Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet



Relevanta dokument
Sikens värde som ekosystemtjänst

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA SKARVBESTÅNDET I FINLAND

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

fiskerifonden det operativa programmet för Finland Informationsdag

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

1. Inledning. 2. Plan för delområde 1 ( Kustvatten ) Nyttjande- och vårdplan för Kvarkens Fiskeriområde

Kustbeståndens utveckling

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering

Skriv ditt namn här

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Arbetsgruppsbetänkande om sikbestånd och sikfisket

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

En miljon vattenägare i tusen sjöars land

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

ansvarsfullt vattenägande

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Slutdokument för Sikseminariet på Högskolan i Gävle 7-8 juni

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Levande hav, sjöar och vattendrag

Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand

ALLMÄN MOTIVERING. RP 200/1995 rd

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Fråga oss!! Vi vet!! Skånska yrkesfiskare om det kustnära fisket. Lund University / Campus Helsingborg / Department of Service Management

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Del A: Användningen av statsbidragsmedlen (6 månadsverken)

Norrbottens Kustfiskareförbund

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

Areella näringar 191

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

Referens: Nylands landsbygdsnäringsdistrikts beslut av om att följande vattendrag är laxförande:

Nationell plan för lokaliseringsstyrning av vattenbruket

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program för Finland

Fiskeplan. Siksjönäs FVO

SWOTANALYS Fiske Öresund

Ålfiskets betydelse och framtid

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Förslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Nulägesanalys och utvecklingsmål för fiskerinäringen i Österbotten

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Översikt av läget och uppdatering av jord- och skogsbruksministeriets utvecklingsstrategi. för fritidsfisket

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Promemoria Bilaga 1 Fiskeriråd Risto Lampinen Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam

Del A: Användningen av statsbidragsmedlen (6,5 månadsverken)

BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information)

Utlåtande om förslag till Lag om fiske

Erika Axelsson Tel: Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

Nationell fiskvägsstrategi Statsrådets principbeslut

Havs- och vattenmyndigheten. Box Göteborg

Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet

Yttrande över SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, M2014/1595/Nm

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

SD401 Kommittémotion. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvaltning av bestånden

Havsöringens tillstånd och havsöringsfisket i Bottniska viken

Vårdplan NORRA KVARKENS FISKEOMRÅDE

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

Vad gör Länsstyrelsen?

Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

Utveckling av landsbygden i Nyland

Näringsdepartementet 1

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

Handlingsprogram för Bottenviken

DELGIVNING OM GIVET BESLUT

Transkript:

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011

Bärkraftig fiskerihushållning: Faktorer som inverkar på fiskarens vardag Skyddsbehov; ekologiska dimensionen Resursen Nyttjandeoch kulturella behov Ekonomisksociala behov

Vem vet bäst? Hur tänker vi? Metoder Värderingar Yrkesfiskare Vattenägare Fritidsfiskare Fisket Medborgare Staten EU Verkningar

Olika intressenter ser samma resurs genom olika ögon Resultat: intressekonflikt VATTENBRUK FRITIDSFISKE LOKALBO YRKESFISKE NATURSKYDD RESURS HAVET o FISKBESTÅNDEN SJÖFART TURISM INFRASTRUKTUR LOKAL- o REGIONAL FÖRVALTNING

Östersjöns djupkarta och saltvattenpulsens rutt via de danska sundena till Östersjön (röda pilar).

Öppnahavs ekosystem

Kustvattenekosystem

Sötvattenekosystem

Gråsälens och Östersjövikarens roll i ekosystemet?

Skarvarnas roll i ekosystemet?

Har siken förlorat sin ekologiska nisch? Ja och nej!

