VI HJÄLPER LÄRARE I GRUNDKOLAN ATT UTBILDA I LAG OCH RÄTT KADEGÖRELE OCH ÖLJDERNA UTBILDNINGMATERIAL ÖR HÖGTADIET LÄRAR- HANDLEDNING
INNEHÅLL 3 6 8 Till dig som använder materialet i undervisningen Lagar, regler och normer Lektionsplanering kadegörelse i vardagen Lektionsplanering 14 Brand Lektionsplanering 18 Klotter Lektionsplanering 22 26 29 rån brott till rättegång erie Lag och rätt Ordlista kadegörelse och följderna www.stoppasabbet.nu 2
TILL LÄRAREN Till dig som använder materialet i undervisningen Målsättningen med det här studiematerialet är att hjälpa eleverna att nå målen i läroplanen. Genom att visa verkliga rättsfall och följderna av dem, vill vi levandegöra undervisningen. Du kan bryta mot normer utan att göra något olagligt, men var går gränsen? När blir det ett lagbrott? Materialet täcker in hela kedjan från brottet till straffet - gärningsman, brottsoffer, rättegång och följderna för alla inblandade. Material Det här häftet ska komplettera filmerna som finns på www.stoppasabbet.nu. Där finns fler faktablad och artiklar som kan vara intressanta i undervisningen. Materialet innehåller film, powerpoints, instuderingsfrågor, diskussionsmaterial och gruppövningar. I den här lärarhandledningen finner du lektionsplanering, fallstudier, fakta i alla kapitel. Verkliga fall Vi tror på att plocka in verkligheten i klassrummet. Vi vill att eleverna ska känna att gärningsmän och brottsoffer är människor. Vid brott drabbas alla. I slutändan får alla i samhället vara med och betala vad det kostar. Vi visar hur det går till. Lokal prägel ör att ytterligare öka intresset för materialet finns det en lokal webb-sida för alla kommuner. Där kan man hitta löpande information om skadegörelse i sin kommun eller sitt närområde.det kan skapa diskussioner om vad som händer i närområdet och de specifika problem som finns där. Kopplingen till Lgr 11 Lärande mål Målsättning med materialet: - skapa diskussion - få till värdegrundande samtal om rätt och fel - ge eleverna insikt i att skadegörelse får konsekvenser - ta in verkligheten i klassrummet genom autentiska fall Eleverna ska ges förutsättningar att... - utveckla sin förmåga att reflektera hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. (O) - uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor.(o) - söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet. (O) - utveckla sin förmåga att formulera sig i tal och skrift, samt söka information från olika källor och värdera dessa. (VENKA) - utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. (BILD) - undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder. (BILD) - utveckla kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. (Hem- och konsumentkunskap). ortsättning på nästa sida. 3
TILL LÄRAREN Kopplingen till Lgr 11, forts yfte Eleverna ska utveckla kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor, och samhällsstrukturer där sociala, ekonomiska, och rättsliga aspekter är centrala. (O) Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i det svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang. (VENKA) Eleverna ska utveckla kunskaper om hur bilder kan skapas och kan tolkas. (BILD) Eleverna ska få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. (Hem- och konsumentkunskap) Centralt innehåll O 7-9: Rättssystemet i verige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. venska 7-9: kapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. BILD 7-9: ramställning av berättande informativa och samhällsorienterade bilder. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Hem- och konsumentkunskap 7-9: Ungas privatekonomi, till exempel att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. 4
