för projektet som kontaktas vid frågor eller önskemål kopplat till Enköpingsmodellen. Katalogen finns på arbetsplatsen, på Insidan samt i denna flik. Möte i tvärgrupper Regelbundna tvärgruppsmöten där syftet är att skapa lärandemiljöer. Det sker genom: Kreativa läromöten och validering enligt Kravmärkt yrkesroll. Gemensamma verksamhets dagar. Återträffar för gruppen ifrån de kreativa läromötena. Möten för kompetensstödjare. Möten för medarbetare som ingår i resurskatalogen. Verksamhetens ledningsgrupp som ansvarar för att planera, utvärdera och följa upp Enköpingsmodellen. Möten mellan arbetsgrupper och kompetensstödjare som leder reflektionsmöten.
Steg 5 Reflektion Tid för reflektion är betydelsefullt. Att reflektera tillsammans innebär att kunskaper och erfarenheter sprids, delas och kan användas på ett konkret sätt i arbetet. Att prata om arbetets innehåll, hur det fungerar och hur man trivs på arbetet leder till ett fördjupat lärande. Motor för framgång är nyfikenhet och intresse för hur arbetet fungerar i praktiken. Arbetsplatsen blir undersökningsplatsen för hur kunder och medarbetare upplever sin tillvaro. Vardagsarbete följs upp genom olika teman, modeller och frågeställningar. Hur bidrar insatserna till att göra en skillnad? Vad fungerar bra och vad kan utvecklas och förbättras? Gör vi det vi säger att vi ska göra? Varje termin sker ett antal reflektionsmöten på arbetsplatsen. För att säkerställa att reflektionsmöten genomförs är de obligatoriska och schemalagda. I möjligaste mån sker reflektionsmöten i anslutning till arbetsplatsträffar (APT). Flera punkter på dagordningen för APT passar bra att fördjupa via reflektionsarbete. På detta sätt ges stöd till att möten att bli så innehållsrika som möjligt, så att tiden man ses känns betydelsefull och bidrar till ett utvecklingsarbete. Före ett reflektionsmöte får gruppmedlemmarna förbereda sig genom olika arbetsuppgifter och frågeställningar som kopplas till aktuella teman. Den enskildes reflektioner och upptäckter fångas upp under reflektionsmötet. På detta sätt sker reflektionsarbetet inte bara under själva mötet utan blir en del av det vardagliga arbetet. Likaså leder ofta reflektionsmötet till att gruppen kommer fram till olika uppgifter som ska genomföras fram till kommande möte, då arbetet man utfört följs upp. Reflektionsmöten leds av utbildade kompetensstödjare, antingen ifrån den egna arbetsgruppen eller ifrån en annan arbetsgrupp beroende på temat för mötet eller utifrån gruppens behov. Kompetensstödjaren i arbetsgruppen har en viktig roll både före, under och efter reflektionsmötena, (se arbetsbeskrivning i steg 8). Dokumentation ifrån reflektionsmöten sker utifrån en given mall och strukturen på mötet anpassas ofta med hjälp av olika reflektionsmodeller, (steg 7). Frågeställningar som tas upp på reflektionsmötet kopplas till kriterierna inom Kravmärkt yrkesroll (steg 2) och de fördjupningssatsningar som har skett (steg 3).
Steg 6 Kompetenstrappa Detta steg är inte färdigt. Kompetenstrappan kommer att innehålla alla roller och befattningar som man kan ha i verksamheten samt områden som utbildningsnivå och andra erfarenheter. Något som Enköpingsmodellen bidrar till är den gemensamma möjligheten för medarbetarna att kliva vidare i kompetenstrappan genom validering enligt Kravmärkt yrkesroll. Genom Enköpingsmodellen har nya uppgifter/ ansvarsroller skapats så som: - Samtals ledare, yrkesbedömare eller kompetenshandledare inom Kravmärkt yrkesroll. - Kompetensstödjare och reflektions ledare. - Samordnare för Enköpingsmodellen. - Ingå i resursgrupp med spetskompetens inom fördjupningsområden.
