Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11



Relevanta dokument
Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet och lymfoida organ

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 4/25/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Blod och blodomloppet

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Vad gör min benmärg? Swedish Edition

Anemi & antianemimedel

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin

Läkarboken. för hela familjen. 700 symtom och sjukdomar. Wahlström & Widstrand. Översättning Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson

Koagulation och Antikoagulantia

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Pedagogisk planering Elev år 5

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

Klassifikation av anemi och koagulation

Koagulation och Antikoagulantia

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

SJSG11. Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi (tidigare Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II)

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

KYPROLIS (carfilzomib)

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera?

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Anemi & antianemimedel

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Mutationer. Typer av mutationer

KROPPEN Kunskapskrav:

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

TEMA BLODGIVNING Elevuppgifter

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Godkända hälsopåståenden

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

Eporatio (epoetin theta)

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

P A T I E N T D A G B O K M P N

Behandlingsguide för patienter

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/ Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Pronaxen 250 mg tabletter OTC , Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

WARFARINBEHANDLING ENLIGT TRADITIONELL KINESISK MEDICIN

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Vuxen anemi. Essentiell. trombocytemi. Ett liv med en blodsjukdom behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Om behandling med AFSTYLA

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Näringsämnena och matspjälkning

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Aplastisk anemi 5 Så bildas blodkroppar Orsaker till aplastisk anemi Få fall i Sverige Smygande symtom

Områden om människokroppen. Celler

Kemiska ämnen som vi behöver

Information till personer med talassemi minor (anlagsbärare för talassemi) Denna information är utarbetad av Svensk Förening för Hematologi

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, Sollentuna, Sweden tel nr:

Eporatio (epoetin theta)

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Fakta om studier med Pradaxa

6.5 Så försvarar sig din kropp

Transkript:

Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning av trombocytplugg och koagel, samt fibrinolys Vad är blod? En vuxen människa har mellan 4 och 6 liter blod. Blodets funktioner: cirkulationssystemets transportmedium försvar mot infektioner reglerare för vätskebalansen och jämvikten mellan syror och baser 1

Vad är blod? Blodet är en flytande vävnad som består av: blodkroppar plasma Vid centrifugering av blodprovsrör framträder fördelningen av blodets beståndsdelar tydligt. Hematopoesen Blodkropparna bildas från stamceller i den röda benmärgen. Stamcellerna delar sig och bildar dels exakta kopior och dels antingen myeloida eller lymfoida stamceller. Vidare blodkroppsbildning (hematopoes) sker stegvis. De blodkroppar som bildas är: röda blodkroppar vita blodkroppar blodplättar Erytrocyter Erytrocyterna utgör ungefär 99% av blodkropparna. Deras främsta uppgift är att transportera syre (och koldioxid/väte). Detta gör de med hjälp av proteinet hemoglobin (Hb), som också ger blodkropparna deras röda färg. 2

Erytrocyter Hemoglobinmolekylen består av 4 polypeptidkedjor som bundits samman = globin Vardera peptidkedja är sedan bunden till en hemmolekyl som kan binda syre. Oxyhemoglobin = hemoglobin som bundit till sig syre Bild 10.3 Sand et al. Människokroppen Syretransport Om alla röda blodkroppars hemoglobinmolekyler binder fyra syremolekyler vardera utgör oxyhemoglobinet 100% av blodets hemoglobininnehåll. Hb:s syremättnad/saturation är då 100%. Artärblodets syremättnad = 95 100% Venblodets syremättnad = olika Syretransport När det syremättade hemoglobinet når kroppens vävnader måste rätt mängd syre avlämnas. Hemoglobinets syreavgivande förmåga påverkas av vävnadens: temperatur koldioxidkoncentration ph 3

Blodkroppsbildning Alla blodkroppar har sitt ursprung i en stamcell i benmärgen, även erytrocyterna. Aminosyror, järn, folsyra och kobalamin (vitamin B 12 ) är viktiga byggstenar. Anemi Anemi (blodbrist) är den vanligaste blodsjukdomen. Olika orsaker till anemi Blodförlust Minskad bildning av röda blodkroppar Förkortad livslängd hos de röda blodkropparna Brist på vitaminer eller mineraler Njursvikt Anemi Symtom Hjärtklappning och hjärtsvikt Andnöd Minskad fysisk prestationsförmåga Trötthet Huvudvärk och yrsel Blekhet 4