TILL LÄRAREN yrhörnsövning, förklaring yfte: Huvudsyftet är att ge eleverna tillfälle att träna sig i att våga stå för sina åsikter, att samla koncentrationen och väcka intresse för det tema som avses tas upp. Deltagaren får möjlighet att höra andras argument och träna på att uttrycka, motivera sin egen åsikt och kanske komma till ett nytt ställningstagande. Tillvägagångssätt: Eleverna får en fråga eller ett dilemma som de ska ta ställning till. Olika svarsalternativ finns representerade i klassrummets fyra hörn. Tre av hörnen består av färdiga svarsalternativ och det fjärde är öppet för eget förslag. Den som är ledare börjar med att beskriva frågan eller dilemmat för att därefter redogöra för hörnens olika svarsalternativ. Eleverna tar ställning Nu får eleverna ta ställning och välja något av de fyra hörnen som mest stämmer överens med deras åsikt. Därefter är det fritt att diskutera. Ett annat alternativ är att eleverna, inom varje hörn, diskuterar och berättar för varandra hur de tänker. Därefter får varje hörn tillsammans presentera deras ståndpunkt för hela gruppen. Bredda övningen edan kan man bredda övningen med att ändra berättelsen med följande: Hon som sabbar är din bästa kompis aken som tjejen sabbar är din mormors Det hon sabbar kan orsaka en större olycka Viktigt är att ingen ska styra över vad någon annan ska tycka. Det är viktigt att alla får ha sin egen åsikt. Givetvis är det tillåtet att byta hörn under diskussionen om man ändrar inställning. Om det är någon som blir ensam i ett hörn så är det viktigt att du som lärare ställer dig hos den eleven och leder övningen därifrån. Du som lärare fördelar ordet, så att alla får prata någon gång under hela övningen. Det bör inte utvecklas till en diskussion mellan två personer. Då ledsnar resten. Det är viktigt att endast formulera svarsalternativ som är av positiv art. Om en elev uttrycker ett negativt alternativ så är det viktigt att ställa följdfrågor såsom: Hur tror du att brottsoffret känner sig? Hur skulle du tänka, känna eller tycka om det var din kompis som blev utsatt/om det var du som blev utsatt? 5
LAGAR, REGLER OCH NORMER Lagar, regler och normer Lektionsplanering 1. Diskussion - lagar, regler och normer I vårt samhälle har vi en mängd olika lagar och regler. Be eleverna att ge exempel på lagar och regler runt omkring oss. Det kan vara trafikregler, trivselregler i klassrummet, regler inom fotboll och andra sporter, regler hemma i familjen, lagar i verige, m m Varför vi har lagar och regler? Alla olika lagar och regler finns i samhället för att alla ska kunna komma överens och må bra. Vad skulle hända i ett samhälle utan lagar och regler tror du? De starka tar makten, lagarna skyddar ofta dem som är svaga. undera över vilka beteenden som bryter olika normer Exempelvis att inte hälsa tillbaka på någon som hälsat på dig, att tränga sig före i kön, att strunta i duschen efter träningen Tror du att normer, regler och lagar påverkar varandra? På vilket sätt? Varför? 2. kapa en bild av vad du tror skulle hända i ett samhälle utan lagar regler och normer Eventuellt kan man inleda med att prata om hur de starka skulle ta makten, och att lagarna ofta skyddar dem som är svaga. Eleverna kan använda sig av olika tekniker - skissa, måla göra ett collage av utklippta bilder... Diskutera bilderna efteråt - vad ger de för budskap, kan de tolkas på olika sätt? 3. Vilka beteenden bryter olika normer? Gör en kortfilm Eleverna får fundera över vilka beteenden som bryter olika normer. Exempelvis att inte hälsa tillbaka på någon som hälsat på dig, att tränga sig före i kön, att strunta i duschen efter träningen Därefter får de göra en kortfilm om någon som bryter mot någon norm. Låt eleverna börja med att rita ett synopsis, lite som en seriesida - med en bild för varje scen. I varje grupp utses en projektledare, en regissör, skådespelare och fotograf. Redigeringen kan eleverna göra gemensamt under ledning av projektledaren. 6