Steg 7 Arbetsmaterial Detta steg är inte färdigt. Steget kommer att innehålla allt arbetsmaterial för Enköpingsmodellen. Materialet är upplagt utifrån en given struktur där till exempel 7:1 består av reflektionsmodeller, 7:2 av informationsmaterial samt 7:3 av reflektionsfrågor. Steget innehåller även mallar och annat arbetsmaterial som är till stöd och hjälp för arbetet med Enköpingsmodellen. Följande visar exempel på material som finns/ kommer att finnas tillgängligt: - Rekryterings- och introduktionsmaterial för Kravmärkt yrkesroll. - Checklista Kravmärkt yrkesrolls kriterier. - Vår samlade kompetens, skattningsunderlag Kravmärkt yrkesroll. - Underlag utvecklingssamtal. - APT protokoll med Enköpingsmodellen på dagordningen. - Arbetsmaterial arbetsplatsbyte. - Arbetsmaterial vid användning av resurskatalog. - Dokumentationsunderlag reflektionsmöte. - Material inom temat utveckling av arbetsplatsen så som reflektionsmodeller, informationsmaterial och reflektionsfrågor. - Mall för åtgärdsplan utifrån behov som framkommit på reflektionsmöte.
Steg 8 Organisation och roller Detta steg är inte färdigt. Genom arbetet med att förtydliga roller och tjänster i organisationen ses titlar och roller över för att få så enhetliga och gemensamma benämningar som möjligt. Här följer en beskrivning av olika roller i organisationen. Beskrivningen innehåller bara en del av det som ska ingå i detta steg. Samtals ledare Ansvar för kreativa läromöten inom Kravmärkt yrkesroll. Certifierad via utbildning på centret för Kravmärkt yrkesroll. Yrkesbedömare Ansvar för validering inom Kravmärkt yrkesroll. Arbetar i par. En yrkesbedömare har lämplig högskoleutbildning samt god kännedom om verksamheten och en yrkesbedömare har gedigen och lång erfarenhet av arbete i verksamheten. Certifierad via utbildning på centret för Kravmärkt yrkesroll. Kompetenshandledare Godkänner de kompletteringar som görs för att uppnå kan efter kompetensutveckling inom Kravmärkt yrkesroll. Certifierad via centret för Kravmärkt yrkesroll. Kompetensstödjare Se separat arbetsbeskrivning. Stödjer arbetet med dokumentation kopplat till Enköpingsmodellen, arbetsuppgifter före, under och efter reflektionsmöten, uppdaterar arbetsgruppen på framtagna riktlinjerna gällande förhållningssätt samt på yrkeskriterierna inom Kravmärkt yrkesroll, informerar nyanställda samt de som inte kunnat delta gällande händelser inom Enköpingsmodellen, deltar på möten för kompetensstödjare, följer och kommunicerar till arbetsgruppen information om Enköpingsmodellen, fångar in aktuella frågeställningar gällande Enköpingsmodellen och för det vidare till lämpligt forum, uppdaterar pärmen för Enköpingsmodellen, arbetar utifrån riktlinjer i handbok för kompetensstödjare. Kundansvarig Har specifika ansvarsområden för en eller flera kunder enligt skriftlig uppgörelse på arbetsplatsen.
Steg 9 Årshjul Detta steg är inte färdigt. På varje arbetsplats finns det ett årshjul där aktuella datum för nedanstående aktiviteter finns med. Dessa aktiviteter gäller för alla arbetsgrupper i samtliga resultatenheter. Perioder för arbetsplatsbyten. Reflektionsmöten i arbetsgruppen. Tvärgruppsmöten APT träffar. Period för utvecklingssamtal. Verksamhets dag Nya valideringsperioder enligt Kravmärkt yrkesroll. Mål för Enköpingsmodellen Det finns mål för hur arbetet med Enköpingsmodellens nio steg ska se ut, (se bilaga i denna flik). Mål för arbetet med Enköpingsmodellen och beskrivning av utfört arbete finns med i resultatenheternas strategiska verksamhetsplaner. Enkät för Enköpingsmodellen Årligen fyller medarbetarna i en enkät, (se bilaga i denna flik) med frågeställningar för att utvärdera arbetet med Enköpingsmodellen.