Anemi på grund av vitamin B 12 -brist Vitamin B 12 behövs bland annat för bildning av röda blodkroppar, men även för myelinisering av nervcellernas axon. En variant av anemi p g a vitamin B 12 -brist är perniciös anemi. Avsaknad av ämnet intrinsic factor (IF) på grund av autoimmun sjukdom leder då till brist på vitamin B 12. Ytterligare symtom: Neuropati (nervskada) Tungsveda Erytropoesen Erytropoesen = mognadsprocessen av nybildade erytrocyter Erytropoetin = det hormon som styr regleringen av erytropoesen Bild 10.4 Sand et al. Människokroppen Blodkroppsnedbrytning Erytrocyterna cirkulerar runt i blodet och utför sina uppgifter i ungefär 120 dygn. Vid nedbrytning hemolyseras blodkropparna och hemoglobinet rinner ut. Vid nedbrytning av hemoglobin bildas bland annat det gula färgämnet bilirubin. Ökad bilirubinkoncentration = gulsot (ikterus) 5

Blodgrupper Anledningen till olika blodgrupper är olika antigener på de röda blodkropparnas yta. Antigener = proteiner eller kolhydrater som fungerar som igenkänningssignaler för kroppens försvarssystem = immunsystemet. Immunförsvaret svarar med att bilda antikroppar mot antigenet. AB0-systemet AB0-systemet var det första blodgruppssystem som beskrevs (1901). Blodgrupper i AB0-systemet: A B AB 0 A,B = antigener A,B = antikroppar AB0-systemet Erytrocyter Plasma 0 AB A B A B AB 0 6

AB0-systemet De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet A kan ge blod till: A och AB 0 kan ge blod till: Alla blodgrupper B kan ge blod till: B och AB AB kan ge blod till: AB AB0-systemet Frekvensen av de olika antigenerna i Sverige: Fenotyp Frekvens A 44% B 12% AB 6% 0 38% Rh-systemet I Rh-systemet är den person som har D- antigen på erytrocyterna Rh-positiv, medan den som saknar D-antigen är Rh-negativ. I Rh-systemet finns inga naturliga antikroppar, utan de bildas vid direkt kontakt med Rh-positivt blod genom t ex blodtransfusion. 7

AB0- och Rh-systemet De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet A kan ge blod till: A och AB 0 kan ge blod till: Alla blodgrupper B kan ge blod till: B och AB AB kan ge blod till: AB De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet Rh+ kan ge blod till: Rh+ Rh- kan ge blod till: Rh+ och Rh- Trombocyter Trombocyterna (blodplättarna) bildas i benmärgen där de avskiljs från stora megakaryocyter. Trombocyter Trombocyterna medverkar i försvaret mot blodförlust genom att aggregera och bilda en provisorisk plugg i det hål (skadan) där blodet rinner ut, samt genom att aktivera koagulationsfaktorer för en mer hållbar tätning. 8

Trombocyter Försvaret mot blodförlust (hemostas) kan delas in i olika faser: Primär blodstillning Koagelbildning Koagelupplösning (fibrinolys) Primär blodstillning Flera mekanismer samverkar för att snabbt minska blodförlust vid kärlskada: Kärlkonstriktion Trombocytplugg Koagelbildning De primära blodstillningsmekanismerna stoppar bara blödningen i ett par timmar. Därför måste ett stabilt koagel också bildas. Koagelbildningen är en process där koagulationsfaktorer (I XIII) aktiveras i en bestämd ordning. Koagulationsfaktorer = plasmaproteiner + kalciumjoner (Ca 2+ ) 9

Koagelbildning Resultatet av aktiveringen blir fibrin (långa, klibbiga proteintrådar) som bildar ett blodlever (koagel). Fibrinolys För att inte blodet ska koagulera i blodkärlen och bilda tromboser (blodproppar) finns dels ett fibrinolytiskt system, dels hämmare till koagulationsfaktorerna. Fibrinolys är det samma som nedbrytning av koagel. Hämmare Proteinet antitrombin III hämmar faktor X och faktor II. Vid brist på antitrombin III behandlas patienten med antikoagulantia (Waran). 10

Hemofili Hemofili (blödarsjuka) finns i två typer. Hemofili A Hemofili B Hemofili A och B är ärftliga sjukdomar med könsbunden recessiv arvsgång (anlag som inte dominerar). Hemofili Symtom Ledblödningar med utveckling av invaliditet Muskelhematom Anemi Näsblödningar Hematuri (blod i urinen) Hudblödningar Plasma eller serum Serum = plasma koagulationsfaktorerna 11