LAGAR, REGLER OCH NORMER akta Lagar, regler och normer En lag är en regel som riksdagen bestämt. Om du bryter mot en lag får du ett straff. En regel är något man kommer överens om inom en grupp. Till skillnad från en lag så får du inget rättsligt straff om du bryter mot en regel. I spelregler kan det finnas straffsom till exempel rött och gult kort i fotboll, men ingen får sitta i fängelse eller betala böter för att ha brutit en regel på fotbollsplanen. Normer är varken lagar eller regler. De är mer som underförstådda regler som handlar om vad man får och inte får gör i olika situationer för att andra ska tycka att man beter sig normalt. Normer kan vara olika i olika kulturer och ibland uppstår kulturkrockar där normerna inte stämmer överens. 7
KADEGÖRELE kadegörelse i vardagen Lektionsplanering 1. Kunskapstest - vad kan klassen om skadegörelse? Låt eleverna svara på frågorna i ant eller falskt? (sid. 12) för att testa sina kunskaper om skadegörelse. Du kan använda sidan som kopieringsunderlag. acit finns på sidan 13 i handledningen. 2. Vad är skillnaden mellan bus och skadegörelse? Vad är bus och vad är skadegörelse? kriv upp påståenden från listan nedan på tavlan. Eleverna diskuterar vad som är vad i smågrupper som sedan får redovisa sina svar och hur de tänkt i helklass. Det är fritt fram att komma med fler egna förslag. Att skriva namnet på någon man gillar på toalettdörren. Att kasta sten på en gatlykta. Att klottra på en söndersparkad soptunna. Att smälla smällare i någons brevlåda. Att skräpa ner utomhus. film 3. e filmen abbet i vardagen ilmen handlar om olika fall där ungdomar ägnat sig åt skadegörelse. Vi får se själva brottet och vad det får för konsekvenser för de inblandade och för brottsoffret. 4. Tycker ni likadant? Hur ser ni nu på bus och skadegörelse, vad är skillnaden? Låt eleverna göra listor med förslag på vad som är bus och skadegörelse. Om någon ändrat sig, vad beror det på? 8
KADEGÖRELE 5. yrhörnsövning (mer information finns i kapitlet Till läraren ) Hur skulle du göra om du upptäckte en kille som sabbade toaletterna på badplatsen som Peter i filmen? Beskrivning av fyrhörnsövningen finns i Till läraren. Här betyder de fyra olika hörnen: Ringa till polisen. Berätta för mina föräldrar. örsöka få honom att sluta men hålla polisen och föräldrarna utanför. Låtsas som jag inte sett. Ändrade premisser: Peter är din kompis. Det är din mormors sommarstuga som blir vandaliserad. 6. Vem sabbar och varför? undera kring Peter i filmen. Varför tror du att Peter vandaliserade toaletterna och fönsterrutorna på Krutudden? Hur tror du att Peter kände sig när polisen kom och knackade på? Om han fortsätter att sabba och klottra i framtiden, vad händer då, tror du? 7. Hur påverkas vi av alkohol? Grupparbete med redovisning. eleverna väljer ett av följande ämnen eller hittar på ett eget ämne som de vill veta mer om. Vad är alkohol? Hur påverkas vi av alkohol? Alkoholens koppling till olika brott. 8. Reklambroschyr Diskutera först innebörden av ironi och cynism med eleverna. Gör en ironisk reklambroschyr för hemorten. Visa upp de otrevligaste platserna, skadegörelse och klotter och blanda detta med den smörigaste reklamtext du kan komma på. Börja med att gå ut och fota de ställen som ska få vara med i broschyren. 9