Fiskinfo

Provfiskelokaler av kustnära fiskbestånd

Vad gör man, vem gör vad: EU, Helcom, nationella myndigheter The Baltic Sea Action Plan 16.9.2008 Ramdirektivet om en marin strategi syftar till god havsmiljöstatus inom EU senast 2020

STYRNINGSMEKANISMER FÖR HÅLLBART FISKE Målsättning: ett sunt ekosystem där fiskbestånden har möjlighet till en att årlig reproduktion, - där fiskare har möjlighet att utnyttja resursen varvid förutsättningarna till en ekonomisk- social säkerhet uppfylls 1.Juridis-förvaltningsmässiga styrningssystem (bindande/obligatorisk) 2. Ekonomiska styrningssystem (sanktioner/stödpolitik) 3. Övriga frivilliga styrningssystem (t.ex. Miljö- och kvalitetsssystem)

Reglering och vård stöder varandra EU beslut om totalförbud att utöva driftnätfiske från o med 1.1. 2008 Lektidsfredningar regionalt/lokalt, ex. 15.10. 31.10. årligen i Kvarkenområdet, Bottenviken Redskapsbestämmelserna (maskstorlek, ryssjornas placering, datumbaserade, stegvisa fiskeregleringar längs kusten) Kungsåder fiskleds bestämmelserna (älvmynningarna älvarna) Minimimåttkrav förekommer men svåra att förverkliga p.g.a. flere sikformer

Reglering kräver samtycke och förståelse av dem det berör Det är svårt att förbjuda eutrofieringen av havet avrinningsområdena strategiskt mycket viktiga Det är lättare att förbjuda fisket Reglering av säl- och skarvbestånden tycks fortfarande vara en pinsam sak för både forskare, naturskyddare och miljöförvaltningen även om man godkänner målsättningarna av en bärbar utveckling

Vi är på väg mot bättre samförvaltning: Alternativ vid samförvaltning Människorna ställer mål o. förbinder sig därtill Central- och Regional förv. Kommun Fiskeområdet Partners Utomstående partners Förändring= Förmågan att förnyas Vattenägare Fiskare Fiskodlare Fiskhandel Fiskförädlare

Vårdåtgärder som är av betydelse och kan verkställas Restaurering av rinnande vattendrag (vandringssik) Biotopvård i havet på kända lekplatser och yngelområden (havslekande sik)

Karvianjoki 2010; Veneskoski työn alla

Exempel 1 Satakunda, norr om Björneborg: Eteläjoki-Noormarkunjoki: restaurering kan påbörjas 2012? 20 forsavsnitt, 4 fiskleder 15.11.2011 Egentliga Finlands NTM-central, fiskeribiolog Leena Rannikko 22

Fiskevårdsåtgärder för att förstärka olika sikbestånd Befruktning av rom och efter kläckningen på våren direkta utplanteringar till åar eller strandnära zoner i åmynningarna eller littoralen i skärgården (ex. Pyhäjoki, ex. Malax-å, ex. Pyhämaa) Utsträckning av nykläckta sikyngel till 1-somriga: naturnäringsdammar, kassodling i havet (ex. Skärgårdshavet, Bottenviken, Kvarken); utsättning på hösten (vanligaste åläggandeåtgärden i Finland tillsvidare) Bevarandet av olika, lokala sikbestånd viktigt: därmed också odling av moderfiskstammar i vissa fall nödvändigt Undvikandet av inavel måste dock alltid beaktas

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet: Karta över olika fiskstammar som odlas

Kläckeri vid Pyhäjoki ån

Nystartade sikar förflyttas till kassodlingen i Velkua 2010

Airisto-Velkua fiskeområde Startmatning av sikyngel Bromarv-sik, havslekande

Skärgårdshavet: Airisto-Velkua fiskeområde; sträckta sikar, förflyttning till kassarna i Airisto

Utsättningarna direkt till Skärgårdshavet nära Åbo i oktober 2010

Intersik- projektet bör...och kan: Bearbeta ett förvaltninsplan för de olika sikbestånden i Bottenviken tillsammans med lokala o regionala aktörer Ta ställning till och starta olika vårdåtgärder Namnge restaureringsobjekt, planera, verkställ och uppfölj Undvika att reglera bara fisket

Intersik-projektet har gett fina byggstenar för framtidens åtgärder om ni bara vågar ta itu och bygga vidare! TACK!