KADEGÖRELE allstudie kadegörelse på badplats 2012 Badplatsen Krutudden i Östhammar den 8 juli 2012 Peter krossar tre fönsterrutor och skadar två toaletter i toalettbyggnaden vid badplatsen. kadorna kostar runt 12 000 kr att reparera. Vilka konsekvenser får brottet för Peter? ocialt? Vad tycker alla runt omkring om bus och skadegörelse? Peter blev också dömd till 20 timmars ungdomstjänst. Det innebar att han fick jobba gratis på badplatsen i 20 timmar. Ekonomiskt? Peter dömdes att betala 6 000 kronor i skadestånd tillsammans med sina föräldrar. kadeståndskravet finnns kvar tills det är betalt och Peter får betala dröjsmålsränta om han inte kan betala hela summan på en gång. Juridiskt? Eftersom Peter dömdes för brottet får han en prick i brottsregistret. Hur kommer det att påverka honom i framtiden under de fem år tills pricken är borta? (Han får inte lån till bil eller bostad, han kan inte söka jobb som väktare eller någon utbildning till väktare eller polis.) Kille född 1996 KADEGÖRELE KADETÅND 6 000 kr UNGDOMTJÄNT 20 timmar
KADEGÖRELE Vilka konsekvenser får brottet för andra? ältuppgift Hur drabbas de som vill bada på Krutudden av skadegörelsen? inns det några andra konsekvenser än att toaletterna stängs för reparation? (Otrygghet, rädsla?) akta Bild: Tingsrättens förundersökningsprotokoll Vem är det som utför skadegörelse? kadegörelsebrott är ett vanligt ungdomsbrott. Runt 40 procent av dem som misstänktes för skadegörelse år 2011 var ungdomar mellan 15 och 20 år. Vanliga skadegörelsebrott Vanliga skadegörelsebrott är att förstöra bilar, till exempel krossa rutor, ha sönder däck och repa lack. 168 000 skadegörelsebrott anmäldes 2011, ett stort antal skadegörelsebrott anmäls aldrig. 11
KADEGÖRELE Vad vet du om skadegörelse? ant eller falskt? Ringa in eller En person som inte är straffmyndig (dvs under 15 år gammal) behöver inte betala skadestånd om han eller hon åker dit för skadegörelse eller klotter. Var fjärde brand i verige är anlagd. Nästan var femte skolelev tycker att det är okej om en kompis klottrar. Klotter och skadegörelse anmäls allt mer sällan till Polisen. Varje år slängs omkring 750 000 000 fimpar på marken i verige. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i verige. En fastighetsägare som drabbas av klotter får ut hela summan för att sanera byggnaden från sitt försäkringsbolag. Blir man dömd för något brott får man inte utbilda sig till polis. De flesta som klottrar är pojkar mellan 12 och 20 år. Om man startar en brand i en tom byggnad kan man inte dömas för mordbrand. Kopieringsunderlag 12
KADEGÖRELE ACIT: Vad vet du om skadegörelse? ant eller falskt? Ringa in eller En person som inte är straffmyndig (dvs under 15 år gammal) behöver inte betala skadestånd om han eller hon åker dit för skadegörelse eller klotter. Var fjärde brand i verige är anlagd. Nästan var femte skolelev tycker att det är okej om en kompis klottrar. Klotter och skadegörelse anmäls allt mer sällan till Polisen. Varje år slängs omkring 750 000 000 fimpar på marken i verige. Det blir 10 000 badkar fulla med fimpar... Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i verige. En fastighetsägare som drabbas av klotter får ut hela summan för att sanera byggnaden från sitt försäkringsbolag. alskt - fastighetsägaren får betala självrisk. Blir man dömd för något brott får man inte utbilda sig till polis. ant - så länge man finns med i brottsregistet. De flesta som klottrar är pojkar mellan 12 och 20 år. Om man startar en brand i en tom byggnad kan man inte dömas för mordbrand. ACIT 13
BRAND Brand Lektionsplanering 1. e filmen om Pojkarna som lekte med elden film 2. Basfrågor (besvaras i filmen): Vad betyder det att dömas för anstiftan för ett brott? var: Att dömas för att man fått någon annan att begå brottet. Utöver skadestånd och straff, vad får brottet mer för följder för killarna som startade branden i Berga Centrum? var: De får en prick i belastningsregistret. ramtida arbetsgivare kan begära utdrag från registret och det kan ge problem när man söker vissa jobb. 3. Diskussionsfrågor: Varför var det ingen av killarna i gruppen som stoppade eldningen vid Berga Centrum? De fyra killarna som tände på dömdes för grov allmänfarlig vårdslöshet och grov skadegörelse. Tre andra killar dömdes för anstiftan till grov allmänfarlig vårdslöshet och grov skadegörelse. Det betyder att de dömdes för att ha fått de fyra andra killarna att tända på. Var det rätt att också de dömdes tycker du? Innan den stora branden hade det anlagts en rad mindre bränder kring Berga Centrum. Kunde man ha gjort något mer för att stoppa utvecklingen? Vem tycker du skulle ha agerat? Pojkarna som dömdes för branden krävs på stora skadestånd. Är det rimligt, tycker du? inns det någon gräns för hur stora skadestånd som rättssamhället bör utkräva, tycker du? 4. Brandförloppet - reportage ök information om vad som händer under en brand och gör ett tidningsreportage med text och tillhörande bilder. ök på internet hur ett reportage kan se ut. Inspirerande frågor kan vara: Hur lång tid tar det innan det bildas tjock, farlig rök? Hur varmt blir det i en villabrand? 14
BRAND 5. Muntlig redovisning om bränder Eleverna arbetar i grupp och väljer ett ämne att redovisa för klassen. De kan ta hjälp av powerpoints, bilder, och annat. Ämnesförslag: Vad blir det för följder för människor som drabbas av bränder - socialt, ekonomiskt och praktiskt? kolbränder i verige (verige har flest skolbränder per år i hela världen). kolbränder i verige jämfört med andra delar av världen. 6. yrhörnsövning (mer information finns i kapitlet Till läraren ) Hur skulle du göra om du hörde att några personer skulle tända på något för att få vara med i ett gäng? Beskrivning av fyrhörnsövningen finns på s.5. Här betyder de fyra olika hörnen: Ringa till polisen. Berätta för mina föräldrar. örsöka få personerna i fråga att inte tända på. Låtsas som jag inte hört. Ändrade premisser: Är det någon skillnad om du vet att de ska tända på vid ett centrum där någon kan skadas? 15
BRAND allstudie Vilka konsekvenser får Bergabranden för Elias? ocialt? Vad tycker alla runt omkring om bus och skadegörelse? Vad innebär det att få samhällstjänst? Om man blir omhändertagen enligt LVU kan man tvingas flytta och byta skola. Ekonomiskt? Elias och de andra dömda krävs tillsammans på 14,5 miljoner kronor. Den som har pengar får betala och sedan kräva de andra på pengar. Det kallas solidariskt skadestånd. Juridiskt? Eftersom Elias dömdes för brottet får han en prick i brottsregistret. Hur kommer det att påverka honom i framtiden under de fem år tills pricken är borta? (Han får inte lån till bil eller bostad, han kan inte söka jobb som väktare eller någon utbildning till väktare eller polis.) akta: Anstiftan Anstiftan betyder att få någon annan att begå brott. I verige straffas en anstiftare oftast som om personen själv vore gärningsman. Medhjälp till brott Kan man dömas till om man inte har utfört brottet, men hjälpt någon annan att begå brott. TARTADE BRANDEN I BERGA CENTRUM KADETÅNDKRAV PÅ DE DÖMDA: 14,5 miljoner 16
BRAND akta akta: Anlagda bränder Över 10 000 bränder anläggs i verige varje år, det betyder att var fjärde brand är anlagd. Minst hälften av alla anlagda bränder startas av barn och ungdomar under 18 år. Anlagda bränder kostar samhället över en miljard kronor per år. kolbränder Hälften av alla skolbränder är anlagda och det sker ungefär en anlagd skolbrand om dagen i verige. kolbränderna kostar samhället minst 300 miljoner kronor varje år. Det finns exempel på 13-åringar som blivit skyldiga att betala flera miljoner kronor efter att ha orsakat skolbränder. 17
KLOTTER Klotter Lektionsplanering 1. e filmen Klotter kostar film 2. Basfrågor (besvaras i filmen): Hur kan klotter påverka framtiden för den som gör det? (Ekonomiskt, socialt, framtidsutsikter). Vad får det för följder för ett bostadsområde som har problem med klotter? (Det kan bli ännu mer klotter och skadegörelse. Området kan få ett dåligt rykte bland hyresgäster. Ett nedklottrat område kan kännas osäkrare för hyresgästerna). Hur och varför påverkas miljön av klotter? (ör att få bort sprayfärg från väggar krävs det rätt starka kemikalier. Dessa rinner sedan ned i grundvattnet. Det påverkar sedan naturen). Vad menas med nolltolerans mot klotter? (Många anser att klotter föder mer klotter. Det innebär att många företag, fastighetsägare och kommuner ser till att sanera bort allt klotter inom 24 timmar. 18
KLOTTER 3. Diskussionsfrågor: # Vem får betala klottret? # Varför tror du att ungdomar börjar klottra? # Tror du att klottrarna vet att de är helt skadeståndsskyldiga till att betala alla de skador som uppkommer? # Hur tror du att man skulle kunna stoppa klottret? Är det omöjligt? Eller kan man informera bort det? inns det andra sätt att stoppa det? Diskutera. 4. Vad kostar klottret i din kommun? Vad skulle de pengarna räcka till för roliga saker i skolan som ni skulle vilja göra? Gör en affisch med bilder och text för att redovisa det ni kommit fram till för de andra i klassen. 5. Hur skulle det se ut om ingen gjorde något åt klottret och skadegörelsen? Rita, måla, eller gör ett kollage där du använder bilder från internet för att visa din bild av hur du tror att det skulle se ut om all skadegörelse och allt klottrande fick fortgå. Diskutera bilderna efteråt - vad ger de för budskap, kan de tolkas på olika sätt? 6. Reportage om vad folk på orten tycker om klotter Gå ut på stan och fråga alla ni möter om vad de tycker om skadegörelse. kriv sedan en artikel om folks attityder. ök information om hur en tidningssida ser ut och arbeta med rubriker, ingresser, texter och bilder / illustrationer. Kanske kan någon av de intervjuade tänka sig att vara med på bild? 19
KLOTTER allstudie Klotter på bilar och väggar, misshandel 2012 Trädgårdsgatan i Uppsala 30 juli 2012. Två män ser Lisa spraya bilar med rosa sprayfärg. Tidigare har hon också klottrat ner två fasader, ett fönster, en biljettautomat, en informationstavla och ett staket. Männen springer efter henne och när de närmar sig svingar Lisa en påse där det finns sprayburkar mot den ena mannen. Hon döms för skadegörelse och misshandel. Vilka konsekvenser får brottet för Lisa? ocialt? Lisa hade dömts för skadegörelse tidigare och därför dömdes hon nu till skyddstillsyn. Det betyder att hon ställdes under övervakning av frivården i ett års tid. Tingsrätten utser en övervakare, som ska hjälpa och stödja den dömde. Om Lisa missköter sig kan hon få nya föreskrifter eller en varning. Om Lisa skulle missköta sig allvarligt kan skyddstillsynen ersättas av en annan påföljd, till exempel fängelse. Begår hon nya brott under prövotiden kan tingsrätten i det nya målet förlänga övervakningstiden eller ersätta skyddstillsynen med en annan påföljd. Tjej född 1988 KADEGÖRELE OCH MIHANDEL KADETÅND 3 000 kr KYDDTILLYN Ekonomiskt? Lisa dömdes att betala 3 000 kronor i skadestånd. kadeståndskravet finns kvar tills det är betalt och Lisa får betala dröjsmålsränta om hon inte kan betala hela summan på en gång. Juridiskt? Lisa finns nu med i brottsregistret. Hur kommer det att påverka henne i framtiden under de fem år tills pricken är borta? (Hon får inte lån till bil eller bostad, hon kan inte söka jobb som väktare eller någon utbildning till väktare eller polis.) Vilka konsekvenser får brottet för bilägare, fastighetsägare och kommunen? ältuppgift Hur drabbas den utsatte av skadegörelse? örsäkringar, ekonomi, otrygghet, rädsla? Besök en butik, kiosk, kommun och ett bostadsföretag och någon som ansvarar för skolbyggnader. Ta fram ett faktablad för brottsoffret och ett för den som begått brottet. 20
KLOTTER akta Klottrets historia Klotter är ingen ny företeelse. Idag uppskattar vi klotter som gjorts i gamla tider - runskrifter och hällristningar, medeltida klotter på kyrkväggar som berättar för oss hur livet var förr. Dagens klotter är inte alltid lika uppskattat. Vad tycker du om klotter? Kan klotter vara konst? undera över skillnaden mellan gårdagens och dagens klotter. Vem är det som klottrar? kadegörelsebrott och särskilt klotter är vanligt ungdomsbrott. Nästan 60 procent av dem som misstänktes för klotter år 2011 var ungdomar mellan 15 och 20 år. Klotter är ett brott Många ungdomar vet inte att klotter är ett brott. Undersökningar visar att det finns klottrare i alla områden och från alla sociala miljöer. De flesta är unga pojkar, i åldrarna 12-20 år, som söker spänning och gemenskap i ett gäng. Varför tror du att man klottrar? erie Nästa kapitel är en serie om vad som händer från brottet till rättegången. 21
RÅN BROTT TILL RÄTTEGÅNG erien finns som pdf för utskrift på stoppasabbet.nu 22
RÅN BROTT TILL RÄTTEGÅNG erien finns som pdf för utskrift på stoppasabbet.nu 23
RÅN BROTT TILL RÄTTEGÅNG erien finns som pdf för utskrift på stoppasabbet.nu 24
RÅN BROTT TILL RÄTTEGÅNG erien finns som pdf för utskrift på stoppasabbet.nu 25
LAG OCH RÄTT traff för skadegörelse och klotter Lektionsplanering 1. Genomgång traff En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Vilket straff man döms till beror på vad man har gjort, hur gammal man är och om man dömts för något brott förut. Ålder Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare. Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och dömas. kadegörelse Den som ritar, sprejar eller ristar kan dömas för skadegörelse. traffet är böter eller fängelse i upp till ett år. Ett vanligt straff vid skadegörelse är att förövaren får betala skadestånd för det han eller hon förstört. Den som döms kan få stora skadeståndskrav som hänger med i många år, och en prick i belastningsregistret. 2. Vad är ett fängelsestraff? Gör en mindmap på tavlan och låt eleverna svara på frågan. var: Ett fängelsestraff är samhällets sätt att straffa den som begått ett allvarligt brott. traffet är att berövas sin frihet. Under rättegången bestäms hur lång tid brottslingen ska sitta i fängelse från 14 dagar till livstid. 26
LAG OCH RÄTT En prick i belastningsregistret Rikspolisstyrelsen har ett register över alla personer i verige som dömts för något brott. Där står det vilket brott personen har begått och vad påföljden, straffet, blev. Hamnar man i polisens belastningsregister kan det bli svårt att få körkortstillstånd. Det är inte ovanligt att arbetsgivare begär utdrag ur registret när man söker jobb. Man kan heller inte söka vilket jobb som helst. Det blir omöjligt att välja en karriär som polis, väktare, taxichaufför, brandman eller stridsflygare, så länge personen finns kvar i registret.? Det är straffet som avgör hur länge man finns kvar i belastningsregistret. En prick i belastningsregistret tas bort efter tre år om brottet aldrig ledde till åtal och om personen som utförde skadegörelsen var under 18 år. Annars finns pricken kvar i fem till tio år. kadeståndskrav kadeståndslagen: 1 Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. Lag (2001:732). olidariskt skadestånd: När flera gärningsmän döms att tillsammans betala ett skadestånd, och bara en har pengar - får den som har pengar betala allt och sedan kräva pengar av sina medbrottslingar. Den som begått ett brott kan dömas att betala skadestånd till offret. Det kan handla om ersättning för förstörd egendom, förstörda kläder, en utslagen tand, kostnader för sjukvård, sveda och värk eller kränkning. Vad händer om man inte kan betala skadeståndet? Betalas inte skadeståndet eller dagsböterna hamnar skulden hos kronofogden och du får en betalningsanmärkning. Då blir det nästan omöjligt att ta ett lån, hyra en lägenhet, skaffa ett telefonabonnemang, köpa något på avbetalning eller hyra en vanlig TV-dekoder. öräldrarna kan få betala När förövarna är under 15 år får föräldrarna betala en del av barnens skadestånd. Resterande del får barnet betala när han eller hon börjar arbeta och tjäna pengar. 27
LAG OCH RÄTT 2. e filmen ängelset film 3. Diskussionsfrågor: # Vad tycker du är det viktigaste syftet med fängelsestraff? (Att skydda samhället från brottslingar, att straffa brottslingar, eller att rehabilitera brottslingar?) # Vad tycker du att ett livstidsstraff ska innebära i tid? # Vilka brott ska ge livstidsstraff? # Vilka följder får det att sitta i fängelset, förutom att man är frihetsberövad? akta: kulder hos kronofogden Kronofogdens roll är att se till att den som har en skuld betalar tillbaka till fordringsägaren, det vill säga den person som ska ha pengarna. taten eller en kommun kan också vara fordringsägare. Utmätning Kronofogden kan utmäta lön, bankmedel eller andra tillgångar. Det betyder att kronofogden kan ta delar av den skuldsattes lön eller ta pengar från ett sparkonto eller kanske ta den skuldsattes bil och sälja den för att få loss pengar till skulden. Tips: Bjud in en lokal kronofogde till klassen som kan berätta om skulder och återbetalningskrav. 28
ORDLITA Ordlista Brott och straff Anhållande Om åklagaren anser att bevisen mot en person räcker och kan leda till åtal beslutar han om anhållan och personen kan då få sitta anhållen i högst fyra dygn. Belastningsregister Kallades tidigare kriminalregister. Register där domar m.m. avseende brott registreras. I de allra flesta brottmål har domstolen tillgång till ett utdrag ur belastningsregistret för den tilltalade. Arbetsgivare kan kräva att få se ett utdrag ur belastningsregistret innan anställning. Brott Brott är ett sätt att handla som kan straffas enligt lag. När ett brott har begåtts utreder polisen vad som hänt, till exempel genom förhör, undersökning av brottsplatsen och teknisk utredning. Detta kallas förundersökning, och den leds av polis eller åklagare. Domare Juridiskt utbildad person som bestämmer straffet i rättegångar. örsvarsadvokat Juridiskt utbildad person som försvarar den åtalade. Gripande När polisen frihetsberövar någon som är misstänkt för brott. Personen blir förhörd och får sitta inlåst högst 12 timmar. Gärningsman Den person som har begått brottet. Häktning Den misstänkte berövas friheten genom att placeras i häkte i väntan på rättegång. Bara domstolarna kan besluta om häktning om det finns tillräckligt med bevis för att den misstänkte begått brottet. Det krävs också att brottet är så pass grovt att det skulle ge fängelse i ett år eller mer. Kärande Den som väcker talan i domstolen kallas kärande. Kärandens motpart i domstolen kallas svarande. Mened Att ljuga som vittne i en rättegång, vilket är ett brott. Målsägande Brottsoffret, den person som utsatts för ett brott. 29